Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS"

Transkript

1 Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS

2 Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är mindre än 85% av den förväntade Intensiv rädsla att gå upp i vikt eller bli tjck trts undervikt dvs VIKTFOBI Störd krppsuppfattning-självkänslan överdrivet påverkad av vikt ch krppsfrm eller förnekar allvaret med den låga krppsvikten Amenrré, dvs 3 påföljande uteblivna menstruatiner Enbart självsvält Självsvält med hetsätning/självrensning.

3 Bulimia nervsa Återkmmande perider av hetsätning Äter större mängd mat under krt tid tycker sig ha förlrat kntrllen Kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven mtin Beteendet kmmer minst i genmsnitt 2ggr/v under 3 månader Självkänslan överdriver påverkad av krppsfrm ch vikt Störningen förekmmer inte enbart under episder av anrexia nervsa.

4 Ätstörning Utan Närmare Specifikatin UNS diagnsen används vid ätstörningar sm inte uppfyller kriterierna för AN eller BN

5 Förekmst Anrexia nervsa % dvs: ca nya fall av AN per kvinna ch år Bulimia nervsa 1-2% dvs: fall av BN per kvinna ch år UNS 3-8% dvs: ungefär 3-4 gånger vanligare Ca 10% av de sm drabbas är män

6 Smatiska differentialdiagnser Endkrinasjukdmar: Hypertyris Binjurebarkinsufficiens (Addisns sjukdm) Hypfysinsufficiens Diabetes mellitus. Tarmsjukdmar: Celiaki Crhns sjukdm Ulcerös clit Tumörsjukdmar eller långvariga infektiner

7 Psykiska differentialdiagnser samsjuklighet Depressin Scial fbi (även kräkfbi) Generaliserad ångest Tvångssyndrm Missbruk Schizfreni Psttraumatisk stressyndrm (PTSD) Neurpsykiatriska syndrm ex ADHD Persnlighetsstörningar

8 Riskfaktrer Bantning de tnåringar sm bantar löper 8 gånger högre risk att utveckla ätstörningar Perfektinism Tvångsmässighet Negativ självbild Extrem lydighet Negativa livshändelser (i puberteten) såsm flytt, skilsmässa, separatin, allvarlig sjukdm, graviditet, fysiska eller sexuella övergrepp ch mbbing

9 Uppkmst/Utveckling Predispnerande faktrer Persnlighetsutveckling Familjemönster Arv kulturella ch genetiska Utlösande faktrer Bantning Viktnedgång Trauma Vidmakthållande faktrer Psyklgiska

10 .. frtsättning Individuella Persnlighet sårbarhet Familjemönster instabila familjerelatiner Otydliga gränser Överbeskyddande Förändringsvilja Knflikträdsla Föräldraknflikt

11 ..frtsättning Samhällspåverkan Slankhetsideal Ändrad kvinnrll Etiska värderingar Minskade förhppningar m framtiden Brist på förebilder Bilgiska faktrer Dispsitin för sjukdmen

12 Allmänna symtm vid AN Trötthet/muskelsvaghet Yrsel Huvudvärk Illamående Sömnsvårigheter Svullen buk Förstppning/diarré Kncentratinssvårigheter Irritabilitet Kall-fryser Lanugbehåring

13 Allmänna symtm vid BN. Tandskadr Svullna spttkörtlar Brustna bldkärl i ögnen Mag-ch tarmprblem Yrsel Rubbningar i krppens salt ch vätskebalans Skadr på matstrupen.

14 ..frtsättning Hjärta ch kärl Lågt bldtryck Låg puls/hjärtfrekvens Minskad hjärtstrlek EKG-förändringar Hjärtinfarkt Hematlgiska förändringar Anemi Leukpeni Trmbcytpeni Granulcytpeni

15 ..frtsättning Neurlgiska ch muskulära symtm Hjärnatrfi; kgnitiv dysfunktin, nedsatt minnesfunktin ch kncentratinssvårigheter muskelsvaghet; muskelnedbrytning ger leverpåverkan Nedsatta perifera reflexer Endkrinlgiska Hud Njurar Ovarier ch testiklar Förändringar även:

16 AN-slutenvårdsindikatiner BMI < 14 Puls < 45 Bldtryck < 90/60 Temp < 35.5 Saknar sjukdmsinsikt ch vilja till samarbete Barn med snabb viktnedgång

17 Vad behöver patienten jbba med. Tillräcklig ch regelbunden måltidsrdning. Arbeta med attityder till mat, ätande ch fett. Att arbeta med att reglera känsllivet på annat sätt än genm mat, kräkningr, mtin eller annat självdestruktivt beteende. Att arbeta med viktuppgång vid låg vikt.

18 Tankar hs en anrektiker En persn sm lider av AN är livrädd för att gå upp i vikt berende av hur smal hn är. Hn är stlt över att vara mager ch utan denna magra krpp känner hn sig värdelös. Anrektikern ändrar sina matvanr, utesluter allt nyttigt, mtinerar mera, lagar mat sm hn själv inte äter, drar sig undan scial gemenskap ch ändrar fta sin kst till endast vegetarisk. Anrektikern undviker framför allt fett.

19 Regler i anrexias fängelse. Du är fet- Du får inte äta. Du är värdelös- du måste prestera för att finnas. Du har ingen egen vilja- Anrexia talar m vad du kan tänka ch känna. Du måste följa Anrexias röst- Om inte straffas du med svåra skuldkänslr.

20 Regler i Anrexias fängelse Du skall arbeta tills du stupar- Du är inte värd att få vila. Du skall ta åt dig av all negativ kritikpsitiv kritik får du inte tr på. Du skall alltid tänka på andra- Du ska aldrig tänka på dig själ. Du måste vara perfekt- Du får aldrig misslyckas.

21 Vad kan vi göra för att hjälpa. Prata m din egen r på ett lugnt sätt. Välj ett bra tillfälle att prata, inte under måltid. Var ärlig, rättfram ch uppriktig. Var bestämd, men vänlig. Försök kmma ihåg att det är ätstörningen ch inte persnen sm gör dig arg/frustrerad.

22 Varför äter de inte bara? En ätstörd persn är helt upptagen av tankar på mat ch skräckslagen för att bli överviktig. Ätandet har blandats ihp med svåra känslr. Jag förtjänar inte att äta. Att inte äta är det enda jag är bra på. Jag vill bli sedd. Om jag börjar äta så kmmer jag inte att kunna sluta. Om jag går upp i vikt är jag misslyckad.

23 Persnalen upplever fta. Obehag att gå emt en starkt nedstämd eller vänlig patient med anrexi. Sig sm hård ch resnlig. Svårt att vara flexibel när man är rädd att bli lurad. Svårt att hålla ch tlerera prjektiner.

24 När skall vi säga nej? Låt henne inte laga mat/baka åt andra sm hn inte äter själv. Avråd viktnedgångsklubbar/bantningsdieter. Säg nej till laxermedel vätskedrivande ch bantningspiller, vilket kan vara frestande för någn sm är desperat.

25 Sätt stpp för överdriven träning. Går i trappr istället för hiss. Stå istället för sitta. Ständigt vifta med fötterna, spänna musklerna. Förklara tydligt att det är farligt att träna vid låg vikt. Förklara att du är medveten m att träning ger ångestlindring, men att du inte vill att hn utsätter sig för hälsrisker

26 Förhållningssätt. Att vara persnal till en ätstörd persn väcker många känslr såsm misstr, frustratin, vanmakt, rädsla, ilska ch skuld. Var realistisk trts att du inte vill tr att hn hemlighåller stra delar av sitt beteende. Prva ständigt nya sätt att nå fram, ge uppmuntran istället för kritik. Km ihåg att den ätstörda redan har självkritiska tankar ch känslr.

27 Hjälpinsatser sm behövs. Hjälp ch stöd att hantera måltiderna. Någn finns med under måltiderna, ptimalt att man äter med. Att man finns med både före ch efter måltiden. Stötta i ångest situatiner runt måltiden. Hjälp att begränsa kmpensatins tvång.

28 Ätstörningar är starkt kpplat till skamkänslr Den drabbade tar sällan kntakt på eget initiativ för sin ätstörning Det är ftast på indirekta mvägar sm misstanken på ätstörningar når sklsköterskan Oftast är det kmpisar eller lärare sm har uppmärksammat prblemet Ibland kntaktar föräldrar sklsköterskan gällande deras misstankar ch r över sitt barns ätstörningsprblematik ch möter då en lycklig flicka sm helt förnekar prblem med krpp ch mat.

29 Att diskutera i grupp. Vilka svårigheter möter vi i vårt arbete? Hur hanterar vi i persnalgruppen den splitting sm den här patientgruppen fta ger upphv till? Vad behöver jag sm persnal för stöd ch handledning?

30 Tack för visat intresse Må så gtt

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Ung idag - självmord Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren

Ung idag - självmord Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren Har vi ett prblem? 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri EPIDEMIOLOGI. Rapport från arbetsgrupp EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri EPIDEMIOLOGI. Rapport från arbetsgrupp EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Reginal utvecklingsplan för psykiatri MINIM, CONSEQUAT COMMODO DUIS DELENIT, Ä TSTÖRNINGAR EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Rapprt från arbetsgrupp Utbudspunkter för ätstörningsvård Öppenvård

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 Bdy Mind Sul MT AB 2009 www.bdymindsul-mt.cm 1 VÄLKOMMEN! Mitt namn är Mnica Thengberg,ch jag hälsar Dig välkmmen till Bdy Mind Sul s kurser ch utbildningar

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

2015-05-20. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?

2015-05-20. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Maj 2015 Ta upp i inledningen av pfip dag 1 Välkmna. Agendan. Materialet.

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

2015-05-27. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?

2015-05-27. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? Vilka är ni? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm www.lrami.se Maj 2015 Vad vill ni uppnå idag? 1. Psykisk sjukdm Vad innebär det? Var går gränsen

Läs mer

Krisplan Dödsfall bland studerande

Krisplan Dödsfall bland studerande Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 7 Krisplan Dödsfall bland studerande, Krisplan Dödsfall bland personalen, Krisplan Dödsfall bland studerandes anhöriga, Handlingsplan för ätstörningar och Handlingsplan

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Autistiska symtom Wings triad

Autistiska symtom Wings triad Autistiska symtm Wings triad Scial funktinsinskränkning Kmmunikativ störning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Stra

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE ACT-teamet samlat stöd för persner med psykisk sjukdm ch missbruk i Huddinge SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 2 PLANERING OCH UPPSTART AV VERKSAMHETEN 3 Målgruppen 3 Arbetsmetd

Läs mer

2014-10-20. Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för?

2014-10-20. Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm 22 ktber 2014 Vilka är ni, ch vad ska det här vara bra för? Lästips för psykterapiintresserade Råd för krisstödsarbete, mdifierade från

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Guide för sjukvårdspersonal

Guide för sjukvårdspersonal Guide för sjukvårdspersnal Guiden tillhandahålls sm en del av de riskminimeringsåtgärder sm utvecklats för valprat för att infrmera förskrivare av valprat m de risker sm är förknippade med användning av

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Positiva effekter av fysisk aktivitet och träning Hjärtfunktionen Blodets egenskaper Kärltätheten i Muskelfunktionen syretransport & muskulaturen &

Läs mer

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra * Anorexia nervosa * Bulimia nervosa * Binge eating disorder * Ätstörning UNS * Ortorexi ALLMÄNT Ätstörningar drabbar c:a 3% av befolkningen, 90 % är kvinnor. Debuterar

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

FemCenter kvinnojour. relat ioner. o Ideell kvinnojour o Arbet ar mot mäns våld mot kvinnor och barn i nära

FemCenter kvinnojour. relat ioner. o Ideell kvinnojour o Arbet ar mot mäns våld mot kvinnor och barn i nära Faria Hassan Krt m FemCent er kvinnjur Ideell kvinnjur Arbet ar mt mäns våld mt kvinnr ch barn i nära relat iner Primär målgrupp: kvinnr med ut ländsk härkmst Bred språkkmpet ens Två hemliga benden Öppenvård

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

HEALING om klärvoajanta studier och psykologiska faktorer

HEALING om klärvoajanta studier och psykologiska faktorer HEALING m klärvajanta studier ch psyklgiska faktrer 1 HEALING m klärvajanta studier ch psyklgiska faktrer. Titel: Författare: ISBN: EAN: HEALING m klärvajanta studier ch psyklgiska faktrer 978-91-88422-20-0

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

LÄSÅR 11/12. Kl. 07 frukost Kl. 09.30 mellanmål 60-45 min innan; mellanmål (styrketräning) Kl.14.30 mellanmål 15-5 min innan och hungrig; frukt / H2O

LÄSÅR 11/12. Kl. 07 frukost Kl. 09.30 mellanmål 60-45 min innan; mellanmål (styrketräning) Kl.14.30 mellanmål 15-5 min innan och hungrig; frukt / H2O 1 IDROTTSGYMNASIET GOTLAND NIU LÄSÅR 11/12 SKADEFÖREBYGGANDE TEORI DEL 2 2 MAT- OCH TRÄNINGS TIDER SKALMANSCHEMA 3 4 >3 tim innan; huvudmåltid (uthållighet) Kl. 07 frukst 2-1 tim innan; mellanmål (uthållighet)

Läs mer

HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt

HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt Kemikalier sm hanteras fel kan skada s på lika sätt. Viss påverkan kmmer smygande medan andra märks direkt genm till exempel sår på huden, illamående eller huvudvärk.

Läs mer

SAMLA HaR DINA FoREBILDERS AUTOGRAFER

SAMLA HaR DINA FoREBILDERS AUTOGRAFER SAMLA HaR DINA FREBILDERS AUTOGRAFER Mitt namn Fr spelgladje! Med hjälp av Frtum Tutr Playbk kan du träna, hitta spelglädjen ch tända en livslång gnista för ftbll. När du tränar flitigt märker du, hur

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter RIKTLINJER Läkemedelsassisterad behandling vid piatberende Berendemttagningen Avdelning 65 i Falun Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Versin 1.8. 2012-03-05 Inledning Läkemedelassisterad behandling

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Överträning Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Linnea Gustafsson http://www.svt.se/sport/varldsmastarentillbaka-efter-utbrandhet Per Elofsson Så kraschade vår skidkung Per Elofssons

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Våga vara { } Uppmuntrande ord till dig som har drabbats av en ätstörning

Våga vara { } Uppmuntrande ord till dig som har drabbats av en ätstörning Våga vara { } Uppmuntrande ord till dig som har drabbats av en ätstörning nejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnej.

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Celiaki. ur TKM-perspektiv

Celiaki. ur TKM-perspektiv Celiaki (glutenintolerans) ur TKM-perspektiv Ett examensarbete vid Akupunkturakademin Maria Mellander Nässjö ht 2007 Arbetet beskriver celiaki (glutenintolerans) dels ur västerländsk synvinkel och dels

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning

Läs mer

IT-hantering. Kalmar kommun. Sammanställning av enkät om användares uppfattning av IT-stödet. Göran Persson Lingman. Caroline Liljebjörn 2011-08-15

IT-hantering. Kalmar kommun. Sammanställning av enkät om användares uppfattning av IT-stödet. Göran Persson Lingman. Caroline Liljebjörn 2011-08-15 IT-hantering Sammanställning av enkät m användares uppfattning av IT-stödet Kalmar kmmun Göran Perssn Lingman Carline Liljebjörn 2011-08-15 Innehåll Bakgrund ch metd... 3 Sammanfattande resultat... 4 Bilaga

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

VERSION 5.2, NOVEMBER

VERSION 5.2, NOVEMBER Kodnummer: Datum: Initialer: Intervjuare: B A B Bedömning av Anorexi/Bulimi VERSION 5.2, NOVEMBER 2004 Claes Norring, David Clinton & Bengt Eriksson BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 2 BEDÖMNING

Läs mer

Vår månadstidning fick ett bra mottagande och vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få information. Det blev vi väldigt glada över.

Vår månadstidning fick ett bra mottagande och vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få information. Det blev vi väldigt glada över. Infbladet Juni 2013 Huvudartiklar: Förhandlingarna Turlistr Skyddsmbuden Inledning Vår månadstidning fick ett bra mttagande ch vi har hört att många var nöjda med detta sätt att få infrmatin. Det blev

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER ETTÅRSUPPFÖLJNING AV EN VERKSAMHET ENLIGT SUPPORTED EMPLOYMENT-METODIK I UMEÅ Ulla Nygren Urban Markström Mikael Sandlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Grundläggande om kommunikation - det goda mötet. 2. Balans mellan professionalitet och medmänsklighet. 3. Gränssättning i mötet.

1. Grundläggande om kommunikation - det goda mötet. 2. Balans mellan professionalitet och medmänsklighet. 3. Gränssättning i mötet. 1. Grundläggande m kmmunikatin - det gda mötet. 2. Balans mellan prfessinalitet ch medmänsklighet. 3. Gränssättning i mötet. Lunch Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri

Läs mer

Barnfetma Skolhälsovård Alingsås 2014-01-30

Barnfetma Skolhälsovård Alingsås 2014-01-30 Sven Klaessn, barnläkare vchef, VO Kvinnr-Barn Sklläkardagarna i Alingsås, jan 2014 Kmplexitet Hur hantera livsstilsjukdmar? Vems ansvar? Metder - beprövad erfarenhet?? EBM??? Preventin viktigast är det

Läs mer

LINKÖPINGS SIMIDROTTSFÖRENING - EN FÖRENING FÖR ALLA

LINKÖPINGS SIMIDROTTSFÖRENING - EN FÖRENING FÖR ALLA LINKÖPINGS SIMIDROTTSFÖRENING - EN FÖRENING FÖR ALLA Linköpings simidrttsförening är en förening för alla sm vill hålla på med simidrtt, avsett verksamhet, ålder ch ambitinsnivå. Vi bedriver verksamhet

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 och 2013 års tandvårdsreformer

Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 och 2013 års tandvårdsreformer Styrande Dkumentinfrmatin Referenser: Nej Förändringar sedan senaste utgåva: Landstingets tandvårdsstöd enligt 1999 ch 2013 års tandvårdsrefrmer för Nödvändig tandvård (N) ch Uppsökande verksamhet, Tandvård

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer