Nervsystemet. Namn:. Klass: 9A
|
|
- Emilia Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Namn:. Klass: 9A
2 Syfte: Undervisningen i ämnet bilgi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper m bilgiska sammanhang ch nyfikenhet på ch intresse för att veta mer m dig själv ch naturen. I arbetsmrådet nervsystemet lär Du dig mer m hur din krpp fungerar. Ju mer du känner till dest mer kan du påverka hur du mår. Dessa förmågr ska du träna: använda kunskaper i bilgi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör människkrppen genmföra undersökningar använda bilgins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara bilgiska samband gällande hälsa ch livsstil Centralt innehåll: Krppens celler, rgan ch rgansystem samt deras uppbyggnad, funktin ch samverkan Hur den fysiska ch psykiska hälsan påverkas av sömn, kst, mtin, sciala relatiner ch berendeframkallande medel (ex. tbak) Vanligt förekmmande sjukdmar ch hur de kan förebyggas ch behandlas Histriska ch nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets ch människans levnadsvillkr, till exempel penicillin ch transplantatiner Tidsplanering: 9A Tisdag 50 Onsdag 50 Trsdag /1 Labratin Eget arbete 16/1 Eget arbete 17/1 Eget arbete 18/1 Labratin Eget arbete 23/1 Eget arbete 24/1 Eget arbete 25/1 Eget arbete 30/1 Samtalsdag 31/1 Redvisning 1/2 Redvisning 6/2 Redvisning 7/2 Redvisning 8/2 Redvisning Arbetssätt: Undersökning Eget arbete med muntliga redvisningar
3 Grupparbete 1-2 persner Muntlig redvisning med hjälp av presentatinsprgram på Ipad Redvisningstid ca minuter Använd gärna stödrd eller tankekarta vid redvisning Använd mycket bilder ch skriv endast stödrd i presentatinen Spara arbetet så alla gruppmedlemmar kmmer åt det Ange samtliga källr ch var källkritisk Innehåll, exempel; Presentatin av arbete Beskrivning av funktinsnedsättning/sjukdm/skada Vilka symptm finns? Var sitter nedsättningen/sjukdmen/skadan? När får man nedsättningen/sjukdmen/skadan? Vem får nedsättningen/sjukdmen/skadan? Varför får man nedsättningen/sjukdmen/skadan? Hur vanlig är nedsättningen/sjukdmen/skadan? Går den att bta eller behandla? Hur? Har det alltid gått? Vem upptäckte nedsättningen/sjukdmen/skadan? Och hur gick det till? Vilka hinder ch vilken hjälp finns i samhället mt dessa nedsättningar/sjukdmar/skadr? Vilken betydelse har kunskapen m nervsystemet bidragit till förbättringen av människrs levnadsvillkr? Förslag på upplägg för arbete: Sök fakta Skriv manus till dina sidr Skriv in infrmatinen i presentatinsprgrammet - skriv gärna i punktfrm - använd enstaka rd, ej förklaringar - använd str text Lägg in bilder Öva, gärna inför publik sm kan hjälpa till att utveckla tydligheter Lägg till ch ändra Skriv eventuellt stödrd på en lapp, läs INTE innantill Presentera
4 Gruppindelning; Sjukdm/Skada 1. Biplär sjukdm E 2. Psykser 3. Ätstörningar 4. Tvångstankar/Fbier/OCD E + A, 5. Alzheimer L + S 6. Autism/Aspbergers syndrm E + A 7. Schizfreni N + V, S + J 8. Hjärntumör J + E 9. Parkinsn S + A 10. Epilepsi O + J 11. CP-skada 12. Huvudvärk/Migrän/Hjärnskakning 13. Hjärnhinneinflammatin 15. MS 16. ADHD L + M 17. Dyslexi/Dyskalkyli 18. Narklepsi 19. Turettes syndrm K + M, K + M 20. ALS 21. Huntingtns sjukdm Sök infrmatin, exempel; Bilgi Spektrum Lgr11 (svart bk): Så fungerar ditt nervsystem s Vår hjärnbark gör ss unika s Lukt, smak ch känsel s Hrmner är kemiska budbärare s Internet: se hjärnan! Övrigt: Intervjua en släkting, hämta brschyrer på apteket, eller varför inte ringa ch fråga lika förbund eller upplysningar!
5 Kunskapskrav E C A Eleven kan samtala m ch diskutera frågr sm rör hälsa ch skiljer då fakta från värderingar ch frmulerar ställningstaganden med enkla mtiveringar samt beskriver några tänkbara knsekvenser. Eleven kan samtala m ch diskutera frågr sm rör hälsa ch skiljer då fakta från värderingar ch frmulerar ställningstaganden med utvecklade mtiveringar samt beskriver några tänkbara knsekvenser. Eleven kan samtala m ch diskutera frågr sm rör hälsa ch skiljer då fakta från värderingar ch frmulerar ställningstaganden med välutvecklade mtiveringar samt beskriver några tänkbara knsekvenser. Eleven kan söka naturvetenskaplig infrmatin ch använder då lika källr ch för enkla ch till viss del underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch relevans. Eleven kan använda infrmatinen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussiner ch för att skapa enkla texter ch andra framställningar ch med viss anpassning till syfte ch målgrupp. Eleven kan söka naturvetenskaplig infrmatin ch använder då lika källr ch för utvecklade ch relativt väl underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch relevans. Eleven kan använda infrmatinen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussiner ch för att skapa utvecklade texter ch andra framställningar ch med relativt gd anpassning till syfte ch målgrupp. Eleven kan söka naturvetenskaplig infrmatin ch använder då lika källr ch för välutvecklade ch väl underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch relevans. Eleven kan använda infrmatinen på ett väl fungerande sätt i diskussiner ch för att skapa välutvecklade texter ch andra framställningar ch med gd anpassning till syfte ch målgrupp. Eleven kan genmföra fältstudier ch andra undersökningar utifrån givna planeringar ch även bidra till att frmulera enkla frågeställningar ch planeringar sm det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ch i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna ch drar då enkla slutsatser med viss kppling till bilgiska mdeller ch terier. Eleven för enkla resnemang kring resultatens rimlighet ch bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutm gör eleven enkla dkumentatiner av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ch skriftliga rapprter. Eleven kan genmföra fältstudier ch andra undersökningar utifrån givna planeringar ch även frmulera enkla frågeställningar ch planeringar sm det efter någn bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ch ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna ch drar då utvecklade slutsatser med relativt gd kppling till bilgiska mdeller ch terier. Eleven för utvecklade resnemang kring resultatens rimlighet ch ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutm gör eleven utvecklade dkumentatiner av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ch skriftliga rapprter. Eleven kan genmföra fältstudier ch andra undersökningar utifrån givna planeringar ch även frmulera enkla frågeställningar ch planeringar sm det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt ch effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna ch drar då välutvecklade slutsatser med gd kppling till bilgiska mdeller ch terier. Eleven för välutvecklade resnemang kring resultatens rimlighet i relatin till möjliga felkällr ch ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras ch visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutm gör eleven välutvecklade dkumentatiner av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ch skriftliga rapprter. Eleven har grundläggande kunskaper m evlutinsterin ch andra bilgiska sammanhang ch visar det genm att ge exempel ch beskriva dessa med viss användning av bilgins begrepp, mdeller ch terier. Eleven har gda kunskaper m evlutinsterin ch andra bilgiska sammanhang ch visar det genm att förklara ch visa på samband inm dessa med relativt gd användning av bilgins begrepp, mdeller ch terier. Eleven har mycket gda kunskaper m evlutinsterin ch andra bilgiska sammanhang ch visar det genm att förklara ch visa på samband inm dessa ch någt generellt drag med gd användning av bilgins begrepp, mdeller ch terier. Eleven kan föra enkla ch till viss del underbyggda resnemang m hälsa, sjukdm, sexualitet ch ärftlighet ch visar då på enkelt identifierbara samband sm rör människkrppens byggnad ch funktin. Eleven kan ge exempel på ch beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter ch deras betydelse för människrs levnadsvillkr. Eleven kan föra utvecklade ch relativt väl underbyggda resnemang m hälsa, sjukdm, sexualitet ch ärftlighet ch visar då på förhållandevis kmplexa samband sm rör människkrppens byggnad ch funktin. Eleven kan förklara ch visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter ch deras betydelse för människrs levnadsvillkr. Eleven kan föra välutvecklade ch väl underbyggda resnemang m hälsa, sjukdm, sexualitet ch ärftlighet ch visar då på kmplexa samband sm rör människkrppens byggnad ch funktin. Eleven kan förklara ch generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter ch deras betydelse för människrs levnadsvillkr.
6 Labratin Känslig för beröring På varje kvadratcentimeter av din hud finns flera tusen känselkrppar sm är specialiserade på att känna av förändringar i mgivningen. De kan reagera på värme, kyla, beröring tryck ch smärta. När känselkrpparna skickar nervimpulser till hjärnans känselcentrum blir du medveten m vad sm har hänt. Uppgift Uppgiften är att skapa en frågeställning sm ska undersökas ch dkumenteras. Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genmförande ch utvärdering. Planering Du ska planera en undersökning för att ta reda på: Var på krppen är du mest känslig för beröring? Eller Är insidan eller utsidan på handen mest känslig för beröring? Undersökningsmetd Skriv en instruktin hur du steg för steg ska genmföra din undersökning. Instruktinen ska vara så utförlig att någn annan kan följa den. Material Ange vilket material sm du behöver för att genmföra din undersökning. Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, ch beskriv hur du arbetar för att undvika riskerna. Genmförande Följ planeringen du arbetat fram, genm att praktiskt genmföra den. Ta hänsyn till samtliga säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren infrmerat m. Anteckna resultat.
7 Labratin Känslig för beröring frtsättning Utvärdering Resultat Redvisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellfrm eller i diagram. Kmmentera inte. Slutsats Jämför ch svara på m din hyptes stämmer med ditt resultat. Tlka resultatet ch resnera m det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat ch frågeställning, gärna med fakta. Felkälla Ge förslag på vad sm skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genmförandet, såsm smutsigt glas eller fel använt material. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning sm kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du kmma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? Dkumentera Rapprt Skriv klart labratinsrapprten ch lämna in för bedömning.
8 Bilder Nervsystemet
9 Bilder Nervsystemet
10 Bilder Nervsystemet
11 Frågr m nervsystemet Bi Spektrum s Nervsystemet delas in i två delar, det centrala (CNS) ch det perifera (PNS). a) Vilka rgan tillhör det centrala nervsystemet? b) Vilka rgan tillhör det perifera nervsystemet? 2. a) Beskriv hur en nervcell är uppbyggd med hjälp av en bild. b) Förklara hur en nervimpuls överförs mellan lika nervceller mellan hjärna ch muskler. Försök bland annat använda begrepp såsm synaps ch signalämne, mtrisk ch sensrisk. 3. Peka ut ch berätta m uppbyggnad ch uppgifter för följande delar a) Stra hjärnan b) Lilla hjärnan c) Hjärnstammen 4. Stra hjärnan är uppdelad i höger ch vänster hjärnhalva. Hur förbinds höger ch vänster hjärnhalva? 5. Hur är det centrala nervsystemet skyddat? 6. a) Ge exempel på medfödda ch inlärda reflexer. b) Vilka skillnader finns mellan reflexer ch rörelser vi gör medvetet? 7. Vår hud har fem känselsinnesceller sm registrerar mvärlden. a) Vad kan dessa celler registrera? b) Var på krppen sitter känselcellerna tätast? c) Är känselsinnescellerna mtriska eller sensriska? d) På vilket sätt är känselsinnet viktigt? När är de bra att ha dem? 8. Under 1990-talet sänktes åldern för att börja övningsköra bil från 17,5 år till 16 år. Mtivera fördelar med att utöka övningskörningsperiden med 1,5 år. 9. I Sverige görs i genmsnitt bilresr varje dag med förare sm är så påverkade av alkhl eller andra drger att de skulle dömas för rattfylleri m de upptäcktes ( Gränsen för rattfylleri med alkhl är 0,2 prmille i bldet. Varför har gränsen för rattfylleri satts redan vid denna låga gräns, ch inte en högre såsm 0,5 prmille? 10. a) Vad är myelin ch hur påverkar det nervtrådarna? b) Sniffare andas bland annat in lösningsmedel sm löser fett. Varför är det skadligt för nervsystemet?
12 Frågr m nervsystemet: Bi Spektrum s a) Placera hjärnans lber ch centra på bilden. b) Berätta m några lika hjärncentra. 12. Vad skiljer vår hjärna från den hs våra apliknande förräder? 13. Hur bildas minnen? 14. a) Vad heter våra 5 känselkrppar? b) Var på krppen är vi mest känsliga för beröring? Varför är det så? 15. Krppen skickar signaler med hjälp av nerver ch hrmner. Vilka skillnader finns mellan dessa två sätt att skicka meddelanden i krppen? 16. Placera ut följande körtlar på bilden: a) bukspttkörteln b) sköldkörteln c) hypfysen 17. Vilken körtel bildar följande hrmn? a) insulin b) tillväxthrmn c) teststern d) adrenalin 18. Vilket hrmn beskriver följande beskrivningar a) hrmnet ökar pulsen ch höjer bldtrycket, pupiller blir större b) m vi får för lite av detta hrmn i barndmen finns det risk för dvärgväxt c) saknas detta hrmn är symptmen törst ch en ökning av urinerandet, scker läcker ut genm njurarna ch vidare till urinen d) utvecklar kvinnans frmer ch styr menstruatinen 19. Förklara varför en persn sm har diabetes får för mycket scker i bldet. 20. När vi sver har två lika srters sömn; drömsömn ch djupsömn. För att må bra behöver vi minst två djupsömnstppar. Hur kan för lite sömn påverka vår hälsa? 12
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merLPP åk 2 v 35-43 HT 2011
LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merInformationssökning och källkritik
Infrmatinssökning ch källkritik Kunskapskrav Eleven kan söka, välja ut ch sammanställa infrmatin från ett [ ]urval av källr ch för då [ ] underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch
Läs merGeometri år 9D, vt-14
Gemetri år 9D, vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merGeografiska undersökningar
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merGeometri år 7C och 7D vt-14
Gemetri år 7C ch 7D vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merKURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010
KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 Bdy Mind Sul MT AB 2009 www.bdymindsul-mt.cm 1 VÄLKOMMEN! Mitt namn är Mnica Thengberg,ch jag hälsar Dig välkmmen till Bdy Mind Sul s kurser ch utbildningar
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merBarn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic
Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merAtt intervjua elever om hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merNervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.
Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Idrtt ch hälsa Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: röra sig allsidigt i lika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genmföra ch värdera idrtt ch andra fysiska aktiviteter
Läs merUppfinningar. Namn:. Klass: 8A
Namn:. Klass: 8A Genom att studera teknikens historia förstår man bättre hur den har utvecklats. Om man sätter sig in i hur det var att leva utan någon del av den teknik som nu är vanlig, kan man också
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merRegional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merVår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv
Rönnsklans Verksamhetsidé Rönnsklan är en särskla i tiden, där eleverna får en möjlighet att använda sin förmåga i en stimulerande miljö Vår rganisatin erbjuder en verksamhet där eleverna står i centrum
Läs merSocialpsykologi. Anvisningar till kursen (PSPR03) 7,5 högskolepoäng 23/3 28/4
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psyklgiska institutinen Psyklgprgrammet Termin 1, VT 2017 Anvisningar till kursen Scialpsyklgi (PSPR03) 7,5 högsklepäng 23/3 28/4 Senaste uppdatering: 2017-02-27 Välkmmen till denna
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs merAnsökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen
Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merPlanering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merTrygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merDigitala verktyg i musik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merFastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merProjekt #svenskrodd2020 barn och ungdom
Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter
Läs merLikabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014
Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi
Läs merI tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte
Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merTänka, Planera och Arbeta. Formativt. Dean Cadhamn 2 Nov 2015
Tänka, Planera ch Arbeta Frmativt Dean Cadhamn 2 Nv 2015 Sklverkets styrdkument m planering Vid planeringen bör läraren: Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte sm undervisningen ska inriktas mt Identifiera
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merSkolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merI detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer
vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se
Läs merHandledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning
Allt m städ www.prevent.se/allt-m-stad Handledarmaterial för intrduktin till bra arbetsteknik vid städning I den här handledningen har vi sammanställt tips ch gda råd samt lite bakgrundsinfrmatin sm du
Läs merMETOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!
18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa
Läs merProjektplan. Sametinget och Naturvårdsverket
Prjektplan Sametinget ch Naturvårdsverket Sametinget: 2010-1195 Naturvårdsverket: NV-06083-12 Uppdaterad: 2012-09-17 Prjektplanering för regeringsuppdrag Uppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utfrma
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN. FRIDNÄS- och HAMMARBYSKOLAN
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN PÅ FRIDNÄS- ch HAMMARBYSKOLAN Läsåret 2018/2019 Reviderad av elevhälsteamet 2018-04-25 0 Innehåll Elevhälsan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet...2 Rektr...2 Specialpedagg...2
Läs merUppfinningar. Namn:. Klass: 9A
Namn:. Klass: 9A Genom att studera teknikens historia förstår man bättre hur den har utvecklats. Om man sätter sig in i hur det var att leva utan någon del av den teknik som nu är vanlig, kan man också
Läs merTrygghetsplan för Åbytorps förskola
Trygghetsplan för Åbytrps förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: I försklan läggs grunden för det livslånga lärandet. Det gäller i högsta grad lärandet m hur ska
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN HAMMARBYSKOLAN
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN PÅ HAMMARBYSKOLAN Läsåret 2017/2018 Reviderad av Hammarbysklans elevhälsteam 2017-04-26 0 Innehåll Elevhälsan Hammarbysklan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet...2 Rektr...2
Läs merTaxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen
www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merSätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Läs merÄmnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning
Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merTrygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs mer2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion
VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektin Vernica Gustafssn Mna Karlssn 1 Smittspårning teri ch praktik 2 Finns att beställa på scialstyrelsen.se, där finns den ckså sm PDF-fil
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret
Läs mer