Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Transkript

1 Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic

2 Sammanfattning Jag har skrivit m Addisns sjukdm sm är en väldigt vanlig sjukdm. I denna rapprt kmmer jag ta upp fakta m denna sjukdm. Vad det finns för symptm, hur den kan påverka krppen ch vad det finns att göra åt själva sjukdmen. Jag har även fått en dagbk m hur sjukhus tiden för Martin såg ut när han fick sin diagns.

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte ch frågeställningar 1 Metd 1 Addisns sjukdm 2 -Vad är Addisns sjukdm? 2 -Vilka är hrmnerna sm saknas? 2 - Är stress farligt? (krtisn) 3 -Vad för symptm finns det? 3 -Kan man dämpa sjukdmen? 3 -Vad är en Autimmun sjukdm ch vilka faktrer kan påverka? 3 -Vem upptäckte Addisns sjukdm? 4 -Hur Martins tid på sjukhuset såg ut? 5 Slutsatts 6 Avslut 6 Bilaga 1 7 Källförteckning 8

4 Inledning Jag har valt att skriva m Addisns sjukdm för att pappas kusin Martin fick diagnsen Addisn för snart 6 år sedan. Efter det har han startat en egen hemsida där man kan få reda på vad Addisns sjukdm är, vad det finns för symptm ch tecken på att man kan ha Addisn. Där finns även en dagbk m vad sm hände på sjukhuset de dagar Martin låg där ch fick sin diagns. Eftersm Martin är en släkting till mig så har jag vetat en liten del vad just Addisn är men valde detta för att få reda på lite mer ch för att gå ut med lite infrmatin sm på min redvisning. Man kan aldrig veta ifall någn runt mkring sig kan ha just denna sjukdm. Sidan sm Martin har skapat heter Man kan stödja föreningen genm att bidra med pengar sm går till att infrmera m sjukdmen ch för att kunna sprida kunskap m den. Syfte & frågeställningar Jag skriver m denna sjukdm för att jag själv vill veta lite mer ch för att gå ut med infrmatin m denna sjukdmen. Vem vet, kanske någn mer i min närhet sm kan känna igen sig på dessa symptm. Det är alltid bra med mer kunskap m någt fastän man själv kanske inte har just denna sjukdm. Frågeställningar: Vad är Addisn sjukdm? Vad är en Autimmun sjukdm ch vilka faktrer kan påverka? Vilka är hrmnerna sm saknas? Är stress farligt? (krtisn) Vad för symptm finns de? Kan man dämpa sjukdmen? Vem upptäckte Addisns sjukdm? Hur Martins tid på sjukhuset såg ut? Metd Jag har genm intervju med Martin fått fram fakta m Addisns sjukdm ch även från hemsidan han starta efter han fick diagnsen. Denna sida ch infrmatinen från Martin känner jag har räckt gtt ch väl. 1

5 Addisns Sjukdm Vad är Addisn sjukdm? Addisn är en vanlig ch autimmun sjukdm sm är väldigt vanlig. Här i Sverige har Addisn drabbat ca 1500 människr. Denna sjukdm sitter i binjurarna sm är placerade vanför våra njurar. Vad sm händer när man har Addisn är att binjurarna slutar prducera hrmner sm är livsviktiga för att krppen skall kunna fungera nrmalt ch må bra. Hrmnerna sm krppen inte kan få av sig själv heter Aldstern ch krtisl. Man får då ersätta dessa men hrmntabletter sm heter Hydrkrtisn (flrinef & krtisl). Vad är en Autimmun sjukdm ch vilka faktrer kan påverka? En autimmun sjukdm är när immunförsvaret angriper sin egen vävnad ch bryter ner den. Det finns vissa faktrer sm kan påverka så man lättare kan få en autimmun sjukdm 1. Virusinfektiner, såsm influensa, mässlingen, feber kan bilda anti- antikrppar. 2. Långdragna bakteriella infektiner, sm tuberkuls, syfilis åtföljs av antikrppsbildning. 3. Vissa läkemedel kan sparka igång prcessen. 4. Krsreaktin mellan bakterier ch mänsklig vävnad, såsm hjärta, tjcktarm, njure etc. 5. Kvinnr ch hög ålder. 6. Genetiska rsaker. 7. Störningar hs hrmnreceptrer, hämmar resp. stimulerar. hypertyris (taget från Addisn.se) Vilka är hrmnerna sm saknas? De vanligaste ch viktigaste hrmnerna sm binjurarna inte prducerar av sig själv längre heter Aldstern ch Krtisl. Även ACTH ch DHEA är viktiga faktrer sm hjälper till men inte riktigt lika viktiga sm Aldstern ch Krtisl, Aldstern Aldstern är ett salthrmn sm reglerar natriumhalten ch kaliummängden i krppen. När natriumhalten ökar så behålls vattnet i krppen ch man kan då stabilisera bldtrycket. För att kunna få Aldstern i krppen ersätter man detta med en salttablett sm heter Flrinef sm har styrkan 0,1 mg (milligram) ch mängden man behöver ta varierar från persn till persn. Krtisl Krtisl är ckså ett livsnödvändigt hrmn vi behöver i krppen. Det är vårt krtisl sm påverkar vår sckermsättning. För att kunna få tillbaka detta hrmn sm binjurarna inte prducerar längre, ersätter man det men krtisl eller krtisntabletter. Krtisnet blir till krtisl när det blir bilgiskt aktivt sm menas att det mvandlas. Mängden krtisl man har i krppen påverkar din aptit ch vikt. För hög krtisl dsering kan ge en väldig aptit ch för lite krtisl leder till att du minskar i vikt, man mår inte bra ch aptiten minskar. 2

6 ACTH Detta hrmn prduceras i hypfysen ch hjälper till att reglera krtislmsättningen i krppen. Får man för lite krtisl i krppen så ökar ACTHs prduktin ch tvärtm. Om ACTH halten blir för hög så kan man bli mycket pigmenterad, alltså din färg på huden förändras ch detta är ett symptm för sjukdmen. DHEA (Dehydrepiandrstern) Detta prduceras även i binjurebarken ch påverkar kvinnr ch mäns välbefinnande ch även den sexuella lusten hs kvinnr. När man har Addisn så minskar DHEA nivån med åren. Man håller på att frska ch därmed prövas det att ge en tablett sm heter Prastern för att ersätta DHEA hs de sm har Addisn. Men resultaten är inte riktigt fulländade ch man kan inte se än m det hjälper under en längre tid. Är stress farligt? (krtisn) Ja det är farligt, när man har Addisn så måste man vara väldigt försiktig när de gäller stress! När man får en infektin blir krppen autmatiskt utsatt för stress ch då är krppen i behv av en större mängd krtisn än vanligt intag, detta gäller även vid kirurgiska ingrepp. Efter några timmar kan krppen få tillbaka den prduktinen av hrmner sm vid vanligt intag. Eftersm Addisn sjuka människr inte har detta försvar när de gäller stress så är det livsviktigt att de får i sig mer krtisn eftersm flera lika rgan påverkas på ett negativt sätt. Vad finns det för symptm? Det finns flera lika symptm för Addisn. Symptmen är t.ex. trötthet, yrsel, svaghet, illamående, viktnedgång, lågt bldtryck ch muskelvärk. Men detta är inga direkta utmärkande symtm, för de kan förekmma vid en rad andra sjukdmar. De mer specifika för just Addisn är salthunger ch pigmentskiftningar på huden. Kan man dämpa sjukdmen på någt sätt? Ända sättet att dämpa sjukdmen är att man får reglera den med hjälp av krtisn, alltså hrmnersättningstabletterna. Addisns sjukdm är en autimmun ch krnisk sjukdm vilket gör att den alltid kmmer att bestå. Enda åtgärden för Addisn sjuka är hrmntabletterna sm gör att de frtfarande kan leva ett relativt nrmalt liv med en sjukdm sm man tyvärr aldrig kan bli av med. 3

7 Vem upptäckte Addisns sjukdm? Mannen sm upptäckte Addisns sjukdm heter Thmas Addisn ch föddes i Strbrittaninen år Han började sm medicinstudent på Edinburghs Universitet år 1812 ch tg examen sm vanlig dktr i medicin år När han var färdig blev han huskirurg på Lck s Hspital. Addisn blev väldigt intresserad av sjukdmar på huden, detta intresse gjrde han till den första läkaren sm kunde beskriva denna hudförändring sm är typisk för Addisn. Men man visste inte riktigt just då vad det var. Addisn blev befrdrad till assisterande läkare år 1824 ch efter några år började han föreläsa m hmepati (1827) blev han färdigutbildad läkare ch började arbeta på Guy s sjukhus. Thmas Addisn var den första sm kunde beskriva denna sjukdm sm ett syndrm hs en människa med nedsatt binjurefunktin. Eftersm man inte kmmit så långt i frskningen m Addisn, så kunde de inte ge någn slags behandling eller dämpa sjukdmen på någt vis eftersm de inte visste hur man skulle göra eller bära sig åt. Människan de hittade symptm på avled på grund av detta. Thmas Addisn är även idag väldigt känd för hans framgång. Han har kunnat beskriva en rad sjukdmar ch han nämns fta i mediciniska sammanhang. Olyckligtvis var han väldigt deprimerad ch gick därmed i pensin år Addisn begick självmrd för att han mådde så fruktansvärt dåligt, det var den 29 juni,

8 Hur såg Martins tid på sjukhuset ut? Berättelse av Martin Nrrman, hämtat från Det tar ca tre år för sjukdmen att bryta ut, så ckså för mig. Med facit i hand fanns det vissa tecken på att det var någt sm var fel med krppen. Jag mådde sämre psykiskt ch fick panikångest av att träffa flk. Huden blev ckså brun vilket i ch för sig är snyggt. Dagen när sjukdmen bröt ut var jag på jbbet, där jag plötsligt började må illa. Jag fick gå på taletten ch kräkas. Jag åkte hem med hög feber ch kräkningar. På kvällen åkte jag till sjukhuset. Orsaken till att jag åkte till sjukhuset var för att få i mig näring (drpp) för min diabetes. Diabetes har jag haft sedan Jag kmmer själv inte ihåg någnting efter min ankmst till sjukhuset. Det är tack vare min samb Malin sm jag kan återberätta allt , kl Ankmst till akuten. Jag har en febertemp på 39,8 grader ch kräks frtfarande. I ambulansen hade jag fått drpp för min diabetes. Jag är mycket medtagen. Jag är stel i nacken ch det tas en del prver. Jag skickas vidare till medicinsk akut vårdavdelning på Uddevalla sjukhus (MAVA). Jag kräks under natten ch blir mer medtagen för varje timme sm går Jag är frtfarande kvar på MAVA. Det börjar bli svårt att få kntakt med mig men jag är frtfarande vid medvetande. Jag svarar bara ja eller nej. Under kvällen försvinner febern. På avdelningen behöver de ta några prver i ryggmärgen, men lyckas först på tredje försöket Läkarna står vetande m varför jag kräks ch blir allt mer kntaktbar. Jag skickas vidare till infektinskliniken. Där misstänker man att jag har hjärnhinneinflammatin. Jag svarar endast på tilltal ch är mycket trött. Jag har kraftig huvudvärk ch kräkningar. Läkarna frågar min samb m det är någt sm jag har gjrt eller velat ha de sista dagarna. Malin svarade att jag hade haft ett strt saltbegär Nu är jag medvetslös ch under uppsikt av en sköterska dygnet runt. En neurlgläkare kntrllerar mig genm att klla mina reflexer ch känna på min nacke kl Överläkaren på infektinskliniken ringer hem till min samb ch berättar att de genm röntgen funnit en svullnad på hjärnan (hjärninflammatin). Det ändras mitt på dagen ch istället har de funnit att jag har brist på crtisn ch låg salthalt. De ger mig då detta intravenöst. Vid denna tidpunkt är jag frtfarande kntaktbar ch har lite kräkningar kl Jag vaknar mycket trött ch frågar vad klckan är. Jag smnar m ch sver det mesta av dagen Jag kmmer tillbaka till MAVA ch där knstateras att jag har fått addisns sjukdm. Jag har blivit piggare ch är mycket pratsam. Jag har dåligt närminne ch tidsuppfattning ch börjar gå lite försiktigt Äntligen kmmer jag hem!! 5

9 Slutsatts Jag har skrivit m Addisns sjukdm sm är en Autimmunsjukdm, autimmun är när immunförsvaret angriper sin egen vävnad. Denna sjukdm är ganska vanlig ch det är ungefär åtta persner per miljn invånare ch år i Sverige sm drabbas av Addisn. När man har Addisn är det hrmner i binjurebarken sm slutar prduceras, detta skall då ersättas av hrmntabletter. Avslut Jag tycker mitt arbete har gått relativt bra men var lite seg i starten. Jag började med ett annat arbete innan detta med Anette m föräldrakperativ men kände att jag hellre ville jbba själv. Då km jag på att ja skulle vilja skriva m Addisn eftersm pappas kusin har det ch jag har egentligen inte vetat så mycket m det. Så detta var en chans för mig att få reda på lite till. Jag kan inte påstå att jag jbbat så bra på lektinerna men nu det senaste har jag allt fått skynda mig lite. Jag har ng tänkt att vi har så lång tid på ss så jag kan ta det lugnt ett tag, men så märkte jag att det var ganska mycket jbb med detta så jag fick sätta igång med att leta infrmatin ch prata med Martin ch sätta ihp ett arbete. 6

10 Bilaga nummer 1 Dessa frågr har jag ställt till Martin ch han har då svarat följande. Vad för symptm finns de? Trötthet Svaghet Muskelvärk Viktnedgång Illamående Hyperpigmentering Lågt bldtryck Salthunger Kräkningar Buksmärtr Kan man dämpa sjukdmen? Det går inte att reglera mer än med hjälp av krtisn. Addisns sjukdm är krnisk ch autimmun vilket gör att den alltid kmmer att bestå. Vem upptäckte Addisns sjukdm? Hur Martins tid på sjukhuset såg ut? 7

11 Källförteckning Sidan där Martin samlat infrmatin m Addisn. Atällt frågt till Martin Nrrman från Dingle. Den infrmatinen jag hittat på Addisns hemsida är hämtat från dessa källr: Källr: Rydqvist, Lars-Göran & Winrth, Jan (2004). Idrtt, friskvård, hälsa & hälsprmtin. Hlmbergs i Malmö. Olssn, Tmmy & Valdemarssn, Stig (2005/2006). Läkemedelsbken (s.503). Werner Sigbritt (2007), Endkrinlgi. Andra upplagan. Liber AB, Stckhlm Infrmatinen m Tmas Addisn sm jag hämtat från Addisn.se är tidigare taget från 8