Montessoripedagogiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Montessoripedagogiken"

Transkript

1 Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist, filsf, filantrp ch djupt trende katlik. Hn km att bli den första kvinnan i mdern tid att erhålla en examen i medicin i Italien. 1899, efter att hn just tagit sin examen, reste hn runt hela Italien ch föreläste m "Den nya kvinnan". Hn berättade m sin egen strävan sm lett fram till hennes examen, ch beskrev den nya tidens kvinna sm en framförallt vetenskapligt tänkande persn. Under hela sin karriär tg hn sig fta tid att ta ledigt från sitt arbete för att ge sig ut ch föreläsa m kvinnrs situatin. 6 januari 1907 öppnade hn i Rm en skla för de så kallade "bildbara". Genm mfattande fältstudier ch praktik utvecklade hn den så kallade mntessripedaggiken. Hn hade str framgång i att lära barn, sm tidigare fått tillbringa sina liv på mentalsjukhus ch andra institutiner, att läsa ch skriva. Under trettitalet skickades hn i exil av Musslini, eftersm hn vägrade att hjälpa till med att utbilda barn till att bli sldater. Hn flyttade till Spanien ch när det spanska inbördeskriget bröt ut 1936 flyttade hn till Nederländerna ch sedan till Indien. Hn återvände till Nederländerna 1949 där hn levde tills hn 1952 dg i staden Nrdwijk aan Zee. Där har än idag Assciatin Mntessri Internatinale (AMI) sitt högkvarter. 1

2 Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Studiebesök på Nyckelsklan, Naturnyckeln ch Ängsnyckeln Kmmentarerna nedan m mntessripedaggiken i verkligheten baseras på ett studiebesök på Nyckelsklan i Södertälje. Sklan består av Nyckelsklan sm är en grundskla 1 9, samt försklrna Naturnyckeln ch Ängsnyckeln. Sklan har ttalt ca 270 elever varav ca 70 i de två försklrna, ca 70 i klasserna 1 4 samt ca 130 i klasserna 5 9. De yngsta barnen i försklrna är drygt ett år. Sklan arbetar till viss del åldersintegrerat i följande grupperingar: 1 4 åringar 5 6 åringar Årskurs 1 Årskurs 2 4 Årskurs 5 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Naturnyckeln ch Ängsnyckeln är mntessriförsklr sm ckså anammat ur ch skurtanken, dvs. man är ute så str del av dagen sm det bara är möjligt. Sklan visar gda resultat. 85,7% av eleverna i årskurs 9 nådde målen i alla ämnen, jämfört med samtliga sklr i Södertälje kmmun där 67,9% nådde målen i alla ämnen. Nedan används samlingsbegreppet Nyckelsklan för att referera till Nyckelsklan, Naturnyckeln ch Ängsnyckeln. Mntessripedaggiken Mntessripedaggikens sex grundpelare baseras alla på Maria Mntessris första ch grundläggande tanke: Barnet i centrum. Den genmsyrar alla idéerna nedan likaväl sm det dagliga arbetet bland barnen. 1 Den förberedda miljön En mntessrilärares främsta uppgift är att ge barnen adekvat hjälp ch stöd, mjuk respektfull behandling ch tillhandahålla en miljö sm stimulerar ch ger barnen många erfarenheter. I en sådan "förberedd miljö" ansåg Maria Mntessri att barnen spntant blev stimulerade ch aktiva. Hn såg ckså att barnen blev ivrigare att lära sig mer ch mer allteftersm de arbetade ch att deras nyvunna kunskaper i sin tur stimulerade dem att gå vidare. Ett aktivitetsbehv skapades när barnen arbetade. Denna syn på hur barnen lär sig leder till en undervisning sm utgår från barnen ch sm erbjuder dem ett aktivt arbetssätt. Den förberedda miljön är betydelsefull för barnens utveckling på alla plan, både fysiskt, psykiskt, intellektuellt, scialt, känslmässigt ch andligt. Detta innebär bl.a. att man lägger str vikt vid inredning ch planering av rummet så att det är strt ng att tillåta rörelse, stimulans från andra barn såväl sm avskildhet, självständighet ch möjlighet för läraren att bservera. Ordning ch struktur i miljön är ckså en viktig förutsättning ch utgör en nödvändig ram för den frihet sm läraren ger. 2

3 Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Nyckelsklan består av tre stra rum i en U frm. Rummen är öppna utan väggar ch har högt i tak. Färgerna är ljusa ch samtliga möbler är anpassade till barnen, inklusive köksbänkar, taletter ch handfat. I dessa rum pågår undervisning till lika åldersgrupper i lika ämnen samtidigt vilket på ett sätt verkar mycket stimulerande, men vi undrar lite över den ljudmatta av surr sm är ständigt närvarande ch sm skulle kunna verka störande. I ett Mntessrirum finns material både för praktiska, intellektuella ch sinnestränande övningar. Så gtt sm allt material fyller flera funktiner. Ofta arbetar små barn sensriskt med det. Sedan använder äldre barn samma material för intellektuell förståelse. De flesta material är självrättande. Allt material finns bara i ett exemplar ch har sin särskilda plats i rummet. Den sm använt ett material har ansvar för att det snyggt ch prydligt kmmer på plats igen. På Nyckelsklan fanns mycket sådant mntessrimaterial, allt i färg ch, strleksrdning sv ch allt på sin plats. Dessutm fanns ftn av allt material så man visste vad sm skulle ligga var även man inte kunde läsa. Klasserna är åldersblandade ch på så sätt utvecklas barnen scialt genm att barnen tar hand m ch har utbyte av varandra. Mntessrisklr har inget fast schema utan bara tider för dagens början ch slut. Småraster förekmmer inte utan istället tar barnen paus vid behv. På Nyckelsklan användes denna metd för raster ch det verkade fungera mycket bra. 2 Frihet ch ansvar Mntessripedaggiken menar att det är inm givna ramar ch väl definierade strukturer sm friheten ska utövas. Pedaggiken ska innehålla frihet i fstran inte frihet från fstran. Frihet är någt sm barnet växer in i, lär sig att uppfatta ch använda. Det finns alltså inget likhetstecken mellan frihet ch möjligheten att göra ingenting alls. I en mntessriskla får barnet inte mer frihet än det klarar av. Denna strukturerade frihet kan delas in i lika mråden. På Nyckelsklan var alla dessa friheter tydliga inslag i arbetsdagen. Frihet i valet Barnen är fria att själva välja sysselsättning utifrån det sm läraren har visat. De kan ckså välja att arbeta ensamma eller tillsammans med andra. Frihet i rummet Barnen är fria att röra sig i rummen ch utmhus m de så önskar. De hämtar ch ställer tillbaka material, de arbetar vid brd på glvmattr eller i sffan. När barnen får röra sig fritt kan de lägga sin kncentratin på arbete i stället för på att disciplinera krppen att sitta still i en sklbänk. På Nyckelsklan kunde eleverna t..m. äta var de ville så länge de inte störde någn annan. Frihet i tiden Barnet får hålla på med den aktivitet de valt så länge de önskar, ch kan upprepa en övning m de vill. Frihet från tävlan Barnen får arbeta i sin egen takt ch behöver inte tävla mt varandra. Detta utvecklar deras önskan att hjälpa andra. På Nyckelsklan uppmuntrades samarbete mellan lika åldrar. 3

4 Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Frihet att växa Barnen är fria att växa ch utvecklas i egen takt. De får sina behv tillfredsställda ch blir lugna, trygga ch glada ch disciplinprblemen minskar av sig själv Frihet ger ansvar Målet är att barnen ska bli självständiga ch ansvarsfulla människr. När man ger eleven frihet att välja måste man respektera elevens val ch uppmuntra arbetet ch stötta ch leda endast vid behv. Den inskränkning i friheten sm finns är att man inte får göra någt sm mtsätter sig andras intressen. På Nyckelsklan uppmuntrades t.ex. egna initiativ ch nya kmbinatiner av ch användningsmråden för materialet. 3 Individualisering Samarbete Individualisering innebär att undervisningen ska anpassas till varje enskild elev. Individualisering är en förutsättning för samarbete. När ett barn har lärt känna sig själv, när det ser sin egen förmåga ch finner trygghet i den, då kan det med full kraft ta del i ett samarbete. Ett samarbete där lika barns egenskaper ch individuella drag tillsammans skapar resultat. En mntessrilärare ska i första hand inte förmedla kunskap utan bservera barnen ch individualisera undervisningen ch hjälpa barnet att hitta sin självkänsla ch egenvärde. Tanken kan sammanfattas i meningen Hjälp mig att göra det själv. Ett barn sm är tryggt i sig själv ch känner sin egen individuella kapacitet fungerar bra i grupp, ch kllektivt arbete är viktigt inm mntessripedaggiken. Men sammansättningen ch antalet barn i en grupp styrs inte av läraren utan av barnens intressen ch önskemål. Den individualiserade undervisningen ch spntant arbete i grupp var en genmgående tanke på Nyckelsklan, ch man uppmuntrade andra typer av intelligens än bklärande, såsm praktiskt arbete sm en väg att lära sig. På Nyckelsklan har man t.ex. ett mediatrg där elever sm kanske har svårt med bklärandet kan jbba med andra media såsm film ch ljud ch datrpresentatiner sn alternativ till böcker ch skrivande. 4 Hjälp till självhjälp Självförtrende Självständigheten är den naturliga frtsättningen på mntessripedaggikens frihetsprincip. Det är ur friheten sm självständigheten utvecklas, den självständighet sm sedan ger självförtrende ch förmåga till kritisk granskning. Ett barns första instinkt är att utföra sina handlingar utan hjälp. Detta kräver lyhördhet ch respekt från vuxenvärlden. Ibland är den vuxnes hjälp nödvändig, men ftast både vill ch kan barnet göra det själv. All nödig hjälp hindrar barnet i dess utveckling. Att hjälpa barnet hjälpa sig själv är den mest centrala delen i mntessripedaggiken. På Nyckelsklan har man sm sagt ett mediatrg sm sköts av eleverna ch sm lärarna får vända sig till för hjälp med datrer, videbandspelare mm. Därmed är eleverna experterna ch lärarna dm sm behöver hjälp. 5 Knkretin Mtrik I mntessripedaggiken har rörelsens, mtrikens ch krdinatinens utveckling en betydande plats. Maria Mntessri såg den sm en av grundstenarna för all inlärning. Särskilt handens arbete 4

5 Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green hänger samman med hjärnans utveckling, ch barnens kncentratinsförmåga ökar när de använder sina händer. Dessa kunskaper m hur barnet använder krppen ch rörelserna för sin inlärning har skapat de knkreta ch sensriska material sm ingår i mntessripedaggiken. Mtriken i vardagssysslrna, sinnesträningen ch de intellektuella övningarna frmar krpp ch intellekt ch förbereder barnet för utfrskandet av livet. Maria Mntessri kallade händerna för själens verktyg ch intelligensens instrument. På Nyckelsklan integrerar man fta praktiska mment i undervisningen. Ett exempel är när man byggde en snigellåda för att dla sniglar sm sedan tillreddes ch serverades till lunch. 6 Helheten Fredstanken En av Maria Mntessris centrala tankar m tillvarn kan sammanfattas i citatet: Alla har en särskild avsikt. Alla har en särskild uppgift. Alla har ett särskilt ansvar. Alla delar hör ihp ch bildar en helhet. Hela världen i gemenskap. Fred på jrden. Hn ville ge alla barn möjlighet att förstå helhetens betydelse ch därmed fredens nödvändighet. Den ksmiska planen är ett av nyckelbegreppen i mntessripedaggiken, ch Maria Mntessri ansåg att allt levande, från tidernas ch planeternas begynnelse, följer en plan. Även människans individuella utveckling från barn till vuxen följer denna plan. Denna idé bildar grunden i tanken m helhetens betydelse för att förstå världen måste man ha ett helhetsperspektiv, ett sammanhang. Maria Mntessri använde begreppet ksmisk utbildning. Med det menade hn den kunskap barnen måste få m de ksmiska planen, m universum ch m människans utveckling ch plats i universum. Målet med den ksmiska utbildningen är att barnen ska utveckla en mgnad ch en självständighet för att sedan själva kunna bidra till en förbättring av jrdens möjligheter. Tanken är att varje steg i utvecklingen bygger på det förra ch med hjälp av de insamlade detaljerna kan barnen sedan bygga de sammanhang, den helhet sm är syftet med kunskapsinhämtningen. Maria Mntessri menade att vår ksmiska uppgift är att skapa sammanhållning mellan människr ch att skapa en förenad, fredlig värld. Därför måste människr bli medvetna m att vi är fysiskt förenade med varandra genm att vi br på samma jrd. Hn menade att en framtida, varaktig samexistens människr emellan måste börja med barnen ch barn sm fått en ny typ av fstran. För att varje barn ska kunna utveckla sina psykiska krafter, leva i fredliga relatiner med andra människr ch förstå sin uppgift på jrden, krävs en utbildning sm är ämnad att vara en hjälp till livet. En utbildning sm utvecklar barnet självt till en ksmisk kraft. På Nyckelsklan fkuserade man inte så mycket på den ksmiska planen, däremt var man nga med att försöka undervisa med ett hlistiskt synsätt ch att sätta in saker i sitt sammanhang. Referenser Mntessri i Sverige De sex grundläggande principerna i mntessripedaggiken, Carlssn, Anders, Utgiven av Mntessriförbundet. 5

6 Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Artikel m Maria Mntessri på Studiebesök på Nyckelsklan, Naturnyckeln ch Ängsnyckeln. 6

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Geografiska undersökningar

Geografiska undersökningar DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling El Sistema i Oxhagen - musiken sm mål ch medel för persnlig utveckling Partnerskap Varberga/Oxhagen Identifierade utmaningar för mrådet El Sistema Metd utvecklad i Venezuela 1975 Klassisk musik sm verktyg

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Att intervjua elever om hållbar utveckling Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning Allt m städ www.prevent.se/allt-m-stad Handledarmaterial för intrduktin till bra arbetsteknik vid städning I den här handledningen har vi sammanställt tips ch gda råd samt lite bakgrundsinfrmatin sm du

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Eriksdalsklan i Skövde kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Eriksdalsklan

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Skolan för dig som behöver extra stöd

Skolan för dig som behöver extra stöd Sklan för dig sm behöver extra stöd Uppdaterad: 2017-04-25 Särvux (särskild utbildning för vuxna) är en frivillig sklfrm för dig över 20 år sm tidigare gått i särskla eller sm i vuxen ålder drabbats av

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll 2016/2017 GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA Innehåll Intrduktin Vad är en förening? Varför ska man starta en förening? Hur gör man? Struktur Vad kan man göra för att få medlemmar? Att utveckla din förening

Läs mer

Folkhälsans daghem i Vasa

Folkhälsans daghem i Vasa Flkhälsans daghem i Vasa Ett hälsfrämjande daghem med inriktning på scial ch emtinell hälsa samt en gd kst 2010-2011 Nu har vi kmmit en bra bit på vägen att få kalla ss ett hälsfrämjande daghem! Vi har

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Riktlinjer för placering vid skolenhet

Riktlinjer för placering vid skolenhet Riktlinjer för placering vid sklenhet Visin Prgram Plicy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kmmunfullmäktige Kmmunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Bakgrund ch lagrum a. Rimligt avstånd 2. Urvalskriterier

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola Trygghetsplan för Kumlasjöns förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig trygga ch vara respekterade för den man är. Vår förskla

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående Bröstförstring patient infrmatin Infrmatin till patient ch närstående www.gtebrglaserestetik.se Tel:031-13 66 60 1 Intrduktin För många kvinnr förutsätter ett själsligt välbefinnande att man är nöjd med

Läs mer

4.3. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 2

4.3. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 2 4.. Sammanställning Psykiatriråd nummer: Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du

Läs mer

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 Bdy Mind Sul MT AB 2009 www.bdymindsul-mt.cm 1 VÄLKOMMEN! Mitt namn är Mnica Thengberg,ch jag hälsar Dig välkmmen till Bdy Mind Sul s kurser ch utbildningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare Kstplicy Kils kmmun Förskla, skla, fritidshem ch dagbarnvårdare Varje kök, förskla, skla, fritids ch familjedaghem ansvarar för att denna kstplicy följs Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-10-24 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19. Bråstrpsklans plan mt diskriminering, kränkande behandling ch trakasserier 2018/19. Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen: Grundskla f-6 ch fritidshem Ansvariga för planens genmförande:

Läs mer

Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun 2015-06-11 SID 1/5 Beslut m förändring strukturersättning i Vallentuna kmmun Alla elever har rätt till en likvärdig skla. De eknmiska medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas lika förutsättningar

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

Värdegrundsdokument 2014-2015

Värdegrundsdokument 2014-2015 Värdegrundsdokument 2014-2015 SÄBYHOLMS MONTESSORI FÖRSKOLA Lokal arbetsplan för Säbyholms Montessori Förskolans målsättning är att utifrån en helhetssyn på barnet och med montessoripedagogiken som grund

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument.

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument. Fördjupningsarbete i Rektrsprgrammet, Blck 5 Kursgrupp 3 Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskla utifrån sklans pedaggiska kncept kpplat till natinella styrdkument. Författare: Stefan Nemeth

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling enhet 3 Oktber 2017 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3. Visin:

Läs mer

Att knäcka skriftens hemliga kod

Att knäcka skriftens hemliga kod Ingvar Lundberg Att knäcka skriftens hemliga kd Någt av de mest spännande ch utmanande sm finns i lärarlivet är att få ta emt elever i den första läsundervisningen. Då får man vara med m en av de riktigt

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET Augustiknferensen Stckhlm 4-5 augusti 2016, Teresa Fernández Lng, undervisningsråd, Sklverket teresa.fernandez.lng@sklverket.se 08-527 332 58 Ett sammanhållet uppdrag

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer