Folkhälsans daghem i Vasa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsans daghem i Vasa"

Transkript

1 Flkhälsans daghem i Vasa Ett hälsfrämjande daghem med inriktning på scial ch emtinell hälsa samt en gd kst Nu har vi kmmit en bra bit på vägen att få kalla ss ett hälsfrämjande daghem! Vi har gjrt en gemensam målsättning för ch arbetat utifrån uppgjrda handlingsplaner. När vi på våren 2010 planerade ch enades m vilka mråden vi särskilt ville arbeta med kändes det mest mtiverande att frtsätta med det vi redan tidigare mest gått in för, Ksten. Det var ckså självklart att gå in för det Sciala-emtinella mrådet, speciellt för lilla sidan där övergången från hemmet till dagis upptar en str del av arbetet ch det är väsentligt att barnet känner sig tryggt. Dessutm sammanföll vår målsättning tidsmässigt med önskemål från daghemsföreståndarens sida att tillvarata Vasa stads strävan att skla persnalen i Egenvårdarmdellen. Vi fick rådet att inte ta med mer än så här i vår målsättning för det första året ch det var ett gtt råd, för det visade sig att det tg hela tiden att bara vänja sig vid de nya rutinerna i Egenvårdarmdellen. Gården ch den vackra syrenen.

2 Scial ch emtinell hälsa Mål: Trygghet Lilla sidan 1-3 år EGENVÅRDARMODELLEN I juni 2010 deltg vi i en tvådagarskurs sm Vasa stad rdnade för daghemspersnal för införande av egenvårdarmdellen. Vi började genast med bl.a. hembesök men rutinerna införde vi i augusti. Vi har delat in barnen så att vi har fyra barn var ch med dem avklarar vi rutinera mrgnmål, på- ch avklädning, utevistelse, talettbesök, lunch ch svstund. Vi har en gemensam samling före lunch ch på eftermiddagen leker vi tillsammans. De små grupperna har lite lika tider, går mltt, för största möjliga lugn ch r i annars stressande situatiner, t.ex. tamburen ch taletten, ch överhuvudtaget för bättre kncentratin på lika aktiviteter. Egenvårdare har hand m sina barns insklning, prtflipärmar, föräldrakntakt.s.v. Speciellt insklningen är viktig. Psitiva upplevelser av mdellen: Vi tycker att själva invänjningsperiden är krtare ch att barnet snabbare kmmer in i dagisets vardag/rutiner. När man är med sin lilla grupp hela dagen är det väldigt intensivt hela tiden. Man lär känna sina barn mycket väl. Barnen blir sinsemellan väldigt sammansvetsade. Ljud- ch stressnivån är definitivt lägre! Man förstår innebörden i att ta tillvara alla tillfällen till samhörighet ch inlärning i grundvårdssituatinerna. Det är lättare att ta tid för det enskilda barnet. Arbetet har förskjutits från mera övervakande till mera deltagande. Arbetet är rligare nu. Föräldrakntakten är närmare ch bättre, respnsen psitiv! Svårigheter Arbetet är intensivare Det är svårt att hinna med andra sysslr sm irdningställande, planering, fixa alla små saker runtm sm får det att rulla. Svårare att hålla sig infrmerad m de andra barnen i gruppen, fdrar mer kmmunikatin mellan persnalen. Det tg mer eller mindre hela höstterminen att få rutinerna att sitta.

3 Reflektin ch förändringar Vi går inte alla ut på fredagarna, en kan ta sig tid för annat den förmiddagen. Vi har persnalmöte varje fredag, när de flesta smnat kmmer Maria (daghemsbiträde) i vilan ch vi hinner prata med varandra! HEMBESÖK Syftet är att vårdaren ska lära känna barnet ch familjen lite grann innan daghemsstarten så att barnet har lättare att knyta an till vårdaren ch genm denne till den nya daghemsmiljö. Redan vid den första kntakten daghems-föreståndaren har med nya föräldrar upplyses de m att vi följer egenvårdarmdellen ch att det hör till att vi gör hembesök. Sedan ringer vårdaren upp föräldrarna ch föreslår tidpunkt. Hittills har endast en familj avböjt med mtiveringen att de br tillfälligt hs släktingar. Annars har bemötandet varit överlag psitivt ch vi har blivit väl mttagna. Pedagg på hembesök. Här ger hn barnet ett ft på sig själv! Psitiva erfarenheter: Vi hade en bra rutin på invänjning på lilla sidan ch trdde inte hembesöket skulle ha så str betydelse, men där tg vi miste! Vi märkte genast hur frt barnet tydde sig till sin egenvårdare ch var bekant med denne! Riktigt lyckat var att ha med ett ft av sig själv till barnet på hembesöket. Ett ansikte sm man sett fta, m så bara på bild, är ett känt ansikte! Att ha sett ch hört barnet i sin hemmiljö gör att man förstår det så mycket bättre ch det gäller ckså för föräldrarna ch deras samspel! Det ger alltså mycket i kmmande föräldrasamverkan. Det enda negativa sm vi kan kmma på för hembesöket är i så fall själva färden dit, m det är långt... Och att hitta en tid sm passar, speciellt då många barn börjar i augusti. FAMILJEFOTON När barnet är litet ch börjar på dagis är det viktigt att det har med sig saker sm påminner m hemmet ch föräldrarna. Vi har alltid bett föräldrarna ha med svdjur, snuttetrasa eller annat kärt hemifrån ch någn gång förr har vi ckså haft familjeftn. Nu tg vi med det sm en viktig punkt i vårt prgram eftersm det kan var svårt för riktigt små barn att minnas förälders anletsdrag under en lång dag. Bilden ger tröst.

4 Först samlade vi ftna i ftplastark ch nålade fast dem på anslagstavlan i barnens ögnhöjd. Minus för nålarna. Det blir se men inte röra. Men våra barn var jättenöjda ändå med att bara titta! Sedan trädde vi dem på snöre såhär: Så här kan man ckså göra har vi tänkt: - Laminera ftna ch sätta dem i en bx sm får stå framme... - Sätta ftna i en pärm sm får stå på barnens bkhylla. Minus för det att då är de gömda för dem sm inte minns/förstår vad pärmen innehåller. - Laminera ftna ch hänga dem på en tråd med klädnypr. Nackdelen kan vara att det är lätt att dra ner alla bilder men svårt att få upp dem igen. Psitiva erfarenheter: Barnen är förtjusta i ftna. Och inte bara i sina egna, ckså de andra familjerna är intressanta. Vad heter alla? Och finns det husdjur med rliga namn? Lite besvär för str belöning Föräldrarna psitiva. FASTA RUTINER Fasta rutiner ger ram åt barnets dag ch ser till att dess grundbehv tillfredsställs. Det är ckså viktigt för barnet att kunna lära sig ch veta hur en vanlig dag ser ut. Att veta vad sm kmmer härnäst ch inte behöva stå inför mindre överraskningar varje dag är en förutsättning för tryggheten. Så hela första året lägger barnet str energi på att lära sig ch senare glädja sig över att veta- vad sm skall hända härnäst! Rligt att se hur de sm är gamla i huset lär de nya barnen hur man gör genm exempel. Den här höstens rutiner har ändå varit annrlunda för persnalen såtillvida att vi nu är ensam vuxen i vår lilla grupp. Klckslagen för rutinerna är andra ch vi t.ex. äter tillsammans med barnen vilket vi inte gjrde förr. Det har tagit lång tid att anamma det nya systemet men vi är nöjda med hur det är nu! Nya brd ch stlar var (bl.a.) ett resultat av nya rutiner.

5 INDIVIDUELL UPPMÄRKSAMHET Att varje barn blir uppmärksammat ch får egen tid med den vuxna är viktigt. Det bekräftar att man är värdefull ch har rätt till sin egen plats i gruppen, förutm att det ges tid för de behv just det barnet har. Psitiva erfarenheter: Vi märker tydligt att det är värdefullt med egenvårdarmdellen just här. Att ha ansvar för färre barn gör att det är mycket svårt att förbise någn t.ex. för att denna är tyst ch snäll eller av någn annan anledning. De persnliga utvecklingssamtalen vi har höst- ch vårtermin med föräldrarna är ckså en check över att vi håller kll på barnens utveckling, liksm Här är prtflipärmarna. Alvar ch Anita i pusseltagen (bildtext) Vi läser mycket med barnen eftersm vi har en hylla de själva kan hämta låneböcker från, så allra mest blir de enskilda stunderna läsestunder, men det är inte långt till hyllan med pussel ch plcklådr heller... Vi har försökt skapa en rutin på systemet med individuella stunder genm att ge barnen en egen veckdag. Det fungerar för det mesta. Vi har ckså funderat ut att det skulle vara värdefullt att ha ett schema över de individuella stunderna med plats för anteckningar m vad man gjrt ch planer för frtsättningen. Svårigheter Det svåra är att hinna anteckna ch senare fånga flyktiga idéer ch tankar. Men det är ng någt sm vi ska utveckla vidare. Stra sidan 3-6 år EGENVÅRDARMODELLEN I augusti 2010 gick vi in för att börja jbba enligt egenvårdarmdellen. Vasa stad erbjöd två dagars sklning, i vilken vår persnal ckså deltg. Vi tyckte att sklningen var givande ch var ivriga att börja enligt den nya mdellen. Nu har alla i fstringspersnalen sina egna ansvarsbarn (ca 7 barn/vårdare). Men vi jbbar med alla barn, precis sm tidigare. Vi tycker att egenvårdarmdellen är mest värdefult så barnet är nytt ch börjar på dagis. Då underlättar det m man får ha en egenvårdare, sm tar sig an just det barnet. Var efter att barnet blir mera van att vara på dagis är det lättare att knyta an till flera vuxna. Hembesöken har upplevts sm psitiva av både persnal ch föräldrar. Endast en familj har hittills tackat nej, ch det på grund av tillfälliga bendefrmer. Bildtext Tack vare hembesöken knyts den första kntakten till barnet i hemmet, ch barnet har på så vis åtminstne ett bekant ansikte då det kmmer första gången till daghemmet.

6 Med egenvårdarmdellen delar man på arbetsuppgifterna mellan yrkegrupperna mera än tidigare. Det är frtfarande barnträdgårdsläraren sm har huvudansvaret för gruppen, men barnskötaren blir mer delaktig i ch med att hn har sina ansvarbarn. Här finns ckså en utmaning för barnträdgårdsläraren; att verkligen låta barnskötaren ta hand m sina barn. Det nya sättet att arbeta är så pass nytt ännu, så ibland lyckas det inte riktigt, men vi blir duktigare på det hela tiden. Egenvårdarmdellen har uppskattats från föräldrahåll ch då främst på lilla sidan, men ckså på stra sidan. Mycket värdefullt att få ha en egen vårdare så man är liten, ch en helt ny värld öppnar sig i ch med dagisstarten. SMÅGRUPPSARBETE Stra sidan är indelad i tre grupper enligt ålder. Indelningen använder vi mest vid lika pysselstunder. Iland pysslar vi ckså individuellt med endast ett barn i gången. Det kallar vi för drp-in system. Vi upplever det mycket värdefullt att få arbeta på detta sätt. Att jbba i smågrupper, gör att vi blir mera medvetna m barnets utvecklingsnivå, ch det råder arbetsr i gruppen. Eftersm en 5-åring har hunnit en hel del längre i utvecklingen än en 3-åring, så får alla barn jbba på sin egen utvecklingsnivå tack vare grupperingarna. Andra stunder sm vi ckså är delar gruppen är matstunden, samling ch sagstunden. STEGVIS OCH START Vi har hållit StegVis-stunder en gång/vecka för våra 5-åringar (fem barn). Tidigare har vi haft StegVis med försklebarn men i år saknas den åldersgruppen. Eftersm vi nu jbbar med yngre barn, upplever vi att vi måste förenkla materialet en aning, ch göra det mera knkret. I slutet av stunden gör vi lika praktiska uppgifter sm inte nödvändigtvis hör till StegVis. På så sätt rkar barnen bättre. Då valpen ch snigeln kmmer fram blir det alltid rligt! (bildtext) Start började vi med på vårterminen 2011 för våra 4-åringar (6 barn) Stunden kmpletteras fta med en saga sm berör den känsla man pratat m. Då får man lättare fram budskapet. En mamma sade för en tid sedan att hennes 4-åriga pjke hade stlt berättat hemma att nu har vi börjat med Start, ch idag har vi pratat m att vara lessen ch nästa gång ska vi prata m att vara arg. Överlag har vi fått psitiva kmmentarer från föräldrahåll för att vi lär ut sciala färdigheter genm dessa material. Barns kmmentarer m StegVis: Jag tycker m när valpen ch snigeln kmmer Man får lära sig att vara snäll Jag har lärt mig att man inte får slå ch buffas Och någn gång spelar vi teater

7 ATT FÖREBYGGA MOBBNING Persnalen har läst bken Mbbar även småbarn. Under året har vi ckså diskuterat mbbning rätt mycket både inm persnalen, med föräldrar ch med barn. Nu håller vi på ch läser Mbbningsförebyggande arbete inm småbarnsfstran ch planerar att vi eventuellt kmmer att föra en mbbningsförebyggande i framtiden. Ksten Mål: Att barnen får näringsrik ch gd mat så att de växer ch utvecklas. Den första förändringen sm vidtgs i köket var att matlistan förnyades delvis. De flesta söta mellanmål tgs brt ch vid alla mål började vi servera antingen frukt, bär eller grönsaker. Våffel- ch plättsmeten innehåller inte längre scker ch krämerna är gjrda på hemlagad saft. Istället för smaksatt fil serveras nu istället naturell yghurt eller fil ch bär/mysli. Maten är gjrd på daghemmet från början till slut, ch vi strävar till att maten ska innehålla så litet tillsamtsämnen sm möjligt. Om möjligt så använder vi närdlade prdukter, t.ex. gurka, tmat, ptatis, lika kålsrter ch rtsaker. Alla köttprdukter är inhemska. Istället för raffinerade prdukter försöker vi välja fullkrnsprdukter från ris, pasta ch brödutbudet. Dessa är dck inte alltid så lätta att få tag på från partifirmrna, men vi gör vårt bästa! Ett ppulärt inslag i vardagen ärt då barnen får hjälpa till i köket. Då man är hjälpare får man bre knäckebröds-smörgåsar ch duka brden. Barnen får ibland delta i husliga sysslr sm t.ex. att baka lussekatter till julfesten. Gdis äter vi inte på vårt daghem men vid festliga tillfällen bjuds det på kex eller glass. Ett sådant festligt tillfälle var farsdagen ch då bakades det semlr ch småbröd till pappa. Målet är att utöka hushållssysslrna med att barnen ckså får göra sallad ibland. Vid mrgnmål ch mellanmål är sylten numera utbytt till bär. Mycket blåbär äts ch barnen tyckte först de var sura med det går bättre ch bättre. Vad beträffar salt- ch fetthalten i ksten, så frtsätter vi att följa hjärtförbundets rekmmendatiner. Både vid matlagning ch bakning används flytande margarin ch lja. Att tillreda maten fettsnålt är en hjärtesak för vår husmr! Att lära sig vad lika frmer av mat heter går lätt via memry-spel. Krten har vi ckså använt vid srtering ch gruppering. Husmr Iris med ivrig kökshjälpare.

8 Avslutningsvis vill vi påstå att köket alltid har varit ett flaggskepp för vårt daghem, ch har blivit det ännu mera nu tack vare att vi jbbar mera målmedvetet på att bli ett hälsfrämjande daghem. Vår husmr är inte bara duktig på mat utan fungerar ckså sm en mtyckt medfstrare bland barnen. En ng så viktig aspekt i dessa tider då centraliserande av småkök är så vanligt. Vi på lilla sidan står först ch främst för vår egen attityd. Att servera barnen ch själva äta med dem visar dem gtt exempel vi äter allt med glädje. Vi berömmer vår duktiga kck ch den gda maten Vi berättar nga vad vi får ch hur bra ch gtt det är med frukt, bär ch grönsaker Vi uppmuntrar dem att smaka på allt ch berömmer alla försök ch framsteg Vi tackar ch lär ss gda brdsvanr Att avstå från gdis ch scker är inte svårt när det inte serveras Vi är glada över vårt eget kök Föräldrarna nämner alltid speciellt hur bra det är med eget kök ch kkerska ch är förtjusta över vår betning på hälsa! Välkmmen till vårt hälsfrämjande daghem!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra

Läs mer

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTKÅRER (OCH UTBILDNINGAR) 2 4 6 7 8 9 Senast uppdaterad:

Läs mer

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare Kstplicy Kils kmmun Förskla, skla, fritidshem ch dagbarnvårdare Varje kök, förskla, skla, fritids ch familjedaghem ansvarar för att denna kstplicy följs Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV l. E. A. rea/3 J rean J H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV Anvisningar Här följer en berättelse. Berättelsen har många små avsnitt. När ett avsnitt är slut finns där tre rd - så här: ett två tre Dra ett

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-10-24 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras

Läs mer

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola Trygghetsplan för Kumlasjöns förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig trygga ch vara respekterade för den man är. Vår förskla

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS! 18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa

Läs mer

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Trygghetsplan för Åbytorps förskola Trygghetsplan för Åbytrps förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: I försklan läggs grunden för det livslånga lärandet. Det gäller i högsta grad lärandet m hur ska

Läs mer

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev 2018-02-28 Trllets plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Försklan Sjötmtens plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016/2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 170622 Vår visin På Klippans förskla ska alla barn känna trygghet ch glädje. Alla är lika värdefulla ch respekterade avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Kvarngårdens Trygghetsplan

Kvarngårdens Trygghetsplan Kvarngårdens Trygghetsplan Likabehandlingsplan ch plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Trygghetsarbete handlar m att skapa en förskla sm är fri från kränkande behandling,

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 08.10.2010 1 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Enhetens verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av enhetens inlärningsmiljö...

Läs mer

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ

Arbetsplan för hösten 2015. Föräldrakooperativ Arbetsplan för hösten 2015 Föräldrakperativ Ftgraf: Björn Magnussn Lek, Lust ch Lärande! 1 Friluftsförsklan Nätet, föräldrakperativ Försklan ligger i villasamhället Nättraby strax utanför Karlskrna. Försklan

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog. Erik Rva leg. Psyklg Vilka är ni? Ungdmsmttagning Skla Prjekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rvasjgren.se 070-2363200 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE 9.30 10.30 Teri ch principer Prblemskapande beteende Ansvarsprincipen

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av: 4-ÅRSENKÄT Välkmmen till BVC! Inför 4-årsbesöket ber vi er att besvara ett antal frågr m er ch ert barns situatin. Syftet med detta är att kunna anpassa besökets innehåll efter det sm är aktuellt för just

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det. Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling - Enhet 3 Oktber 2016 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3.

Läs mer

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis. E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E Nr. 1/11 Årgång 14 Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Targeting KLICKER- TRANING Text: Cecilie Kste l & Mrten Egtvedt Targeting

Läs mer

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skola

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skola Läsårsplan för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skla 2016-2017 Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skla 2016-2017 Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten (eftis) i Kyrkfjärdens skla

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (13) Rev 2018-04-19 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN

KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN Din kmpis har en ny leksak sm du tycker är fin. Du frågar m du får titta på den men får ett nej. Du ser en kmpis viska till någn annan. Då tittar båda på dig. Du vill att

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN

Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN Din kmpis har en ny leksak sm du tycker är fin. Du frågar m du får titta på den men får ett nej. Du ser en kmpis viska till någn annan. Då tittar båda på dig. Du vill ta

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Författare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Medicinskt ansvarig för rehabilitering Scialförvaltningen

Läs mer

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. INNEHÅLL 1. Inledning s.2 1.1 Tillsammans s.2 1.2

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 2015 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Vår verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av inlärningsmiljön... sid 4 3 Fostringsgemenskapen...

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Trygghetsplan för Duvans förskola

Trygghetsplan för Duvans förskola Trygghetsplan för Duvans förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På Duvans förskla ska alla känna sig trygga, sedda ch bli bemötta med respekt. Alla ska ha samma

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer