VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst (Parkinsons sjukdom)

Transkript

1 VI.2 Delmråden av en ffentlig sammanfattning Dudpa intestinal gel (levdpa/karbidpa) Alla läkemedel förknippas med vissa risker en risk är någt önskat sm kan hända när du tar ett läkemedel. Ett läkemedel gdkänns när det finns tillräckliga bevis att nyttan av läkemedlet är större än riskerna hs en genmsnittlig patient. Trts att nyttan uppväger riskerna kvarstår dck riskerna. Denna ffentliga sammanfattning förklarar hur dessa eventuella övriga risker hanteras för detta läkemedel. Riskerna sm AbbVie känner till nämns i bipacksedeln sm följer med läkemedlet. Läs denna bipacksedel m du använder Dudpa intestinal gel (eller tar hand m någn sm gör det). Om du har frågr m infrmatinen i denna sammanfattning, tala med läkare eller vårdpersnal. Dudpa intestinal gel finns i en kncentratin: 20 mg/ml levdpa + 5 mg/ml karbidpa VI.2.1 Infrmatin m sjukdmsförekmst (Parkinsns sjukdm) Parkinsns sjukdm är en sjukdm i nervsystemet sm förvärras gradvis med tiden. Den påverkar den insjuknades rörelser ch uppkmmer när nervceller i hjärnan inte prducerar tillräckligt av signalsubstansen dpamin. Hur vanlig är Parkinsns sjukdm? Glbalt berör Parkinsns sjukdm per år cirka av persner. Parkinsns sjukdm kan delvis vara ärftligt hs vissa persner. Den kan ckså delvis rsakas av miljöfaktrer. Sjukdmen uppkmmer vanligen i 60-årsåldern. Sannlikheten är större ju äldre du blir, men sjukdmen kan ckså uppkmma redan i 20-årsåldern. Världshälsrganisatinen (WHO) uppskattade att det 2015 glbalt fanns 6 miljner persner med Parkinsns sjukdm, varav 2,1 miljner i Eurpa. Om sjukdmen inte behandlas kmmer den att förvärras. Med tiden har sjukdmen en ökande inverkan på persnens rörelseförmåga, vilket påverkar persnens vardagliga aktiviteter. Ti prcent av alla Parkinsn-patienter sm inte behandlas lever med framskriden sjukdm ch kan inte gå utan hjälp, måste använda rullstl eller tvingas stanna i sängen. Persner med Parkinsns sjukdm har högre risk att dö än andra i samma ålder. Detta berr främst på kmplikatiner av sjukdmen.

2 VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen Om Dudpa intestinal gel Detta dkument gäller ett läkemedel sm heter Dudpa intestinal gel ch innehåller två aktiva substanser: levdpa karbidpa Det används för behandling av framskriden Parkinsns sjukdm. Hur fungerar Dudpa? Levdpa mvandlas till dpamin i hjärnan. Detta ersätter dpaminbristen sm Parkinsns sjukdm rsakar ch behandlar symtmen på Parkinsns sjukdm. När levdpa kmmer in i krppen, mvandlas det snabbt till dpamin innan det når hjärnan. Karbidpa verkar genm att stppa denna förvandling ch gör att mer levdpa blir tillgängligt för hjärnan. Hur fungerar Dudpa intestinal gel? I detta läkemedel har levdpa ch karbidpa tillsatts i någt sm kallas intestinal gel. Detta är en gel sm går genm en snd in i tunntarmen. Gelen pumpas in i tarmen kntinuerligt. Detta ökar ON-tiden (tiden då rörligheten förbättras) ch minskar OFF-tiden (tiden då rörligheten inte kan förbättras) hs persner med framskriden Parkinsns sjukdm. Vad har studier visat m nyttan av Dudpa intestinal gel? Det har gjrts 4 huvudstudier med Dudpa intestinal gel 20 mg/ml levdpa + 5 mg/ml karbidpa. Ur dem har man kunnat undersöka nyttan med gelen ch hur effektiv ch säker den är vid långtidsanvändning. Resultaten från huvudstudierna presenteras nedan. Studie 1 Detta var en studie av 71 patienter med framskriden Parkinsns sjukdm sm jämförde 2 behandlingar: Dudpa intestinal gel. Levdpa/karbidpa-tabletter via munnen (tabletter med medelbar frisättning). Efter 12 veckr visade resultaten att gelen: minskade OFF-tiden (tiden då patienterna inte kunde fungera på grund av sin Parkinsns sjukdm sm medförde nedsatt rörlighet, långsamhet ch stelhet) signifikant mer än tabletterna. Skillnaden var nästan 2 timmar (1,9 timmar) dagligen detta betyder att gelen gav 2 timmar mindre OFF-tid än tabletterna. ökade ON-tiden (tiden då patienterna kunde fungera väl) signifikant mer än tabletterna. Skillnaden var nästan 2 timmar (1,9 timmar) dagligen detta betyder att gelen gav

3 2 timmar mer ON-tid än tabletterna. VI.2.3 Okända faktrer angående nyttan av behandlingen (patientgrupper sm AbbVie har mindre infrmatin m) Nyttan av behandlingen för patienter med Parkinsns sjukdm i ett tidigare skede undersöktes inte i studierna van. Dessa studier undersökte endast persner med framskriden Parkinsns sjukdm. VI.2.4 Sammanfattning av säkerhetsfrågr Viktiga kända risker Risk Vad är känt Förebyggande (hur det kan förhindras) Risk för biverkningar i Insättningen av sndernasnd- ch ingreppsrelaterade magtarmkanalen eller i samband med magtarmsnden kräver ett kirurgiskt ingreppbiverkningar kan minskas ch detta kan rsaka prblem med standardåtgärder sm eller ingreppet Vanliga prblem mfattar: vårpersnalen utför: Prblem med smärta eller rdnad före insättningen av insättningen av mag- ch utsöndring från hålet i snderna tarmsnderna magen under insättningen av Långtidsprblem med förflyttning av snden snderna tarmsnden inne i tarmen efter insättningen av Mindre vanliga eller sällsynta snderna kmplikatiner mfattar: infektiner i bukmrådet, sår eller hål i magen eller tarmen ansamlingar av mat sm fastnar på insidan av tarmen I sällsynta fall kan dessa bli livshtande ch kräva Risk för rörelsestörningar Rörelsestörningar (dyskinesi) är kntrllerade muskelkramper eller frivilliga rörelser sm påverkar ögnen, huvudet, halsen ch/eller krppen. peratin. Rörelsestörningar är vanliga vid Parkinsns sjukdm ch hs patienter med Parkinsns sjukdm sm behandlas med ett läkemedel sm Dudpa innehållande levdpa/karbidpa. Använd inte mer Dudpa än vad sm behövs för behandling av symtmen på Parkinsns sjukdm. Rådfråga vårdpersnal innan du tar andra läkemedel samtidigt med Dudpa.

4 Risk Vad är känt Förebyggande (hur det kan förhindras) Risk för psyksrelaterade Psyksrelaterade Använd inte mer Dudpa än biverkningar biverkningar är vanliga bland vad sm behövs för Psyksrelaterade patienter med Parkinsns behandling av symtmen på biverkningar mfattar att se, sjukdm sm behandlas med Parkinsns sjukdm. höra eller känna sådant sm levdpa/karbidpa. inte är verkligt (hallucinatiner), förvirring, mardrömmar, sömnighet, trötthet, sömnlöshet, eufri (avvikande upprymdhet), minnesförlust ch andra psykiska prblem. Rådfråga vårdpersnal innan du tar andra läkemedel samtidigt med Dudpa. Infrmera vårdpersnal m du eller dina familjemedlemmar anser att du har psyksrelaterade biverkningar. Risk för impulskntrllstörningar Impulskntrllstörningar mfattar patlgiskt spelberende (förmåga att mtstå impulser att spela trts allvarliga persnliga eller familjeknsekvenser), ökad sexlust, hetsätande ch överdriven sexualdrift (förändrat sexuellt intresse ch beteende sm patienten eller andra upplever betydande r över). Risk för rtstatisk hyptensin Ortstatisk hyptensin innebär yrsel särskilt när du ställer dig upp. Detta kan rsaka falllyckr. Risk för plötsligt insmnande/sömnighet Om du upplever kraftig sömnighet, plötsligt insmnande ska du inte framföra frdn eller använda maskiner. Risk för malignt neurleptikasyndrm Plötsligt avslutande av behandlingen med Dudpa eller plötslig dsminskning kan leda till ett allvarligt prblem sm kallas malignt neurleptikasyndrm. Impulskntrllstörningar är vanliga bland patienter med Parkinsns sjukdm sm behandlas med levdpa/ karbidpa. Ortstatisk hyptensin är vanligt bland patienter med Parkinsns sjukdm sm behandlas med levdpa/ karbidpa. Plötsligt insmnande/ sömnighet är vanligt bland patienter med Parkinsns sjukdm sm behandlas med levdpa/karbidpa. Plötsligt avslutande av behandlingen eller plötslig dsminskning av levdpa/karbidpa kan rsaka malignt neurleptikasyndrm. Risken för detta prblem är högre m du ckså tar en Använd inte mer Dudpa än vad sm behövs för behandling av symtmen på Parkinsns sjukdm. Infrmera vårdpersnal m du eller dina familjemedlemmar anser att du har impulskntrllstörningar. Stig upp försiktigt när du använder Dudpa. Dudpa kan rsaka yrsel, sömnighet eller plötsligt insmnande. Framför inte frdn ch använd inte verktyg eller maskiner förrän du vet hur läkemedlet påverkar dig. Det är viktigt att du inte slutar använda Dudpa eller minskar dsen förrän din läkare har sagt att du ska göra det. Om du har tecken på malignt neurleptikasyndrm, uppsök medelbart läkarvård.

5 Risk Vad är känt Förebyggande (hur det kan förhindras) Tecken kan vara: Snabb puls, bldtrycksförändringar ch svettning åtföljt av feber Snabbare andning, muskelstelhet, nedsatt medvetande ch kma Höga prteinnivåer i bldet (ett enzym sm kallas kreatinfsfkinas). psyksmedicin. Om du har ytterligare frågr m detta läkemedel, kntakta läkare eller aptekspersnal. Risk Viktminskning Plyneurpati Tillstånd där nerverna inte fungerar rdentligt, vilket påverkar känseln ch muskelkntrllen. Vad är känt (inklusive rsaken till varför det anses vara en eventuell risk) Många patienter med Parkinsns sjukdm går ner i vikt. Det är möjligt att en del av denna viktminskning står i samband med levdpa/karbidpa. Många patienter med Parkinsns sjukdm får plyneurpati. Det är möjligt att den del av detta berr på vitaminbrist sm ses hs en del persner, med Parkinsns sjukdm, före behandlingen med gelen inleds. Vitaminbristen kan ber på dålig kst eller svårigheter att svälja. Den kan ckså ber på intag av levdpa/karbidpa-tabletter. Det är ckså möjligt att dessa nervprblem står i samband med läkemedlet Dudpa. (mråden där mängden tillgänglig infrmatin är liten) Risk Hydrazin Effekten av hydrazin, en nedbrytningsprdukt av karbidpa Vad är känt Hydrazin bildas av karbidpa i krppen. Hydrazin har visats ha skadliga effekter hs djur m det ges i höga dser. För tillfället är det inte känt m hydrazin i gelen kan rsaka prblem hs människr. Hydrazin i höga dser kan rsaka cancer ch levereller njurprblem hs djur. Efter 10 års behandling av patienter med gelen har AbbVie dck inte sett någn ökning av dessa prblem hs patienter. Detta i jämförelse med persner i samma ålder sm inte använder gelen.

6 Risk Vad är känt Hjärt-kärl dödsfall Dödsfall p.g.a. hjärtsjukdm är mycket vanliga bland äldre. Dödsfall p.g.a. hjärtsjukdm De är ckså mycket vanliga bland patienter med Parkinsns sjukdm. Det är inte känt m levdpa/karbidpa eller gelen kan öka antalet patienter sm dör p.g.a. hjärtsjukdm. Efter 10 års behandling av patienter med gelen har AbbVie dck inte sett någn ökning av dessa hjärtrelaterade dödsfall. Detta i jämförelse med persner i samma ålder sm inte använder gelen. VI.2.5 Sammanfattning av riskminimeringsåtgärder För alla läkemedel finns det en prduktresumé sm ger läkare, aptekspersnal ch annan häls- ch sjukvårdspersnal infrmatin m hur läkemedlet används, risker gällande användning ch rekmmendatiner för minimering av dem. En allmänspråkligkrt versin av prduktresumén finns i frm av en bipacksedel. Åtgärderna sm anges i prduktresumén ch i bipacksedeln är rutinmässiga riskminimeringsåtgärder. Detta läkemedel har speciella villkr ch begränsningar (ytterligare riskminimeringsåtgärder) för en säker ch effektiv användning. Dessa ytterligare riskminimeringsåtgärder gäller prblem med insättningen av magsnden ch tarmsnden. Säkerhetsfråga på allmänspråk (medicinsk term): Biverkningar ch kmplikatiner p.g.a. långtidsanvändning av magsnder för administrering av läkemedlet till tunntarmen (biverkningar i magtarmkanalen eller i samband med magtarmsnden eller ingreppet): Ytterligare riskminimeringsåtgärder: Bildspel ch vidematerial m kritiska aspekter av förberedelsenn av mag- ch tarmsnderna ch hur de ska anläggas för att säkerställa att vårdpersnal känner till hur man bäst förebygger risker när snderna sätts in Eftervårdsanvisning för snderna Anvisningar för bästa praxis vid eftervård av patienter Bildspel m Dudpa-säkerhet, anläggning av snderna, eftervård ch användning av Dudpa-systemet ch pumpen Fickguide m pumpen för patienter Orsaker: För att infrmera ch utbilda vårdpersnal ch patienter. Detta står i samband med bättre förståelse av riskerna med långtidsanvändning av snderna sm administrerar gelen till tarmen, hur dessa snder anläggs i krppen ch eftervårdsprcedurer. Föreslagna åtgärder: Utbildningsmaterial kmmer att levereras direkt eller via AbbVies Dudpaexperter till enheter sm vårdar Parkinsn-patienter för vårdpersnal sm ger direkt patientvård (d.v.s. gastrenterlger, neurlger ch sjuksköterskr). Patienter ch deras vårdgivare får en fickguide m pumpen från sin vårdenhet via vårdpersnal eller AbbVies Dudpa-experter.

7 VI.2.6 Utvecklingsplan efter gdkännande för försäljning Förteckning över studier i utvecklingsplanen Följande studier pågår nu. Studiens namn Studie M Pågående studie Patienter med framskriden Parkinsns sjukdm Pågår i 12 veckr I USA Studie M Pågående studie Patienter med framskriden Parkinsns sjukdm Pågår i 26 veckr Glbal Vad studien undersöker Denna studie undersöker effekten av gelen på Parkinsn-symtm sm inte gäller rörelser (t.ex. yrsel, sömnprblem eller humörsymtm). Detta mäts på en särskild skala för ickemtriska symtm (Nn-Mtr Symptm Scale, NMSS). Denna studie undersöker effekten av gelen på icke-rörelserelaterade symtm jämfört med någt sm kallas ptimal medicinsk behandling. Detta mäts på en särskild skala för ickemtriska symtm (Nn-Mtr Symptm Scale, NMSS). Det mäts ckså på en mdifierad sömnskala för Parkinsns sjukdm (Mdified Parkinsn s Disease Sleep Scale, MPDSS). Studier sm är ett villkr för gdkännandet av försäljning Inga av studierna sm anges van utgör villkr för gdkännandet av försäljning. VI.2.7 Sammanfattning av uppdateringar i riskhanteringsplanen Avsevärda uppdateringar i riskhanteringsplanen Versin Datum a Säkerhetsfrågr Kmmentarer Viktiga kända risker Insättning av PEG perfrering ch skada på inre rgan, bl.a. blödningar Insättning av PEG infektin, bl.a. bukhinneinflammatin Långtidsbehandling stmakmplikatiner Långtidsbehandling PEGsndkmplikatiner Andningsprblem aspiratin (lunginflammatin) Långtidsbehandling kritiska magtarm prblem

8 Versin Datum a Säkerhetsfrågr Kmmentarer Ingen identifierad Viktiga kända risker Risker med insättning av PEG: Perfrering ch skada på inre rgan, bl.a. blödningar Infektin, bl.a. bukhinneinflammati n Långtidskmplikatiner av PEG: Stmakmplikatiner under långtidsbehandling PEG-sndkmplikatiner under långtidsbehandling Sndtrelaterade störningar i magtarmkanalen Ingen identifierad Perfrering ch skada på inre rgan, bl.a. blödningar ch Insättning av PEG infektin, bl.a. bukhinneinflammatin slgs ihp ch kallades Risker med insättning av PEG. Stmakmplikatiner under långtidsbehandling ch PEGsndkmplikatiner under långtidsbehandling slgs ihp ch kallades Långtidskmplikatiner av PEG. Magtarmnödfall kallades Apparatrelaterade störningar i magtarmkanalen. Den viktiga eventuella risken Andningsprblem inandning av muninnehåll (lunginflammatin) raderades från riskhanteringsplanen Viktiga kända risker Risker med insättning av PEG: Perfrering ch skada på inre rgan, bl.a. blödningar Infektin, bl.a. bukhinneinflammatin Långtidskmplikatiner av PEG: Stmakmplikatiner under långtidsbehandling PEG-sndkmplikatiner under långtidsbehandling Sndrelaterade störningar i magtarmkanalen Hjärt-kärldödsfall Plyneurpati/Guillain-Barrés Plyneurpati/ Guillain-Barrés syndrm tillades sm återstående infrmatin.

9 Versin Datum a Säkerhetsfrågr Kmmentarer syndrm Viktiga kända risker 5 December 2011 Risker med insättning av PEG: Perfrering ch skada på inre rgan, bl.a. blödningar Infektin, bl.a. bukhinneinflammatin Långtidskmplikatiner av PEG: Stmakmplikatiner under långtidsbehandling PEG-sndkmplikatiner under långtidsbehandling Sndrelaterade störningar i magtarmkanalen Plyneurpati Klinisk relevans av hydrazininnehåll Viktiga kända risker Risker med insättning av PEG: Perfrering ch skada på inre rgan, bl.a. blödningar Infektin, bl.a. bukhinneinflammatin Långtidskmplikatiner av PEG: Stmakmplikatiner under långtidsbehandling PEG-sndkmplikatiner under långtidsbehandling Viktminskning Sndrelaterade störningar i magtarmkanalen Plyneurpati Klinisk relevans av hydrazininnehåll Plyneurpati mklassificerades sm en viktig eventuell risk. Klinisk relevans av hydrazininnehåll tillades sm återstående infrmatin. Viktminskning tillades sm en viktig känd risk. 6 December Viktiga kända risker På grund av betydande

10 7 Oktber 2015 Viktiga kända risker Magtarmbiverkningar ch biverkningar i samband med magtarmingreppet Viktminskning Plyneurpati Klinisk relevans av hydrazininnehåll Versin Datum a Säkerhetsfrågr Kmmentarer 2012 Magtarmbiverkningar ch överlappning av termer för risker biverkningar i samband med med insättning av PEG, magtarmingreppet långtidskmplikatiner av PEG ch sndatrelaterade störningar i Viktminskning magtarmkanalen beslutades det Plyneurpati att lyfta sndrelaterade störningar i magtarmkanalen till Klinisk relevans av kategrin viktiga kända risker hydrazininnehåll ch sedan att slå ihp dessa tre grupper till en ny riskgrupp sm kallas Magtarmbiverkningar ch biverkningar i samband med martarmingreppet. I ch med tillägg av nya data från kliniska studier (studierna S , S ch S ) fick viktminskning inte stöd sm en viktig känd risk ch flyttades till kategrin viktiga eventuella risker. I ch med tillägg av data från nyckelstudier ch ytterligare erfarenheter efter intrduktinen på marknaden bestämdes det att det inte finns några tydliga bevis på ett rsakssamband mellan levdpa/karbidpa intestinal gel ch hjärt-kärldödsfall. Denna ptentiella signal har uppföljts i 5 år. Uppdragsgivaren anser att denna signal inte har bekräftats. Därför flyttades risken till kategrin återstående infrmatin ch uppdragsgivaren frtsätter att uppfölja hjärt-kärldödsfall genm rutinmässig läkemedelsövervakning Ingen ändring i säkerhetsfrågr från versin 6. en reviderades för att mtsvara den aktuella mallen. Därför ändrades upplägget i hela dkumentet ch innehållet uppdaterades enligt detta.

11 Versin Datum a Säkerhetsfrågr Kmmentarer 7.1 Juni 2016 Viktiga kända risker Biverkningar i magtarmkanalen eller i samband med magtarmsnden eller ingreppet. Rörelsestörningar Psyksrelaterade biverkningar Impulskntrllstörningar Ortstatisk hyptensin Plötsligt insmnande/sömnighet Malignt neurleptikasyndrm Viktminskning Plyneurpati Klinisk relevans av hydrazininnehåll 7.2 Januari 2017 Viktiga kända risker Biverkningar i magtarmkanalen eller i samband med magtarmsnden eller ingreppet. Rörelsestörningar Psyksrelaterade biverkningar Impulskntrllstörningar Ortstatisk hyptensin Plötsligt insmnande/sömnighet Malignt neurleptikasyndrm Viktminskning Plyneurpati Klinisk relevans av hydrazininnehåll a. Datum för utfärdande Begäran från referenslandet att lägga till magtarmsnder till risker i magtarmkanalen eller i samband med magtarmingrepp ch att lägga till rörelsestörningar, psyksrelaterade biverkningar, impulskntrllstörningar, rtstatisk hyptensin, plötsligt insmnande/sömnighet ch malignt neurleptikasyndrm till kategrin viktiga kända risker. Radering av referenser till frmuleringen 40 mg/ml levdpa + 10 mg/ml karbidpa förutm sammanfattningen av studien M ch antal expnerade patienter.