H25 Grå starr patientinformation

Transkript

1 Sida 1 (6) H25 Grå starr patientinfrmatin Krt m sjukdmsförlppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins ch är en av de vanligaste rsakerna till synnedsättning hs äldre patienter. Tillståndet skall inte förväxlas med grön starr vilket är en sjukdm sm påverkar synnerven eller åldersgenerativ makulpati vilket påverkar funktinen på gula fläcken inne i ögat Symtmgivande grå starr är mycket vanligt i de högre åldrarna ch peratin av grå starr utgör den i särklass vanligaste peratinen, alla kategrier. Katarakt förkmmer i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Katarakt förekmmer även hs nyfödda så kallad kngenital katarakt. Tillståndet kan ckså påskyndas av lika mediciner exempelvis långtidsbehandling med krtisn. Se bild: KATARAKT eller GRÅ STARR Innebär alltså en grumling av den struktur sm ligger närmast bakm pupillen (linsen).

2 Sida 2 (6) Vid kmplicerad peratin ersätter man grumlat linsmaterial med en plastlins sm frtsättningsvis vilar i den egna linsens kapsel vilken lämnas kvar i ögat. På grund av detta kan grumlingen ibland återkmma, så kallad efterstarr. Detta åtgärdas med en putsning av bakre linsytan med hjälp av en medicinsk laser Sjukdmens rsaker Hög ålder Metabla sjukdmar där diabetes mellitus eller sckersjuka är den klart vanligast. Hs barn även vid: Skada, både vid Rökning galaktsemi hypkalcemi ch/eller Wilsns sjukdm (sk hepatlentikulär degeneratin, kpparinlagringssjukdm) trubbigt våld utan perfrerande skada samt perfrerande skada. Uveit eller inflammatin i ögast inre, dels på grund av inflammatinen i sig men ckså sm biverkan till medicinering med bland annat krtisn under längre tidsperider. Ärftlighet Grav närsynthet Strålningsrsakad: Infrarött ljus samt UV-ljus Studier påtalar ett visst samband mellan intensiv slexpnering ch tidig kataraktutveckling.

3 Sida 3 (6) Symtm Synnedsättning: Varierar från lindrig till ttal. Dck behåller individen förmågan att se ljus ch anges dess lkalisatin även vid långt framskriden katarakt. Bländningsbesvär: Mest påtagligt hs yngre persner. Ger fta besvär vid bilkörning nattetid bland annat men även i andra situatiner vid expsitin för där punktfrmiga ljuskällr vilka fta ger upphv till besvärande halfenmen. Detta är vanligt vid förtätningar på linsens bakre kapselyta. Dubbelseende: När patienten tittar ned det drabbade ögat. Dubbelseende sm föreligger när båda ögnen används ch sm försvinner när ett av ögnen täcks för har vanligen en helt annan rsak. Tilltagande närsynthet (mypi): Linsens brytkraft förändras ch ger så kallad linsmypi. Detta fenmen är mest uttalat hs individer med förtätningar i linskärnan. Nedsatt kntrastseende: Ses ibland vid grå starr. Detta leder till att man får störst besvär av sin grumlade lins när det blir mörkare. Nedsatt samsyn (binkularitet): När det ena ögat är mer påverkat av grå starr än det andra upplever man fta att bilden från det öga med mest grumlad lins stör bilden sm kmmer från det andra, bättre ögat. Tät svällande katarakt kan ge upphv till tryckstegring ch även en så kallad linsinducerad uveit (=inflammatin i ögats inre strukturer).

4 Sida 4 (6) Andra rsaker till grumlingar i ögats främre segment Ögat ch dess lins kan bedömas i krnealmikrskp, vilket kan utesluta andra rsaker till synnedsättning hs persner sm medverkar till undersökning. Om linsen är mycket grumlad eller inspektin av ögats inre strukturer är svår att genmföra på grund av andra rsaker kan en kmpletterande undersökning med ultraljud av ögnglben bli aktuell. Syftet med en undersökningen är att utesluta andra akut åtgärdskrävande rsaker till nedsatt synskärpa. Hs små barn kan en central hrnhinnegrumling bland annat förrsakas av: Främre ch/eller bakre persisterande fetal vaskularisering (PFV). Förändringar i glaskrpp ch/eller retina Diagns kan ibland kräva Inspektin med mikrskp. Ultraljudsundersökning Undersökning i narks. Utredning Kmplett ögnundersökning Grå starr är en klinisk diagns ch ingår sm en naturlig prcess vid stigande ålder Utredning för annan underliggande krppslig sjukdm är vanligen inte befgad hs vuxna individer. Hs barn: Kan rsak till utredning föreligga m Ärftlighet inte föreligger ch m Grå starr föreligger på båda ögnen. Operatin. Behandling Den egna linsen (kristallina linsen) avlägsnas med hjälp av ultraljud. I den kvarvarande linskapseln inlägges en vikbar intrakulär lins (IOL) sm är vikbar, i Sverige vanligen av akryl.

5 Sida 5 (6) Detta förfaringssätt gör det möjligt att perera genm mycket små snitt (ca 2-3 mm) vilket förläggs i kanten av hrnhinnan. I 9 av 10 fall utförs peratinen plikliniskt dvs patienten går hem direkt efter ett kmplicerat ingrepp. Själva peratinen tar ca min. Innan peratinen mäter man hrnhinnans ljusbrytande egenskaper samt bestämmer hur långt ögat är. Med hjälp av dessa mått kan med ganska gd träffsäkerhet bedöma vilken linsstyrka sm ger önskad refraktin efter peratinen. Vanligen eftersträvar man nrmalsynthet eller så kallad emmetrpi på långt håll. Krrektin vid värseende (läsglasögn) kmmer i så fall vanligen att krävas. Kmplikatiner Endfthalmit Innebär infektin inne i ögat vilket dck är mycket vanligt i Sverige (frekvens ca 0,0325%) vilket innebär bland de lägsta internatinellt rapprterade. För att undvika detta installeras ett bakteriedödande läkemedel till ögats främre främre kammare vid peratinens slut. Suprachridal blödning uttalad blödning under näthinnan Mycket vanlig kmplikatin där kända riskfaktrer är: Hög ålder ch Glaukm (grön starr) Vid denna kmplikatin kan ögat bli blint. Svullen hrnhinna Berr på hur hrnhinnans innersta cellskikt (=endtelet) reagerar på peratinen. När mycket ultraljud krävs under peratin eller när hrnhinnans endtelskikt är påverkade av andra faktrer föreligger en större risk att utveckla hrnhinneödem. I få fall kan svullnaden bli bestående vilket kan kmma att kräva transplantatin av hrnhinnan. Näthinneavlssning Med dagens teknik mycket liten m ens någn risk. Svullnad på gula fläcken ( makulaödem ) Risken ökar vid eventuell kmplikatin i frma av kapselbrtt med glaskrppsförlust. Detta förekmmer dck även i samband med helt kmplikatinsfri kirurgi. Behandlingen består i

6 Sida 6 (6) första hand i att drppa inflammatinsdämpande ögnläkemedel. Efterstarr (PCO Psterir Capsular Opacity) I särklass den vanligaste kmplikatinen ch vanligare hs yngre patienter än äldre. Behandlingen är enkel man putsar bakm linsen med en YAG-laser genm att göra ett litet hål i bakre kapselväggen. Uppföljning De allra flesta lever sm vanligt direkt efter peratinen. Sjukskrivning är vanligen inte aktuell hs arbetsföra. Behandlingen efter peratinen består i att drppa inflammatinsdämpande drppar i ögat under ngr veckr tid. Vanligen använder man krtisndrppar Ispt-Maxidex - eller dexametasn med start 3 ggr dagligen under 3 veckr i regin Nrrbtten. Efter en kmplikatinsfri peratin i ett i övrigt friskt öga görs uppföljande kntrll hs ptiker vid kmplicerat efterförlpp. Vid besvär eller avvikelse från förväntat förlpp skall du höra av dig till pererande klinik. Du kmmer då att få en tid för kntrll hs ögnläkare. Glasögnbyte är fta nödvändigt då hrnhinnans brytande förmåga ändrar sig efter peratinen. Detta görs via ptiker efter 6-8 veckr eller när peratör bedömer det lämpligt. Ibland räcker det med färdigslipade enkla läsglas m ögat blivit nrmalsynt (emmetrpt) i samband med peratinen.