Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar

Transkript

1 x Sidan 1 av 5 Inköps- ch besöksrutiner för fårbesättningar Allmänt m smittr ch smittspridning Infektinssjukdmar rsakas av lika smittämnen, framförallt bakterier, virus ch parasiter ch är vanliga i våra fårbesättningar. Många smittsamma sjukdmar är svåra att utrta när de väl kmmit in i besättningen. För några mer allvarliga fårsjukdmar finns kntrllprgram för att hålla antalet smittade besättningar på låg nivå ch utrta dem i smittade besättningar. En del sjukdmar kan finnas hs både djur ch människa, så kallade znser. Det är vanligt att djuren bär på smitta utan att de själva visar symtm. Hur tydliga sjukdmssymtmen är berr på många lika faktrer ch smitta kan finnas i en fårbesättning utan att djurägaren upptäcker det. Trts att djur sm säljs är friska kan de alltså sprida smitta mellan besättningar. När man köper in djur ska man därför alltid utgå från att de kan vara smittbärare. Inköp av djur är den vanligaste rsaken till att sjukdmar sprids. Indirekt smittspridning exempelvis med persner eller redskap är ett annat sätt för smittr att spridas. Vissa sjukdmar är så smittsamma att de kan spridas med vinden. Inköp av djur Sträva efter att ta in så få nya djur sm möjligt, från så få besättningar sm möjligt Fråga m hälsläget i besättningen; förekmmer hsta, klåda, hälta, rf eller andra besättningsprblem? Har besättningen köpt eller haft kntakt med imprterade djur så att ytterligare frågr bör ställas? Kntrllera att säljarbesättningen är friförklarad från Maedi/Visna (M3 status). Köps getter in till besättningen är det viktigt att getterna är kntrllerade för CAE (C1-C3 status) Kräv djurägarförsäkran avseende ftröta Fråga säljaren m besättningens parasitläge: Är djuren undersökta för parasiter med träckprv? Resultat? Har djuren varit sjuka på grund av parasiter? Har parasiter påvisats vid bduktin? Har Stra leverflundran (kd 79/80) påvisats vid slakt? Har det gjrts några behandlingskntrller efter avmaskning? Finns det misstanke m att behandling mt parasiter har haft dålig effekt? Gård & Djurhälsan Vxl:

2 Sidan 2 av 5 Karantän/Islering När djur transprteras ch byter miljö utsätts de för stress sm sänker mtståndskraften. Om de bär på smitta kan sjukdmssymtm bryta ut. Därför är det viktigt att hålla inköpta djur islerade ch iaktta dem under en tid. Djur sm köpts in, varit utlånade eller gått på bete med andra djur ska sättas i karantän/islering vid hemkmst. Karantänen kan vara i stallet men helst i en egen byggnad så långt ifrån övriga djur i besättningen sm möjligt. Utfrmning av karantänen berr på syftet. Vill man få skydd mt mer smittsamma sjukdmar exempelvis luftvägsvirus måste striktare rutiner tillämpas. I anslutning till karantänen bör hygienregler i frm av handtvätt, byte av skr ch kläder finnas. Redskap bör inte flyttas från karantänen utan föregående rengöring ch desinfektin. Karantänstiden bör vara minst 3 veckr, helst 6 veckr. Ställ gärna utslagsdjur tillsammans med de inköpta djuren. De fungerar sm sällskap till ett ensamt inköpt djur ch de kan utveckla symtm ch avslöja m det/de inköpta djuret fört med sig någn smittsam sjukdm. Kntrllera djuren regelbundet i karantänen, både de inköpta ch eventuella utslagsdjur. Gör en egen hälskntrll sm mfattar ögn, klövar, juver, könsrgan, hud, hull samt förekmst av diarré, hsta, näsflöde eller hälta. Klippning kan underlätta kntrll av lusförekmst. Iaktta djuren nga dagligen. Karantänsbehandlingar Det är bättre att behandla enstaka djur i karantänen än att riskera att behandla hela flcken, därför rekmmenderas alltid nedanstående rekmmendatiner. Det finns str risk att allvarliga sjukdmar kmmer in i besättningen m behandlingsrekmmendatinerna inte följs! Gård & Djurhälsan Vxl:

3 Sidan 3 av 5 Ftröta: Undersök klövarna redan innan djuren lastas hs säljaren. Inspektera klövarna ch speciellt klövspalterna nga vid hemkmsten. Verka klövarna vid behv ch ftbada djuren innan de ställs in i karantänen samt när de tas ut ur karantänen. Djuren ska stå 5-10 minuter i 10 % zinksulfatlösning alternativt kan klövarna sprayas ymnigt. Ställ djuren på hårt underlag för att trka i minuter. Zinksulfat kan beställas från Svenska Köttföretagen Mag-tarmparasiter: Ta träckprv ch avmaska vid samma tillfälle med Nrmectin, Ivmec, Cydectin eller Dectmax. Kntrllera djurets vikt för att kunna beräkna dsen av avmaskningsmedel rätt, ch i de fall djuren avmaskas via munnen ska ingivaren kalibreras. Gör en behandlingskntrll genm att ta ett nytt träckprv 7 10 dagar efter utförd avmaskning. Analysen bör vara extra nggrann, d v s den bör inkludera dling av larver. Rådgör med din veterinär efter prvsvaren ch innan djuren släpps på bete. Stra Leverflundran: Vid misstanke m förekmst av Stra leverflundran i säljarbesättningen eller i de fall infrmatin från säljaren saknas bör inköpta djur avmaskas mt Stra leverflundran i karantän. Preparat verksamma mt stra leverflundran är t ex Fasinex, Triclafas eller Valbazen. Fasinex ch Triclafas tar alla stadier av Stra leverflundran ch är därmed ett förstahandsval sm karantänsavmaskning mt Stra leverflundran. Båda preparaten är licenspreparat ch Gård & Djurhälsan kan tillhandahålla recept. Avmaskningen bör ske tidigast 2 veckr efter senaste betestillfälle i säljarbesättningen. Äggutskiljning kan pågå ända upp till 3 veckr efter behandling, inköpta djur bör därför hållas i karantän på stall 3 veckr efter behandling. Valbazen har endast effekt mt de vuxna flundrrna ch m detta preparat används kan avmaskning ske tidigast ca 3 månader efter installning. Baggen ska inte släppas ut på bete förrän tidigast 2 veckr efter avmaskning. Observera att förhöjd ds Valbazen (4 ml/10 kg) ska användas för effekt mt Stra leverflundran. Löss: Fåren kan med fördel avlusas under karantänen med exempelvis Bayticl, Blaze eller Sptinr. Klipp djuren innan behandling. Behandlingen kan behöva upprepas efter ca 2 veckr. Gård & Djurhälsan Vxl:

4 Sidan 4 av 5 Besöksregler Fårklippare, mönstrare, scannare, veterinärer ch andra sm kmmer i direkt kntakt med djuren kan överföra sjukdmar sm sprids med kläder ch redskap. Det är ckså viktigt att skydda besökare mt smitta under besöket (både smittr sm kan smitta till människr ch smittr sm besökarna skulle kunna råka föra över till andra djur). Tillhandhåll helst skyddskläder för besökare i frm av ren verall eller mtsvarande samt rena stövlar/skr. Alternativt ska besökarna ha rena ch desinfekterade skr/stövlar samt rena kläder. Se till att tvätt ch desinfektinsmöjligheter finns på gården. Varmt vatten, handsprit ch papper alternativt rena handdukar ska finnas. Besökare ska tvätta sig när de kmmer ch innan de går. Vattenslang ch brste ska finnas för skrengöring. Om du har pågående hälsprblem i besättningen är det viktigt att upplysa besökarna innan de kmmer. Besökaren kan då vidta åtgärder så sm att åka till din besättning sista på dagen eller skjuta upp besöket. Persner sm varit utmlands ska vänta minst 48 timmar från kntakt med klövbärande djur utmlands innan svenska gårdar besöks. Från mråden med mul- ch klövsjuka gäller mtsvarande i 5 dygn. Det är djurägarens ansvar att kntrllera detta. Låt inte besökare äta matsäck i fårhuset eller i hagar med gödsel. Det är särskilt viktigt att persner sm i sin yrkesgärning har kntakt med djur följer besöksreglerna. Undvik att djurtransprtörer går in i besättningen. Om det inte finns praktiska möjligheter bör samma regler sm för besökare tillämpas, dvs. gårdens egna kläder ch skr. Vallhundstävling/träning Träna ch tävla endast med friska får från besättningar utan ftröta. Gård & Djurhälsan Vxl:

5 Sidan 5 av 5 Smittspridning av ftröta mellan besättningar sker nästan uteslutande med inköpta eller inlånade får. Är däremt tassar ch skr jrd- ch gödselbemängda kan de utgöra en risk, men i nuläget finns det inga bevis. Km till vallningsplatsen med rena skr/stövlar ch hundar. Finns ftröta i hemmabesättningen kan dessutm ett bad i ex Virkn göras för både skr ch hundtassar. De måste vara rena för att Virkn ska verka effektivt. Om hela hunden behöver badas kan ett bakteriedödande hundschamp användas ex Klrhexidinshamp (Apteket). På vallningsplatsen bör det finnas vattenslang för avsköljning av stövlar ch tassar ch ftbad med ex Virkn gärna med uppmärkt gångriktning. Använd inte marker där ftrötesmittade får gått sista 14 dagarna. Redskap ch transprtfrdn Om redskap, exempelvis tackvändare eller klövsax används i lika besättningar ska dessa rengöras ch desinfekteras mellan besättningarna. Transprtera djuren i rengjrda ch desinficerade frdn. Undvik att samtransprtera djur från lika besättningar. Djur sm samtransprterats eller rest i andras transprter sm inte varit rengjrda, även m det gäller egna djur sm varit på resa ch återkmmit hem, ska isleras på samma sätt sm inköpta djur Kadaverhantering Kadaver ska tas ut ur stallarna ch läggas på en hårdgjrd plats eller annan plats man kmmit överens med Svensk Lantbrukstjänst (kadaverhämtningen) m. Kadaver bör placeras så att krppsvätskr ch spillvatten inte kan kntaminera fder eller djurutrymmen. Kadaver bör täckas för att förhindra att fåglar kmmer åt dem. Placera gärna kadaverplatsen i gårdens utkant så att kadaverbilen inte behöver krsa vägar där djur eller fder passerar. Observera att våra smittskyddsrekmmendatiner snabbt kan kmma att ändras m hälsläget i landet förändras. På vår hemsida, gårdchdjurhälsan.se, kan du alltid hitta de senaste rekmmendatinerna! Gård & Djurhälsan Vxl: