Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten."

Transkript

1 Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning sm finns i rapprten. Att göra en samlad uppföljning av de natinella riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv är en grannlaga uppgift förenad med stra metdlgiska svårigheter. Vi har därför använt ss av så kallad triangulering där ett flertal metder kmbinerats för att tillsammans ge en mer krrekt bild än vad någn enskild metd kan. Vi har använt både deskriptiv statistik ch kvalitativa ansatser för att beskriva ch förstå effekterna. I sammanställningen nedan listas samtliga använda metder. Sammanställning av använda metder: Litteraturstudier ch inledande intervjuer Prgramteri m hinder ch förutsättningar för de natinella riktlinjerna Intervjuer med nyckelpersner Kvalitativ deduktiv innehållsanalys Wrkshp med myndighetens patientråd Enkät till verksamhetschefer (517 svarande, deskriptiv statistik) Enkät till kvalitetsregisterhållare (92 svarande, deskriptiv statistik) Deskriptiv statistik Trender för prcessindikatrer Eventuell förändring av trenden för rekmmendatiner m icke-göra ch rekmmendatiner med priritet 1-3. Eventuell förändring av trenden vad gäller spridningen mellan landsting Trender för resultatindikatrer Förändring av trender Jämförelse med två mråden där natinella riktlinjer inte finns Vi har ckså inför bedömningen av effekt studerat: Scialstyrelsens senaste utvärdering av riktlinjemråden Kvalitetsregisters årsrapprter Andra relevanta rapprter sm berör de studerade riktlinjemrådena Analysen har diskuterats med en eller flera experter på respektive mråde. Analysens ansats ch genmförande har kvalitetsgranskats av persner med str erfarenhet av häls- ch sjukvårdsuppföljning samt en statistiker. 1

2 Prgramteri Baserat på litteraturstudier ch inledande intervjuer med nyckelpersner applicerades en prgramteretisk mdell för prcessen natinella riktlinjer. Prgramteri kan beskrivas sm en mdell över hur ett prjekt eller en strategi är tänkt att fungera för att den ska leda till önskvärda effekter. Man beskriver vad sm ska förändras ch varför, vad sm är möjligt att påverka ch vilka effekter sm eftersträvas. Därefter identifieras vilka resurser sm krävs, vilka aktiviteter sm ska utföras ch av vem. Slutligen listas interna ch externa faktrer sm kan tänkas påverka måluppfyllelsen (Funnell Sue C, 2011, Eknmistyrningsverket, 2012). Prgramterin gav ett stöd i att generera ett antal hypteser m hinder ch framgångsfaktrer för effekt av natinella riktlinjer. Dessa låg sedan till grund för metdval samt den intervjuguide ch de enkätfrågr sm användes i prjektet. Figur 1. Prgramterimdell över natinella riktlinjer sm kunskapsstyrningsverktyg. Nuläget definierades sm brister avseende kunskapsbaserad ch jämlik vård ch önskat läge sm kunskapsbaserad ch jämlik vård. De lika stegen på vägen till det önskade läget listades ch framgångsfaktrer ch hinder identifierades. Intervjuer Sammanlagt 67 persner intervjuades med semi-strukturerade intervjuer. Persner sm antgs kunna bidra med insikter kring ch upplevelser av natinella riktlinjer tillfrågades. Efter intervjun mbads de ckså föreslå andra persner att intervjua. Urvalet var alltså ett så kallat ändamålsenligt urval (purpsive sampling) kmbinerat med snöbllsurval (snwball sampling) (Rbsn C, 2002, Bwling A, 2002). En generell intervjuguide tgs fram sm sedan anpassades någt efter intervjupersnen för att få ut bästa möjliga infrmatin. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av deduktiv innehållsanalys där de fördefinierade kategrierna baserats på hypteser m hinder ch framgångsfaktrer genererade i prgramterimdellen (Bwling A, 2002). 2

3 Figur 2. De 67 intervjupersnerna km från lika delar av häls- ch sjukvårdsmrådet ch msrgen. Utöver de persner vi intervjuat har vi träffat ett fyrtital persner för diskussin, kvalitetssäkring ch samråd. Wrkshp med myndighetens patientråd (numera patient- ch brukarråd) Vi har genmfört en wrkshp med myndighetens patientråd med diskussin runt frågeställningarna: Hur skulle natinella riktlinjer sm verktyg kunna utvecklas för att ge en större effekt för patienter? Hur skulle patienter ch patientrganisatiner kunna bidra till att natinella riktlinjer 2.0 får en större effekt för patienter? Enkät till verksamhetschefer Vårdanalys chefsenkät skickades elektrniskt till verksamhets- ch klinikchefer i patientnära verksamheter. Med patientnära verksamheter menades verksamheter där vårdpersnal ch patienter har direktkntakt, till skillnad från serviceverksamheter sm till exempel labratrieverksamhet eller bild- ch funktinsmedicin. 3

4 Utskicket gjrdes baserat på ett register över chefer i vården från företaget Häls- ch sjukvårdsinfrmatin. Registret är inte helt kmplett; det innefattar inte samtliga verksamhets- ch klinikchefer. Efter utskick framkm ckså att det även fanns brister i uppgifterna m de chefer sm fanns i registret. För att få en heltäckande representatin av respndenter över landet ch över samtliga verksamhetsmråden gjrdes därför kmpletteringar av kntaktuppgifterna. Det första utskicket gick ut den 29 ktber Upp till fem påminnelser skickades ut. Förutm påminnelser via enkätverktyget skickades ckså separata e-pstbrev direkt till respndenter, indirekt via chefer ch via nätverk. Vissa respndenter kntaktades även via telefn. Enkäten granskades ch gdkändes för utskick av Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL). Enkätens huvudsakliga syfte var att bidra sm en baslinjemätning för uppföljning av patientlagens effekter ur ett patientperspektiv. I enkäten fanns ckså frågr m Scialstyrelsens natinella riktlinjer med i ett separat avsnitt. Enkäten innehöll ckså ett avsnitt m förbättringsarbete. Sammanlagt inkm 517 fullständiga svar på avsnittet m natinella riktlinjer. Dessa km från hela landet ch från både primärvård ch specialiserad vård, huvudsakligen från ffentliga aktörer (Se figur 3). Svarsfrekvensen på avsnittet m natinella riktlinjer var 26,7 prcent. Någt fler (552 persner) besvarade frågrna i avsnittet m patientlagen sm ckså var det första i enkäten. Ttalt avböjde 151 respndenter uttalat deltagande ch 1080 persner svarade inte på utskicket. En respndentanalys baserad på patientlagsavsnittet presenteras i tabellerna 1 ch 2. Analysen kan förutsättas väl beskriva respndenterna även för avsnittet m natinella riktlinjer. I tabell 3 presenteras prfessins- ch könsfördelning för respndenterna på avsnittet m natinella riktlinjer. På grund av den låga svarsfrekvensen blir representativiteten lägre ch det blir därmed svårare att generalisera resultaten till alla verksamhetschefer i Sverige. En anledning till den låga svarsfrekvensen är trligen att båda enkäterna var mycket mfattande, vilket gjrde att en del respndenter avbröt enkäten. Än vanligare var dck att respndenterna inte alls svarade på enkäterna. Resultaten bör ckså tlkas med viss försiktighet eftersm det kan vara så att de med störst intresse ch engagemang för dessa frågr ckså var de sm valde att ta sig tid att besvara enkäten. Avsnittet m natinella riktlinjer inleddes med följande text: Scialstyrelsen har tagit fram natinella riktlinjer för mrådena hjärtsjukvård, diabetes, sjukdmsförebyggande metder, astma-kol, strke, demens, viss cancervård, rörelserganens sjukdmar, palliativ vård, tandvård, depressin ch ångest, schizfreni samt missbruks- ch berendevård. Nedanstående frågr ska spegla din generella uppfattning m Scialstyrelsens natinella riktlinjer, m de används i er verksamhet ch i så fall hur. Frågrna m natinella riktlinjer i enkäten till verksamhetschefer: I. Används någn eller några av van nämnda natinella riktlinjer i din verksamhet? (Ange endast ett svar) Ja Nej. Riktlinjer saknas för vårt verksamhetsmråde Nej. Riktlinjer finns för vårt verksamhetsmråde, men används inte Vet ej /säker 4

5 II. III. Vilken av van nämnda natinella riktlinjer används främst i din verksamhet? (Endast ett svarsalternativ är möjligt) Scialstyrelsens natinella riktlinje inm mrådet: Hur används den valda natinella riktlinjen i verksamheten? (Flera svarsalternativ är möjliga.) Direkt i sin ursprungliga frm Indirekt genm lkala vårdprgram Indirekt genm natinella vårdprgram Indirekt genm beslutsstöd kpplade till jurnalsystemet Indirekt genm landstingets lista över rekmmenderade läkemedel (exempelvis Klka listan, Reklistan, Skånelistan) De indikatrer sm följer med riktlinjerna används för uppföljning av vår verksamhet Även m ni inte använder någn av Scialstyrelsens natinella riktlinjer i er verksamhet idag, vill vi veta din generella uppfattning m dessa natinella riktlinjer. IV. I vilken grad anser du att den natinella riktlinje ni huvudsakligen använder: / I vilken grad anser du att Scialstyrelsens natinella riktlinjer generellt: (1 mtsvarar "Inte alls" ch 5 "I mycket hög grad") (Ange endast ett svar per fråga) Är uppdaterad ch aktuell Innehåller det sm är viktigt ur patientens perspektiv Är ett bra stöd för stöd för priritering av verksamhetens resurser Leder till minskade jämlikheter i vården Innehåller det sm är viktigt ur patientens perspektiv Är ett bra stöd för stöd för priritering av verksamhetens resurser Leder till minskade jämlikheter i vården Omfattar de relevanta tillstånden ch åtgärderna på mrådet Är ett användbart stöd i patientmötet Är ett bra stöd för att utveckla lkala vårdprgram Är ett bra stöd för att priritera mellan lika åtgärder Kan stärka patienten i mötet med vården V. Vilken effekt anser du att den natinella riktlinje ni i huvudsak använder har för era patienter? / Vilken effekt anser du att Scialstyrelsens natinella riktlinjer har för patienter sm berörs av dem? Mycket psitiv effekt Psitiv effekt Ingen effekt Negativ effekt Mycket negativ effekt Vet ej VI. allmänhet, i vilken grad har du förtrende för Scialstyrelsen natinella riktlinjer? (1 mtsvarar "Inte alls" ch 5 "I mycket hög grad") (Ange endast ett svar) 5

6 Figur 3. De 517 respndenterna på natinella riktlinjeavsnittet km från både primärvård ch specialiserad vård ch huvudsakligen från ffentliga aktörer. *Privat = både idéburen + vinstdrivande *Övrigt=Specialistvård (kliniker, öppen-, ch /eller slutenvård) + Annat Tabell 1. Respndentanalys baserad på patientlagsavsnittet. Antal respndenter fördelat efter verksamhetsmråde ch urval. Besvarade Brtfall Urval Fullständiga Inte Nekat Ofullständiga Ttalt svarat deltagande Akutsjukvård Ambulanssjukvård Anestesi, peratin, iva Barn- ch ungdmsmedicin Barn- ch ungdmspsykiatri Geriatrik 1 1 Habilitering Hjälpmedel Hud Häls- ch sjukvårdsledning Hörselvård Infektin Kirurgi Klinkem ch 1 1 neurkemlab Kvinnsjukvård Lgpedi Medicin Onklgi Ortpedi Primärvård Psykiatri

7 Rehabiliteringsmedicin 1 1 Röntgen Syncentraler Tlkcentral Ögnsjukvård Örn- näsa- ch hals Övrigt Ttalt Tabell 2. Respndentanalys baserad på patientlagsavsnittet. Antal respndenter fördelat efter län ch urval. Besvarade Brtfall Urval Fullständiga Inte svarat Nekat deltagande Ofullständiga Ttalt Stckhlms län Västerbttens län Nrrbttens län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Krnbergs län Kalmar län Gtlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götaland Värmlands län Örebr län Västmanlands län Dalarnas län Gävlebrgs län Västernrrlands län Jämtlands län Uppgift saknas Ttalt

8 Tabell 3. Prfessin ch könsfördelning av respndenterna på avsnittet m natinella riktlinjer. Prfessin Antal Kvinna Man ej angett kön Arbetsterapeut 7 7 Bimedicinsk analytiker 4 4 Eknm Fysiterapeut Kuratr Lgped 2 2 Läkare Psyklg Sjuksköterska Undersköterska 2 2 Annat Ttalsumma Enkät till kvalitetsregisterhållare Under våren 2014 genmförde Vårdanalys en enkätundersökning i frm av en webbenkät riktad till registerhållarna för alla de natinella kvalitetsregistren ch de så kallade registerkandidaterna. Enkäten innehöll frågr sm främst berörde Vårdanalys regeringsuppdrag kring natinella kvalitetsregister men ckså tre frågr m kvalitetsregistrens kppling till riktlinjer i allmänhet ch Scialstyrelsens natinella riktlinjer i synnerhet. Enkäten testades i en pilt på tre persner sm antingen var före detta registerhållare eller var registerhållare för någt register. Därefter skickades enkäten ut till ttalt 110 kvalitetsregister. E-pstadresser till registren erhölls av kansliet för Natinella Kvalitetsregister. Enkäten följdes av två påminnelser. Ttalt besvarades enkäten av 92 register, vilket gav en svarsfrekvens på 84 prcent. De lika frågrna sm gällde natinella riktlinjer besvarades av från 88 till 92 respndenter. Enkäten granskades ch gdkändes för utskick av Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL). Deskriptiv statistik över natinella riktlinjers inverkan på vården En central frågeställning har varit m de natinella riktlinjerna påverkar den vård sm patienterna får ch i förlängningen deras hälsa ch välbefinnande. Att islera effekterna av just natinella riktlinjer är emellertid metdlgiskt utmanande eftersm många faktrer påverkar både vilken vård sm ges ch effekterna av den vården. Idealt för en sådan analys är att skapa en kntrllgrupp. Även med en kntrllgrupp är det svårt att islera effekten av just riktlinjer eftersm grupperna i många fall kmmer skilja sig åt på viktiga sätt. Vi ser i princip två realistiska sätt att skapa kntrllgrupper ch vi har valt att använda båda. Det ena är att jämföra utvecklingen mellan sjukdmsmråden där det finns respektive inte finns riktlinjer. Det andra är att jämföra utvecklingen inm ett mråde före ch efter att en riktlinje intrducerats. Trts att vi använder två lika metder kmmer vi inte kunna islera effekterna av riktlinjerna fullt ut ch med säkerhet slå fast att en förändring av frekvensen av de åtgärder patienter får i vården huvudsakligen berr på natinella riktlinjer. Att säga hur de 8

9 natinella riktlinjerna påverkar de medicinska resultaten är en ännu större utmaning eftersm de kan förväntas påverkas av ytterligare faktrer. Vår analys av trender över tid har bestått av fem kmpnenter: 1. Trender över tid för prcessindikatrer (kpplade till åtgärder med priritering 1, 2 eller 3 samt icke-göra) a. Förändring av trenden för riksmedelvärdet efter det att en natinell riktlinje på mrådet har kmmit jämfört med före. b. Förändring av trenden för variatinskefficienten för landstingens medelvärden, det vill säga spridningen mellan landsting, sedan en natinell riktlinje kmmit 2. Trend över tid för resultatindikatrer a. Förändring av trenden för riksmedelvärdet efter det att en natinell riktlinje på mrådet har kmmit jämfört med före. 3. Jämförelse med två mråden där natinella riktlinjer inte finns 4. Vi har ckså inför bedömningen av effekt studerat: a. Scialstyrelsens senaste utvärdering på mrådet b. Relevant kvalitetsregisters senaste årsrapprt på respektive mråde c. Andra relevanta rapprter sm berör studerade mråden exempelvis Cancerfndens årliga rapprt ch Tillståndet i häls- ch sjukvården från Scialstyrelsen. 5. Kvalitetssäkringsprcess: a. Analysen har diskuterats med en eller flera experter på respektive mråde. b. Analysens ansats ch genmförande har kvalitetsgranskats av persner med str erfarenhet av häls- ch sjukvårdsuppföljning samt en statistiker. Prcessindikatrer: Vi har valt att huvudsakligen studera effekterna av de natinella riktlinjerna genm att följa trender över tid för prcessmått kpplade till de rekmmendatiner sm har priritet 1, 2 eller, 3 ch ickegöra i varje enskild natinell riktlinje. Prcessmått valdes för att riktlinjerna innehåller åtgärder (t.ex. behandling med en viss metd) sm beskrivs med just prcessmått. Utfallsmått (av typen femårsöverlevnad ) är inte en rekmmendatin utan det sm i slutändan ska påverkas av de prcesser sm rekmmenderas. Priritet 1, 2 ch 3 samt icke-göra valde vi för att det inte råder någn tveksamhet i m åtgärden ska användas eller inte. Det finns fta en underligande psitiv utveckling i vården berende av natinella riktlinjer vilket gör att en analys sm begränsas till m användningen av en metd ökar efter att en riktlinje publicerats inte nödvändigtvis ger en krrekt bild. I vår ansats har vi därför i tillägg gjrt antagandet att m en riktlinje har haft effekt så bör man kunna se en förändring i trenden, det vill säga att metden används ftare (eller mer sällan för icke-göra) efter det att riktlinjen kmmit än innan. Lutningskefficienten bör då förändras åt önskvärt håll. I figur 4 illustrerar kurva A en tydligt identifierbar effekt av en riktlinje. Direkt efter publicering så ökar användningen av den 9

10 evidensbaserade, krrekta metden efter att tidigare ha varit knstant. Kurva B illusterar situatinen med en underligande psitiv utveckling sm varken avtar eller förstärks av en riktlinje. Kurva C illustrerar en situatin med en underliggande psitiv utveckling sm blir ännu starkare efter publicering av en riktlinje. Figur 4. Tre exempel på hur vi bedömt m användningen av en rekmmenderad åtgärd påvekats eller inte av att en riktlinje kmmit. För kurva A ch C har vi bedömt att användningen av den rekmmenderade åtgärden har påverkats. Effekten skulle ptentiellt kunna kmma redan innan en riktlinje har publicerats eftersm nyckelpersner inm respektive mråde under några år deltagit i framtagandet samt att en remissversin av riktlinjen publiceras en tid innan den slutliga versinen. Vi anser emellertid att det är rimligt att anta att eventuella effekter kmmer med en viss fördröjning ch har därför valt året då den natinella riktlinjen km sm utgångspunkt. Känslighetsanalyser med start ett år innan respektive riktlinje publicerats ch ett år efter att den publicerats gav endast till marginella förändringar av våra resultat. 10

11 Vi har använt riksmedelvärden från så många år före ch så många år efter sm uppgifter har funnits tillgängliga. Data kmmer från natinella hälsdataregister ch natinella kvalitetsregister, delvis genm Öppna jämförelse-rapprternas webpubliceringar, delvis genm beställningar direkt från registren. För de kurvr sm över tid pekat åt rätt håll har vi beräknat kurvans lutningskefficient fram till ch med året då riktlinjen km ch jämfört den med lutningskefficienten från ch med det år riktlinjen så långt vi har haft data. Om lutningskefficienten förändrats i önskvärd riktning (det vill säga blivit större m ökad lutning är önskvärd eller blivit mindre m minskad lutning är önskvärd) så bedömdes analysen indikera effekt av den natinella riktlinjen på utfallet av aktuell indikatr. Vi har inte testat m lutningskefficientens värde före ch efter är statistiskt signifikant skilda. Andelen prcessindikatrer sm indikerar effekt av samtliga studerade prcessindikatrer på respektive mråde har beräknats ch har bidragit till den samlade bedömningen av den aktuella natinella riktlinjens effekt. Denna metd kmmer tendera att ge en överskattning av effekten jämfört med m vi hade krävt statistisk signifikans. Indexerade kurvr (resultat ej redvisade i rapprten) För att få en samlad bild av ett mråde ch se den relativa förbättringen mellan lika indikatrer i ett ch samma diagram har vi använt ss av indexerade värden för varje indikatr. De kurvr där en förbättring innebär att kurvan pekar neråt, exempelvis mediantid till trmblys, har vi inverterat så att den önskvärda riktningen för alla kurvr är uppåt. Det år då respektive natinell riktlinje km har använts sm basår med indexvärde 100. Indexkefficienten beräknades genm att dividera 100 med värdet för året då den natinella riktlinjen km (NR året). Övriga års värden multiplicerades med indexkefficienten. [(100/NR årets värde)* årets värde] Index för de kurvr vi inverterat beräknades enligt följande: [(NR årets värde - årets värde)/ NR årets värde )*100) + 100] Tabell 4. Ttalt antal tillstånds- ch åtgärdspar i alla 15 natinella riktlinjer. Antal högt pririterade (1-3) samt icke-göra ch andel av dessa sm gått att följa upp ch sm bedömts ha påverkats av natinella riktlinjer. Ttalt antal tillståndsårgärdspar Antalet högt pririterade ch ickegöra Antal uppföljningsbara högt pririterade ch icke-göra Ttalt 2638 Högpri (1, 2, 3) Ickegöra Ttalt Andel ,05 11

12 Psitiv utveckling utöver underliggande trend = effekt av natinella riktlinjer ,29 Resultatindikatrer För att kmplettera bilden har mtsvarande beräkningar gjrts även för ett antal resultatindikatrer. Spridningen mellan landsting För att se m spridningen mellan landstingen minskat över tid beräknades variatinskefficienten för landstingens medelvärden för prcessindikatrerna ch indexerade värden för variatinskefficienten plttades i en kurva. Förändringen i kurvans lutning studerades sm i enlighet med van beskrivna metd. Det vill säga lutningen före att en riktlinje kmmit jämfördes med lutningen efter. Jämförelsemråden I vår ansats har vi gjrt antagandet att trenden, i avsaknad av en natinell riktlinje, skulle vara knstant. När värdena börjar nå höga nivåer ch kanske närma sig målvärdet för indikatrn bör kurvan rimligtvis plana ut eftersm ytterligare förbättringar kan antas vara svårare att åstadkmma från en redan hög nivå. Det är inte heller alltid önskvärt att 100 prcent av patienterna ska få en viss åtgärd. Med ambitinen att i någn mån kntrllera för denna säkerhet ch sm ett stöd för att bedöma rimligheten i våra slutsatser har vi valt att även studera två mråden sm inte har natinella riktlinjer. Referenser: Bwling A (2002). Research methds in health: Investigating health and health services. New Yrk: Open University Press. Eknmistyrningsverket (2012). Prgramteri ch verksamhetslgik ett metdstöd för regeringskansliet. Funnell Sue C, R.P.J. (2011). Purpseful prgram thery: Effective use f theries f change and lgic mdels. San Fransisc: Jssey-Bass. Rbsn C (2002). Real wrld research: A resurce fr scial scientists and practitiner-researchers. Oxfrd: Blackwell pulishing. Övriga referenser finns sammanställda i rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system. 12

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad Delrapprt utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik, ReK Sjuhärad Brås den 30 december 2008 Angela Bångsb Leg.arbetsterapeut/prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad Sammanfattning av hur

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data Tjänsteutlåtande Oöstei 4 ( Kmmunstyrelsens kntr Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0178 Rekmmendatin att publicera datamängder sm öppna data Beslutsförslag Kmmunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin Sveriges LANDSTINGET DALARNA Kmmune.l-tlf 2011-11- 04 ch Lands 'DNR...&I?!.!../.P... ~.!,[QO.. SKR... l.... KOD.(a.~.O'.:... Avdelningen för vård ch msrg Ing-Marie Wieselgren STYRELSENS BESLUT NR 13 2011-10-21

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Centraliserad smittspårning av klamydia

Centraliserad smittspårning av klamydia Centraliserad smittspårning av klamydia 2 (14) SAMMANFATTNING Reginfullmäktige ch därefter reginstyrelsen beslutade 22 februari respektive 29 mars 2017 att möjligheten att centralisera smittspårningen

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23 RAPPORT Resvaneundersökning Carg City 2009-11-23 Knsulter inm samhällsutveckling WSP är en knsultverksamhet inm samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag ch rganisatiner för att

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

4.9. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 8

4.9. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 8 .9. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 8 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7

4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Auktorisation och grupphantering Fas II - Projektplan

Auktorisation och grupphantering Fas II - Projektplan Auktrisatin ch grupphantering Fas II Prjektplan Innehåll Bakgrund... 3 Kppling till andra prjekt ch verksamheter... 3 Mål... 3 Prjektmål... 3 Effektmål... 3 Organisatin... 4 Budget... 4 Prjektaktiviteter...

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Digitalisering inom vård, stöd och omsorg

Digitalisering inom vård, stöd och omsorg Digitalisering inm vård, stöd ch msrg En förstudie avseende behv av digitalt verktyg för uppföljning, utveckling ch styrning av scialtjänstens digitalisering Maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer