AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner

Transkript

1 AMP - GUIDEN AMP guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner Källa: Detta material är hämtat från SBUF, Reviderad:

2 2 A M P - G U I D E N Använda AMP-Guiden Ny arbetsmiljölag, Nya bygg- ch anläggningsföreskrifter Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna m byggnads- ch anläggningsarbete (AFS 1999:3 med tillägg 2008:16) att gälla. Ett nytt system har skapats för hur ansvaret för arbetsmiljön fördelas i byggprjekt. Några av nyheterna Byggherrens ansvar under byggprjektets förberedelseskede mfattar nu ckså planering, inte bara prjektering sm tidigare. Byggherrens arbetsmiljöansvar under förberedelserna, utförandet eller för hela byggprjektet kan övertas av en Uppdragstagare. Byggherren eller en Uppdragstagare sm övertagit byggherrens arbetsmiljöansvar ska utse byggarbetsmiljösamrdnare, dels för planering ch prjektering (BAS-P), dels för utförandet av byggnads eller anläggningsarbetet (BAS-U). Vad är AMP-Guiden? AMP-Guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16 - Byggnads- ch anläggningsarbete. Målgruppen för AMP-Guiden är de sm på ett tidigt stadium kan påverka de grundläggande förutsättningarna för en gd arbetsmiljö på byggarbetsplatsen ch sm har det juridiska ansvaret för att en arbetsmiljöplan tas fram. AMP-Guiden är därför i första hand avsedd för byggherren ch den sm byggherren givit i uppdrag att upprätta arbetsmiljöplanen, till exempel en prjektör, entreprenör eller arbetsmiljöingenjör. På ampguiden.net hittar du: Mallar för att skapa arbetsmiljöplaner där du inte riskerar att utelämna viktiga mment. Hjälpavsnitt för att enkelt kmma igång ch arbeta med AMP-Guiden. Tips ch råd m arbetsmiljöplanens utfrmning.

3 3 Bakgrund En Arbetsmiljöplan är en dkumentatin sm skall tas fram på ett tidigt stadium i samband med byggnads- ch anläggningsarbete. Regler för utfrmning ch innehåll bestäms av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter - AFS 1999:3 med tillägg 2008:16 - Byggnads- ch anläggningsarbete. Genm att tänka igenm, analysera ch beskriva vilka arbetsuppgifter sm måste utföras under byggskedet, ch hur dessa skall utföras, upptäcker man fta att en mängd svårigheter ch prblem trligtvis kmmer att uppstå. Prblem sm kanske kmmer att försena bygget, öka kstnaderna ch utgöra risker för dem sm skall göra jbben. Innan första spadtaget tas kan många av dessa prblem undanröjas, vilket gör att det både av eknmiska ch säkerhetsmässiga skäl är fruktbart att jbba igenm Arbetsmiljöplanen tidigt. En Arbetsmiljöplan kan göras mer eller mindre ambitiös. Det finns dck en miniminivå sm man måste hålla. Det är med sikte på denna miniminivå sm AMP-Guiden tagits fram, men AMP-Guiden ger möjlighet till kmpletteringar utöver miniminivån för att passa varje företags ambitinsnivå, plicy ch önskemål. Det är naturligtvis viktigt att utfrma Arbetsmiljöplanen så att den blir ett användbart ch levande styrinstrument för säkerhetsarbetet ch inte enbart en "hyllvärmare". Syfte ch inriktning Ett syfte med Arbetsmiljöplanen är att riskerna för tillbud ch lyckr för byggnadsch underhållspersnalen skall undanröjas i samband med prjekteringen. Det betyder att man på ett tidigt stadium, innan byggarbetsplatsen etableras, skall analysera riskerna sm kmmer att uppstå då byggarbetet genmförs. De risker sm man bedömt kmmer att uppstå skall söka undanröjas genm till exempel: val av plats, knstruktin ch design val av metd eller material integrering av anrdningar för säkert arbete eller skydd beskrivning av lämpliga skyddsanrdningar beskrivning av nödvändiga förundersökningar ch tillstånd Med genmtänkta beslut enligt de två första punkterna van kan man ibland eliminera riskerna helt ch hållet. Detta kräver dck nya tänkesätt ch ibland ckså mfattande förändringar i de ursprungliga planerna. Är detta möjligt kan man skapa förutsättningar för en gd arbetsmiljö ch minska behvet av extra skyddsåtgärder. Integrering av anrdningar för säkert arbete är ckså väsentlig för att underlätta användningen av säkra metder ch skyddsanrdningar.

4 4 På ett tidigt stadium är det ckså lämpligt att tänka igenm m man skall utnyttja några speciella typer av skyddsanrdningar. Det kan handla m att ge anvisningar m utnyttjande av skyddsnät mt fallrisker, anrdning av särskild ventilatin eller användning av persnlig skyddsutrustning vid arbete med hälsfarliga kemikalier. Nrmalt görs lika typer av undersökningar inför ett byggnads- eller anläggningsarbete, till exempel getekniska mätningar. Det kan dck av säkerhetsskäl finnas anledning att utvidga förundersökningarna på den kmmande byggarbetsplatsen. Det kan handla m inventering av rör- ch kabelsträckningar eller kraftledningar, kartläggning av ingående material i byggnader sm skall rivas, behv av trafikreglering etcetera. Om det genm sådana undersökningar uppdagas att speciella åtgärder behövs skall man ckså tidigt skaffa nödvändiga tillstånd för mläggningar eller andra åtgärder. När ska en arbetsmiljöplan tas fram? En Arbetsmiljöplan skall enligt AFS 1999:3 10 med tillägg 2008:16 upprättas m: arbetet kmmer att pågå mer än 30 arbetsdagar ch det vid någt tillfälle kmmer att vara mer än 20 persner sysselsatta eller det ttala antalet persndagar överstiger 500 eller någt av nedanstående arbeten (i frtsättningen kallade för "arbeten med särskild risk") kmmer att utföras Arbeten med särskild risk enligt AFS 1999:3, 11 med tillägg 2008:16 Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer. Arbete sm innebär risk att begravas under jrdmassr eller sjunka ned i lös mark. Arbete med sådana kemiska eller bilgiska ämnen sm medför särskild fara för hälsa ch säkerhet eller sm enligt Arbetsmiljöverkets (före detta Arbetarskyddsstyrelsen) föreskrifter mfattas av krav på medicinsk kntrll. Arbete där de sm arbetar expneras för jniserande strålning ch för vilket kntrllerat mråde eller skyddat mråde skall inrättas enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS 2008:51) m kategriindelning av arbetstagare ch arbetsställen vid verksamhet med jniserande strålning. Arbete i närheten av högspänningsledningar. Arbete sm medför drunkningsrisk. Arbete i brunnar ch tunnlar samt anläggningsarbete under jrd.

5 5 Arbete sm utförs under vatten med dykarutrustning. Arbete sm utförs i kassun under förhöjt lufttryck. Arbete vid vilket sprängämnen används. Arbete vid vilket lansering, mntering ch nedmntering av tunga byggelement eller tunga frmbyggnadselement ingår. Arbete på plats eller mråde med passerande frdnstrafik. Rivning av bärande knstruktiner eller hälsfarliga material eller ämnen Man kan knstatera att en Arbetsmiljöplan måste tas fram vid praktiskt taget alla byggnadsarbeten eftersm det första "arbetet med särskild risk": Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer förekmmer i de flesta fall. Arbetsmiljöplanen skall upprättas innan byggarbetsplatsen etablerats. Det innebär ftast att prjektören/knstruktören/arbetsmiljöingenjören börjar att ta fram denna. Det betyder dck inte att han/hn behöver göra detaljerade analyser av alla risker sm kan uppstå ch beskriva åtgärder mt dessa. Under avdelningen Vem gör vad i en arbetsmiljöplan - Prjektören beskrivs den inriktning ch nivå på åtgärderna sm bör styra prjektörens arbete med arbetsmiljöplanen. Det är ju inte vanligt att viss kmpletterande prjektering görs först när bygget startat. I sådana fall gör entreprenören ckså en del prjekteringsarbete ch skall då kmplettera Arbetsmiljöplanen. (Se Vem gör vad i en Arbetsmiljöplan - Entreprenören ch AFS 1999:3 med tillägg 2008:16 kmmentar till 11.) En Arbetsmiljöplan skall tas fram för av alla typer av byggnadsverk, det vill säga bstadshus, industrier, vägar, brar, tunnlar etcetera. Det är viktigt att kmma ihåg att det inte bara gäller vid uppförandet av nya byggnadsverk utan ckså vid rivning, mbyggnader, installatiner ch underhåll. Vad ska en arbetsmiljöplan innehålla? Arbetsmiljöplanen upprättas enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16, 12 ch består av: De regler sm skall tillämpas på byggarbetsplatsen Beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet skall rganiseras. En beskrivning av åtgärder sm skall vidtas för "arbeten med särskild risk" (se När ska en arbetsmiljöplan tas fram) Reglerna för arbetsplatsen kan delas upp två delar. Generella regler för verksamheten på byggarbetsplatsen

6 6 Knkreta rdningsregler för arbetet på byggarbetsplatsen De generella reglerna är sådana övergripande krav sm påverkar arbetsmiljön. till exempel avspärrningar runt arbetsplatsen, persnlig skyddsutrustning, skyddsanrdningar, el-, brandsäkerhet med mera. Reglerna kmpletteras med knkreta rdningsregler sm Byggherren ch arbetsplatsens beskaffenhet kräver. Reglerna påverkar det praktiska arbetet på byggarbetsplatsen ch hur byggarbetsplatsen kmmer att utfrmas. De knkreta reglerna är i de flesta fall sådana sm detaljutfrmas av arbetsledningen ch Byggarbetsmiljösamrdnare för Utförande, BAS-U på byggarbetsplatsen. För både de generella ch de knkreta reglerna finns mallar i AMP-Guiden. Organiseringen av arbetsmiljöarbetet innebär i huvudsak att de sm de är ansvariga eller har andra uppgifter i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen skall anges med namn ch var de kan nås. Mall för arbetsmiljörganisatinen finns ckså i AMP-Guiden. Åtgärderna för "arbeten med särskild risk" är den viktigaste delen i Arbetsmiljöplanen. Den kräver både kunskap m hur byggnadsarbete utförs ch kunskap m vilka arbetsmiljökrav sm gäller. För alla de trettn "arbetena med särskild risk" finns mallar i AMP-Guiden. Finns ytterligare risker kmpletteras planen med dessa inklusive de åtgärder sm vidtas. Enligt Arbetsmiljölagen 7d är den sm råder över ett fast driftsställe sm är ett gemensamt arbetsställe ansvarig för samrdningen. Pågår byggnads- ch anläggningsarbeten utses BAS-U sm skall samråda med driftställets samrdnare. Vilka åtgärder byggherren ch BAS-U vidtar för att beakta detta kan beskrivas till exempel i regler för verksamheten på byggarbetsplatsen. Man måste dck kmma ihåg att en Arbetsmiljöplan inte innehåller allt sm krävs för att uppfylla alla krav på en tillfredsställande arbetsmiljö. I Arbetsmiljöplanen beskrivs åtgärder endast för "arbeten med särskild risk". Detta innebär att andra förhållanden sm har betydelse för arbetsmiljön ckså måste planeras ch åtgärdas i enlighet med gällande bestämmelser. Detta sker ftast under planeringen ch genmförandet av bygget. Kraven på arbetsmiljön i sin helhet återfinns i första hand i bland annat Arbetsmiljölagen ch Arbetsmiljöverkets författningssamling. Vad ska en arbetsmiljöplan innehålla? Arbetsmiljöplanen upprättas enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16, 12 ch består av: De regler sm skall tillämpas på byggarbetsplatsen Beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet skall rganiseras.

7 7 En beskrivning av åtgärder sm skall vidtas för "arbeten med särskild risk" (se När ska en arbetsmiljöplan tas fram) Reglerna för arbetsplatsen kan delas upp två delar. Generella regler för verksamheten på byggarbetsplatsen Knkreta rdningsregler för arbetet på byggarbetsplatsen De generella reglerna är sådana övergripande krav sm påverkar arbetsmiljön. till exempel avspärrningar runt arbetsplatsen, persnlig skyddsutrustning, skyddsanrdningar, el-, brandsäkerhet med mera. Reglerna kmpletteras med knkreta rdningsregler sm Byggherren ch arbetsplatsens beskaffenhet kräver. Reglerna påverkar det praktiska arbetet på byggarbetsplatsen ch hur byggarbetsplatsen kmmer att utfrmas. De knkreta reglerna är i de flesta fall sådana sm detaljutfrmas av arbetsledningen ch Byggarbetsmiljösamrdnare för Utförande, BAS-U på byggarbetsplatsen. För både de generella ch de knkreta reglerna finns mallar i AMP-Guiden. Organiseringen av arbetsmiljöarbetet innebär i huvudsak att de sm de är ansvariga eller har andra uppgifter i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen skall anges med namn ch var de kan nås. Mall för arbetsmiljörganisatinen finns ckså i AMP-Guiden. Åtgärderna för "arbeten med särskild risk" är den viktigaste delen i Arbetsmiljöplanen. Den kräver både kunskap m hur byggnadsarbete utförs ch kunskap m vilka arbetsmiljökrav sm gäller. För alla de trettn "arbetena med särskild risk" finns mallar i AMP-Guiden. Finns ytterligare risker kmpletteras planen med dessa inklusive de åtgärder sm vidtas. Enligt Arbetsmiljölagen 7d är den sm råder över ett fast driftsställe sm är ett gemensamt arbetsställe ansvarig för samrdningen. Pågår byggnads- ch anläggningsarbeten utses BAS-U sm skall samråda med driftställets samrdnare. Vilka åtgärder byggherren ch BAS-U vidtar för att beakta detta kan beskrivas till exempel i regler för verksamheten på byggarbetsplatsen. Man måste dck kmma ihåg att en Arbetsmiljöplan inte innehåller allt sm krävs för att uppfylla alla krav på en tillfredsställande arbetsmiljö. I Arbetsmiljöplanen beskrivs åtgärder endast för "arbeten med särskild risk". Detta innebär att andra förhållanden sm har betydelse för arbetsmiljön ckså måste planeras ch åtgärdas i enlighet med gällande bestämmelser. Detta sker ftast under planeringen ch genmförandet av bygget. Kraven på arbetsmiljön i sin helhet återfinns i första hand i bland annat Arbetsmiljölagen ch Arbetsmiljöverkets författningssamling.

8 8 Arbeten med särskild risk sm skall tas upp i arbetsmiljöplanen. Under denna rubrik behandlas de arbete med särskild risk sm måste beaktas i arbetsmiljöplanen m dessa förekmmer. Varje arbete med särskild risk finns återgivet med en beskrivning. För varje arbete med särskild risk finns även en checklista med ett antal åtgärdspunkter. Åtgärdspunkterna syftar till att ge dig uppslag/idéer för att du ska kunna frmulera lämpliga åtgärder för riskreducering. Checklistrna innehåller några av följande rubriker: Förundersökningar Knstruktiva överväganden ch åtgärder Byggbjektets placering Prduktinsmetder ch material Integrering av skyddsanrdningar Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Tillstånd Transprter Arbete - metder ch utrustning Särskilda tekniska ch rganisatriska säkerhetsåtgärder Infrmatin ch upplysningar Använd med fördel checklistrna sm utgångspunkt för att sedan själv frmulera dina lösningar/beskrivningar för riskreducering. Arbete med risk för fall Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer. Med fallrisker avses förhållanden sm kan leda till att människr faller ner ch skadar sig. Verktyg ch material sm kan falla ner till lägre nivå behöver alltså inte behandlas. Risker för att persner sm arbetar eller befinner sig på ett bygge faller ner förekmmer vid praktiskt taget alla byggen. Dessa risker måste alltid behandlas i Arbetsmiljöplanen. Prjektörens kan bland annat utfrma byggnadsknstruktinen så att fallriskerna reduceras tillexempel genm att integrera fästanrdningar för räcken, skyddsnät eller arbetsplattfrmar i byggnadsdelarna.

9 9 Checklista Knstruktiva överväganden ch åtgärder Prduktinsmetder ch material Prefabricering av: Takstl Balknger Fönstermntering i väggelement Byggelement Brsektiner Material ch dimensinering: Hållfasthet Ytsträvhet Integrering av skyddsanrdningar Förbered infästningar för: Ställningar Skyddsräcken vid: valvkanter trapphus trapplöp hisschakt ventilatinsschakt takftstassar Skyddsnät för: säker mntering av bjälklagselement säker mntering av fasadelement stmkmplettering tillexempel målning Arbetsbrygga vid: arbete vid valvkant arbete med fasadelement takarbete Persnlig fallskyddsutrustning

10 10 Infrmatin ch upplysningar Typ av ställning, skyddsräcke, skyddsnät etcetera Arbete med risk för jrdras Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete sm innebär risk att begravas under jrdmassr eller sjunka ned i lös mark. De risker sm här avses handlar både m risker för att människr kan hamna under jrd-, sand eller stenmassr vid till exempel ras eller lssning av lastfrdn ch risker för att maskiner välter ch rsakar skadr. Markarbete skall prjekteras så att stabiliteten i marken blir tillräcklig med hänsyn till de belastningar den kan kmma att utsättas för. Risken för ras, jrdskred, bttenuppryckning, översvämningar ch liknande skall förebyggas. Bland annat har markstabiliseringsåtgärder, släntlutningar ch bärighet avgörande betydelse för att minimera dessa risker. Checklista Förundersökningar Geteknisk undersökning. Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Transprter Sträckning av tillfarts- ch förbindelseleder för tunga frdn ch utrustning Hårdgjrt underlag för tunga frdn ch utrustning Markstabiliseringsåtgärder Arbete - metder ch utrustning Schaktning ch hålgrävning Släntlutningar Stödknstruktiner Hårdgjrt underlag för tunga frdn ch utrustning Infrmatin ch upplysningar Tillåtet maximalt marktryck

11 11 Expnering för kemiska ch bilgiska ämnen Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete med sådana kemiska eller bilgiska ämnen sm medför särskild fara för hälsa ch säkerhet eller sm enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter mfattas av krav på medicinsk kntrll. Vid prjekteringen skall förekmsten av kemiska ch bilgiska ämnen kartläggas ch åtgärder beskrivas. Risker kan uppkmma både för de sm direkt hanterar eller arbetar med ämnena ch indirekt för persnal sm befinner sig inm ett mråde där ämnena kan spridas. Gdkända nivåer anges i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift Hygieniska Gränsvärden, AFS 2005:17 med tillägg 2007:2. De ämnen sm medför krav på medicinsk kntrll är bland annat kvarts, asbest, bly ch härdplaster. Expnering för kemiska ämnen kan vid byggverksamhet förekmma vid bland annat rivning, markberedning i äldre industrimråden, mbyggnad av industrier, betngarbeten, tunnelbyggen, glvläggning, målning med mera. Förekmst av bilgiska ämnen kan förekmma bland annat vid rivning eller mbyggnad av sjukhus, labratrier, avlppsledningar, reningsverk ch hus sm använts sm knarkarkvartar. Checklista Förundersökningar Undersökning av förekmsten av kemiska ch/eller bilgiska ämnen Knstruktiva överväganden ch åtgärder Prduktinsmetder ch material Användning av mindre hälsfarligt material Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Arbete - metder ch utrustning Placering / uppställningsplats för utrustning sm kan sprida hälsvådliga ämnen (krssverk, gasförråd ch liknande) Särskild metd för utförande av visst arbete Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder

12 12 Beskrivning av särskild skyddsåtgärd (avspärrning, inklädning, sanering, förvaring, ventilatin etcetera) Arbetsuppgifter sm endast får utförs av gdkänt företag (typ av företag) Infrmatin ch upplysningar Beskrivning av de kemiska ch/eller bilgiska ämnen sm förekmmer eller används. Expnering för jniserande strålning Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete där de sm arbetar expneras för jniserande strålning ch för vilket kntrllerat mråde eller skyddat mråde skall inrättas enligt Strålsäkerhetesmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) m kategriindelning av arbetstagare ch arbetsställen vid verksamhet med jniserande strålning. I Arbetsmiljöplanen skall åtgärder i samband med denna typ av arbete planeras vid prjekteringen då Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift SSMFS 2008:51 är tillämplig. Det vill säga i följande fall: 1. den årliga effektiva dsen uppgår till 1 millisievert (msv) eller mer eller 2. den årliga ekvivalenta dsen till ögats lins uppgår till 15 msv eller mer eller 3. den årliga ekvivalenta dsen till extremiteter eller hud uppgår till 50 msv eller mer. Expnering för jniserande strålning kan uppstå i samband med rivning ch mbyggnad av tillexempel kärnkraftverk eller annan industri där risk för strålning förekmmer. Strålningsrisker kan ckså förekmma vid rivning ch mbyggnad av hus med radnhaltigt material, vanligtvis dck i lägre nivåer. Checklista Förundersökningar Förundersökning av strålningsnivåer Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Säkra förvaringsmöjligheter för mätapparatur sm avger jniserande strålning till exempel för röntgenundersökning av svetsfgar eller mätning av beläggningstjcklek.

13 13 Särskilda regler för användandet av mätapparatur sm avger jniserande strålning. Infrmatin ch upplysningar Infrmatin m förekmst ch nivåer av jniserande strålning (till exempel av radn ch radndöttrar). Arbete i närheten av högspänningsledning Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete i närheten av högspänningsledningar. Åtgärder mt risker i samband med arbete i närheten av högspänningsledningar skall planeras under prjekteringen. Till exempel mt sådana risker sm kan uppkmma vid transprter ch arbete med byggkranar, pålningskranar eller annan hög utrustning. Kraftledningar kan behöva flyttas eller göras spänningslösa. Tillfarts- ch förbindelseleder sm löper under högspänningsledning skall förläggas så att kllisin eller kntakt ej kan uppstå. Checklista Förundersökningar Undersökning av högspänningsledningar inm planerat byggnadsmråde Knstruktiva överväganden ch åtgärder Byggbjektets placering Placering av byggnadsverket i förhållande till högspänningsledning. Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Transprter Sträckning av tillfarts- ch förbindelseleder Förhindra risk för påkörning av fundament ch stlpar. Förhindra risk för kntakt med höga frdn ch/eller utrustning. Arbete - metder ch utrustning Placering av fasta byggkranar Alternativa lyftanrdningar

14 14 Speciella arbetsmetder för arbete under spänningsförande ledning. Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Tillstånd Flyttning av högspänningsledningar Högspänningsledningar görs spänningslös Ansökan m flyttning av kraftledning hs ledningsägare Ansökan m frånkppling av kraftledning hs ledningsägare. Infrmatin ch upplysningar Anvisningar m märkning av spänningsförande ledning Arbete med risk för drunkning Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete sm medför drunkningsrisk. Drunkning vid byggnadsarbete i närheten av vatten föregås fta av ett fall. Att förebygga drunkning kan därför göras på likartat sätt sm vid fall, bland annat genm att integrera skydd mt fall till exempel fästanrdningar för räcken ch skyddsnät. Säkra anrdningar för mbrd- ch ilandstigning, då båt används, kan ckså förberedas vid prjekteringen. För räddningsarbete kan förtöjningsplats för livbåt, fasta stegar från vattnet, livbjar ch annan räddningsutrustning behöva ingå i prjekteringen. Checklista Knstruktiva överväganden ch åtgärder Prduktinsmetder ch material Prefabricering av byggnadsdelar sm minskar behvet av arbete nära vatten. Integrering av skyddsanrdningar Fästanrdningar för skyddsräcken, skyddsnät etcetera (se arbeten med risk för fall) Fästanrdningar för fasta stegar eller andra möjligheter för en nödställd att lätt ta sig upp

15 15 Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Transprter Anrdningar för säker mbrd- ch ilandstigning vid båttransprt till, från ch inm arbetsmrådet Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Förtöjningsplats för livbåt Bedömning av behv av räddningsutrustning Infrmatin ch upplysningar Förteckning över räddningsutrustning Arbete i brunnar eller tunnlar Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete i brunnar ch tunnlar samt anläggningsarbete under jrd. Vid arbete i brunnar eller tunnlar finns en mängd risker. Många av dessa kan minimeras vid prjekteringen. Risken för ras av jrd ch sten kan reduceras genm val av rätt markstabilisering eller anvisning m skrtning i tunnlar, risken för syrbrist genm ventilatinsåtgärder, risker för påkörning ch kllisin genm rätt utfrmade transprtleder ch gångvägar etcetera. Tillräckliga utrymningsvägar ch nödutgångar måste ckså prjekteras i händelse av en lycka. Checklista Förundersökningar Geteknisk undersökning Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Transprter Tillfarts- ch transprtleder Förhindra risk för nedrasande material Förhindra kllisiner

16 16 Markstabiliseringsåtgärder Arbete - metder ch utrustning Markstabiliseringsåtgärder Bärighet för tung utrustning Krav på mtrdriven utrustning avseende: avgaser bullernivåer vibratiner Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Tillräckliga utrymningsvägar ch nödutgångar Krav på ventilatin Resurser för länspumpning Krav på skyddsutrustning för vissa arbetsuppgifter/mment Infrmatin ch upplysningar Förekmmande kemikalier Undervattensarbete Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete sm utförs under vatten med dykarutrustning. Undervattensarbete skall alltid utföras av persnal med dykkmpetens. Undervattensarbeten skall dck prjekteras så att dykaren kan arbeta på ett planerat sätt utan riskfyllda överraskningar. Säkerheten kan ökas bland annat genm att vissa byggdelar tillverkas på land, undersökning av vatten- ch bttenförhållanden, en prjekterad kajplats, förberedda räddningsresurser såsm dykläkare, tryckkammare etcetera. Checklista Förundersökningar Tillstånd av markägare för anläggning av bryggr ch /eller hamnar Undersökning av strömförhållanden ch förekmst av dykhinder tillexempel fartygstrafik eller sjunktimmer på arbetsplatsen Tillgång till dykläkarjur, närmaste tryckkammare med mera

17 17 Krav på företag/persnal för arbetets utförande Knstruktiva överväganden ch åtgärder Prduktinsmetder ch material Prefabricering av byggnadsdelar på land Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Arbete - metder ch utrustning Anrdningar för säker nedstigning i ch uppstigning ur vattnet Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Anrdnade av tryckkammare inm arbetsmrådet Förtöjningsplats för livbåt Bedömning av inskränkning av dykning under vissa förhållanden (ström, is, sjunktimmer, vattenreglering med mera) Infrmatin ch upplysningar Särskilda regler till exempel inskränkningar i dykmöjligheter Arbete i kassun Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete sm utförs i kassun under förhöjt lufttryck. Arbete i kassun kräver att kassunen är utrustad med bland annat slussar ch täta försörjningskanaler för att ge de sm arbetar en gd luftförsörjning. Vid planering av sådant arbete bör man förbereda med räddningskammare så att den skadade snabbt kan tas m hand. Checklista Åtgärder på prjekteringsstadiet Se Undervattensarbete (checklista) ch Arbete med risk för drunkning (checklista). Sprängningsarbete

18 18 Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete vid vilket sprängämnen används. Sprängningsarbetet skall alltid utföres enligt en sprängplan. Sprängplanen är viktig för att skapa en säker arbetsmiljö på byggplatsen. Vid prjekteringen kan ytterligare åtgärder dck behöva anvisas såsm avspärrningar, tider då sprängning får ske med mera. Checklista Förundersökningar Geteknisk underökning Snderingsbrrning Syne förrättning Undersökning av vatten- ch avlppsledningars sträckning Knstruktiva överväganden ch åtgärder Byggbjektets placering Placering så att sprängning elimineras eller minskas Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Tillstånd Krav på företag/persnal för arbetets utförande Definiering av farligt mråde vid ch efter sprängning Anvisning m begränsningar i tiden då sprängning får utföras. Ansökan m frånkppling av kraftledning hs ledningsägare Arbete med tunga element Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete vid vilket lansering, mntering ch nedmntering av tunga byggelement eller tunga frmbyggnadselement ingår Kntrllerad hantering av byggelement är A ch O för en hög säkerhetsnivå. Vid nybyggnad är det därför viktigt att tunga byggelementen är

19 19 knstruerade med integrerade lyftpunkter för rätt balans ch hållfasthet. Vid nedmntering eller rivning skall på mtsvarande sätt lyftpunkter beräknas ch anges sm ledning för arbetet. Mttagning ch eventuell lagring av byggelementen är ckså faktrer sm behöver beaktas vid prjekteringen. Checklista Förundersökningar Vid nedmntering Beräkning av vikter ch lyftpunkter Nedmnteringsplan Knstruktiva överväganden ch åtgärder Integrering av skyddsanrdningar För mntering av nya element Integrera infästningar för lyft ch mntage Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Transprter Plats för elementens mttagning (krav ch läge) Plats för elementens lagring (krav ch läge) Arbete - metder ch utrustning Plats för uppställning av lyftanrdning med avseende på rörelsebehv, markens bärighet ch planhet Kapacitet för lyftanrdning Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Arbetet får påbörjas ch utföras endast under ledning av kmpetent persn Passerande frdnstrafik Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Arbete på plats eller mråde med passerande frdnstrafik.

20 20 Allt byggnads- ch anläggningsarbete sm sker i närheten av frdn skall kunna ske utan risk för risker från trafiken. Det gäller alltså inte bara vägarbeten utan ckså till exempel ny- ch mbyggnader av hus i närheten av trafikerade vägar ch mråden. Sådana risker kan förebyggas bland annat genm att vid prjekteringen förbereda för trafikmläggning, breddning av vägbanr, fysiska trafikhinder, signaler med mera. Checklista Knstruktiva överväganden ch åtgärder Prduktinsmetder ch material Tillfälliga vägar ch/eller brar Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Tillstånd Trafiken skiljs från arbetsplatsen med trafikhinder (typ, placering med mera) Trafiken dirigeras med trafiksignaler (placering) Trafiken leds så att frdnen passerar på betryggande avstånd Trafikmärken (typ, placering med mera) Ansökan m trafikmläggning hs Vägverket Ansökan m hastighetsbegränsning hs Vägverket eller Ansökan m trafikmläggning hs Kmmunen Ansökan m hastighetsbegränsning hs Kmmunen Rivningsarbete Lydelse enligt AFS 1999:3 med tillägg 2008:16: Rivning av bärande knstruktiner eller hälsfarliga material eller ämnen Vid rivning av mer eller mindre "kända" byggnadsverk måste fta en förundersökning utföras. På basis av undersökningarna kan vissa delar i rivningsarbetet behöva prjekteras så att arbete kan utföras säkert. Bland annat kan rivningen behöva ske i en bestämd rdning, temprära stödknstruktiner kan behövas så att stabilitet ch hållfasthet bibehålls

21 21 under arbetet eller åtgärder kan behöva prjekteras så att expnering för asbest eller kvarts undviks. Andra arbeten med särskild risk sm kan vara aktuella vid rivningsarbete ch sm delvis överlappar Rivning av bärande knstruktiner eller hälsfarliga material eller ämnen är: Arbeten sm kan medföra expnering för kemiska ch bilgiska ämnen. Arbete vid vilket lansering, mntering ch nedmntering av tunga byggelement eller tunga frmbyggnadselement ingår. Åtgärder för att undvika risker vid ett specifikt arbete behöver bara beskrivas på ett ställe i Arbetsmiljöplanen. Checklista Förundersökningar Undersökning av ingående material (kemiska ch radiaktiva ämnen) Undersökning av förekmst av bilgiska ämnen Kntakt med smittskyddsansvarig Säkerhetsförberedelser för transprter ch arbete Transprter Lagring av hälsfarliga material Arbete - metder ch utrustning Särskild rivningsmetd Särskilda tekniska eller rganisatriska säkerhetsåtgärder Rivningsplan rivningsrdning beräkning av vikt ch lyftpunkter för tunga element skydds- ch stabiliseringsåtgärder Skyddsutrustning Inkapsling ch/eller ventilatin Persnlig skyddsutrustning Kapacitet för lyftanrdning Arbeten sm endast får utföras av särskild (gdkänd eller kmpetent) persnal

22 22 VEM GÖR VAD I EN ARBETSMILJÖPLAN??? Intrduktin I byggprcessen deltar ett flertal lika "aktörer": Byggherre, arkitekt, prjektör/er, entreprenör/er, leverantörer med flera. I arbetet med att ta fram, hålla aktuell ch följa en Arbetsmiljöplanen har framför allt: Byggherren, Prjektören/erna, Entreprenören/erna ch Byggarbetsmiljösamrdnare för Planering ch prjektering BAS-P samt Byggarbetsmiljösamrdnare för Utförandet, BAS-U viktiga uppgifter att fylla. Dessa måste, förutm att var ch en bidrar med sin del i arbetet med Arbetsmiljöplanen, ckså samverka för att resultatet skall bli bra, användbart ch ge ledning i säkerhetsfrågr under byggtiden. BAS-P, sm är tidigt inne i byggprcessen, har ett strt ansvar för att ett bra samarbete kmmer till stånd. I de fall då entreprenörer är utsedda tidigt bör man till att börja med att fastställa en plicy ch ta fram riktlinjer för arbetsmiljöarbetet tillexempel vid ett särskilt startmöte för prjekteringen. Därefter, under knstruktinsskedet, bör BAS-P hålla en kntinuerlig dialg med entreprenörerna så att knstruktinslösningar ch förslag till säkerhetsanrdningar i Arbetsmiljöplanen anpassas till entreprenörernas inarbetade metder ch tillgång till utrustning. Samarbetet mellan de inblandade är ckså viktigt för att få en bra erfarenhetsåterföring sm kan bidra till en psitiv utveckling. Uppföljningen av Arbetsmiljöplanen sker frtlöpande under utförandetiden av BAS-U. Byggherren Enligt 8 i AFS 1999:3 med tillägg 2008:16 skall: den sm låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete se till att en Arbetsmiljöplan upprättas ch finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras. Detta innebär att byggherren har huvudansvaret för att Arbetsmiljöplanen tas fram. Byggherren, alternativt m han skriftligen har överlåtit sitt arbetsmiljöansvar till en Uppdragstagare, skall utse Byggarbetsmiljösamrdnare för Planering ch Prjektering, BAS-P sm är den sm naturligen utfrmar Arbetsmiljöplanen. Byggherren/Uppdragstagaren utser ckså Byggarbetsmiljösamrdnare för Utförandet, BAS-U, sm uppdaterar AMP under utförandetiden. Byggherren/ Uppdragstagaren ska försäkra sig m att BAS-P ch BAS-U har rätt kmpetens, erfarenhet ch utbildning. Byggherren/Uppdragstagaren måste alltså på ett tydligt sätt tillförsäkra sig m att BAS-P utses ch att Arbetsmiljöplanen tas fram på ett tidigt stadium. Byggherren/Uppdragstagaren bör under byggskedet kntrllera att Arbetsmiljöplanen blir rätt anpassad ch följs vilket åligger BAS-U att genmföra. En sådan kntrll kan tillexempel integreras i den kntrllplan sm skall upprättas enligt PBL kap. 9.

23 23 Om Arbetsmiljöplan ej tas fram eller anpassas kan detta enligt 101 i AFS 1993:3 med tillägg 2008:16 medföra böter. Uppdragstagaren Enligt Arbetsmiljölagen 3 kap. 7c kan Byggherren anlita en Uppdragstagare. Mellan Byggherren ch Uppdragstagaren ska det skriftligen avtalas att de uppgifter sm åvilar Byggherren enligt 6 med anslutande föreskrifter övertas av Uppdragstagaren. Uppdragstagaren får då i uppdrag att självständigt ansvara för planering ch prjektering eller arbetets utförande. Viktigt är att det tydligt framgår i avtalet vad uppdraget avser ch att Uppdragstagaren har befgenheter ch resurser att självständigt ansvara ch besluta m arbetsmiljöinsatser. Det ska tydligt framgå m uppdraget avser planering ch prjektering eller utförandet eller båda alternativen. Detta innebär att Uppdragstagaren då skall utse Byggarbetsmiljösamrdnare för Planering ch Prjektering, BAS-P sm är den sm naturligen utfrmar Arbetsmiljöplanen. Byggherren/Uppdragstagaren utser ckså Byggarbetsmiljösamrdnare för Utförandet, BAS-U, sm uppdaterar Arbetsmiljöplanen under utförandetiden. Uppdragstagaren ska försäkra sig m att BAS-P ch BAS-U har rätt kmpetens, erfarenhet ch utbildning. Vid knsumentuppdrag är leverantör eller entreprenör autmatiskt Uppdragstagare. Dck inte m det är en delad entreprenad eller annat skriftligen överenskmmits. Om Arbetsmiljöverket finner allvarliga brister sm kan medföra hälsa kan de besluta att flytta uppdrag från Uppdragstagaren tillbaka till Byggherren. Byggarbetsmiljösamrdnare Planering ch Prjektering, BAS-P Byggarbetsmiljösamrdnare Utförande, BAS-U BAS-P ch BAS-U har ett strt ansvar för arbetsmiljön i sin helhet på byggarbetsplatsen. Ansvaret beskrivs i Arbetsmiljölagens 3 kap. 7 ch AFS 1999:3 med ändringar till ch med 2008:16. BAS-P upprättar en Arbetsmiljöplan när så krävs. BAS-U ansvarar för att Arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på byggarbetsplatsen ch ska genmföra eller låta genmföra alla anpassningar i Arbetsmiljöplanen sm kan kmma att behövas med hänsyn till hur arbetet frtskrider.

24 24 Anpassning av Arbetsmiljöplanen kan innebära att beskrivningar av åtgärder för "arbeten med särskild risk" (se När skall en arbetsmiljöplan tas fram) förändras för att passa ett arbetssätt sm avviker från det prjekterade eller vid ändringar av redan prjekterade arbeten. Arbetsmiljöplanen kan ckså behöva kmpletteras med åtgärdsbeskrivningar av arbeten sm prjekteras sedan bygget startat eller arbeten sm ej föregås av prjektering utan enbart planeras. Även vid förändringar av de regler sm gäller arbetsplatsen eller arbetsmiljörganisatinen skall Arbetsmiljöplanen anpassas. AMP-Guiden är utfrmad för att hjälpa BAS-P ch BAS-U att upprätta ch anpassa Arbetsmiljöplanen ch att förenkla administratinen av de dkument sm skall tas fram. På AMP-Guidens webbplats finns länkar till myndigheter ch andra platser på Internet där föreskrifter, anvisningar ch annan arbetsmiljöanknuten infrmatin finns. Läs mer under avdelningen Nyttiga resurser. Prjektörerna Prjektörerna har i de allra flesta fall en nyckelrll när det gäller att bidra med underlag till Arbetsmiljöplanen. Samrdning av prjekteringen ch planeringen samt framtagning av Arbetsmiljöplanen utförs av Byggarbetsmiljösamrdnare Planering ch Prjektering, BAS-P. Prjektörerna måste tänka igenm ch förutsäga vilka arbeten ch arbetsmiljöknsekvenser sm knstruktinerna kmmer att kräva. BAS-P samrdnar även tidsplanering ch kmmunicerar med BAS-U när så krävs. Byggherren ch BAS-P har ansvar för att upprätta en Arbetsmiljöplan m så krävs ch att föreslå åtgärder sm eliminerar eller minskar riskerna. I AMP-Guiden finns förslag på inriktningen av åtgärder sm bygger på erfarenheter från praktisk byggverksamhet. En gd kunskap m kraven i AFS 1999:3 med tillägg 2008:16 är nödvändig för prjektören ch BAS-P. Vidare finns ett antal andra författningar från Arbetsmiljöverket sm skall tillämpas vid byggnadsarbete. Prjektörerna ch BAS-P skall så långt sm möjligt förbereda knkreta åtgärder ch "bygga in" förutsättningar för en gd arbetsmiljö för dem sm skall utföra arbetet. Detta innebär inte att åtgärderna skall planeras i detalj. Dels finns kanske inte tillräcklig infrmatin på det tidiga stadiet ch dels bör entreprenörerna ges handlingsutrymme att välja tillexempel typ av skyddsutrustning, verktyg eller specifik metd. De strategier eller alternativ sm prjektörer bör utgå ifrån vid planering av åtgärder är i pririteringsrdning: knstruktiva överväganden ch förändringar, tillexempel byggbjektets placering, prduktinsmetder ch material integrering av skyddsanrdningar

25 25 förberedelser för säkra transprter ch arbeten För att undvika besvärliga överraskningar eller skaffa ett bättre underlag bör man ckså på prjekteringsstadiet: beskriva ch/eller låta genmföra nödvändiga förundersökningar Vidare kan det vara värdefullt m man i samband med prjekteringen: beskriver de tillstånd sm behövs ch vid behv skaffar dessa tillstånd. Genm förändringar av knstruktin, prduktinsmetder eller val av alternativa material kan man ibland eliminera riskerna helt ch hållet. Detta kräver dck nya tänkesätt ch ibland ckså mfattande förändringar i de ursprungliga planerna. Är detta möjligt kan man skapa förutsättningar för en gd arbetsmiljö ch ett minskat behv av extra skyddsåtgärder. Under prjekteringen finns större handlingsutrymme att i grunden skapa bra arbetsförhållanden. När knstruktinen väl är bestämd återstår endast att kmplettera med skyddsanrdningar, persnlig skyddsutrustning eller infrmatin m de kvarstående riskerna. Genm att integrera ch förbereda för anrdningar sm underlättar mntering ch användning av skyddsanrdningar kan ckså prjektörer på ett väsentligt sätt bidraga till säkrare arbetsförhållanden för dem sm kmmer att förverkliga byggbjektet. På ett tidigt stadium är det ckså lämpligt att tänka igenm m man skall utnyttja några speciella typer av skyddsanrdningar. Det kan handla m att ge anvisningar m utnyttjande av skyddsnät mt fallrisker, anrdning av särskild ventilatin eller användning av persnlig skyddsutrustning vid arbete med hälsfarliga kemikalier. Nrmalt görs lika typer av undersökningar inför ett byggnads- eller anläggningsarbete, till exempel getekniska mätningar. Det kan dck av säkerhetsskäl finnas anledning att utvidga förundersökningarna på den kmmande byggarbetsplatsen. Det kan handla m inventering av rör- ch kabelsträckningar eller kraftledningar, kartläggning av ingående material i byggnader sm skall rivas, behv av trafikreglering etcetera. Om det genm sådana undersökningar uppdagas att

26 26 speciella åtgärder behövs skall man ckså tidigt skaffa nödvändiga tillstånd för mläggningar eller andra åtgärder. Prjektörer ch BAS-P bör arbeta tillsammans med blivande entreprenörer då åtgärderna planeras. Då bygget genmförs sm ttalentreprenad är detta naturligare än vid generalentreprenad. Oavsett vilken entreprenadfrm sm används är det viktigt att man etablerar en bra kmmunikatin mellan de inblandade. Det förkmmer att vissa arbeten prjekteras först när bygget kmmit igång. Om det gäller "arbeten med särskild risk" skall BAS-P i Arbetsmiljöplanen ange förhållanden sm är viktiga för hälsa ch säkerhet sm infrmatin till dem sm skall utföra arbetet. Arbetsmiljöplanen skall i sådana fall anpassas under byggskedet vilket BAS- U svarar för. Entreprenören Om Arbetsmiljöplanen upprättas på ett bra sätt under prjekteringen skall entreprenören kunna följa de anvisningar m riskfyllda arbeten ch skyddsåtgärder sm föreslagits. Det är därför viktigt att entreprenörerna tar del av Arbetsmiljöplanen. Prjektören kan tillexempel ha förberett för att kunna fästa lika typer av fallskyddsanrdningar, gett anvisningar m särskilda förhållningsrder vid sprängningsarbete eller förberett för avstängning av en kraftledning för någt högt lyft. Ibland har dck inte prjektören kunnat göra denna typ av detaljerade förberedelser utan entreprenören blir tvungen att utföra en viss prjektering. Det är ju inte alltid sm arbetet kan förutsägas i detalj på prjekteringsstadiet. Entreprenören skall i sådana fall lämna kmpletterande uppgifter till BAS-U (se 17 AFS 1999:3 med tillägg 2008:16). Ansvaret för att Arbetsmiljöplanen blir uppdaterad under byggskedet ligger på BAS-U. AMP-guiden är utfrmad så att entreprenören ch BAS-U kan göra erfrderliga anpassningar i den av BAS-P framtagna Arbetsmiljöplanen. Anpassningarna bör vara så knkreta så att det praktiskt går att utföra jbbet ch är till hjälp för de persner sm skall följa åtgärdsbeskrivningen. Om man sm entreprenör är säker på vilka risker sm kmmer att finnas vid ett visst arbete kan en enkel riskanalys vara till hjälp.