RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

Transkript

1 RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL SKYDDAS FRÅN ATT EXPONERAS FÖR LUFTFÖRORENINGAR UNDER SANERINGSARBETET Dkumentet är framtaget för att hjälpa fastighetsägare/förvaltare, inmhusmiljöknsulter, sanerings- ch byggföretag att planera ch genmföra hållbar sanering av skadade fastigheter. Riktlinjerna har sm syfte att beskriva saneringsmetder sm: är effektiva när det gäller att avlägsna mikrbiella förreningar möjliggör att brukare ch saneringspersnal skyddas från att expneras för luftförreningar under saneringsarbetet FÖRTYDLIGANDE RÖRANDE BENÄMNINGAR Mikrbiell skada: Byggnadsmaterial eller lösöre sm skadats pga. mikrbiell växt, dvs. främst tillväxt av mögel eller bakterier. Sanering: Att återställa mikrbiellt skadat byggnadsmaterial eller lösöre till brukbart skick ch så att människrs hälsa inte påverkas. Detta kan ske antingen genm rengöring eller genm att skadat material blir utbytt. HUR DOKUMENTET BÖR ANVÄNDAS Dkumentet bör ses sm ett hjälpmedel i själva planeringen ch åtgärdandet ch givetvis inte någt sm ersätter en grundlig bjektsrelaterad bedömning eller saneringsplan. Se dkumentet sm ett kmplement till gällande lagar, restriktiner ch författningar sm reglerar våra insatser i denna typ av uppdrag. ALLMÄNT OM MIKROORGANISMER Mögel, bakterier, alger, svampar är en förutsättning för vårt liv på jrden. De brygger vårt öl, smälter vår föda, bereder vår dlingsjrd ch gör ss många tjänster. De kan även vara ett ht mt ss sm sjukdmsalstrare, eller förstöra vår föda. De är viktiga för kretslppet, de återför rganiska ämnen till jrden, bryter ned trä ch växtdelar så att nya växter kan uppstå. Vi är således vana vid att ha en viss mängd mikrrganismer i vår mgivning. I nrmala fall reagerar inte någn på detta. Mikrrganismer är mycket härdiga ch väldigt mdesta i sina krav på livsmiljö. De behöver någn frm av näring men nästan allt rganiskt material duger. De överlever frysgrader, en del tål värme över hundra grader, dck växer de ftast sm bäst kring rumstemperatur. En viktig förutsättning för alla arter är dck fukt. Under 70 % RH är det få sm växer bra. Men en del överlever långa perider av trka.

2 Arterna har lika egenskaper. Vissa anses vara mer prblematiska för vår hälsa än andra. Det svåra med alla sådana här beskrivningar är att det finns så många arter, kring kända ch säkert många fler kända. Deras krta livscykel ch snabba förökning gör ckså att de snabbt kan anpassa sig till de mest skiftande miljöer. Det finns bakterier i vulkaner ch i Arktis isar. De kan prducera flyktiga kemikalier sm lika frmer av alkhler mm. De prducerar även mer svårflyktiga ämnen sm kan vara giftiga för andra rganismer, så kallade txiner. Txinprduktinen ser ut att styras av knkurrenssituatinen på växtplatsen. Den bestäms även av vilket substrat rganismerna växer på. Vi kan således inte vara säkra på de egenskaper i frm av txinbildning ch annat de aktuella mikrrganismerna har genm att bestämma art. Slutsatsen blir istället att förhöjda halter av mikrrganismer alltid kan innebära en risk Kanske bör man vara extra vaksam när arter kända för txinbildning är närvarande. Det enda praktiska sättet att kntrllera mängden mikrrganismer är att garantera att byggnadsmaterial mm har en fukthalt sm ligger under den kritiska fuktnivån för tillväxt. Att behandla byggnadsmaterial med gifter hindrar i allmänhet inte påväxt, bara försenar den. Även m man med gifter lyckas döda mikrrganismerna så kan rester finnas kvar med sina allergena ch txiska egenskaper. De måste således avlägsnas fysiskt vid en sanering. Saneringen måste alltså även mfatta de döda fragment av mikrrganismer. HÄLSORISKER VID SANERING AV MIKROBIELLT SKADAT MATERIAL I Appendix A finns en översikt över de lika typer av hälsrisker sm kan kpplas till expnering för mikrrganismer. Det handlar dels m mer allmänna besvär sm snuva, ögn- ch halsirritatin, trötthet. Astmatiker kan ckså få förvärrade besvär. De här besvären är fta rsak till att man vill sanera byggnaden från mikrbiell växt. En delvis annan typ av hälsbesvär kan rsakas vid själva saneringsarbetet. När man river skadat material kan halten av mikrrganismer bli så hög att saneringspersnalen riskerar akut txisk alvelit (Se Appendix A). Hs vissa persner kan även uppkmma en försämring av lungfunktinen liknande den sm lantbrukare kan drabbas av vid upprepad hantering av mögligt hö. För att mtverka dessa allvarligare typer av hälsbesvär, allvarliga astmaattacker ch överkänslighetsreaktiner bör persnalen alltid bära andningsskydd vid rivningsarbetena. Saneringsmrådet måste ckså skärmas av så att förreningarna inte sprids till mgivningen. Eftersm spannet mellan människrs känslighet mt mikrbiella förreningar är strt så måste man ge en bra infrmatin kring dessa frågr till brukare i fastigheten. Respekt måste visas de sm upplever prblemen sm väldigt besvärande. De sm är besvärade bör även söka sig till sjukvården för råd ch kntrll av sitt hälstillstånd. SANERINGEN MÅLET MED SANERINGEN ÄR ATT AVLÄGSNA ELLER RENGÖRA MIKROBIELLT SKADAT MATERIAL MED ARBETSMETODER SOM SKYDDAR BRUKARNA, GENOM ATT MINIMERA SPRIDNINGEN AV SKADLIGA ÄMNEN FRÅN SANERINGSOMRÅDET, OCH SOM SKYDDAR SANERINGSPERSONALEN FRÅN ATT EXPONERAS. UTBILDNING AV SANERINGSPERSONAL Anpassad utbildning för saneringspersnalen är avgörande för att uppnå en säker ch framgångsrik sanering. Fältpersnalen måste ha tillräckliga kunskaper för att kunna identifiera risker ch ha förståelse för vikten av

3 försiktighet i uppdraget. Persnal med en bakgrund sm asbest- eller PCB-sanerare kan vara lämpliga även för mikrbiell sanering. Detta eftersm man redan har en vana att följa skydds- ch hanteringsföreskrifter samt andra rutiner med avsikt att skydda sig själv ch sin mgivning mt hälsfarliga ämnen. DELAR SOM BÖR AVHANDLAS I UTBILDNINGEN ÄR: Orsak till fuktprblem ch mikrbiell växt Hälseffekter av expnering för mikrrganismer. Relevanta delar av Arbetsmiljöverkets föreskrift 2005:1 Val av persnlig skyddsutrustning, ch hur den används Metder ch utrustning för säker sanering av mikrbiell växt Kunskapen skall verifieras genm kursintyg/utbildningsbevis av vilket det framgår att vanstående ämnesmråden avhandlats. Persnalen skall frtlöpande utbildas inm mrådet genm att minst vart tredje år delta vid kmpletterande utbildning med repetitin ch uppdatering av kunskapsläget. OKULÄRBESIKTNING Okulärbesiktning är ett viktigt inledande steg för att identifiera mikrbiell växt. Den kulära inspektinen skall även mfatta dlda ytr såsm baksida av stmbeklädnad, bakm glvscklar, kryputrymmen ch vindar. Islering ch annat material sm kan tänkas vara skadat bör kntrlleras. Här kan även hjälpmedel såsm fuktmätare, värmekamerr ch endskp användas. PROVTAGNING Vid besiktningen bör man använda persnlig skyddsutrustning såsm handskar ch andningsskydd (klass P3), speciellt m man vid undersökningen rör upp damm. En riskbedömning görs sedan utifrån vilka material sm skadats. Prvtagning är inte alltid nödvändig före sanering av synliga skadr. Man kan fta göra saneringsplanen utifrån vad sm framkmmit vid kulärbesiktningen. Prvtagning kan dck vara till hjälp i vissa fall, t.ex. för att bekräfta förekmst av mikrbiell tillväxt på material man hittat i den kulära besiktningen, eller m källan till förekmmande prblem inte kan identifieras. Skall prver tas på bjektet bör man upprätta en prvtagningsplan där man anger syftet med prverna, prvtagningsmetd samt hur resultaten kmmer att tlkas. Denna typ av prver skall tas av en persn med tillräcklig kunskap m prvtagning ch sm är medveten m den valda metdens begränsningar. Labratriet sm utför analysen bör vara specialiserat på mikrbilgi i inmhusmiljö.

4 SANERINGSMETODER ALLMÄNT De metder skall användas sm på enklaste ch effektivaste sätt, med bibehållen säkerhet för människa ch miljö, löser prblemet med fullgtt resultat. När man skall ta ställning till vad sm skall saneras ch vad sm skall bytas ut behöver man beakta nedanstående faktrer: Risker förknippade med att lämna materialet utan åtgärd. Arbetsinsats/kstnad för att byta skadat material. Arbetsinsats/kstnad för att sanera skadat material ch prgns för att lyckas med en sanering. Innan själva saneringen påbörjas måste även förekmsten av andra hälsfarliga ämnen inventeras ch saneringsplanen anpassas utifrån eventuell förekmst av dessa ämnen. Mikrbiellt skadat byggnadsmaterial kan grvt delas in i tre kategrier, vilket avgör val av saneringsmetd: Icke prösa byggnadsmaterial (sm metall, glas ch hårdplast) kan nästan alltid saneras genm rengöring. Semiprösa ch prösa byggnadsmaterial sm trä, ch betng kan i vissa fall rengöras (berende på ytstrukturen ch nedsmutsningsgraden) men måste annars bytas. Prösa byggnadsmaterial sm akustikskivr, islering, ch gipsskivr kan sällan/aldrig rengöras utan måste bytas. Vid val av metd sm alstrar mer damm men är effektivare kan den förväntade tidsbesparingen gå förlrad pga. behv av mer mfattande avskärmning av arbetsstället ch eftersanering. Ventilatinskanaler kan vara kntaminerade liksm värme- ch kylaggregat. De måste då rengöras. Desinficeringsmedel (fungicider) är sällan nödvändiga för att lyckas med saneringen då själva avlägsnandet av påväxten är det viktigaste för ett lyckat resultat. Desinficeringsmedel kan dck vara nödvändiga vid speciella mständigheter såsm tillväxt rsakad av avlppsvatten. Bedöms det vara nödvändigt med desinficeringsmedel kan speciella åtgärder behöva vidtas för att skydda persnal ch brukare pga. av dessa preparats eventuella txicitet. Material sm man överväger att återanvända eller lämna utan åtgärd skall vara trra ch synligt fria från påväxt ch lukt. I vissa fall kan prvtagning krävas för att bekräfta att materialet är fritt från mikrbiell växt. Efter renvering ch sanering av det skadade stället i byggnadsknstruktinen måste även de intilliggande ch sekundärt nedsmutsade ytrna städas ch saneras nggrant. Här kan en stftavskiljare utrustad med abslutfilter (HEPA-filter) användas.

5 SANERING AV MIKROBIELLT SKADAT BYGGNADSMATERIAL Det finns ingen frskning sm direkt visar på förhållandet mellan strleken på en mögelskada ch de prblem sm det medför för brukarna, men m mängden mögelskadat material är större så ökar även expneringen ch därmed ckså behvet av att vidta åtgärder mt dammspridning ch persnlig skyddsutrustning. Riktlinjerna är generellt utfrmade ch täcker inte alltid in det sm är nödvändigt vid varje specifikt uppdrag. Förutsättningarna för det aktuella bjektet måste alltid i slutändan ligga till grund för val av saneringsmetd/ utfrmning av saneringsplan. Saneringen ska utföras av saneringspersnal med rätt utbildning ch rätt utrustning. En byggnadsmiljöspecialist kan bidra med en ttalsyn över prjektet, hjälpa till med att säkerställa kvaliteten på utfört arbete ch att saneringsplanen följs. PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING: Sm andningsskydd minst halvmask med P3 filter. Om arbetet är fysiskt ansträngande eller beräknas pågå under längre tid bör fläktassisterad helmask användas. Heltäckande engångsverall med huva. Skyddshandskar, skyddsglasögn ch eventuellt hörselskydd. Gummistövlar alternativt skskydd av plast. AVSKÄRMNING AV BERÖRD YTA Eventuell ventilatin sm betjänar aktuellt utrymme skall stängas av under saneringen. Lösöre avlägsnas från mrådet. Lösöre sm ej går att flytta täcks med plastflie sm försluts väl med tape. Vid behv grvstädas alla ytr för att underlätta eftersaneringen. Arbetsmrådet avskärmas mt övriga delar med hjälp av plastflie, tätad med tape. Ventilatinsdn plastas igen ch tätas med tape. Använd utsugsfläkt med HEPA-klassat filter för att skapa undertryck i saneringsmrådet. Använd minst tvåstegs luftsluss mt saneringsmrådet med ett rent utrymme för att byta från skyddskläder till gångkläder. Finns inte möjlighet att bygga luftsluss skall vägen till ch från arbetsmrådet genm huset täckas in såsm arbetsmråde. Märk upp saneringsmrådet tydligt (skyltar med svart text på gul bakgrund; Sanering pågår Tillträde förbjudet för behöriga ). Åtgärder skall vidtas för att minska uppkmsten av damm, speciellt viktigt vid arbeten med sågning ch slipning/fräsning. METODER FÖR ATT MINSKA DAMMALSTRING Rengöring eller en lättare fuktning (med en tvållösning eller tvättmedel) av ytr före bearbetning. Arbetsmetder sm alstrar mycket damm skall m möjligt undvikas. Användning av högeffektiva stftavskiljare med HEPA-filter kpplade till handverktyg med dammkåpr sm fångar upp damm vid maskinen Ett alternativ är att man använder separat stftavskiljare med HEPA-filter för att fånga upp dammet placerad intill det dammalstrande arbetsmrådet.

6 Material sm är möjliga att sanera bör rengöras med en lösning av tvål eller tvättmedel. Material sm ej går att rengöra skall kntinuerligt packas i säckar (inte läggas på hög i saneringsmrådet) ch därefter avlägsnas från byggnaden i tillslutna plastsäckar alternativt inplastat. Säckar ch material för inplastning får ej återanvändas. Innan persnalen lämnar slussen skall engångsveraller ch övrig skyddsutrustning tas av för att undvika spridning till övriga delar. Saneringsmrådet, luftsluss ch eventuellt utrymme för klädbyte skall rengöras genm dammsugning med stftavskiljare utrustad med HEPA-filter ch trkas rena med en fuktig duk/mpp med en lösning av tvål eller rengöringsmedel till den grad att inga synliga rester finns kvar efter saneringen. Detta skall göras innan avskärmningen rivs. Plastflie sm använts vid saneringen kasseras. Alla ytr skall efter saneringen vara trra, kulärt fria från mögel, damm ch annat skräp. Se till att övriga delar av egenkntrllen/kvalitetssäkringen är uppfyllda. SANERING AV MIKROBIELLT SKADAT LÖSÖRE Möbler ch annat lösöre sm påverkats sekundärt av skadan behöver saneras för att resultatet av åtgärderna på byggnaden skall ge önskat resultat. Textilier bör bytas ut eller tvättas. En knservatr kan ibland behöva anlitas för att åtgärda värdefulla eller histriska material sm skadats (ftn, knstverk.s.v.). ÅTERSTÄLLNING AV SANERADE BYGGNADSDELAR Efter att fuktprblemen åtgärdats ch saneringen är genmförd ch resultatet är tillfredställande, skall rivna delar återställas ch brttaget byggnadsmaterial ersättas. Här kan man behöva överväga att använda andra material/byggnadsmetder sm är bättre lämpade för förväntade fuktförhållanden. Kemiskt behandlade material behöver nrmalt inte användas efter en lyckad insats. KOMMUNIKATION MED BOENDE, BRUKARE BERÖRDA AV SANERINGEN Kmmunikatinen med bende eller brukare av berörda utrymmen är viktigt ch berende av strlek på saneringsprjektet. Speciellt viktigt är det när det gäller skadr med behv av stra saneringsinsatser. Vid stra saneringsprjekt kan fastighetsägaren eller förvaltaren sköta infrmatinen till de bende. Denna infrmatin skall innehålla en beskrivning av hur arbetet kmmer utföras, vilka förhållningsregler sm gäller under saneringstiden samt en tidsplan sm anger när arbetet beräknas vara utfört. Allmänna möten före ch efter saneringen för de sm berörs, där man upplyser m saneringsplaner, testresultat mm. kan vara ett effektivt infrmatinssätt. Om brukarna önskar ta del av inspektinsrapprter, bör de få göra det. KVALITETSSÄKRING Egenkntrll under ch efter saneringen skall genmföras för att fastställa att arbetet utförs enligt plan, hur effektiv saneringen varit samt hur eventuella avvikelser hanteras. Särskilt behv föreligger vid större saneringsuppdrag.

7 Sm ett minimum bör följande dkumenteras genm egenkntrll: rsaken till fuktprblemet ska vara identifierad ch åtgärdad avgränsningen av saneringsmrådet ska vara tillräcklig ch fungerande rätt skyddsutrustning ska användas i saneringsmrådet rätt maskinell utrustning (rätt filterklass mm.) ska användas saneringen ska utföras enligt saneringsplanen eventuella nyupptäckta fukt/mikrbiella skadr under saneringen ska hanteras på rätt sätt arbetsmrådet ska under saneringen hållas så fritt sm möjligt från damm eller annat skräp efterkntrll av sanerade byggnadsmaterial avfallshantering. UPPFÖLJNING När byggnaden är färdigsanerad bör uppföljning göras. Den kan bestå i mätningar av sanerat material eller luft/damm av mikrber eller kemiska ämnen. Man bör även kntrllera att de fel sm rsakade fuktskadan är rdentligt åtgärdade innan återbyggnad.