Samarbetsområdet för primärvården i Korsholm och Vörå. Korsholms hälsovårdscentral. Oravais-Vörå-Maxmo hälsovårdscentral

Transkript

1 Samarbetsmrådet för primärvården i Krshlm ch Vörå Krshlms hälsvårdscentral Oravais-Vörå-Maxm hälsvårdscentral A VGIFTSFRIA VÅRDARTI KLAR OCH VÅRDMATERIAL EN DEL AV ÖPPEN VÅRDEN OCH HEMSJUKVÅRDEN SOM HÖR TILL PRIMÄRVÅRDEN. INSTRUKTIONER FÖR VÅRDPERSONALEN UPPGJORD GODKÄND AV VÅRDNÄMNDEN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 3 2. GEMENSAMMA PRINCIPER 4 3. MATERIAL VID URININKONTINENS Kriterier för utdelning av avgiftsfria blöjr Övriga vårdartiklar vid urininkntinens 5 4. MATERIAL VID AVFÖRINGSINKONTINENS 5 5. VÅRDARTIKLAR FÖR DIABETIKER Insulinsprutr ch nålar till insulinpennr Insulinpennr Tillbehör till insulinpump Glukssensrer för barndiabetiker 7 6. MATERIAL FÖR VÅRD AV SÅR 7 7. ARTIKLAR FÖR SYRGASBEHANDLING 8 8. ARTIKLAR FÖR SMÄRTVÅRD 8 9. VÅRDARTIKLAR FÖR INJEKTIONER 8 10 SLANGAR OCH KATETRAR 8 11 DIALYSMATERIAL 8 12 VÅRDMATERIAL SOM INTE DISTRIBUERAS 9 KÄLLOR BILAGOR Inkntinens frågefrmulär 2

3 1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Enligt häls- ch sjukvårdslagen (1326/2010) 24 har kmmunen i uppgift att rdna sjukvårdstjänster för kmmunens invånare. De vårdmaterial sm behövs i behandlingen av en långtidssjukdm antecknas alltid i klientens vårdplan, För hemsjukvårdens del stadgas detta i samma lag (25 ). Vårdmaterial i samband med vård av sjukdm är avgiftsfria för klienten (L m klientavgifter inm scial- ch hälsvården 734/1992, 5 ). I scial- ch hälsvårdsministeriets instruktin (Kmmuninf 4/2013) gällande distributinen av material sm används inm vård vid hälsvårdscentralerna finns detta preciserat. Den tidigare instruktinen gällande utdelning av avgiftsfritt vårdmaterial ch vårdapparater i kmmunerna är från år 1999 (94/59/98). SHM gjrde dessutm en undersökning 2014 gällande distributin av förbrukningsartiklar. Undersökningens syfte var att utreda hur jämlik behandlingen av klienterna har förverkligats med hänseende på distributinen av förbrukningsartiklar till långtidssjuka. Hemsjukvården delar ut avgiftsfria vårdartiklar- ch material till långtidssjuka enligt de beslut sm avdelningsskötare för hemsjukvården har utfärdat eller sm någn av vårdarna inm de lika mrådena (diabetes, astma) har utfärdat. Patientens egen läkare är den sm i sisa hand kan fastställa m behvet är större än de anvisningar sm finns i denna bilaga. De tilläggsbehv sm finns skall basera sig på en medicinsk undersökning ch finnas dkumenterad i patientens jurnal. Utdelningen av vårdmaterial sker via centralvarulagret eller via den skötare sm är ansvarig inm öppna vården. När det gäller inkntinensmaterial görs utredningen av hemsjukvården eller hemvården ch ansvariga skötaren inm hemsjukvården gdkänner utdelningen på en sm bilaga gdkänd blankett (bilaga1). SYFTET ÄR ATT FÖRBÄTTRA PATIENTENS/KLIENTENS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EGENVÅRD OCH EN MÖJLIGHET ATT BO I HEMLIKNANDE MILJÖ. MÅLET ÄR ÄVEN ATT FRÄMJA BEHANDLINGEN OCH VÅRDEN AV EN LÅNGVARIG SJUKDOM. ATT UPPRÄTTHÅLLA FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH LIVSKVALITET ÄR ALLA MÄNNISKORS RÄTTIGHET. 3

4 2. GEMENSAMMA PRINCIPER Inm samarbetsmrådet har vi kmmit överens m följande principer: Utdelningen baserar sig ALLTID på ett individuellt vårdbehv. Utredningen av vårdbehvet gällande inkntinens baseras på den blankett sm uppgjrts för ändamålet. ( bilaga 1) I utredningen bör finnas patientens diagns eller vårdarens mtivering till VARFÖR vårdartiklarna beviljas. I utredningen nämns även vilka andra artiklar sm beviljas. En underteckning bör finnas av den vårdare sm gjrt utredningen ch utredningen sm gjrts antecknas i patientens vård- ch serviceplan i Abilita. Ifall ett avtal m hemtransprt av blöjr gjrts antecknas det i Abilita. De artiklar sm patienten/klienten använder uppdateras av hemsjukvården en gång per år ch vid behv görs en tilläggsutredning. Vilka srts blöjr sm behövs avgör hemsjukvården/hemvården tillsammans med klienten. Om patienten har enbart hemvård eller br på servicebende kan blöjrna efter utredningen beställas direkt till bendeenheten eller hemmet men så att den följer den utredning sm gjrts. Uppdateringen av vårdplanen görs en gång per år av ansvariga vårdare ch sätts in i Abilita vårdjurnalen. Vårdmaterial ch redskap är avgiftsfria. Ingen självrisk, förmedlingsavgift eller andra avgifter debiteras. Mängden avgiftsfria vårdartiklar- eller material sm överlämnas mtsvarar vanligen 3 månaders behv. Rätten till avgiftsfria vårdartiklar ch redskap påbörjas m behvet är bestående ch har pågått redan i minst (3) tre månader. Beslutet skall även delges patienten/klienten. Vårdmaterial delas ut åt beflkningen inm samarbetsmrådet Krshlm ch Vörå. Om invånare från andra kmmuner önskar material bör en betalningsförbindelse uppvisas. De vårdare sm delar ut materialet ansvarar för handledning ch skall kunna ge råd i ärenden sm gäller användning av materialet. En maximal mängd har fastställt för de lika prdukterna. Om patientens/klientens individuella behv kräver en prdukt sm inte mfattas av utdelningen för vårdmaterial eller överskrider den gräns sm fastställs så görs en skild anteckning i Abilita vårdjurnalen. Anteckningen kan göras i diabetesbladet eller under tilläggsinfrmatin. Mediciner ch andra jämställda preparat delas inte ut. Patienten returnerar använda nålar, sprutr ch övrigt riskavfall till apteket 4

5 3 MATERIAL VID URININKONTINENS 3.1 KRITERIER FÖR UTDELNING AV AVGIFTSFRIA BLÖJOR. I avtalet m gratis inkntinensmaterial ingår fta ett avtal m hemtransprt. Blöjr utdelas till följande patientgrupper berende av diagns: Sängpatienter Patienter i terminalvård Övriga m pririteras gällande utdelning av gratis blöjr är: Dementa (medelsvår ch svår inkntinens) Bestående men efter strke, t.ex. hemiplegi. Skada pga. strålning Operatin i urinvägar eller tarmreginen Neurlgiska sjukdmar, t.ex. MS När det gäller urin- ch avföringsinkntinens sm rsakas av hög ålder är det inte i sig en tillräcklig rsak för avgiftsfria blöjr. Mängd blöjr sm delas ut är maximalt 4 st per dag. Inga dubbla blöjr skall användas. Undantag kan vara t.ex. magsjuka. Tena Pants ingår inte i en vanlig blöjremiss men kan fås vid särskilda behv ss demens, handikapp eller hemiplegi. Medelsvår inkntinens definieras sm 1,5 dl/gång ch vid svår inkntinens sker urinläckage även i vila. BARN: Enligt handikapplagen beviljas för barn över tre år inkntinensprdukter enligt samma urval sm här nämnts. Det skall finnas en diagns av barnläkare (t.ex. sjukdm eller utvecklingsstörning). Maximalt fem blöjbyten per dygn. Sängvätare är inte berättigade till blöjr. Beställningen av blöjr gdkänns av rådgivningens hälsvårdare. 3.2 ÖVRIGA VÅRDARTIKLAR VID URININKONTINENS Engångskatetrar 4-5st/dag Permanenta katetrar Engångsurinpåse (tömbara) 1 st/vecka Uppsamlingspåsarnas fastsättningsband 2-3 st/år Externa urinsamlare (urinkndm, engångsprdukt) 1 st/dygn Katetriseringsresepack Snörpåse 5

6 Fästremsa 1 st/år Uppsamlingsbanden ch bälten tål flera tvättar. 4 MATERIAL VID AVFÖRINGSINKONTINENS Patienten bör ha undersökts ch diagnstiserats av läkare inm specialsjukvården. Användning av analtampng påbörjas alltid inm specialsjukvården. Analtampng 20st/månad 5 VÅRDARTIKLAR FÖR DIABETIKER För behandling av diabetes används prdukter från den gemensamma listan för upphandling sm görs inm sjukvårdsdistriktet. Om prdukten sm patienten tidigare använts inte finns så levereras en närmast mtsvarande prdukt INSULINSSPRUTOR OCH NÅLAR TILL INSULINPENNA TILLVERKARENS BRUKSANSVISNING FÖR PRODUKTEN BÖR FÖLJAS INSULINPENNOR 6

7 INSULINPENNOR FÖR FLERGÅNGSBRUK UTDELAS 1 ST FÖR VARJE INSULINTYP SOM INJICERAS. OM EN INSULINPENNA GÅR SÖNDER I NORMAL ANVÄNDNING BYTS DEN UT MOT EN NY. IFALL PENNAN HAR TILLVERKNINGSFEL BEAKTAS GARANTITIDEN. OM INSULINPENNAN GÅR SÖNDER ELLER FÖRSVINNER PGA OVARSAMHET KÖPER PATIENTEN SJÄLV EN NY. EN SKADAD/FELAKTIG INSULINPENNA LÄMNAS TILL DEN ENHET SOM DELAT UT DEN. FÖR RESOR DELAS INTE UT EXTRA INSULINPENNOR, I RESERV ENGÅNGSSPRUTOR MED FASTA NÅLAR (UNDANTAG SYNSKADADE) 5.3. TILLBEHÖR TILL INSULINPUMP SPECIALSJUKVÅRDEN PROVAR UT OCH INSTALLERAR PATIENTENS INSULINPUMP. O KATETER, 12 ST PER MÅNAD O SPRUTOR, PUNPSPECIFIKA, ST PER MÅNAD O BATTERIER, PUMPSPECIFIKA O ADAPTER 1-2 ST/1-2 MÅNADER O KOLV, 1 ST/12 MÅNADER ÖVRIGA PUMPTILLBEHÖR ENLIGT INDIVIDUELL PRÖVNING GLUKOSSENSORER FÖR BARNDIABETIKER O MINI-LINK SÄNDARE (FUNKTIONSTID 1-3 ÅR) O SENSORER TILL SÄNDAREN, ST/ÅR O ÖVRIGA NÖDVÄNDIGA VÅRDARTIKLAR FÖR INSULINPATIENTER ENLIGT VÅRDANDE LÄKARENS ORDINATION. 7

8 6 MATERIAL FÖR VÅRD AV SÅR. På basen av vårdplanen sm uppgjrts av läkare eller sjukskötare utdelas till patienter i behv av regelbunden sårvårdskntrll följande sårvårdsartiklar. Kmpresser Förbandsrulle Tejp Patienten bör skötas av en vårdare vid utdelning av specialmaterial för vården av sår, t.ex. Srbact, Plymem, Mepilex sv. Medicinska sårvårdsartiklar köper patienten själv. Patienten köper även medicinska artiklar såsm, Nrmlgel, Betadine sv, prdukter sm patienten själv hämtar från apteket. Om recept behövs skriver läkaren ut. Patienten köper själv Prntsan, Aqua ch NaCl, undantag är m såret inte går att duscha (då kan de ges). I fråga m sårvårdsprdukter tillämpas en självrisk på 3 månader. Om det blir aktuellt med ny sårvård inm en tid tillämpas ingen ny självrisk tid. För tillfälliga pstperativa sår köper patienten materialet själv. På basen av diagns sköts följande sår utan självrisk: Venösa ch arteriella sår Diabetes sår Sårinfektiner Trycksår Reumatiska sår Eftervård vid cancer ch brännsår Nekrtiska sår. 7 ARTIKLAR FÖR SYRGASBEHANDLING Om syrgasbehandling behövs frtgående inleds det inm den specialiserade sjukvården. Därifrån får patienten låna en syrgaskncentratr ch får anvisningar för anskaffning av syrgasflaskr. Patienten köper själv syrgasen ch får då grundersättning för läkemedel från FPA. För att få ersättning behövs ett läkarintyg. Syrgasslang, 3-4 st/år Syrgasgrimmr ch syrgasmasker efter behv 8

9 8 ARTIKLAR FÖR SMÄRTVÅRD Nålar ch sprutr till smärtpumpen enligt behv sm behövs för medicindsering 9 VÅRDARTIKLAR FÖR INJEKTIONER för i.m. injektiner (krniska patienter) ges sprutr, nålar ch spritkmpresser enligt individuellt behv ch instruktiner. 10 SLANGAR OCH KATETRAR Enligt individuellt behv ch instruktiner Sugkateter Magsnd Näringsöverföringsslangar Påse till sug Rektalrör 11 DIALYSMATERIAL Enligt individuellt behv ch instruktiner. 12 VÅRDMATERIAL SOM INTE DISTRIBUERAS Rndskålar Tvättvantar. Kan ges vid avföringsinkntinens, vid MRSA ch patienter i terminalvård 9

10 Näsdukar Skyddshandskar. Kan ges vid avföringsinkntinens, vid MRSA, handikappade. Persnalens handskar skall arbetsgivaren beksta. Sanitetsblöjr, d.v.s. krnikerblöjr. Kan ges vid t.ex. terminalvård ch för handikappade. Man kan använda handdukar sm underlag när man byter förband på sår. Skyddsplats till sängen (skyddsunderlägg) undantag vid t.ex. terminalvård ch handikappade. Madrasskydd (bäddskydd). Kan ges vid terminalvård ch handikappade Slut lakan. Kan ges vid t.ex. terminalvård, handikappade ch sängpatienter. Där kan 4 st/vecka ges. Sterila kmpresser Handdesinfektinsmedel Hud desinfektinsmedel/tvättlappar. Kan ges vid terminalvård ch till sängpatienter. Tvätt kräm. Kan ges vid terminalvård. Bälte ch fdral för insulinpump (det finns en av vardera i startförpackningen) Batteri till bldsckermätare Sårvårdsplattr Kksaltlösning ch övriga läkemedelslösningar t.ex. sterilt vatten Puder Stickbäcken av plast ch urinflaskr Kärl för förstöring av nålar/kärl för riskavfall Matlappar. Undantag åt handikappade, sängpatienter, blinda, svårt dementa ch patienter med sjukdmen Parkinsn. Medicindsetter. Patienten kan köpa en dsett på apteket. Kan lånas ut vid större helger för att minska antal besök för vårdpersnalen. Drppskydd för män Vaddpinnar 10

11 KÄLLOR: SHM:s förfrågan m utdelning av avgiftsfria vårdartiklar ch vårdapparater i kmmunerna. WEBprfrmulär STM:n rapprtteja ja muistita 2014:28. Selvitys Kuntien hititarvikejakelusta Kristinestad, Vård- ch msrgscentralans instruktiner för vårdpersnal angående kriterier för beviljande av vårdmaterial

12 INKONTINENS FRÅGEFORMULÄR Patientens namn Datum Ifyllt av Har du prblem med inkntinens dvs frivilligt urinläckage? Har ditt urinläckage pågått längre än 3 månader? Har ditt prblem utretts av läkare? Om svaret är ja vilken är då den medicinska diagnsen? Har du urinläckage när du hstar eller nyser? Ja Nej Har du urinläckage när du går, sätte rdig ner eller reser dig upp? Har du urinläckage i vila eller stillastående? Kmmer urineringsbehvet på plötsligt ch kraftigt? Har du urinläckage i samband med de plötsliga urinträngningarna? Hinner du då till WC i tid? då ch då flera gånger i veckan dagligen Hur fta har du urinläckage? Om du har urinläckage dagligen, 1 gång 2-4 gånger mer än 4 gånger hur många gånger per dag? Har du urinläckage på natten? Några drppar ml hela urinblåsans mängd Hur strt är urinläckaget per gång? Vilken typ av inkntinensskydd använder du idag? Hur många per dag? Har du fta urinvägsinfektin? När har urinprv senast tagits? 12

13 Har du prblem med trög ch hård mage? Använder du mediciner sm kan påverka urineringen? Vätskedrivande medicin, sömnmedicin, psyk.medicin, bldtrycksmedicin, hrmner eller andra mediciner sm påverkar urinblåsans funktin t.ex. Detrusitl,Vesicare,Spasmlyt, Yentreve.dyl. Vilka? Tränar du bäckenbttenmusklerna med knipövningar? Tränar du urinblåsan med hjälp av blåsträningsprgram? Påverkar ditt urinläckage kvaliteten på ditt dagliga liv? 13