Skyddsutrustning inom branschen skorstensfejare

Transkript

1 FOTO: MONA HJORTSBERG Skyddsutrustning inm branschen skrstensfejare FOTO: MONA HJORTSBERG ETT SAMARBETE MELLAN FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL OCH SKYDDA I SVERIGE AB

2 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Beskrivning från besöken... 4 Utvärdering från besöken... 5 Persnlig skyddsutrustning... 6 Rekmmenderade åtgärder... 7 Slutsats... 8 Hänvisningar/ Länkar... 10

3 Inledning En arbetsgrupp med representanter från Kmmunals arbetsmiljögrupp, prducenter ch berende frskare har tillsatts för att ta reda på vilka skydd skrstensfejare behöver ch hur skydden hanteras. Kartläggningen genmfördes under våren 2019 ch tre stningsdistrikt har besökts. Arbetet har mfattat lika steg Kartläggning av skyddsutrustning sm används i nuläget vid lika arbetsuppgifter/arbetsmment. Därefter analys av vad sm är rätt skydd samt service ch underhåll av skyddsutrustningen. Dessa har ingått i gruppen för arbetet Martin Hagström, Skydda i Sverige AB Peter Linder, Skydda i Sverige AB Rger Mård, Skrstensfejare, Kmmunals arbetsmiljögrupp Mna Hjrtzberg, mbudsman Kmmunal Tack till Håkan Tinnerberg frskare vid Arbets- ch miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Tillsammans med Håkan har diskussiner kring expnering av st ch farliga ämnen sm finns i skrtensfejarens vardag förts. Arbetsgivarna för att ni möjliggjrt kartläggningen av arbetsmiljöarbetet för skrtensfejare. Uppsala - Ventilatin & Stningstjänst Åke Hus AB Gtland - Gtland Brandförebyggarna Sundsvall- Sundsvalls Södra Stningsdistrikt Kmmunals arbetsmiljögrupp för kartläggning av arbetsmiljön Håkan Wxblm, skrstensfejare, arbetsplatsmbud/skyddsmbud Jacb Möller, skrstensfejare, arbetsplatsmbud/skyddsmbud Christer Indset, skrstensfejare, arbetsplatsmbud/skyddsmbud Eva Pålssn, mbudsman Kmmunal Maria Hanssn, mbudsman Kmmunal 2

4 Sammanfattning Skrstensfejare är en flexibel yrkeskår sm måste förhålla sig till lika situatiner ch arbetsmment. De är hantverkare sm arbetar i människrs hem, ffentliga samt i företags lkaler. Skrstensfejarens allra flesta arbetsuppgifter kräver skyddsutrustning. Exempelvis vid stning av eldstäder, stning ch rengöring av imkanaler i kök samt arbete i vindsutrymmen vid besiktningar ch ventilatinsrengöring. Skrstensfejarnas arbetsmiljö är prblematisk. Yrket har under lång tid förknippats med svåra arbetsförhållanden sm st, smuts ch takarbete på hög höjd. I yrket förekmmer risk för falllyckr, expnering av farliga ämnen, ensamarbete ch stress. Stress ch ökad arbetstakt leder till att man tummar på det persnliga skyddsarbetet. När det gäller expnering av farliga ämnen ch falllyckr finns det frskningsresultat sm visar att ett mtag av förändringsarbetet inm branschen behövs då skrstensfejares arbetsmiljö måste förbättras ch riskerna minska. Det behövs en gemensam syn på kunskap samt ett systematiskt arbetssätt för att genmföra förbättringar. Den persnliga skyddsutrustningen sm landets skrstensfejare är utrustade med varierar. Leverantörer av skyddsutrustning tar fram skyddsutrustning sm passar lika yrkesgrupper vilket innebär att utrustningen inte är anpassad för skrtensfejare. Det här behöver branschen få mer insikt i. Rapprten lyfter fram nuläget för skrstensfejares arbetsmiljö genm redvisning av utförda besök ch iakttagelser under dessa tillfällen samt diskussiner. Syftet är att visa på vilken skyddsutrustning sm behövs när man utför de lika arbetsmment sm finns inm branschen. Frågrna sm gruppen arbetat utifrån är: Fyller den skyddsutrustning sm finns sin funktin eller blir det en falsk trygghet? Vilka skydd ska vi använda när vi rengör imkanaler med starka kemikalier? Vad räknas sm persnlig skyddsutrustning när vi klättar på tak, kan vi kräva persnlig fallskyddssele? Hur arbetar vi med persnlig fallskyddsele på taket? Hur väl infrmerade är skrstensfejare m vad de är för risker sm det kan utsätts för? Vilken typ av handskar ch kläder behöver skrstensfejare ha? Vad finns det för persnlig skyddsutrustning på marknaden? Flera frskare har framfört hur viktigt det är att använda skyddsutrustning i arbetet inte minst för att skydda sig mt expnering ch kemikalier men även i andra mment. Användningen av masker ch handskar har ökat vilket är psitivt. Samtidigt går det att se att det finns en kunskap m hur man hanterar skyddsutrustningen ch vilken typ av skyddsutrustning man ska ha till lika arbetsmment. Trts att viss utrustning blivit vanligare att använda finns det frtfarande många sm har kunskap m skyddsutrustning ch dess värde ch därför ignrerar att använda den fullt ut. Det kan ckså ber på att utrustningen inte är helt anpassad till arbetsmmenten sm utförs ch uppfattas sm praktisk. Kmmunals arbetsmiljögrupp har under hösten 2018 ch våren 2019 arbetat med att kartlägga arbetsmiljön ch riskerna sm finns i branschen utifrån frågeställningarna, där skyddsutrustningen varit den stra delen i arbetet. Gruppen har intervjuat skrstensfejare ch arbetsgivare ch varit med på arbetsplatserna för att se hur skrstensfejare använder sig utav sin skyddsutrustning samt sammanställt enkätfrågr sm sänds ut till medlemmar inm branschen. Kmmunal har uppmärksammat att det finns ett behv att kartlägga ch inventera skyddsutrustning ch hur den används inm branschen. Representanter från Kmmunal, Företaget Skydda i Sverige AB samt frskare har medverkat i denna kartläggning. Kartläggningen utfördes under våren 2019 då besök gjrdes på tre stningsdistrikt i Sverige. I Uppsala besöktes Ventilatin & Stningstjänst Åke Hus AB, på Gtland Brandförebyggarna ch i Sundsvall besöktes Sundsvalls Södra stningsdistrikt. Riskerna för allvarliga sjukdmar i ch med att skyddsutrustning inte används måste synliggöras för att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö för skrstensfejare. 3

5 Syfte Rapprten lyfter fram nuläget för skrstensfejares arbetsmiljö genm redvisning av utförda besök ch iakttagelser. Kartläggningen på arbetsmiljön inm staryrket där det finns flera typer av farlig expnering, exempelvis ämnen sm finns i st, damm, islering, kemikalier, bakterier, UV-ljus ch zn. Oavsett vad en skrstensfejare expneras för så finns det brister när det gäller rutiner metder för den persnliga skyddsutrustningens användande. Syftet är att visa på vilken skyddsutrustning sm behövs när man utför de lika arbetsmment sm finns inm branschen. Mål Att efter kartläggningen upplysa samt implementera rutiner ch metder för hur skrtensfejare ska kunna förebygga farlig expnering ch falllyckr ch arbeta på ett säkrade sätt. Detta görs genm att medvetengöra behvet av rätt skyddsutrustning ch dess användande för arbetstagaren ch arbetsgivaren. Expneringen av st ch andra dammpartiklar är hög. Frskningsresultat visar att expneringen måste ner. I dag finns det brister i medvetenheten m riskerna, hur man ska få ner expneringen ch vilka skyddsutrustningar sm ska användas vid de lika arbetsmmenten. Beskrivning från besöken En grupp bestående av representanter från Kmmunal ch Skydda i Sverige AB besökte tre starkammare i Sverige. I Uppsala fick representanter följa med skrstensfejare vid stning ch brandskyddskntrller av eldstäder samt stning av imkanaler i strkök. På Gtland fick representanterna följa med på stning av eldstäder där fkus var att se hur persnligt fallskydd faktiskt används. I Sundsvall fick representanterna följa med på rengöring av imkanaler samt stning av eldstäder. Det finns gda intentiner med skyddsutrustningen (arbetsgivaren förser skrstensfejarna med utrustning men det är inte alltid rätt utrustning ch används inte alltid krrekt eller fullt ut av arbetstagaren)utrustningen upplevdes inte flexibel ch tillfredsställande av skrstensfejarna, vilket ledde till att utrustningen inte användes. Vid alla arbetsmment slarvades det med den persnliga skyddsutrustningen. Skyddsutrustningen vid rengöring av imkanaler beskrevs sm svår att använda ch svår att hålla ren. Handskar ch skyddsveraller var ett prblem då de förbrukades frt samt hade tvättats tillsammans med kntaminerade trasr sm sugit upp kemikalier. Gällande stning av eldstäder användes fallskyddsutrustning hela arbetsdagen. Det visade sig vara fullt möjligt att utföra stningen med en säkerhetssele påkpplad. Det kunde även nteras att på andra arbetsplatser visades avsaknad av fallskydd vid arbete på hög höjd. Handskar sm släppte igenm st ch snabbt blev utslitna var även ett vanligt prblem. 4

6 Utvärdering från besöken Generellt för båda typer av stning ch rengöring av imkanaler i kök Om vi skall sammanfatta det i tre insikter. 1. Skrstensfejarna har generellt dålig kännedm m vilken persnlig skyddsutrustning(psu) sm skyddar dem mt de farliga ämnen de utsätts för. 2. Skrstensfejarna har dålig kännedm m hur de använder den utrustning de har fått av arbetsgivaren. 3. Beteenden ch gamla kulturer sm lever kvar i branschen kan påverka attityder till att använda skyddsutrustning över huvudtaget. Vid rengöring av imkanaler i kök nterades: Vid arbetsplatsbesöken där rengöring av imkanaler ch strkök gjrdes kunde vi se brister i användande ch hantering av skyddsutrustningen. Användande av andningsskydd: Man använder andningsskydd/undertrycksmasker vilket är inte tillräckligt i våta miljöer eftersm ansiktet inte skyddades. Användande av skyddskläder:skyddskläder såsm dräkt/verall var inte anpassad för kemikalieskydd samt att vid användandet var den inte stängd vid huvuddelen ch man använde varken handskar eller mask. Handskarna: Man använde inte de handskar sm ska användas vid kemläggning ch på så sätt uppstd ett läckage av kemikalier längs armarna. Man hade inte heller någn kntrll på penetratinen. Kntaminering vid avklädning av persnlig utrustning nterades. Efterhantering: När det gäller kntaminerad 1 utrustning visade sig att de handskar sm använts vid rengöringen har tvättats tillsammans med trasr fulla av starka kemikalier ch på så sätt blir allt förrenat sm ligger i samma tvättmaskin. Svartstning: På arbetsplats besöken där svart stning utfördes kunde vi se brister i användande ch hantering av skyddsutrustningen. Användande av andningsskydd: Hantering av andningsskydd. De används på fel sätt ch underhålls felaktigt så falskt skydd är ett strt prblem. Kläder: sm släpper igenm st är ett prblem, idag finns det veraller/jacka/byxa sm inte är menat att användas för denna bransch men sm är behagliga ch smidiga att ha på sig. Vi kunde se under dagen att skrstensfejarna hade st på krppen även där kläderna täckte. Handskar: Det råder dålig kmpetens m vad sm stppar genmträngning av vätskr ch stpartiklar. I branschen använder man läderhandskar sm släpper igenm st eller handskar sm skapar trra händer. Fallskydd: 1 Förrenat Vårt generella ch största intryck var att det hela tiden var uppenbarliga fallrisker där starna jbbade. Det saknades fallskydd på flera platser. (Undantag för Gtland där de hittat ett sätt att använda fallskydd) Vårt generella ch främsta intryck var att det hela tiden var uppenbarliga fallrisker där starna jbbade. Det saknades fallskydd på flera platser med undantag för Gtland där de hittat ett sätt att använda fallskydd. 5

7 Hantering Efterhantering: Efterhantering av kntaminerad utrustning, tvätt ch persnlig hygien: Kunde vi se att man arbetat med frågan hur man hanterar kntraminerad utrustning på vissa arbetsplatser på andra saknas rutiner för tvättning av kläder ch material. Ett urval av skrstensfejarnas citat från arbetsplatsbesöken gällande skyddsutrustning van: Vi kan inte arbeta med andningsskydd, vad skulle kunder säga då Täta kläder är för varma, så st på huden får skrubbas brt. Det finns rejäla medel Handskar är i vägen ch efter två veckrs ledighet så börjar händerna att se nrmala ut igen Det är säkrare att inte ha fallskydd då man inte vet ifall takstegen håller Fallskyddet hinner vi inte ta på ss mellan stningarna När säkerhetsselen har använts ett tag känns det naturligt. Persnlig skyddsutrustning För att bedöma vilka egenskaper skyddsutrustningen skall ha, så ska en riskanalys göras för varje arbetsmment, detta för att förebygga, skydda ch minimera risker sm kan uppstå under arbetsmmenten. Här nedan återges vad lagar ch förrdningar säger m persnlig skyddsutrustning för branschen ch när man ska använda den. Stning av eldstäder ch skrstenar Hörselskydd ska användas vid arbete i bullriga miljöer. De ska även vara persnliga ch anpassade efter varje enskild användare. (AFS 2005:16 Buller) Andningsskydd ska alltid vara del av ett andningsskyddsprgram Enligt EN 529:2005 Andningsskyddsprgrammet ska innehålla: Identifiering av farliga ämnen Riskbedömning Minimera risken med tekniska åtgärder Val av lämpliga andningsskydd Utbildning i användning, tillpassning ch underhåll Dkumentera samtliga åtgärder Skyddskläder bör användas vid stning av eldstäder för att skydda huden mt st. I AFS är arbetskläder undantagna från persnlig skyddsutrustning. Därför behöver starens arbetskläder likställas med skyddskläder. Handskar behöver vara slitstarka för att inte gå sönder vid stning med lina ch ld. Vid stavstning behövs även vibratinsdämpande handskar. Detta finns beskrivet i AFS 2001:3 Arbetsskr i frm av lätta skyddsskr samt även yrkesskr går att använda. persnlig-skyddsutrustning/frebyggande-att-valja-skyddsutrustning/skyddsskr/ Fallskydd i frm av persnlig fallskydd bör användas vid arbete på tak. Det är viktigt att det finns en räddningsplan vid arbete med persnligt fallskydd. Den AFS sm berör staren vid arbete är: AFS 1981:14 Rengöring av imkanaler ch strkök Hörselskydd ska användas vid arbete i bullriga miljöer. De ska även vara persnliga ch anpassade efter varje enskild användare. (AFS 2005:16 Buller) 6

8 Andningsskydd bör användas vid rengöring med starka kemikalier ch med ventilatinen avstängd används helmask med fläktassisterat andningsskydd. Andningsskyddet ska alltid vara del av ett andningsskyddsprgram enligt EN 529:2005 Identifiering av farliga ämnen Riskbedömning Minimera risken med tekniska åtgärder Val av lämpliga andningsskydd Utbildning i användning, tillpassning ch underhåll Dkumentera samtliga åtgärder Vid rengöring med kemikalier i kök så skall helmask med P3 ch anpassat gasfilter i kmbinatin av krtisverall CE Typ 3 användas. Detta för att eliminera expneringen av hud. För att sörja för en gd arbetsmiljö bör andningsskyddet vara fläktassisterat. Skyddskläder bör man användas m man hanterar lika typer av kemikalier, kan man behöva lika skyddskläder berende på vilken typ av kemikalier sm hanteras. Av tillverkarens bruksanvisning ska det tydligt framgå vilka kemikalier sm skyddskläderna skyddar mt ch under hur lång tid. skyddsklader/ Handskar ska uppfylla de krav sm ställs i följande brschyr. Arbetsskr bör vara kemikaliebeständiga, ha halkskydd ch vara SRC klassade. Finns i AFS 2001:3 Rekmmenderade åtgärder Kpplat till utrustning från besöken på arbetsplatserna: Handskar: Alla typer av hand ch armskydd bör knverteras till tätare material sm inte släpper igenm farliga ämnen. Slitstarka material sm är gjrda av syntetiska skinn är att föredra för friskare händer ch en eknmisk vinning. Allt handskydd sm används vid kemisk rengöring är engångsartiklar ch kan inte tvättas då de är kntaminerade. Alla handskar skall ha en standard av EN 388. Kemhandske skall ha standard EN 374. För att ge ett ytterligare skydd på öppen hud sm händer, ärmar ch ansikte bör man använda kräm sm ger ett barriärskydd på huden mt skadliga ämnen. Krämen gör ckså så att det blir lättare att tvätta av sig ch minskar användandet av starka tvålar efter utförande av rengöring av imkanaler/ strkök eller svartstning. Andningsskydd: Vid svartstning skall andningsskyddet vara av typen minst halvmask ch filter av klassen P3. Dessa skall förvaras i en tätslutande burk i förarkabinen. Rengöring av mask med avsedd rengöringsduk minst 2ggr m dagen. Vid svartstning skall även skyddsglasögn av mdell med tätningskant bäras. Vid rengöring med alla kemikalier i t.ex. rengöring av imkanaler så skall helmask med P3 ch anpassat gasfilter i kmbinatin av krtisverall. CE Typ 3 användas för att eliminera expneringen av hud. För att sörja för en gd arbetsmiljö bör andningsskyddet vara fläktassisterat. Fläktassisterat skydd (övertryck) är alltid nödvändigt för att säkerställa ett gdkännande av andningsskydd vid skäggväxt. 7

9 Byte av filter är berende på rådande arbetsmiljö. Vi ser att skrtensfejarna går mellan trra ch fuktiga mråden under dagen. Vi kan se att det finns ett behv av två persnliga masker, en för svartstning ch en för rengöring av kemikalier. Rekmmendatinerna ska följas från respektive prducent. En filterplicy skall upprättas för att få till en gdtagbar bytesintervall av förfilter, partikelfilter ch gasfilter. Overall: Vid rengöring där man använder vatten ch kemikalier skall det användas krtidsveraller sm är vätsketäta. Krtidsverall för skydd mt kemikalier enligt CE Typ 3 samt enligt kemitillverkarens dkumentatin Arbetsskr: Kemikaliebeständiga stövlar ch skr sm har halkskydd ch är SRC klassade. Fallskydd: Vid arbete på hög höjd ska persnligt fallskydd användas. En säkerhetsele ska vara persnlig ch inställd för användaren. Användaren ska ha nödvändig utbildning. Sele skall användas under hela arbetsmmentet. Dubbelkrk bör användas för att hela tiden kunna vara kpplad vid arbete på tak. Fallskydden/ selen bör vara utrustade med anrdning för att inte ldet skall ligga ch trycka mt krppen. St trycks igenm plagg sm är tunna. Det är viktigt att det finns en räddningsplan vid arbete på hög höjd Brist på fallskydd är den enskilt största rsaken till skadr i branschen, (se även bild på fram ch baksida) Slutsats Skrstensfejarnas arbetsmiljö är kmplex ch riskfylld. I yrket förekmmer bland annat risk för falllyckr, expnering av farliga ämnen, ensamarbete ch stress. När det gäller expnering av farliga ämnen ch falllyckr finns det frskning sm ger ss anledning att förändra arbetsmiljön i grunden. Kunskapen m arbetsmiljöerna ch riskerna kring den är inte ny ändå har inget samlat grepp tagits för att systematiskt förbättra arbetsmiljön. Att ha en säker arbetsplats är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta är arbetsgivarens ansvar men även arbetstagarens skyldighet. En säker arbetsplats kan skapas med rätt förutsättningar, både för arbetstagaren ch för arbetsgivaren. Riskanalyser kring arbetsmmentet är grunden för att skapa en säker arbetsplats. Branschen måste föra en dialg med prducenterna sm tar fram skyddsutrustning för att skapa förutsättningar ch förbygga risker sm kan uppkmma i arbetsmmentet. Här ser vi att det finns många frågeställningar när man vill arbeta rätt. Vilka risker finns, vilken miljö utsätts jag för ch vilket arbetssätt ska jag förhålla mig till. När man vet hur det är, finns så mycket annat att tänka på sm t ex vilka prdukter ska användas ch vilket skydd ska man ha ch när ska jag byta eller rengöra skyddsutrustningen. Kmmunals arbetsmiljögrupp har arbetat under hösten 2018 ch våren 2019 tillsammans med prducenter ch frskare ch kartlagt hur branschen ser ut ch vilken skyddsutrustning sm används. Detta för att få veta hur, varför ch vilket 8

10 skydd skrstensfejare ska ha ch hanteringen kring den. Rekmmendatinerna från prducenterna m hur man hanterar en skyddsutrustning är tydlig men inte alltid adekvat för just användandet av skyddsutrustningen i de lika arbetsmmenten inm skrstensfejaryrket. Skrstensfejaren går mellan trra ch fuktiga arbetsmråden, från svartstning till rengöring av imkanaler, vilket gör skillnaden i hur skyddsutrustning ska användas. Den skyddsutrustning sm landets skrstensfejare är utrustande med varierande. Vi kan se utefter våra besök på arbetsplasterna att skrtensfejarna generellt har dålig kunskap m skyddsutrustning ch hur man servar den. Frågrna är trligt viktig då det är PSU- utrustningen sm ska skydda mt de farliga ämnena sm skrstensfejarna utsätts för. I rapprten kan vi se en attitydförändring i branschen, både hs arbetsgivare ch hs skrstensfejarna, när det gäller arbetsmiljön. Det innebär att man på många företag arbetar mer aktivt med att skydda sig mt expnering av farliga ämnen ch för säkrare takarbete. Men vi ser ckså att rutiner kring användande ch service på skyddsutrustningen måste tydligöras ch att skapa underlag ch utbildning för detta. I rapprten beskrivs kartläggningen utifrån frågeställningar sm finns inm branschen m hanteringen av persnliga skyddsutrustningen ch kunskapen att arbeta säkert på sin arbetsplats. Rutiner ch metder för hantering av kemikalier ch för att minska expneringen av cancergena ämnen sm skrstensfejare utsättas för, måste ses över ch efter utvärdering implementeras i starnas arbete. Vilken skyddsutrustning skall användas till vilket arbetsmråde, rutiner för förvaring ch skötsel av utrustning samt vad sm ska bytas ut ch när måste bli tydligt för alla i branschen. Hur kmmer vi vidare I rapprten har vi nu kartlagt hur det ser ut på arbetsplatserna utifrån Skrstensfejarnas arbetsuppgifter, fas 1 är genmfört. Vi kan se att det finns ett behv att arbeta vidare för att främja en säker ch tryggare arbetsmiljö utifrån hantering av kemikalier ch expnering. Uppdraget kmmer att gå vidare in i en ny fas, fas 2. I den nya fasen kmmer vi ta med tillverkarna för att matcha branschens behv ch arbeta med frågrna kring vilken skyddsutrustningar man ska ha ch utveckla dem för branschen. Vi ska ta del av kunskaperna, erfarenheter ch rutiner för att kvalitetsäkra arbetsmiljön här ch nu. Under maj 2019 till augusti 2019 kmmer Kmmunals arbetsmiljögrupp, prducenterna ch frskarna att arbeta vidare utifrån det vi sett på arbetsplatsbesöken. En referensgrupp kmmer att får prva på lika material ch sm sedan ska utvärderas för att säkerhetsställa vilken sm är bäst skyddsutrustning för branschen ch sm skrstensfejaren ska använda i sitt arbete. I den tredje ch sista fasen under augusti ch ktber 2019 kmmer vi att arbeta med att främja en säkrare ch tryggare arbetsmiljö vad gäller hantering ch expnering av kemiskalier ch farliga ämnen samt arbete på hög höjd. Detta gör vi genm att använda ss av underlaget från fas 1 ch fas 2 ch tillsammans med berende frskare bland annat mäta expnering av kemikalier ch farliga ämnen på en referensgrupp. 9

11 Hänvisningar/ Länkar Arbetsmiljöverket: Arbetsmiljölagen (AML) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:7) Organisatrisk ch scial arbetsmiljö (AFS 2015:4) Buller (AFS 2005:16) Vibratin (AFS 2015:5) Persnlig skyddsutrustning- Arbetsskr ch handskar (AFS 2001:3) skyddsklader/ Fallskydd (AFS 1981:14) 10

12 Det går att använda fallskydd i alla miljöer. Ft: Skydda i Sverige AB DETTA ÄR EN GENOMGÅNG AV TILLGÄNGLIG OCH REKOMMENDERAD SKYDDSUTRUSTNING FÖR BRANSCHEN SKORSTENSFEJARE. KARTLÄGGNINGEN SOM ÄR ETT SAMARBETE MELLAN FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL OCH SKYDDA I SVERIGE AB GENOMFÖRDES I TRE SOTNINGSDISTRIKT VÅREN 2019, RAPPORTEN GER OCKSÅ EN ANALYS AV VAD SOM ÄR RÄTT SKYDD, SAMT SERVICE OCH UNDERHÅLL AV SKYDDSUTRUSTNINGEN. ETT SAMARBETE MELLAN FACKFÖRBUNDET KOMMUNAL OCH SKYDDA I SVERIGE AB