Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin

Transkript

1 Sammanfattning av lycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av händelsen Brand i lägenhet, med startrum i köket, sm har rsakats av fel i en bänkdiskmaskin. Innehåll i undersökning (undersökningens djup) Rapprten beskriver lycka, händelseförlppet med åtgärdsförslag. Direkta ch bakmliggande rsaker till lyckan ch lyckans förlpp Branden har startat i maskinens tömningspump, vad den direkta rsaken kan vara går ej att fastställa. Analysen av maskinen ch brandbilden styrker dck bestämmandet av startföremål. Insatsutvärdering Insatsen utreds inte. Åtgärder sm föreslås Trycka på denna typ av risk i hemmet i samband med infrmatin ch utbildning. Slutsatser sm bör föras vidare till berörda säkerhetsaktörer Generalagent bör infrmeras.

2 Fördjupad lycksundersökning - lägenhetsbrand rsakad av diskmaskin Av: Daniel Haarala Brandingenjör Räddningstjänsten Skellefteå

3 1 Bakgrund Syfte med undersökningen Omfattning Objektet 3 2 Orsaksutredning Primärbrandmråde Primärbrandhärd Brandrsak 5 3 Olycksförlppet 7 4 Insatsutvärdering 8 5 Diskussin 9 6 Slutsatser Slutsats angående infrmatin m brandrisk i vitvarr Slutsats angående infrmatin m brandvarnare 11 7 Återföring 12 2

4 Datum ch tid klckan 05:12 Plats för lyckan Lägenhet xxxxxxxxxxxx Skellefteå Skada/ lycka Brand lägenhet rsakad av diskmaskin 1 Bakgrund 1.1 Syfte med undersökningen Olycksundersökningen har genmförts i syfte att ge underlag för räddningstjänstens brandförebyggande infrmatin, rådgivning ch utbildning av kmmunmedbrgare. 1.2 Omfattning Olycksundersökningen avser utreda brandrsaken, lycksförlppet ch ge förslag på åtgärder för att förebygga liknande lyckr. Olycksundersökningen avser inte fastställa m brandrsaken kan kpplas till en särskild mdell eller typ av diskmaskin. Insatsens genmförande kmmer inte att undersökas. 1.3 Objektet Branden har varit belägen i en lägenhet på andra våningen i ett flerfamiljshus på två våningar. I byggnaden finns tlv lägenheter. Den aktuella lägenheten angränsar till fyra andra lägenheter. Byggnaden är uppförd i brandteknisk byggnadsklass Br2. Det innebär bland annat att: varje lägenhet ska mtstå brand- ch rökspridning till intilliggande lägenheter i 60 minuter byggnadens bärverk ska vara dimensinerat för att klara 30 minuters brandpåverkan byggnadens fasad får, ch var, utförd i brännbart material (trä) Byggnadens ch lägenheternas utrymningsvägar utgörs av dörr ch balkngdörr i ytterväggen, på första respektive andra våningen. Ingen gemensam utrymningväg finns i byggnaden, alla utrymningsvägar är individuella för varje lägenhet. 3

5 2 Orsaksutredning Orsaksutredningen fastslår att branden rsakats av en brand i diskmaskinen. 2.1 Primärbrandmråde Primärbrandmrådet är lkaliserat till ett brandrum; köket. Bedömningen grundas på utsagr från den sm var närvarande då branden startade, insatspersnalens uppgifter ch den undersökning sm gjrdes på plats efter branden. Bild 1 Primärbrandmråde köket 2.2 Primärbrandhärd Det finns en möjlig primärbrandhärd, diskmaskinen. Diskmaskinens identitet kan inte med säkerhet fastställas. Märkning av maskinen har brunnit upp. En streckkd sm möjligen kan kmma från maskinen finns, men det går inte att avgöra maskinens mdell med hjälp av denna. Enligt lägenhetsinnehavarens uppgift är det en Bsch från ca år Efter jämförelse med lika mdeller är det trligt att diskmaskinen är en Bsch SKT5002SK. Det är tydligt att brandpåverkan i rummet varit störst där diskmaskinen står. Det är endast här sm det har brunnit under brandgaslagrets huvudsakliga nivå. Brandgaslagret har i övriga delar av köket haft en höjd av cirka en halv meter under taket (se bild 2 ch 3). 4

6 Bild 2 ch 3. Brandgaslagrets höjd i köket 2.3 Brandrsak Det är fastställt att branden startade i diskmaskinen. Däremt kan inte brandstiftaren i diskmaskinen med säkerhet avgöras. Efter bedömning av värmepåverkan förefaller dck en teri vara sannlik: Branden har startat i diskmaskinens tömningspump sm är mnterad under maskinen. Tömningspumpen har av någn anledning gått varm, smält ch antänt den islering sm avskiljer diskmaskinens framkant från de bakmliggande maskindelarna (värmeelement, splpump mm). Sedan har diskmaskinens frntlucka ch prgramverk (båda i plast) antänts ch spridit branden vidare. Det sm stödjer denna teri är att branden varit sm kraftigast i maskinens underdel ch frnt, ch företrädesvis på höger sida. Enda stället där isleringen brunnit genm är vid tömningspumpen (se bild 4). Tömningspumpen är ckså den enda enhet sm det brunnit i av de maskindelar sm sitter mnterade under diskmaskinen. Bild 4. Den inringade ytan visar att det är intill diskmaskinens tömningspump(röd) sm det brunnit genm den islering sm avskiljer maskindelarna sm är mnterade under diskmaskinen. 5

7 Den bakmliggande rsaken till att tömningspumpen gått varm är inte fastställd. Skvelhjulet sitter visserligen fast, men det har inte uppkmmit någn stckning med matrester eller liknande vid hjulet. Två andra brandstiftare i diskmaskinen är tänkbara; i utrustningen bakm påfyllningsluckan för diskmedel sm sitter på frntluckan, eller i prgramverket på höger sida av diskmaskinens frnt. Det verkar dck sannlikt att brand i dessa två scenarier skulle kunna medföra så str brandpåverkan i nedåtgående riktning, eftersm brand av sin natur strävar uppåt. Det är dck tänkbart att den smälta plasten möjligen skulle kunna medföra en plbrandseffekt med sådana knsekvenser. Tänkbara bakmliggande rsaker till dessa två brandstiftare har inte undersökts vidare I övrigt kan nteras att diskmaskinens värmeelement inte har krtslutit, däremt har överhettningsskyddet löst ut. Detta är möjligen en sekundäreffekt av branden. 6

8 3 Olycksförlppet Lägenhetsinnehavaren, xxxxxxxxxxxxxx, slg igång diskmaskinen ch gick för att sva. Några timmar senare vaknade lägenhetsinnehavaren av röklukt ch knstaterade att det brann i köket, närmare bestämt i diskmaskinen ch närbelägna skåp. Lägenhetsinnehavaren släckte med vatten ch ringde 112. Branden hade medfört att stra delar av de närbelägna skåpen ch kökets tak ch väggar till en nivå av en halv meter under tak förklnat. Hettan i brandgaslagret förefaller varit mycket hög ch rökutveckling från diskmaskin ch skåp mfattande. Branden var släckt vid räddningstjänstens ankmst. Räddningstjänsten genmförde ventilering av lägenheten ch säkerställde att branden var släckt med hjälp av värmekamera. Varseblivningstiden (tid från branden startade till branden upptäcktes) är inte känd. Den kan inte fastställas eftersm brandvarnare saknades i lägenheten. Tid från larm till insats från räddningstjänsten uppgår till drygt 15 minuter. Av dessa är 4 ½ minut larmbehandling mellan SOS ch räddningstjänsten. Det rådde tveksamhet huruvida räddningsinsats skulle utföras eller ej då branden redan var släckt av lägenhetsinnehavaren. 7

9 4 Insatsutvärdering Insatsen utreds inte närmare. 8

10 5 Diskussin I Räddningstjänstens integrerade beslutsunderstöd (RIB) finns ett tjugtal arkiverade brandrsaksutredningar där diskmaskin knstaterats vara brandstiftare. Tyvärr är dessa avidentifierade i samband med sekretessprövning ch därför är det inte lätt att utröna m någn särskild diskmaskinsmdell är överrepresenterad i statistiken. Statistiken visar att bränder i diskmaskiner har en tydligt avtagande trend under de senaste ti åren (se diagram 1). Detta kan i ch för sig ber på ökad medvetenhet ch säkerhetstänkande bland brukarna, men en trligare rsak är att nyare maskiner utvecklats säkerhetsmässigt. Antal bränder i bstad per år med diskmaskin sm startföremål Antal Årtal Diagram 1 Att från räddningstjänstens sida ge råd till kmmunmedbrgarna sm begränsar användarfriheten när det gäller vitvarr är främst aktuella för apparater sm tvättmaskin, trkmaskiner ch diskmaskiner. Kyl/frys är av naturliga skäl inte relevant att begränsa användningen hs, ch när det gäller spis ch kkplattr förefaller det uppenbart att dessa bör användas när man är vaken ch i anslutning till maskinen. Det nuvarande rådet sm ges angående vitvarr vid utbildningar ch infrmatin är att undvika användning av tvätt- trk- ch diskmaskiner då man sver eller inte är hemma. Att följa detta råd fullt ut utgör naturligtvis en allvarlig begränsning av livskvaliteten ch inverkar menligt på mment sm har med hygien att göra. Vid brandutbildning då medbrgare infrmeras m brandrisker är det därför viktigt att sträva efter att ge en nyanserad bild av diverse riskkällr, bland annat elektrisk utrustning. Ett bra sätt att visa detta är att använda sig av aktuell ch detaljerad statistik, se exempel tabell 1. 9

11 Startföremål 2006 Ttalt Spis Uppvärmningsanrdning TV Tvättmaskin Trktumlare Fläkt/annan vent.anläggning Kyl/frys Bastuaggregat Diskmaskin Datr 11 13* Stere/vide/DVD Trkskåp Kaffebryggare 3 83 Strykjärn 2 52 *Data endast insamlad 2005 ch 2006 för datr Tabell 1. Bränder i bstäder per startföremål Ingripandet av lägenhetsinnehavaren var mycket rådigt. Hade brandvarnare funnits hade dck förutsättningarna att begränsa brandskadrna varit bättre med hänsyn till avsevärt krtare upptäcktstid. Knsekvenserna av denna brand hade kunnat bli fruktansvärda m lägenhetsinnehavaren inte råkat vakna. Brandgaser medför i regel inte att man vaknar, utan har snarare en sövande effekt på människr. Därför måste nyttan med brandvarnare ytterligare understrykas. 10

12 6 Slutsatser 6.1 Slutsats angående infrmatin m brandrisk i vitvarr Räddningstjänstens råd till Skellefteås medbrgare angående brandrisken i vitvarr är att UNDVIKA att köra diskmaskin, tvättmaskin eller trktumlare när man sver eller inte är hemma. Denna lycka ch natinell statistik visar att rådet inte saknar grund, även m det sm med alla risker måste vägas mt fördelarna med att strunta i rådet. Räddningstjänstens strävan vid utbildning ch infrmatin måste därför vara att ge en tydlig ch nyanserad bild av brandrisker kring vitvarr genm att: Ge tydlig infrmatin angående brandrisker hs en särskild typ av vitvara, det vill säga hur fta den förekmmer i relatin till andra brandrisker Ge förslag på möjliga riskreducerande åtgärder Uppmana medbrgaren att bedöma m risken är acceptabel eller m de riskreducerande åtgärderna medför alltför negativa knsekvenser 6.2 Slutsats angående infrmatin m brandvarnare Det är inte lämpligt att föra ett resnemang sm i 6.1 angående användning av brandvarnare. De negativa knsekvenserna av att använda brandvarnare kan inte rimligen anses vara större än de psitiva fördelar sm brandvarnaren ger. Dessutm finns det ett allmänt råd sm reglerar användandet av brandvarnare i bstäder. Även m brandvarnaranvändandet är relativt högt, visar denna lycka att ytterligare insatser krävs inm detta mråde. Räddningstjänstens strävan vid utbildning ch infrmatin måste därför vara att ge detta råd: Brandvarnare skall finnas i bstäder 11

13 7 Återföring Denna rapprt delges lägenhetsinnehavaren, räddningstjänsten Skellefteå internt ch NCO vid Räddningsverket. 12