Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask"

Transkript

1 Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö är den eklgiska nisch arten har. Strandråg är en art sm nrmalt växer på havsstränder. Under senare år har den klniserat en ny salt miljö, vägkanter. På grund av saltspridningen på våra vägar passar nu den grusiga vägkanten utmärkt för strandråg. Alla miljökrav sm ingår i strandrågens nisch tillgdses. Många grdarter har speciella krav på miljön. Temperaturen måste vara hög under yngeltiden ch pvärdet måste vara neutralt. Sverige är ett kallt land sett ut grdperspektiv. För att temperaturen i vattnet skall kmma upp i rätt nivå krävs att mgivningen hålls öppen. Om dammen ligger inne i en skg blir den aldrig belyst av slen ch därmed alltför kall för att grdynglen skall kunna utvecklas. Begränsande faktrer Organismer behöver ha tillgång till vissa näringsämnen för att bygga upp sina celler ch vävnader. Växter hämtar allt de behöver från antingen jrden eller luften. Så länge de har tillräckligt av slljus, vatten, kldixid ch mineralämnen kan de frtsätta att växa. Om en av faktrerna tar slut kmmer tillväxten att upphöra. Det sm först tar slut för en viss art på en viss plats kallas för den begränsande faktrn. I öknar är det uppenbart att vatten är en begränsande faktr. I fuktigare miljöer handlar det fta m mineralämnen, t.ex. fsfr ch kalium, sm finns i små mängder. På marken i en tät skg är det ftast slljuset sm inte räcker till. I ett växthus kan det finnas ett överflöd av det mesta så att det till slut blir kldixid sm begränsar tillväxten. Om en ppulatin blir alltför tät ökar risken för att sjukdmar sprider sig, vilket gör att ppulatinen begränsas. Exkrementhögar från sandmask Miljön i havet har under lång tid varit förändrad vilket lett till att många nischer utvecklats. På grunda bttnar finns sandmaskar ch andra arter sm lever av det sm faller ned. Vid lågvatten syns sandmaskarnas exkrementhögar. På stränderna kan man även finna ilandsplade arter sm lever på stra djup ute i ceanerna.

2 54 Eklgi Rller i eksystemet Organismerna indelas i prducenter ch knsumenter berende på vilken rll de spelar i eksystemet. Ofta talar man m nedbrytare (destruenter) sm en egen grupp, men de är en typ av knsumenter. Alla levande varelser behöver grundämnet kl sm används vid uppbyggnad av rganiska mlekyler. De behöver även energi för alla livsprcesser. Prducenter ch knsumenter skiljer sig åt genm att de använder lika källr för kl ch energi. Rll i eksystemet Klkälla Energikälla Prducenter Kldixid Slljus Knsumenter Destruenter Organiska ämnen Organiska ämnen Organiska ämnen Organiska ämnen Prducenter Gröna växter, alger, blågröna bakterier samt ytterligare några bakteriearter utgör eksystemens prducenter. Prducenterna är auttrfa rganismer sm har förmågan att bilda rganiska näringsämnen ur enkla byggstenar. Vanligen används energi från slljus, men det finns auttrfa bakterier sm utnyttjar andra energikällr. Ftsyntesreaktinen är kmplicerad ch sker i flera steg. Växter innehåller klrfyll sm fångar upp energi från slljus. Grönt ljus används inte utan reflekteras ch det är rsaken till att bladen uppfattas sm gröna. Energin används till att dela upp vattenmlekyler i syre ch väte. Syret används inte utan släpps ut från bladen. Vätet sätts ihp med kldixid vid bildning av druvscker (gluks). Gluksmlekyler kan sättas samman till långa kedjr ch bildar då andra klhydrater, vanligen cellulsa eller stärkelse. Ftsyntesens många steg sammanfattas med frmeln: ellandningen kan sammanfattas med frmeln: 6 O₂ + 6 ₂O + Slenergi ₆₁₂O₆ + 6 O₂ ₆₁₂O₆ + 6 O₂ 6 O₂ + 6 ₂O + Energi Kldixid + Vatten + Slenergi Druvscker + Syre Druvscker + Syre Kldixid + Vatten + Energi Växter behöver kldixid sm de tar från luften ch vatten sm de tar upp med rötterna. Slen måste lysa för att växterna skall växa. Växter består till största delen av klhydrater sm byggs upp av scker. Växter avger restprdukten syre. Syre är nödvändigt för alla djur. Vid ansträngning, när mer energi behövs, måste andningen öka eftersm syret förbrukas snabbare. En str del av energin får djur från scker ch andra klhydrater, men även andra ämnen kan förbrännas. Utandningsluften innehåller restprdukten kldixid. Vatten bildas ckså vid cellandning. Överskttet avges med urinen. Växten tar upp kldixid O₂ ch avger syrgas. O₂ jrten andas in syre ch äter klhydratrikt gräs O₂ ch släpper ifrån sig kldixid ch vatten. O₂ ₆₁₂O₆ ₂O Växten tar upp vatten. Trädet bildar klhydrater, bl.a. cellulsa sm bygger upp stammen. gluks, druvscker ₂O

3 Eklgi 55 Gluks (druvscker) Förenklad strukturfrmel O O O O O Strukturfrmel O Gluksmlekyler sm sammanfgats till stärkelse eller cellulsa. Ptatisen är en stärkelserik lagringsknöl. Stärkelsen kan vid behv sönderdelas till gluksmlekyler ch förbrännas. Energin sparas under vintern ch används när ptatisen bildar grddar nästa vår. Växten använder då den energi sm finns lagrad i gluksmlekylerna. Prducenter utför alltså både ftsyntes ch cellandning. Gluks används ckså sm råvara för tillverkning av fetter, prteiner ch andra rganiska ämnen. Knsumenter ch destruenter Knsumenter ch destruenter är hetertrfa rganismer. De kan inte själva framställa näring av enkla byggstenar ch slljus utan måste få färdiga rganiska ämnen för att överleva. Såväl växtätare sm rvdjur behöver energirika klhydrater, prteiner ch fett. Alltihp kmmer ursprungligen från växterna. Dessa rganiska mlekyler används både sm klkälla ch energikälla. Alla andra grundämnen tillförs ckså genm födan. Energin utvinns genm cellandning då de energirika ämnena förbränns. ellandning (förbränning) utförs av alla rganismer sm använder syre. Prcessen sker i växtceller, svampceller ch djurceller liksm i många bakterier. Gluks sönderdelas till kldixid ch vatten. Energin sm bundits i gluksen frigörs ch kan användas till lika energikrävande prcesser i cellen. Syre är nödvändigt för att reaktinen ska ske, men det är sckret sm ger energi. Alla djur är knsumenter med lika specialisering. Vissa är växtätare, andra rvdjur ch smliga är allätare. Många djur livnär sig på döda rganismer. Vid nedbrytningen släpps mineralämnen ut sm sedan kan användas på nytt av prducenter. Bakterier ch svampar är viktiga nedbrytare. Energirik mat? Scker kan användas sm energikälla, men även prteiner ch fett är energirikt ch kan förbrännas. Stärkelse från ptatis kan brytas ned till gluks. ellulsa, sm växter till str del består av, är ckså uppbyggt av gluksmlekyler. Vi människr kan dck inte få ut så mycket energi av cellulsa eftersm vi saknar förmåga att bryta ned detta ämne. Dubbelfting Dubbelftingar är viktiga destruenter sm lever av vissna löv. Löven är svårsmälta ch djuret kan endast ta upp en liten del av energiinnehållet. Spillningen är därför rik på näring ch äts av andra nedbrytare.

4 56 Eklgi Näringskedja En näringskedja visar näringens transprt genm eksystemet. Den börjar alltid med en prducent, vanligen en växt eller alg. Nästa steg är en växtätare, en primärknsument. Växtätaren äts av en sekundärknsument. Den kan i sin tur bli uppäten av en tertiärknsument. Exemplet nedan visar endast en av det närmast ändliga antalet varianter av näringskedjr sm finns. Det är i själva verket många arter av djurplanktn sm äter av de tusentals arterna växtplanktn. I nästa steg finns flera arter bardvalar sm lever på djurplanktn. Prducent Primärknsument Sekundärknsument Växtplanktn Kiselalg Djurplanktn Krill Bardval Blåval Näringskedja Detta är ett exempel på en näringskedja med tre näringsnivåer. Kiselalgen (prducent) utför ftsyntes, bildar näringsämnen ch äts upp av krill (primärknsument). Blåvalen (sekundärknsument) äter krill ch får på så sätt i sig näringsämnen ch energi. Observera att pilarna symbliserar näringens väg i näringskedjan. Näringsväv i skg Björn Varg Ugglr Älg Ren Mesar Spindlar Srkar Krsnäbb Fjärilar Skalbaggar Gräs Björk Gran Lavar Blåbär Nedbrytare Bakterier Maskar Svampar Näringsväv Sammanfgar man näringskedjrna i ett eksystem får man en näringsväv. Bilden är starkt förenklad eftersm det egentligen finns tusentals arter sm lever i skg. Även nedbrytarna ingår i näringsväven. Bakterier äts av maskar ch vissa skalbaggar ch fjärilar lever av svamp.

5 Eklgi 57 Näringsväv Näringsväven beskriver hur en rganism kan vara kpplad till flera andra arter genm att ha flera bytesdjur eller leva av flera växtarter. Skillnaden mt en näringskedja är att man visar en större del av eksystemet i väven. Därmed visar man kpplingarna mellan rganismer i ett eksystem mera sanningsenligt än i en näringskedja, även m näringsväven ckså är en förenkling av verkligheten. Näringsväven är en bättre mdell av sambanden mellan arter i ett eksystem. Näringspyramid Sista arten i en näringskedja kallas fta för tppknsument. Orsaken till den beteckningen är att man kan beskriva eksystemet med en pyramidfrmad figur, en näringspyramid. Näringspyramiden visar hur mycket det finns av lika slags rganismer i ett eksystem. Varje steg i näringskedjan mtsvara en nivå i pyramiden. Den sammanlagda vikten av de levande rganismer man talar m kallas bimassa. Oftast menar man trrvikt eftersm vattenhalten kan variera. Det finns i allmänhet störst bimassa av prducenter ch dessa bildar basen i pyramiden. På nivån vanför finns primärknsumenter (växtätare). Deras bimassa är betydligt mindre än växternas. En tumregel är att 90 % av det sm eksystemets växtätare knsumerar förbränns ch endast 10 % blir kvar i frm av bimassa sm kan gå vidare till nästa nivå. Detta gäller på eksystemnivå ch inte för varje enskild individ. Energiförlusterna begränsar antalet nivåer i näringspyramiden. Det finns flera skäl till att djuren på den översta nivån (tppknsumenterna) är sårbara. En anledning är att varje djur behöver en str yta för sin försörjning. Blir det alltför glest mellan djuren får de svårt att hitta varandra vid frtplantningen. Näringspyramiden Näringspyramiden visar hur näringen förs från prducenter i btten av pyramiden till tppknsumenter högst upp. Strleken på pyramidens delar symbliserar hur mycket bimassa sm finns på varje nivå. Sparvhök Prducenter är basen i näringspyramiden. I de flesta eksystem utgör de den största delen av bimassan. Sädesärla Kålfjäril 90 % 90 % 90 % Primärknsumenter är arter sm äter växter. Växtätare finns av många slag, från encelliga varelser till stra däggdjur. Större delen av den energi de äter i frm av växter använder de för att hålla sig varma, röra sig mm. Ungefär 90 % av energin avges i frm av värme. Sekundärknsumenter äter primärknsumenter. Sädesärlan är ett rvdjur sm bland annat äter larver av insekter. Kål Tertiärknsumenter är de sm äter sekundärknsumenter. Sparvhök är en vanlig rvfågel sm fta tar insektsätande småfåglar.

6 58 Eklgi Flöden ch kretslpp Energi flödar Slens strålningsenergi förser jrdens eksystem med energi. Energin flödar genm eksystemen. Växterna samlar in slenergi vid ftsyntesen ch sparar energin i frm av energirika mlekyler. Andra rganismer sm lever av det växterna samlat in får ut energi genm att bryta ned mlekyler i sin cellandning. I samband med att energin används vid muskelarbete ch ämnesmsättning frigörs energin till slut i frm av värme. Värmeenergin strålar hela tiden från varma krppar ut i mgivningen ch så småningm ut i rymden. Den energin kmmer aldrig att kunna utnyttjas av någn rganism utan är för evigt brta från bisfären. uvudbeståndsdelar Kl, O 2 Syre, O O 2 Väte, 2 O Makrnäringsämnen Kväve, N + N 4 Fsfr, P 2- PO 4 Kalium, K K + Kalcium, a a 2+ Magnesium, Mg Mg 2+ Svavel, S 2- SO 4 NO 3 - Mikrnäringsämnen Järn, Fe Fe 2+ Mangan, Mn Mn 2+ Kppar, u u 2+ Zink, Zn Zn 2+ Br, B 3- BO 3 Mlybden, M MO MS 4 Materia cirkulerar På jrden sker en cirkulatin av grundämnen. Det är nödvändigt eftersm jrden inte tillförs nya grundämnen, brtsett från ett marginellt tillsktt i frm av meteriter. Att ämnen cirkulerar betyder att de används på nytt. Atmerna växlar mellan lika mlekyler sm bildas ch bryts ned vid kemiska reaktiner. Vissa kretslpp går snabbt medan andra kan ta miljntals år. Klatmerna i en smörgås kanske redan efter några timmar lämnar krppen i frm av kldixid i utandningsluften. En kldixidmlekyl kan tas upp av en mrtsplanta i trädgården. En annan kldixidmlekyl sm mrten får tag på kan ha kmmit ur avgaserna från en passerande bil. Klet sm finns i klvätena i bensinen tgs upp av växter för 150 miljner år sedan. Även m grundämnen cirkulerar betyder inte detta att alla kretslpp är perfekta. I många fall kmmer mängden av ett grundämne att på lång sikt öka eller minska i bisfären. Under flera miljarder år har vi på jrden haft en transprt av kl från atmsfären ned i jrdskrpan. Klet har bundits i frm av bland annat kalciumkarbnat i kalksten ch därmed försvunnit från bisfären. Växternas behv av grundämnen De grundämnen sm växten har störst behv av, syre ch kl, tas från luften. Väte kmmer från vattenmlekyler. Växter tar upp många mineralämnen i frm av jner sm finns lösta i markvattnet. Makrnäringsämnen behövs i större mängd än mikrnäringsämnen.

7 Eklgi 59 Klets kretslpp I atmsfären finns ett lager av kl i frm av kldixid. Kldixid tas upp av växter vid ftsyntesen. Växter äts av djur sm genm sin cellandning förbränner klhydrater till kldixid ch vatten. Under hösten ch vintern bryts löv ch andra växtrester ned av lika djur, svampar ch bakterier. Kldixid återförs då till atmsfären. I vissa fall tar kretslppet längre tid än ett år. Ett träd kan växa under 100 -tals år ch samla upp stra mängder kl i veden innan det dör ch bryts ned. Om rganismer av någn anledning inte bryts ned kmmer klhaltiga ämnen att lagras. Exempel på lagrat kl är stenkl, lja ch trv. Klet kan på detta sätt lagras under mycket lång tid ch ingår då inte i det årliga kretslppet. Trv bildas i våtmarker där den syrefattiga miljön gör att växtrester inte bryts ned. I Sibirien finns stra lager med trv sm bildats genm att marken är frusen under så lång tid av året att nedbrytningen inte hinner bli klar. Efter lång tid kan trv mvandlas till brunkl ch stenkl. uvuddelen av stenklet bildades under karbnperiden. Brunklet är yngre. På vissa platser finns lja sm har bildats ur sediment av döda planktn. Åldern på de flesta ljeförekmster är miljner år. Det kl sm finns bundet i naturgas, stenkl, brunkl ch lja kallas för fssilt kl. Kl kan lagras under krtare eller längre tidsperider. Så småningm återkmmer dck det mesta av klet till atmsfären sm kldixid. I medeltal tar cykeln för en klatm 25 år. Användning av fssilt kl höjer luftens O 2 -halt. Sedan stenkl ch lja började användas sm energikälla för ungefär 300 år sedan har mängden O 2 i atmsfären stigit med 37 %. Kldixid kan lösa sig i vatten ch bilda klsyra ( 2 O 3 ). När klsyran reagerar med vattnet bildas karbnatjner (O 3 2- ) sm tillsammans med kalcium ingår i skal hs kräftdjur ch snäckr. När djuren dör sjunker skalen till btten ch kan mvandlas till kalksten. En del av atmsfärens kl brtförs på detta sätt från kretslppet under många miljner år. ₂O₃ O₂ ellandning Ftsyntes Nedbrytning av Ftsyntes rganiska ämnen Klets kretslpp Kldixid tas upp av växter vid ftsyntesen. När växten eller djuret sm ätit av växten dör ch bryts ned släpps lika mycket kldixid ut sm bundits vid ftsyntesen. Om rganismer inte bryts ned kan klhydraterna lagras under lång tid sm trv, kl ch lja. Grundämnet kl kan byggas in i skal hs snäckr, kräftdjur ch planktn i frm av kalciumkarbnat. När djuren dör hamnar skalen på havsbttnen. a² + O₃²- Kalkslam Om växtrester inte bryts ned kan de lagras Trv, kl, lja, naturgas Klet kan lagras under miljntals år ONedbrytning 2 från fssila källr

8 60 Eklgi Kvävets kretslpp Kväve används främst i aminsyrr sm binds samman till prteiner. Trts att kväve är det vanligaste ämnet i luften är det fta en bristvara för växter ch alger. Orsaken är att de inte kan ta upp atmsfärens kväve, N 2. De använder sig i stället av kväveföreningar sm ammniumjner (N 4 + ) ch nitratjner (NO 3 - ). Kvävets kretslpp kan förenklat delas upp i två delar. Urinämne från djur ch aminsyrr från döda rganismer bryts ned till ammniumjner. Bakterier kan mvandla ammniumjner till nitratjner. Växter ch alger kan ta upp både ammnium- ch nitratjner ch bygga upp nya aminsyrr. Kväve från atmsfären kan tas upp av vissa bakterier ch bindas i aminsyrr. Prcessen kallas kvävefixering. När bakterierna dör blir kvävet tillgängligt för växterna. Kväve kan även återgå till N 2 i atmsfären genm denitrifikatin. Kvävefixerande bakterier lever fta i symbis med växter. Baljväxter, till exempel ärtr ch klöver, används inm jrdbruket för bilgisk kvävefixering. En klöverplanta har små knölar på rttrådarna. Dessa så kallade nduler innehåller kvävefixerande bakterier. Denitrifikatin sker främst i vattenfylld mark, där det råder syrebrist. Bakterier kan då ta upp syre från nitrat ch bilda kvävgas (N 2 ) sm går upp i atmsfären. Detta är någt sm jrdbrukare försöker undvika genm att dika ut sina åkrar så att marken blir rdentligt genmluftad. Om marken innehåller syrgas behålls nitratjnerna i markvattnet ch kan då användas av växter. I kärr ch mssar finns växter sm anpassats till kvävebristen genm att fånga insekter ch andra smådjur. Sileshår, tätört ch bläddrr är köttätande växter sm förekmmer i våtmarker. Ammnium kan mvandlas till ammniak (N 3 ) sm avges till luften. Gasen bildas främst vid hantering av gödsel inm jrdbruket. Nedfall av ammniak ökar kväveinnehållet i mråden långt från källan. N₂ i atmsfären Kvävefixering Bakterier binder kvävgas från luften. Urinämne från djur Nedbrytning Aminsyrr mvandlas till ammniumjner. Bakterier Växter tar upp ammnium- ch nitratjner. N₄ + Bakterier mvandlar ammniumjner till nitratjner. NO₃- Denitrifikatin I syrefria miljöer finns bakterier sm använder syret i nitratjnerna. Nitraten mvandlas då till kvävgas.

9 Eklgi 61 O₂ Klhydrater ₂O O₂ Anpassning för kvävebrist Rundsileshår är en av de arter sm kan växa i kvävefattiga miljöer. Genm att fånga insekter kan de få i sig tillräckligt med kväve. Fsfrns kretslpp Fsfr är ett nödvändigt grundämne för alla levande rganismer. Ämnet ingår framförallt i DNA ch benvävnad. Fsfr finns i berggrunden ch kmmer ut i markvattnet genm att berget vittrar. Växter tar upp fsfr i frm av lika fsfatjner. På jrdbruksmark måste fsfr tillföras eftersm mycket försvinner i samband med att fsfrinnehållande grödr skördas. Jrdbruksgrödr kan behöva så mycket sm 60 kg fsfr per hektar ch år. Vittringen räcker inte på långa vägar till för att ersätta detta. Knstgödsel ch naturgödsel sprids på åkrar huvudsakligen för att tillföra fsfr ch kväve. Även i vatteneksystem begränsas fta tillväxten av brist på fsfr eller kväve. I sötvatten begränsar fsfr medan tillväxten i havet begränsas av brist på kväve. Fsfrns kretslpp Fsfatjner tas upp av växter, transprteras genm näringskedjrna ch återförs till jrden vid nedbrytningen. Fsfr ingår i en del bergarter ch frigörs vid vittring. Syrets kretslpp Vid ftsyntesen tar växten ut väte () ur vattenmlekyler. Väte sätts ihp med kldixid till klhydrater. Syret avges till luften. Vid cellandning förbränns klhydraterna ch syret kmmer åter att ingå i vatten ch kldixid. Syrets kretslpp En mycket str andel av de kemiska föreningar sm ingår i levande varelser innehåller grundämnet syre. Vattenmlekylerna i havet ch syreinnehållande mineral i berggrunden utgör stra förråd av syre. Ursprungligen fanns inget fritt syre i atmsfären, men till följd av ftsyntes har halten stigit till den nuvarande nivån, cirka 21 %. I ch med att fritt syre fanns tillgängligt utvecklades syreberende cellandning sm alla flercelliga rganismer använder sig av. Syre cirkulerar mellan atmsfären (O 2 ch O 2 ), vatten ( 2 O) ch de levande varelserna (rganiska mlekyler). Bergarter Gelgiska prcesser ger upphv till nya bergarter. Vittring PO PO 4 - Nedbrytning Växter tar upp jner med fsfr. En del av fsfrn förs brt med vatten ch hamnar så småningm i havet.

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Vad är fetter och lipider? Niklas Dahrén

Vad är fetter och lipider? Niklas Dahrén Vad är fetter ch lipider? Niklas Dahrén ü ü ü ü Vad är fett? Fe$er är rganiska ämnen sm /llhör gruppen lipider ch de är framförallt uppbyggda av kl- ch väteatmer. Triglycerider: Begreppen fe; ch fe;mlekyler

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Olika typer av fettsyror del 2. Niklas Dahrén

Olika typer av fettsyror del 2. Niklas Dahrén Olika typer av fettsyrr del 2 Niklas Dahrén Fettsyrrnas namn ch kemiska beteckning De flesta fe)syrr har e) trivialnamn sm vanligtvis har kppling 0ll vart fe3syran först hi3ades (t.ex. en speciell växt,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

Seglarskolehandbok för RÖSS:are

Seglarskolehandbok för RÖSS:are Seglarsklehandbk för RÖSS:are Målet med RÖSS seglarskla är att alla ska tycka att segling är rligt ch känna sig trygga ch vilja frtsätta segla! På seglarsklan lära du dig grunderna i segling ch det har

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt

HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt Kemikalier sm hanteras fel kan skada s på lika sätt. Viss påverkan kmmer smygande medan andra märks direkt genm till exempel sår på huden, illamående eller huvudvärk.

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F7 Deskriptiv kemi Övergångsmetaller Övergångsmetaller ch krdinatinskemi d-blckskemi Atkins & Jnes kap 16 & 6.1 6.4 Översikt kapitel 16 & 6.1 6.4 d-blckselementen ch deras

Läs mer

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)

Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15) Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Intrinsa 300 mikrogram/24 timmar depotplåster Testosteron

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Intrinsa 300 mikrogram/24 timmar depotplåster Testosteron BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Intrinsa 300 mikrgram/24 timmar deptplåster Teststern Läs nga igenm denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna infrmatin, du kan behöva

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte

Läs mer

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96 Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8 Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare Oktber 2013 Innehåll Balkngerna en lägesrapprt Källarrensning cntainer på gården helgen 9-10 nvember Kallt i lägenheten Cyklar Inget 20-årsjubileum

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap

Läs mer

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik Malmö stad 2011-03-24 Rev. 2012-09-21 3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt ptin på geteknik Syfte/innehåll översiktlig markundersökning: Avgöra

Läs mer

Ordningsföreskrifter för Brf. Flamingo senast ändrade den 4/12-2015

Ordningsföreskrifter för Brf. Flamingo senast ändrade den 4/12-2015 Ordningsföreskrifter för Brf. Flaming senast ändrade den 4/12-2015 Anmärkning: Brättshavarens ansvar för skötsel ch nrmalt underhåll av den egna lägenheten framgår av stadgarna. Ordningsföreskrifterna

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Lösningar till diagnos- prov i Matte 1c. Kap 1 Aritmetik. Namn: Klass: Regler: Svar utan uträkningar ger inga poäng.

Lösningar till diagnos- prov i Matte 1c. Kap 1 Aritmetik. Namn: Klass: Regler: Svar utan uträkningar ger inga poäng. Lösningar till diagns- prv i Matte c Kap Aritmetik Namn: Klass: Regler: Svar utan uträkningar ger inga päng. Uträkningarna ska vara läsliga, förståeliga ch väl strukturerade. Det är inte tillåtet att använda

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina och visst är de värda

Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina och visst är de värda Vi hppas att ni hade en kul ch lärrik dag på Parken Z ch Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina ch visst är de värda ett frtsatt liv på jrden! Visste du att Sveriges ni miljner invånare använder nästan

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl Gruvavfall metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nv 2014 Janna Lindahl Gruvavfall sm resurs Ändrade förutsättningar kan mvandla gruvavfall till en värdefull råvara. Re-mining Secndary mining

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F13 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F13 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.6 14.16 Senast Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Miljöplan för Örestads golfklubb

Miljöplan för Örestads golfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Apelsin ( Citrus aurantium var aurantium) Apelsin Citrus aurantium var aurantium. Anis Pimpinella anisum. Amyris Amyris balsmifera

Apelsin ( Citrus aurantium var aurantium) Apelsin Citrus aurantium var aurantium. Anis Pimpinella anisum. Amyris Amyris balsmifera Apelsin ( Citrus aurantium var aurantium) Apelsin Citrus aurantium var aurantium Celluliter, trra eksem, hudsprickr, rynkr, ödem. Apelsin har en nrmaliserande inverkan på tarmperistaltik vilket gör den

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Så funkar det. Danderyd/08

Så funkar det. Danderyd/08 Danderyd/08 Så funkar det Eller livets under att förklara samarbetet mellan växter och djur dvs förutsättningen för livet på jorden med hjälp av leken Trolleriet i moroten Trolleriet i moroten - en grupplek

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~ Virkskla Förkrtningar: lm luftmaska sm smygmaska fm fast maska hst halvstlpe st stlpe dst dubbelstlpe m muche fm mtag stlpe fr aviga fast maska med mtag runt stlpen från avigsidan v varv mb maskbåge, den

Läs mer

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En banan ch ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En intervjustudie m idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatin. Jukka Karjalainen. Institutinen för Pedaggik ch Didaktik

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F12 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F12 Kinetik Kinetik Atkins & Jnes kap 14.1 14.5 Översikt Reaktinshastigheter Kncentratin ch reaktinshastighet Mmentan hastighetsekvatin Hastighetsekvatiner ch reaktinsrdning

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning:

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning: Så fyller du i ansökan m andrahandsuthyrning: Tänk på att en kmplett ansökan måste innehålla blanketterna Ansökan m andrahandsuthyrning (alternativt Ansökan m enkel andrahandsuthyrning) samt Avtal m andrahandsuthyrning.

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet 1(3) Anslutningsavtal för fiberinkppling till fastighet Genm detta avtal, sm är upprättat mellan Kramfrs Mediateknik AB ch (nedan kallad fastighetsägaren) ch Mediateknik AB, rganisatinsnummer: 556534-3562

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt. SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin

Läs mer