Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Transkript

1 Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014

2 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte dagsaktuella frågr. Långsiktiga trender; säkerhetsplitiska ch eknmiska trender sm påverkar Sverige, direkt eller indirekt. Glbala energitrender, påverkan på Sverige/EU vad gäller arbetstillfällen, knkurrenskraft, klimat/utsläpp. Demgrafi, migratinsflöden, urbanisering ch ny teknik etc. SA finns på Alexander.atardi@gv.se

3 Glbal energimix Energimix 2000 Energimix ,8% 6,4% 38,7% 6,7% 4,4% Förnybar 2,2% 32,9% 23,7% 23,7% Kl 24,4% Kl 30,1% Fssila bränslen; frtsatt dminans men betydelsen minskar på sikt. Förnybar energi ökar kraftigt, men från en relativt låg nivå. Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014

4 EU:s energimix Energimix 2000 Energimix ,5% Förnybar 6,6% 4,9% 13,4% 43,3% 11,8% 36,1% Kl 14,6% Kl 17,0% 23,2% Fssila bränslen frtsatt viktiga ner från 2000 men frtfarande 77 % av energimixen. 23,5% Ledande aktör inm förnybar energi. Glbal marknadsandel på slenergi 66%, ch vindkraft 38%. Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014

5 EU frtsatt berende av ljeimprt trts minskad knsumtin ch energieffektiviseringar 5 - miljner fat dagligen (e) Prduktin 2,3 2,7 3,5 2,7 2,0 1,4 0,7 Knsumtin 14,5 13,7 14,6 15,1 13,8 12,8 11,1 Imprt 12,2 11,0 11,1 12,4 11,8 11,4 10,4 Andel av EU:s imprt av lja 2013 Övriga 9% Nrge 12% Ryssland 35% Både prduktin ch knsumtin minskar. Trenden med minskande prduktin ch knsumtin frtsätter fram till MENA 15% Även på sikt kmmer Ryssland att kvarstå sm en viktig leverantör. Afrika 29% Surce: Eurpean Cmmissin Nte: Africa = Nigeria, Algeria and Angla

6 6 EU gasberendet ökar - miljarder m (e) Prduktin Knsumtin Imprt Andel av EU:s imprt av gas 2012 Övriga 15% Ryssland 32% Prduktinen av gas minskar någt, men knsumtinen ökar, högre nettimprten. Qatar 8% Algeriet 14% 2025: Trenden med minskande prduktin ch ökande knsumtin frtsätter sannlikt. Även på sikt kmmer Ryssland att kvarstå sm en str leverantör Nrge 31% Surce: Eurpean Cmmissin

7 USA:s energimix 2000 ch Energimix 2000 Energimix ,9% 2,7% 39,2% 8,3% 2,7% Förnybar 2,6% 36,7% Kl 24,7% Kl 20,1% 25,5% 29,6% Stra skiften inm fssila bränslen; lja ch kl minskar, naturgas ökar. Förnybar energi växer kraftigt, både slenergi (7,5% av världen) ch vindkraft (27% av världen). Skifferrevlutinen - effekterna på energimix, eknmin ch säkerhetsplitiken? Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014

8 8 Skiffergasrevlutinen i USA förändrar landets energimix Prduktin av skiffergas Miljarder m 3 Ttal gasprduktin Miljarder m 3 Andel skiffer av ttal gasprduktin 1,6% 3,0% 3,0% 6,4% 10,0% 14,4% 23,8% 33,2% 39,0% 40,0% Reserver av skiffergas Miljarder m 3 1 China Argentina Algeria USA Canada Mexic Australia Suth Africa Russia Brazil Eurpe (incl. Rus) Skiffergasens andel av den ttala gasprduktinen ökar snabbt mellan Kina har världens största (idag kända) skiffergasreserver. Teknlgi, brist på vatten, svår terräng ch avsaknaden av infrastruktur några av hindren för utvinning. I Eurpa har Ryssland de största reserverna, men begränsad prduktin. Miljöknsekvenser? Dricksvatten, utsläpp av metangaser etc. Surce: EIA 2014 and BP 2014

9 USA skifferljan med geplitiska knsekvenser Knventinell lja 5,6 5,5 5,2 4,8 4,3 4,7 4,6 4,3 4,2 4,2 Skifferlja 0,3 0,3 0,3 0,3 0,6 0,7 0,9 1,3 2,2 3,5 Ttal prduktin av rålja 5,8 5,7 5,4 5,1 4,9 5,4 5,5 5,7 6,5 7,7 Andel skifferlja av ttal ljeprduktin 4,5% 4,3% 4,8% 6,1% 12,3% 12,9% 15,9% 23,1% 34,7% 45,0% Reserver av skifferlja Miljarder fat 1 Russia 75 2 USA 58 3 China 32 4 Argentina 27 5 Libya 26 6 Australia 18 7 Venezuela 13 8 Mexic 13 9 Pakistan 9 10 Canada 9 Histrisk ökning av ljeprduktinen (skifferlja). Enligt EIA frtsätter prduktinen, åtminstne till Fallande ljepris? USA imprterar mindre lja, bäring på handelsbalans, arbetstillfällen ch BNP. USA:s imprt från Algeriet, Angla ch Nigeria har minskat, imprten från Kanada har ökat. Surce: EIA 2014

10 Kinas energimix 2000 ch Energimix 2000 Energimix ,8% 2,7% 0,5% 5,1% Förnybar 1,5% 0,9% 7,2% 28,6% 17,8% Kl 61,4% Kl 67,5% Fssila bränslen står för ca 90 % av energimixen. minskar i relativa termer medan kl ökar. Icke-fssil energi utgör idag knappt 10 % av energimixen. Enligt den 12e femårsplanen ska andelen öka till 11,4 % år Överenskmmelsen med USA: Kinesiska intentiner m att utsläppen inte ska öka efter Icke-fssil energi 20 % av energimixen Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014

11 Trender i glbala utsläpp av CO2 (Mt) 11 Glbala utsläpp av CO2 mellan 1990 ch 2013 (Mt CO2) Andel av glbala CO2-utsläpp Kina Övriga 21,4% Kina 27,3% USA EU MENA Indien Ryssland Japan Brasilien 1,4% Japan 3,8% Ryssland 5,3% Indien 6,5% USA 16,4% MENA 7,0% EU 10,8% Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014, EIA CO2 Emissins frm Fuel Cmbustin

12 Förnybar energi kraftig tillväxt inm slenergi Världens ttala installerade slenergi (Gigawatts) Världens ttala installerade vindkraft (Gigawatts) Ingen linjär utveckling hur länge frtsätter den snabba utvecklingen? Bland annat subventiner, ett frtsatt högt ljepris, en revlutinerande teknisk utveckling. Omfattande satsningar inm branschen. Stra satsningar bäddar för större andel av glbal energimix Glbal tillväxt (slenergi) 2013 i jämförelse med 2012 = 33%, hög tillväxt i bl.a. USA (114%), Kina (91%), Indien ch Japan (76%), EU (17%). Glbal tillväxt (vindkraft) 2013 i jämförelse med 2012 = 21%, hög tillväxt i bl.a. Kina 38% ch EU 16%. Källa: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) ch BP Statistical Review f Wrld Energy 2014

13 jun-2008 sep-2008 dec-2008 mar-2009 jun-2009 sep-2009 dec-2009 mar-2010 jun-2010 sep-2010 dec-2010 mar-2011 jun-2011 sep-2011 dec-2011 mar-2012 jun-2012 sep-2012 dec-2012 mar-2013 jun-2013 sep-2013 dec-2013 mar-2014 jun-2014 sep-2014 dec-2014 Trender i ljepriset 13 Juni 2008 idag Oktber ktber WTI Brent WTI Brent kt 04, 2013 nv 04, 2013 dec 04, 2013 jan 04, 2014 feb 04, mar 04, apr 04, maj 04, jun 04, jul 04, 2014 aug 04, 2014 sep 04, 2014 kt 04, 2014 Surce: EIA 2014 and BP 2014

14 14 Faktrer sm kan kmma att påverka ljepriset Dämpar ljepriset Höjer ljepriset Långsammare eknmisk tillväxt i Kina ch Indien ger svagare efterfrågan. Prduktinen av skifferlja gör USA ännu mindre berende av imprterad lja, mer lja på marknaden Ökning av prduktin i andra länder. Energieffektiviseringarna går snabbare än väntat Tekniska framsteg inm förnybar energi leder till starkare tillväxt inm slenergi ch vindkraft. Kinas eknmiska tillväxt ökar kraftigt. Skifferljans tillväxt avtar, nedgång i prduktin i USA. Långsam utveckling för förnybar energi. En mfattande/långvarig knflikt i ch kring Persiska viken, långvariga störningar i flödena. Indien genmgår en industriell revlutin på sikt med ökat energibehv sm följd.