Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Transkript

1 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28

2 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen har efter översvämningar upptäckt att lakvatten förs ut från Albäckstippen till västra småbåtshamnen via dräneringsledningar och dagvattensystem. Lakvattnet har haft höga halter av framförallt närsalter. För att se om Albäcksån är påverkad av lakvattnet har miljöförvaltningen genomfört en studie av situationen. Frågeställningar Följande frågeställningar skall analyseras: Kan man se en påverkan på Albäcksån nedströms tippen i förhållande till uppströms tippen? Skiljer sig Albäcksån från andra åar i kommunen? Framgår det av analyserna att lakvatten når Albäcksån? Tidigare studier och källor Provtagning som tekniska nämnden utfört Redan när tippen var aktiv beslutade länsstyrelsen om ett kontrollprogram för tippen. För att se om någon påverkan skedde på Albäcksån, beslöt länsstyrelsen 1977 att vattnet i ån skulle kontrolleras både uppströms tippen i en punkt, Y1 och nedströms tippen i en punkt, Y4. Länsstyrelsen beslöt vidare att provtagningar av grundvattnet skulle ske runt Albäckstippen i flertal punkter,,, samt i en punkt Stavstensvägen 31. Projekteringar inför LIP-projekt Albäck Analyserna med avseende på Albäcksån bestod av hänvisningar till de analyser som tekniska nämnden och SYSAV var ansvariga för. Inget nytt material som rör kvaliteten på Albäcksån togs fram i LIP-projektet.

3 Åprovtagningar De å-provtagningar som miljönämnden gör på åarna i kommunen är i första hand analyser med avseende på närsaltsbelastningen. Lakvatten Innehållet i lakvatten varierar mycket mellan olika tippar och även i tiden beroende på hur gammal tippen är. De analyser som finns på Albäckstippen visar också att lakvattnets sammansättning varierar mellan olika punkter inom deponin. Utifrån det material som finns tillgängligt har följande parametrar valts för att studeras närmare: Konduktivitet, som är en bra indikator på lättrörliga salter Ntot, som har legat mycket högt inom de grundvattenprover som analyserats Ptot, som har legat högt inom de grundvattenprover som analyserats. Fe, som det finns en god tillgång på uppgifter om samt är en vanligt förekommande parameter vd lakvatten, och som är den vanligaste tungmetallen COD BOD Om diagrammen Till varje parameter redovisas tre diagram. Det första diagrammet visar halter i samtliga åar i kommunen. Materialet till dessa är miljöförvaltningens egna mätningar. Bilden söker besvara frågan om Albäcksån skiljer sig från andra åar i kommen. Längst till höger i dessa diagram finns också de stickprov på uppströms- och nedstömsvärden till Albäckstippen som tekniska förvaltningen har utfört som del i sin kontroll. Det andra diagrammet visar hur halterna uppträder runt Albäckstippen. Halterna i Albäcksån, Y1 och Y4 jämförs med halterna i grundvattnet, G2- och STV 31. Diagrammet söker besvara frågan om det finns möjlighet att se någon påverkan från Albäckstippen. Om halterna i grundvatten är mycket högra i grundvattnet är i åvattnet finns det möjlighet att se en påverkan från tippen i denna parameter. Om det inte finns någon markant skillnad så kan man inte se någon påverkan från tippen i denna parameter. I dessa två diagram visas det högsta och det lägsta värdet. Det högsta värdet är toppen på stapeln och det lägsta värdet visas som stapelns underkant. Även medelvärdet visas som ett streck i stapelns vänstra kant. Det tredje diagram visar hur halten av en förorening är uppströms respektive nedströms Albäckstippen. Om värdena är lika, ligger punkten direkt på linjen. Är värdet högre nedströms, ligger värdet ovanför linjen och om värdet har sjunkit ligger värdet under linjen. Om ett värde ligger högre nedströms betyder det att föroreningar har tillförts ån och om de nedströms värdena ligger lägre betyder det att åvattnet har spätts ut med renare vatten.

4 Konduktivitet Konduktivitet är mått på vattnets elektriska ledningsförmåga. Det som leder elektriciteten är lösta salter, dvs joner. Albäcksån skiljer sig inte från övriga åar i kommunen vad avser konduktivitet. ms/m 25 Konduktivitet, åar Tullstoprpsån Gislövsån Ståstorpsån Albäcksån, Y1 Äspöån Dalköpingån Albäcksån. Konduktivitetsnivåerna i Albäcksån i förhållande till halterna i de observationsrör för lakvatten som finns runt deponin visar låga nivåer.

5 ms/m 6 Konduktivitet vid Albäckstippen Albäcksån, Y1 G2 STV 31 I detalj visar analyserna att nedstömsvärdena, Y4, är de samma som uppströmsvärdena, Y1, vid tippen. nedstöms, ms/m 15 Konduktivitet i Albäcksån uppströms, ms/m Slutsats: Konduktivitesmätningarna visar inte på någon påverkan från tippen till Albäcksån.

6 Totalkväve, Ntot Albäcksån skiljer sig inte från de övriga åarna i kommunen. 25 Ntot åar Tullstorpsån Gislövsån Ståstorpsån Albäcksån, Y1 Äspöån Dalköpingån Albäcken Totalkvävehalten i Albäcksån i förhållande till halterna i de observationsrör för lakvatten som finns runt deponin visar låga nivåer. 4 Ntot vid Albäckstippen Albäcksån, Y1 G2 STV 31

7 Halterna av kväve uppströms och nedstöms tippen visar samma värden, dvs ingen påverkan från tippen. nedströms, 2 Ntot uppströms, Slutsats: Mätningarna av totalkväve visar inte på någon påverkan från tippen till Albäcksån Totalfosfor, Ptot Albäcksån skiljer sig inte från de övriga åarna med avseende på Ptot 1, Ptot, åar,75,5,25, Tullstorpsån Gislövsån Ståstorpsån Albäcksån, Y1 Äspöån Dalköpingån Albäcken

8 Halterna av totalfosfor ligger lägre i Albäcksån än i omgivande brunnar vid Albäcksdeponin. 7,5 Ptot vid Albäckstippen 5, 2,5, Albäcksån, Y1 G2 STV 31 Halterna i Albäcksån är oförändrade nedstöms tippen i förhållande till uppströms. nedströms, 1,2 Ptot i Albäcksån 1,,8,6,4,2,,,5 1, uppströms, Slutsats: Mätningarna av totalfosfor visar inte på någon påverkan från tippen till Albäcksån

9 Järn, Fe Järnhalten i Albäcksån ligger under de halter som finns i lakvattnet. Halterna av järn i ån är så låga att de inte syns i jämförelse med de som finns i grundvattnet. 75 Fe vid albäckstippen 5 25 Albäcksån, Y1 G2 STV 31 Halterna i Albäcksån uppströms och nedströms visar inte heller någon markant förändring nedströms, 2, Fe i Albäcksån 1,5 1,,5,,,5 1, 1,5 2, uppströms, Slutsats: Mätningarna av järn visar inte på någon påverkan från tippen till Albäcksån

10 Mangan, Mn Halterna av mangan är lägre i Albäcksån än invid deponin. 1,2 Mangan vid Albäckstippen 1,,8,6,4,2, Albäcksån, Y1 G2 STV 31 Manganhalterna är något förhöjda nedströms tippen än uppströms. Skillnaderna är dock marginella. nedströms, ug/l 15 Mn i Albäcksån uppströms ug/l Slutsats: Mätningarna av mangan visar en marginell förhöjnnig nedströms i jämförelse med halterna uppströms. Ökningen är ca 1-2 %.

11 COD COD (Chemical Oxygen Demand) är ett mått på den mängd syre som förbrukas vid fullständig kemisk nedbrytning (totaloxidation) av organiska ämnen i vatten. 6 COD Albäcksån, Y1 G2 STV 31 Halterna av COD är lägre i ån än i punkterna runt tippen. Av materialet går inte att utläsa någon påverkan nedstöms tippen. nedströms 2 COD uppströms

12 BOD BOD - Biochemical Oxygen Demand (ungefär "biokemiskt syrgas krav") är mått på hur mycket biologiskt nedbrytbar substans det finns i vatten. BOD är en kemisk analys för att avgöra hur snabbt organismer använder upp syrgas i en given mängd vatten 4 BOD vid Albäcksån Albäcksån, Y1 G2 STV 31 Halterna av BOD är lägre i Albäcksån än i provpunkterna runt tippen. nedströms, 2 BOD i Albäcksån uppströms, Halterna i Albäcksån nedströms tippen är marginellt förhöjda i förhållande till halterna uppströms.

13 Slutsatser Punkterna i Albäcksån visar värden som ligger i nivå med andra åar i kommunen. De går inte att särskilja Albäcksån från övriga åar i detta hänseende. Halterna vid de provplatser för lakvatten som finns runt Albäckstippen visar att dessaa är mycket högre i grundvattnet än de som finns i Albäcksån. En påverkan av lakvatten från tippen borde ha gett utslag i Albäcksån. Analyserna visar vidare att halterna av de uppmätta ämnena ligger i förhållandet 1:1 mellan uppströmspunkten och nedströmspunkten. Det betyder att halterna är desamma. Det kan således inte visas någon påverkan av lakvatten från Albäckstippen i Albäcksån. Den sammantagna slutsatsen blir att påverkan av lakvatten från Albäckstippen på Albäcksån kan inte påvisas.. MILJÖFÖRVALTNINGEN Johan Pettersson Miljöingenjör