Sluttäckning deponi MY

Transkript

1 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: E-post: MY Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar mot den konstruktion av sluttäckning som AB Gustaf Kähr ( ) har redovisat till MYN. MYN gör bedömningen att det finns några frågor som det är viktigt att verksamhetsutövaren har med sig i det kommande arbetet och förelägger därför AB Gustaf Kähr ( ) att Verifiera att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 50 liter per kvadratmeter och år genom att göra en slutlig beräkning och redovisning av läckaget genom sluttäckningen utifrån de material som slutligen valts. Uppgifterna redovisas till MYN tillsammans med den övriga dokumentation som ska lämnas in efter det att sluttäckningen genomförts. Beräkningar ska genomföras enligt Naturvårdsverkets handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken. Skaffa sig kunskap om och försäkra sig om att tätskiktet inte påverkas negativt av ovanliggande material (speciellt om de utgörs av avfall). Genomföra undersökningar av dagvattnets innehåll samt försäkra sig om att dagvattnets innehåll inte kommer att påverka bentonitmattans funktion negativt i det fall det skulle bli aktuellt att använda dagvatten för bevattning. I samband med den dokumentation som verksamheten lämnar när sluttäckningen är genomförd, redovisa material från aktuell leverantör av bentonitmatta som säkerställer att underliggande aska inte påverkar bentonitens funktion. I det fall det blir aktuellt med att använda dräneringsmatta utvärdera vad dräneringsmattan har för hållfasthet/beständighet över tid, vilket tryck den klarar och om det i framtiden finns behov av underhåll, byte eller reparation. Om avfall kommer att användas i skyddsskikt eller vegetationsskikt ska verksamheten också utvärdera dräneringsmattans hållfasthet mot kemisk påverkan. Ställningstaganden redovisas i den dokumentation som verksamheten kommer lämna in som visar hur sluttäckningen har utformats. Vara observant och skaffa sig kunskap i samband med lagring av massor på den gamla delen av deponin så att en ökad belastning inte ger upphov till oönskade sättningar och stabilitetsförhållanden. «Sokbegrepp» / «Arendetyp» Postadress Gatuadress Telefon Telefax Texttelefon Nybro kommun Dunderbergsgatan vx Samhällsbyggnadsnämnden Hemsida: NYBRO E-post: samhallsbyggnad@nybro.se

2 Redogörelse för ärendet AB Gustaf Kähr har genom åren på sitt verksamhetsområde på fastigheten Tallen 50 deponerat avfall. Karta, se bild 1 nedan. Platsen har använts som deponi sedan cirka år Från och med 1970 till 2003 har verksamheten haft tillstånd att använda platsen som intern industrideponi. Eftersom deponiverksamheten inte avslutats före den 16 juli 2001 omfattas verksamheten av förordning (2001:512) om deponering av avfall. Därmed har verksamhetsutövaren en skyldighet att lämna in en avslutningsplan till tillsynsmyndigheten för den nya delen av deponin. Den gamla delen av deponin omfattas inte av bestämmelserna utan har sedan tidigare sluttäckts enligt tidigare bestämmelser. AB Gustaf Kähr har lämnat in en avslutningsplan daterad samt kompletterande handlingar i ärendet upprättade av William Hogland, professor i Miljöteknik, Högskolan i Kalmar. Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om att godkänna avslutningsplanen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade samtidigt att AB Gustaf Kähr skulle vidta en rad försiktighetsmått, redovisningar och kontroller. Bild 1. Sedan avslutningsplanen antogs har verksamheten gjort utvärdering av resultat från lak-, dag- och grundvattenprovtagning, sättningsmätningar, beräkning av den naturliga geologiska barriären och provtagning av jord i deponin. I samhällsbyggnadsnämndens beslut framgår att 1. Senast 4 månader innan sluttäckningen påbörjas ska detaljutformning av konstruktion och funktion med ritningar och beräkningar redovisas till Myndighetsnämnden. 2. Senast 2 månader innan lagringen av material för sluttäckningens olika skikt (inklusive- avjämnings- och utjämningsskikt) sker, ska plats för lagring och slag och mängder av material redovisas till Myndighetsnämnden.

3 AB Gustaf Kähr har nu ( , , och ) kommit in med redovisning enligt ovanstående punkter. Myndighetsnämnden har nu att ta ställning till om nämnden har några synpunkter på den konstruktion av sluttäckning som AB Gustaf Kähr redovisat innan arbetena med sluttäckningen påbörjas eller på lagring av material inför sluttäckningen. Efter detta återstår för verksamheten enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut att Komma in med en dokumentation som visar hur sluttäckningen har utformats och på vilket sätt verksamhetsutövaren har kontrollerat att material- och arbetsbeskrivning och kvalitetssäkringsplan för att säkra kvalitets- och utförandekontrollen har följts i samband med arbetet med sluttäckningen. Dokumentationen ska vara inne senast 3 månader efter det att sluttäckningen slutförts. Senast 3 månader efter det att deponin har sluttäckts lämna in en reviderad version av det dokument som redovisar underhåll och den övervakning och kontroll som ska utföras vid deponin. Myndigheten ska därefter fatta beslut om att godkänna sluttäckningen enligt 32 förordning 2001:512) om deponering av avfall. 32 Förordning (2001:512) om deponering av avfall En deponi, eller en del av den, anses avslutad först när sluttäckningen har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. När sluttäckningen har slutförts och godkänts blir deponin en anmälningspliktig verksamhet enligt 29 kap 41 miljöprövningsförordning (2013:251). Anmälningsplikt C och verksamhetskod gäller för sluttäckt anläggning för deponering av avfall där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning. Under deponins efterbehandlingsfas ska verksamhetsutövaren enligt 33 förordning (2001:512) om deponering av avfall, se till att det i minst 30 år eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer vidtas de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Lagstöd MYN fattar beslutet med stöd av 26 kap 9, 21 och 22 miljöbalken (1998:808) och enligt 2 kap 1, 2, 3 och 26 kap 19 miljöbalken (1998:808). Motivering Allmänt

4 Enligt 31 förordning (2001:512) om deponering av avfall ska verksamhetsutövaren se till att en deponi som avslutas förses med sluttäckning. Sluttäckningen ska vara så konstruerad att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 50 liter per kvadratmeter och år för deponier för icke-farligt avfall. MYN vill att verksamheten verifierar detta genom att göra en slutlig beräkning och redovisning av läckaget genom sluttäckningen utifrån de material som slutligen valts. Uppgifterna redovisas till MYN tillsammans med den övriga dokumentation som ska lämnas in efter det att sluttäckningen genomförts för att verifiera att kraven enligt ovan uppfylls. Beräkningar ska genomföras enligt Naturvårdsverkets handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken. Verksamheten har valt att följa den praxis och vägledning som finns på området, bland annat Naturvårdsverkets allmänna råd till 3-33 förordningen (2001:512) om deponering av avfall (NFS 2004:5), Naturvårdsverkets allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall (NFS 2002:17) och Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi, Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512), Naturvårdsverkets rapport 5909 december 2008, Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap 34 miljöbalken (1998:808). Det kan vara positivt ur miljösynpunkt om avfall kan användas i konstruktion i syfte att återanvända material och spara på jungfruliga material. Men det gäller då också att man säkerställer kvalitén på materialet ur föroreningssynpunkt så att de inte utgör någon risk för hälsa och miljö. Material i sluttäckningen ska inte ha en negativ inverkan på täckningens funktion. Därför är det viktigt att noga utvärdera aktuella massors egenskaper innan de läggs på, särskilt om de utgörs av avfallsmassor. Om det blir aktuellt att använda avfall i konstruktionen kan det behöva anmälas till MYN alternativt sökas tillstånd hos länsstyrelsen enligt 29 kap 13 eller 14 miljöprövningsförordning (2013:251). MYN gör bedömningen att Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning är tillämpliga i de fall avfall används ovanpå tätskiktet. När det gäller hur många prov som bör uttas i respektive skikt kan det behöva avgöras från fall till fall beroende på vilket ursprung avfallsmassorna har. Det beror på hur homogena eller heterogena avfallsmassorna kan tänkas vara. Miljösamverkan Västra Götaland tillsammans med Miljösamverkan Värmland har tagit fram en tillsynshandledning för hantering av schaktmassor (2010) där de har föreslagit omfattning på provtagning. Där föreslås minst ett samlingsprov på cirka 200 m 3, minst 5 samlingsprov på volymer upp till 2000m 3 och för volymer därutöver tas minst ett prov per ytterligare 1000 m 3. Om avfallsmassor kommer att bli aktuella att använda är det också viktigt att verksamheten skaffar sig en strategi för att bedöma dem ur ett helhetsperspektiv. Verksamheten bör till exempel reflektera över om det kan finnas föroreningar i avfallsmassorna som det inte finns några generella riktvärden för och i så fall hur det ska hanteras. Total tjocklek på material ovanpå tätskikt kommer att vara 1,5 meter oavsett vilka alternativ för vegetationsskikt och dräneringsskikt som slutligen väljs. Det följer de rekommendationer som finns och bedöms utgöra ett tillräckligt skydd för tätskiktet när det gäller påverkan av frost. Nedan följer MYN:s bedömning och reflektioner när det gäller de olika skikten i sluttäckningen samt i övrigt för konstruktionen.

5 Omformning av deponin/avjämningsskikt Omformningen syftar till att ge deponin en sådan form och lutning så att god vattenavrinning erhålls. Bottenaska från den biobränslebaserade fjärrvärmeanläggningen kommer att användas till att forma deponin. Det finns allmänna råd om minsta och maximala lutning och verksamhetsutövaren planerar att hålla sig inom dessa rekommendationer med marginal. MYN har inga synpunkter på utförandet. Tätskikt med skydd Tätskiktet ska förhindra att vatten och syre tränger i avfallet. Verksamheten har valt att tätskiktet ska bestå av en bentonitmatta. Bentonitmattor är väl beprövade och vanligt förekommande lösningar på tätskikt i deponier. Bentonit är ett svällande lermineral. Bentonitmattan kommer att vara tillverkad med geotextil på båda sidor om mattan. MYN har inga synpunkter på detta materialval. Tätskiktet kommer att läggas med samma lutningar som underliggande avjämningsskikt. Tätskiktet har en central roll för täckningens funktion och därför är det viktigt att tätskiktets funktion inte äventyras på något sätt. Verksamheten har angett att det finns möjlighet att använda dagvatten för att bevattna tätskiktet för att få bentoniten att svälla. Mattan kommer att fuktas upp med den naturliga nederbörden och MYN anser därför att verksamhetsutövaren bör undvika att fukta tätskiktet med dagvatten. Om man ändå vill göra det är det mycket viktigt att verksamhetsutövaren skaffar sig kunskap om och undersöker dagvattnets innehåll för att inte påverka bentonitmattans funktion negativt. Exempelvis finns det litteratur som uppger bentoniten kan förlora sina tätande egenskaper på grund av jonbyte, till exempel om det kommer i kontakt med vatten innehållande salter. Vid möten mellan tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren har diskussionen varit uppe ifall askans ph-värde skulle kunna påverka det ovanliggande tätskiktet. Utifrån uppgifter vi fått från olika expertis (Statens Geotekniska Institut och leverantörer av bentonitmatta) verkar det som att risken är liten eftersom askan ligger under tätskiktet. MYN anser dock att leverantören av bentonitmattan ska intyga att askans ph-värde inte utgör något bekymmer för bentonitens funktion och att den informationen bifogas den dokumentation som lämnas till tillsynsmyndigheten efter sluttäckningen. Vid val av material ovanpå tätskiktet är det viktigt att verksamheten skaffar sig kunskap om och försäkrar sig om att materialen inte kommer att påverka tätskiktet negativt. Dräneringsskikt Verksamhetsutövaren har redovisat två alternativa lösningar när det gäller dräneringsskiktet. Fall A innebär att skiktet utgörs av en fin jord som skyddar tätskiktet (0,05 meter), dränering i form av till exempel makadam (0,2 meter) och materialavskiljande skikt av geotextil. Fall B innebär att en färdig dräneringsmatta läggs ovanpå tätskiktet. Ifall det skulle bli aktuellt med fall B gör MYN bedömningen att det är viktigt att verksamheten utvärderar vad dräneringsmattan har för hållfasthet/beständighet över tid, vilket tryck den klarar och om det i framtiden finns behov av underhåll, byte eller reparation. Ifall avfall kommer att användas i skyddsskikt och vegetationsskikt är det också viktigt att verksamheten utvärderar dräneringsmattans hållfasthet mot kemisk påverkan. MYN vill att dessa frågor och ställningstaganden redovisas i den dokumentation som verksamheten kommer lämna in som visar hur sluttäckningen har utformats. Skyddsskikt Skyddsskiktet har till uppgift att skydda tätskiktet mot frost, uttorkning, rotpenetration, erosion och annan mekanisk påverkan. Materialet bör ha god vattenhållande förmåga och vara stabilt mot nedbrytning för att undvika sättningar i materialet. MYN har inga synpunkter på det utförande som verksamhetsutövaren redovisat.

6 Växtetableringsskikt Växtetableringsskiktet syftar till att binda jorden och undvika erosionsrisk. Växterna bidrar också till minskad lakvattenbildning då de tar upp vatten och ökar avdunstningen. Verksamheten har föreslagit två alternativa jordar till växtetableringsskiktet, AMA DCL 11/1 alternativt AMA DCL 11/2. Verksamhetsutövaren har föreslagit ett skikt på minst 0,15 meter och som mest 0,3 meter. Enligt Avfall Sveriges Deponihandbok ( ) bör växtetableringsskiktet uppgå till cirka 0,2 meter. Om det skulle visa sig bli svårt att få ett växttäcke att etablera sig får verksamhetsutövaren vara beredd på att bättra på skiktet och komplettera med ytterligare sådd. Hur ytan sedan ska underhållas och skötas ingår sedan i den reviderade plan för underhåll, övervakning och kontroll som verksamhetsutövaren kommer att ta fram. Sådd När det gäller sådd är det viktigt att den anpassas till den jord som kommer att användas. Dränering mot väg och avslutad del av deponi Verksamhetsutövaren kommer att anlägga en dränering mot vägen på deponin och mot den avslutade delen av deponin vilket är positivt. MYN har inga synpunkter på det utförande som redovisats. Lagringsplats för massor Den aska som kommer att användas för omformning är redan upplagd på ytan som ska sluttäckas. Verksamhetsutövaren har redovisat att material till sluttäckningen kommer att placeras i anslutning till den yta som ska sluttäckas. Uppläggning av material är tänkt att ske på den del av deponin som redan är avslutad. När det gäller lagring av massor på den gamla delen av deponin bör verksamhetsutövaren vara observant så att en ökad belastning inte ger upphov till oönskade sättningar och stabilitetsförhållanden. Växtetableringsskikt kan också komma att mellanlagras vid mätstationen inom Kährs område. I den tekniska beskrivning som verksamhetsutövaren tagit fram inför upphandlingen ( ) har angetts begränsningar och försiktighetsåtgärder som entreprenören ska ta hänsyn till när det gäller lagring av material. Deponigas Det är vid deponin inte aktuellt med gasåtervinning för att aktivt nyttiggöra gasen för energiutvinning. Varken verksamhetsutövaren eller tillsynsmyndigheten har tidigare i ärendet funnit något behov av att beräkna eller mäta hur mycket deponigas som produceras vid deponin. Sättningar i deponin har analyserats och utvärderats sedan 2006 och visar på ytterst små rörelser i deponin, vilket indikerar att det inte förekommer någon snabb nedbrytning i deponin. Verksamhetsutövaren har bedömt att det inte finns något behov av att dränera ut deponigas i samband med sluttäckningen. Therese Andersson Miljöinspektör