Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling"

Transkript

1 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen och planeringen av detaljundersökningen. Den omfattar en uppskattning av antalet analyser som erfordrades för att minska osäkerheten i uppskattningen av olika parametrar till en acceptabel nivå, samt var provpunkter borde placeras för att minska osäkerheten i de rumsliga korrelationerna. Bakgrund Inför den fortsatta provtagningen av mark vid Banverkets impregneringsanläggning i Nässjö görs en uppskattning av hur det ökade antalet provpunkter påverkar osäkerheten i bedömningen av föroreningssituationen. Ett större underlag av analyser kommer med största sannolikhet att leda till en minskad osäkerhet vid bedömningen av föroreningssituationen vilket i sin tur påverkar osäkerheten i beräkningen av kostnader. Uppskattningen bör tolkas som en värdering av informationsvärdet i den senast analyserade punkten med syfte att mäta marginaleffekten och nyttan med en vidare provtagning. Av naturliga skäl går det endast att göra den här typen av uppskattningar för fysiska parametrar såsom analyserad halt, densitet, o.d. Eventuella osäkerheter som härrör från bedömda parametrar såsom schakt eller transportkostnader påverkas inte. Genomslaget på osäkerheten i kostnadsbilden kommer inte heller att vara direkt proportionell mot den minskade osäkerheten i exempelvis bestämningen av föroreningshalten eftersom osäkerheten i kostnad beror på flera parametrar av vilka en del är icke mätbara. Metod Konfidensintervallens utveckling Minskningen i medelvärdets konfidensintervall relativt antalet provpunkter uppskattas genom att extrapolera kurvorna som beskriver konfidensintervallets utveckling med antalet provpunkter med antagandet att standardavvikelsen och medelvärdet inte påverkas av det ökade antalet provpunkter. Konfidensintervallet antas ge en god bild av osäkerheten i den undersökta parametern. Konfidensintervallets utveckling undersöks för arsenik, PAH-C och PAH-Ö, densiteten och en sammanslagning av samtliga analyser i varje provpunkt normaliserade mot riktvärdet KM där det högsta relativa värdet i varje punkt används. Figur 1 visar ett exempel på konfidensintervallets utveckling med antalet provpunkter. WSP Environmental SE Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 2 (17) Utvecklingen för medelvärdets 80 procentiga konfidensintervall för PAH-c i friktionsjord 0.6 Konfidensgränser mg/kg TS Antal befintliga provpunkter Konfidensintervall Medelvärde Konfidensgränser Antal punkter Figur 1 80-procentiga konfidensintervallets utveckling med antalet provpunkter för PAH-C i friktionsjord. För att kunna jämföra konfidensintervall för olika ämnen normaliseras konfidensintervallet med respektive medelvärde, på så sätt presenteras konfidensintervallet som en andel av medelvärdet. Figur 2 visar konfidensintervallets utveckling relaterat till medelvärdet. 80 procentiga konfidensintervallen för PAH-c relativt medelvärdet Fyllning Torv Friktionsjord Värde relativt medel värdet Antal prover Figur 2 80-procentiga konfidensintervallets utveckling relativt medelvärdet. Som framgår av Figur 2 är osäkerheten avseende PAH-C störst i fyllningen, sannolikt på grund av att halterna i fyllningen varierar mer än i torven respektive friktionsjorden. För att systematisera utvärderingen undersöks först osäkerhetens utveckling baserat på samtliga analyser normaliserat med riktvärdet MKM, därefter i vilken jordart osäker-

3 3 (17) heten är som störst och sist vilken analys av PAH eller As som är behäftad med den största osäkerheten. Eftersom antalet analyser varierar för de olika ämnena/jordarterna och syftet är att utvärdera vilket informationsvärde som en ytterligare provtagning ger måste antalet prover som redovisas på x-axeln minskas med det befintliga antalet prover så att x-axeln visar antal nya prover i stället för det totala antalet prover som i Figur 2. Figur 2 ändrar då utseende i och med x-axelns förskjutning såsom det visas i Figur procentiga konfidensintervallen för PAH-c relativt medelvärdet Fyllning Torv Friktionsjord Värde relativt medel värdet Antal nya prover Figur 3 80-procentiga konfidensintervallets utveckling med antal nya prov i en fortsatt provtagning. Figuren ska tolkas så att en kurva med kraftigare lutning indikerar att de ytterligare proven ger en större mängd information avseende osäkerheten än för en flack kurva. Av Figur 3 framgår exempelvis att en provtagning av PAH-C i torven initialt ger relativt mycket information och konfidensintervallet minskar jämförelsevis snabbt. Rumslig korrelation Eftersom föroreningar av främst PAH och arsenik visat en rumslig korrelation är det kanske rimligt att fokusera den framtida provtagningen till de områden där interpolationsberäkningens standardavvikelse är som störst relativt den interpolerade halten (dvs. de områden där variationen i halt kan förväntas vara som störst). En konsekvens av den rumsliga korrelationen är då att olika områden delas in i olika storlekar på enhetsvolym vilket också är rimligt, eftersom det är mer kostnadseffektivt att ha en liten enhetsvolym i områden där halterna varierar kraftigt och vice versa. För att kunna dela in området i mer och mindre osäkra områden behövs först någon definition på vad som är ett osäkert interpolerat resultat. Kvalitativt är standardavvikelsen ett bra mått men för att kunna utesluta något område helt från vidare provtagning bör man också med en viss sannolikhet kunna säga att halten inte överstiger ett visst värde. Enklaste sättet att

4 4 (17) undersöka detta är att anta att den interpolerade haltens osäkerhet (dvs. det eventuella felet i interpoleringen) är normalfördelad och därefter beräkna någon percentil med hjälp av den interpolerade standardavvikelsen. Sannolikheten att halten överstiger värdet av exempelvis 90:e percentilen är då 10 %. För att jämföra de ämnen som visade en rumslig korrelation beräknas andelen interpolerade punkter där 90:e percentilen och 80:e percentilen är lägre än riktvärdet för MKM (för att normalisera mot något riktvärde). Osäkerheter vid bestämning av K d -värden Vilket K d -värde som används vid beräkning av platsspecifika riktvärden har strängt taget inget att göra med antalet provpunkter eller provplanen men har ändå, på samma sätt som densiteten, en stor betydelse för slutresultatet eftersom K d -värdet påverkar de platsspecifika riktvärdena. Därför undersöks också osäkerheterna förknippade med beräkningen av K d -värdet på samma sätt som för föroreningshalten. Resultat Konfidensintervallens utveckling Föroreningshalter Till att börja med undersöks konfidensintervallets utveckling för samtliga prov oavsett jordart eller analyserat ämne. Figur 4 visar resultatet av konfidensintervallets utveckling med antal nya prov baserat på samtliga 858 analyser från förundersökningen. Analyserna har först normaliserat mot riktvärdet MKM och det högsta relativa värdet har använts för varje punkt och därefter har detta värde delats med medelvärdet.

5 5 (17) 80 procentiga konfidensintervallet för halter normaliserade mot MKM relativt medelvärdet 0.3 alla analyser Värde relativt medel värdet Antal nya prover Figur 4 80-procentiga konfidensintervallets utveckling med antal nya prov baserat på alla analyser normaliserade mot KM. Kvoten mellan 80-procentiga konfidensintervallet och medelvärdet är med befintliga prover 0,27. Enligt beräkningen skulle det krävas ca 1900 ytterligare analyser för att minska konfidensintervallet till hälften, (dvs. 0,135 gånger medelvärdet). Man har med andra ord en relativt god generell bild av föroreningshaltens osäkerhet. Figur 5 visar resultatet efter en uppdelning i jordarter. Värde relativt medel värdet procentiga konfidensintervallen för halter normaliserade mot MKM relativt medelvärdet Fyllning Torv Friktionsjord Antal nya prover Figur 5 Konfidensintervallets utveckling uppdelat på de tre jordarterna.

6 6 (17) Av Figur 5 framgår att osäkerheten är som störst i torv och därefter fyllningen medan osäkerheten i föroreningshalt i friktionsjord är relativt liten. Underlaget utgörs av 427 analyser av friktionsjord, 380 analyser av fyllning och 51 analyser av torv. En analys av konfidensintervallens utveckling för de enskilda ämnena As, PAH-Ö och PAH-C visar samma trend, dvs. att en vidare analys av torven ger mest information i fråga om minskad osäkerhet i föroreningshalt. Detta beror sannolikt av att antalet analyser i torven är betydligt färre än för fyllning och friktionsjord. Mellan de olika ämnena är det inga stora skillnader i osäkerhet i torven, däremot i fyllningen är PAH-Ö och PAH-C mer osäkra än resultaten för arsenik. Densitet En känslighetsanalys av kostnadssimuleringen visar att den parameter som har störst inverkan på osäkerheten är densiteten. Något som inte är förvånande eftersom den fördelning som beskriver densiteten i fyllning är baserad på endast 7 prover. I torv och friktionsjord finns endast en respektive två genomförda mätningar av densiteten, osäkerheten i densitet för dessa jordarter är därför uppskattad och kan inte undersökas på detta sätt. Figur 6 visar utvecklingen för det 80-procentiga konfidensintervallet för densiteten i fyllning. 80 procentiga konfidensintervallet för densiteten i fyllning relativt medelvärdet Fyllning 0.5 Värde relativt medel värdet Antal nya prover Figur 6 Konfidensintervallets utveckling för densitet i fyllning. Som framgår krävs relativt få ytterligare prover av densiteten för att minska osäkerheten i bedömningen av densiteten. Gissningsvis är densiteten i torv och friktionsjord något mer väldefinierad (eftersom de är mer naturliga jordarter) men ändå relativt osäker. Antalet befintliga prover i torv och friktionsjord är dock, som nämnts, för få för att kunna göra någon prognos för medelvärdets konfidensintervall.

7 7 (17) K d värdet De beräknade K d -värdena i Nässjö har en jämförelsevis stor spridning mellan de olika proverna vilket i sin tur kan leda till ett alltför konservativt antagande vad gäller tilllämpligt K d -värde, eftersom den nedre gränsen för medelvärdets 95 procentiga konfidensintervall används. En bättre bestämning av och ett mer väldefinierat K d -värde kräver dock ett mer omfattande underlag med fler laktester. För att utvärdera nyttan av ytterligare laktester görs en prognos för utvecklingen av medelvärdets konfidensintervall med ökande antal prover. För prognosen antas, som tidigare, att standardavvikelsen och medelvärdet inte påverkas av det ökande antalet prover och att K d -värdena är lognormalfördelade. Antagandet är nödvändigt men antagligen konservativt eftersom urvalet av prover till underlaget inte varit slumpmässigt utan mer inriktat mot att undersöka K d -värdets spann vilket i sin tur sannolikt överskattar standaravvikelsen och därmed även konfidensintervallets storlek. Storleken på konfidensintervallet kommer med andra ord sannolikt att minska något mer än vad prognosen visar (eftersom standardavvikelsen idag antagligen är något överskattad). Figur 7 visar utvecklingen för det 80-procentiga konfidensintervallet för K d -värdena för PAH i fyllningen. Underlaget utgörs av 9 stycken beräknade K d -värden från laktester på fyllningsmaterial. Kd värde för PAH-c i Fyllning, Utvecklingen av medelvärdets 80 procentiga konfidensintervall relativt medelvärdet a) Konfidensgränser Antal prover

8 8 (17) Kd värde för PAH-ö i Fyllning, Utvecklingen av medelvärdets 80 procentiga konfidensintervall relativt medelvärdet Konfidensgränser Antal prover b) Figur 7 Konfidensintervallet utveckling för a) PAH-C och b) PAH-Ö i fyllning. Som framgår av konfidensintervallets storlek relativt medelvärdet är den bestämning som gjorts med de befintliga 9 proverna mycket osäker för PAH. Att konfidensgränserna är så pass asymmetriska är också en följd av att en del av de beräknade K d - värdena är extremt höga och att fördelningen är kraftigt skev (lång svans åt höger). I sammanhanget är det den undre konfidensgränsen som är intressant och Figur 8 visar en detaljbild av den undre konfidensgränsen för PAH-Ö.

9 9 (17) Kd värde för PAH-ö i Fyllning, Utvecklingen av medelvärdets 80 procentiga konfidensintervall relativt medelvärdet Konfidensgränser Antal prover Figur 8 Av Figur 8 framgår att ytterligare exempelvis 10 prover skulle höja den undre konfidensgränsen från 0.34 gånger medelvärdet till 0.46 gånger medelvärdet (för medelvärdet 10:e percentil). I praktiken innebär det att det K d -värde som används vid beräkningen av de platsspecifika riktvärdena ökar med ca 35 % (0.46/0.34 = 1.35) (utan att göra något avsteg från NV:s riktlinjer). Den uppskattade ökningen är i sig också något konservativ på grund av att 1) det 80-procentiga konfidensintervallet undersökts (det 90:e eller 95:e procentiga konfidensintervallet konvergerar ännu snabbare/brantare) och 2) sannolikt minskar också standardavvikelsen förutsatt att slumpmässiga prov väljs. Den grundläggande anledningen till att ett högre K d -värde kan användas är dock helt enkelt att K d -värdet är mer väldefinierat med fler prov. Situationen för As i fyllning är likartad men osäkerheten är något mindre. Figur 9 visar konfidensintervallet och en detalj av undre konfidensgränsen.

10 10 (17) Kd värde för As i Fyllning, Utvecklingen av medelvärdets 80 procentiga konfidensintervall relativt medelvärdet a) Konfidensgränser Antal prover Kd värde för As i Fyllning, Utvecklingen av medelvärdets 80 procentiga konfidensintervall relativt medelvärdet b) Konfidensgränser Antal prover Figur 9 Konfidensintervallet a) och undre konfidensgränsens b) utveckling med antalet prov för arsenik i fyllning. Med samma resonemang som för PAH skulle det tillämpade K d -värdet med ytterligare 10 prov vara ca 15 % högre än idag.

11 11 (17) Rumslig korrelation (föroreningshalter) Figur 10 a och b visar ett exempel där de interpolerade halterna och standardavvikelsen för arsenik i fyllning är överlagrat på en kartbild med en del av provpunkterna. Samtliga interpolerade resultat redovisas inte här eftersom materialet är alltför omfattande (se Bilaga 4,1B). a) b) Figur 10 a) Interpolerade halter och b) standardavvikelse för arsenik i fyllning.

12 12 (17) Som framgår av Figur 10 är standardavvikelsen i samma storleksordning som den interpolerade halten och osäkerheten därmed relativt stor för merparten av området. Möjligheten att helt utesluta något delområde undersöks genom att först beräkna de interpolerade punkternas 90:e och 80:e percentiler och jämföra dessa med riktvärdet för MKM (endast som jämförelse). Resultatet redovisas i tabell 1. Tabell 1 Andel av 90:e respektive 80:e percentilen som är lägre än riktvärdet MKM Andel lägre än riktvärdet MKM As 90%-il PAH övrigt PAH canc fyllning 0.0% 0.0% 0.0% torv 0.0% 1.3% 0.0% friktionsjord - 1.3% 85.8% 80%-il fyllning 0.1% 0.1% 0.0% torv 0.0% 17.4% 1.0% friktionsjord % 92.9% Som framgår är andelen interpolerade punkter som är lägre än riktvärdet MKM litet utom för PAH-C i friktionsjord. Friktionsjorden behöver dock ändå provtas förutsättningslöst eftersom halten av arsenik inte visat någon rumslig korrelation. Möjligheten att minska antalet analyser av PAH är också relativt liten eftersom halten PAH-Ö är så pass hög. Sammanfattning Densitet Den parameter som har störst förutsättningar att minska osäkerheten i kostnadsbedömningen är densiteten i fyllning där ett 20-tal ytterligare prov halverar osäkerheten. Densiteten är också en parameter som har stor betydelse för kostnaden eftersom den är direkt proportionell mot den förorenade massan jord. Densiteten i torv och friktionsjord är gissningsvis något mer väldefinierad eftersom jordarterna är naturliga. Det finns ändå anledning att ytterligare undersöka densiteten i dessa jordarter då underlaget endast utgörs av en respektive två mätningar. Förslagsvis görs ytterligare ett 20-tal mätningar av densiteten i fyllningen och ett 10-tal mätningar vardera i torven och friktionsjorden. Föroreningshalter Osäkerheten i föroreningshalt är relativt liten och det krävs därför en omfattande provtagning för att halvera osäkerheten i bedömningen av föroreningshalt, i storleksordningen 1900 ytterligare analyser. Med ett genomsnittligt borrdjup av 3 m och 6 ana-

13 13 (17) lyserade prov per punkt kräver detta minst 320 nya provpunkter. Behovet av kompletterande analyser är dock inte jämt fördelade mellan olika jordarter. Jordarternas mäktighet varierar också. Därför kan antalet provpunkter behöva vara ännu flera. Den jordart där föroreningshalten är mest osäker är torven och minst osäker friktionsjorden (se Figur 5). Av den anledningen verkar det rimligt att koncentrera provtagningen till fyllningen och torven och lägga provpunkterna i de områden där den rumsliga korrelation indikerar en stor osäkerhet (se nedan). Förslagsvis fördelas de behövliga analyserna enligt följande: Arsenik PAH Fyllning Torv Friktionsjord Eftersom fyllningen har en genomsnittlig mäktighet av ca 1,4 m och torven av ca 1,0 m behöver antalet provpunkter ökas till ca 400. Även om det rent statistiskt inte verkar vara nödvändig föreslår vi ändå att samtliga prov i alla fall i fyllningen analyseras med avseende på arsenik och metaller, för att skapa ett mera fullständigt underlag för den kommande efterbehandlingen. En beräkning av 90:e och 80:e percentilen av föroreningsnivån med antagandet att de interpolerade värdena har en osäkerhet som är normalfördelad visar att inget ämne eller jordart helt kan uteslutas från vidare provtagning (dvs. med 90- eller 80-procentig säkerhet uteslutas). Däremot kan det vara rimligt att ha en tätare provtagning i de områden där den interpolerade standardavvikelsen är som störst i förhållande till den interpolerade halten. Inte förvånande är standardavvikelsen som regel låg i de områden där det är något tätare mellan proverna (se Figur 10 b) vilket i sig inte innebär att kvoten mellan standardavvikelsen och den interpolerade halten är låg. De beräknade resultaten är samlade i kalkylblad som inte redovisas här men som bör ingå vid ett upprättande av en ny förtätad provplan. Förslagsvis används kvoten mellan standardavvikelsen och den interpolerade halten som riktlinje. Ett högt värde på kvoten innebär att den interpolerade halten är osäker och vice versa. Exempelvis har området mellan punkt W247 till W251 (Figur 10a) en interpolerad halt mellan 0 och 40 mg/kg medan standardavvikelsen (Figur 10b) för samma område är i storleksordningen 40 till 80 mg/kg, det interpolerade resultatet är alltså osäkert. Det motsatta förhållandet råder runt punkterna W 213 och W 209 där den interpolerade halten arsenik är > 400 mg/kg och standardavvikelsen mellan 40 och 80 mg/kg. Vid dessa punkter är man med andra ord relativt säker på att halten är hög. Följaktligen ger även en vidare provtagning i sådana områden mindre information. Den tidigare provtagningen har utgått från ett rutnät med en slumpvis utlagd punkt inom varje ruta. För att förtäta provtagningen delas lämpligen de befintliga rutorna in i fyra delar med en slumpvis utlagd provpunkt i vardera av de tre nya tomma rutorna. Förtätningen görs lämpligen i de områden där interpolationen kan betraktas som osäker. Huruvida resultaten i ett delområde är osäkert eller inte är i sig en definitionsfråga men viss vägledning ges av kvoten mellan standardavvikelsen och den interpolerade halten. Antaget, som tidigare, att osäkerheten är normalfördelad motsvarar medelvärdet, μ, ± standardavvikelsen, σ, ett ca 68 procentigt konfidensintervall, μ ± 2σ ett ca 95-procentigt konfidensintervall osv. Förslagsvis förtätas provtagningen för områden

14 14 (17) där kvoten mellan standardavvikelsen och det interpolerade värdet är större än 1 medan områden där kvoten är mindre än 1 lämnas som tidigare. En undersökning av samtliga analyser normaliserat mot MKM (där högsta relativa värdet representerar varje punkt) visar att även dessa normaliserade värden är rumsligt korrelerade för fyllning och friktionsjord (se Bilaga 4.1B). Förslagsvis används dessa interpolerade värden för att förtäta provplanen i stället för interpolationen av något enskilt ämne. Det bör påpekas att resultatet som redovisas i de interpolerade kartorna fortfarande är osäkert och att den rumsliga korrelationen som kan påvisas är relativt svag. Varför osäkerheterna som tas fram från de interpolerade värdena endast bör ses som en indikation på områden där provtagningen bör förtätas. Bestämning av K d -värde Den bestämning av K d -värde som är gjord idag är mycket osäker av främst två skäl, dels är underlaget litet och dels är urvalet av prover riktat mot att undersöka K d -värdets spann vilket sannolikt överskattar osäkerheten (standardavvikelsen). För att göra en mer noggrann bedömning av K d -värde görs förslagsvis ytterligare 10 till 20 laktester av fyllningsmaterial och om möjligt ett 10 tal laktester vardera i torven och friktionsjorden. Proven bör väljas slumpvis på samma sätt som provtagningen för kemiska analyser. Proverna som väljs ut för laktester bör dock helst ha en relativt hög halt förorening eftersom det annars finns en risk att analysen av lakvattnet har en halt under rapporteringsgränsen vilket medför att K d -värdet inte går att beräkna för det aktuella provet. Dessutom är det rimligen främst lakbarheten från förorenade prov som är intressant ur ett miljöperspektiv. Syftet med denna provtagning är som nämnts att förbättra underlaget för beräkningen av de platsspecifika riktvärdena.

15 15 (17) Bilaga 4,1B Variogram och interpolerade resultat för samtliga analyser från förundersökningen i fyllning och friktionsjord. Fig. A Variogram för friktionsjord, samtliga ämnen normaliserade mot MKM. Fig. B Variogram för fyllning, samtliga ämnen normaliserade mot MKM.

16 16 (17) Fig. C Interpolerade halter (överst) och standardavvikelse (underst) i friktionsjord, baserat på samtliga ämnen normaliserade mot MKM.

17 17 (17) Fig. D Interpolerade halter (överst) och standardavvikelse (underst) i fyllning, baserat på samtliga ämnen normaliserade mot MKM.

Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter

Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter Uppdragsnr: 10059253 1 (8) Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter Underlag Provtagningen har genomförts i punkter slumpvis utlagda i ett rutnät som täcker hela det aktuella

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning Rapport 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning KUND

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun Geoteknisk undersökning. PM Handläggare: Mats Granström WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: 026-66 35 50 Fax: 026-66 35 60 WSP Sverige

Läs mer

1 Inledning. 2 Yttrande

1 Inledning. 2 Yttrande PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar

Läs mer

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster. Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,

Läs mer

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation PM Geoteknik PROJEKTERINGSUNDERLAG Upprättad 2010-05-28, reviderad 2010-05-31 Upprättad av: Mats Tidlund PM Geoteknik Kund Kungsängen Golf

Läs mer

DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR

DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR PM - GEOTEKNIK OCH MILJÖGEOTEKNIK DEL AV DJURÄNGEN 2:4, KALMAR 2015-08-25 Uppdrag: 262869 Del av Djurängen 2:4, Kalmar (Söder om Slöjdaregatan) Titel på rapport: PM - Geoteknik och Miljögeoteknik Status:

Läs mer

Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning

Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning PM Geoteknik och Miljö Projektledare Sören Westberg AB Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Sundsvall 2016-03-02 Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Datum 2016-03-02 Uppdragsnummer 1320018771

Läs mer

Om att använda statistik vid förorenade områden. Tidigare arbeten. Upplägg. Målsättning. Syften och strategier vid miljötekniska

Om att använda statistik vid förorenade områden. Tidigare arbeten. Upplägg. Målsättning. Syften och strategier vid miljötekniska VÄRLDENS SKILLNAD Om att använda statistik vid förorenade områden Jenny Norrman Chalmers tekniska högskola, Bygg- och miljöteknik, geoavdelningen jenny.norrman@chalmers.se 031-772 2182 Statens geotekniska

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa

Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa PM Sida: 1 (5) Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2012-10-17 602817 Handläggare Ert datum Er beteckning Sofie Lücke PM Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt

Läs mer

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46

Läs mer

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och

Läs mer

Geotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04

Geotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04 Geotekniskt PM 1 2014-04-04 Upprättad av: Sayle Shamun Granskad av: Sven-Åke Öhman Godkänd av: Fredrik Stenfeldt GEOTEKNISKT PM 1 Kund Sindeman Byggnads AB Att: Jon E Sindeman Propellervägen 4 B 183 62

Läs mer

MIFO fas 2, Ånge Bangård

MIFO fas 2, Ånge Bangård Ånge kommun MIFO fas 2, Ånge Bangård Östersund 2011-12-09 MIFO fas 2, Ånge Bangård Datum 2011-12-09 Uppdragsnummer 61811146630 Utgåva/Status Version 1 Kristina Tajani Patrik von Heijne Christian Maurice

Läs mer

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Louise af Klintberg Lösningar Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011 Uppgift 1 a) För att få hög validitet borde mätningarna

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Uppdragsnr: 10223501 1 (5) SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Samråd inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enl. 11 kap. miljöbalken och miljöfarlig verksamhet enl.

Läs mer

Viksjö Centrum och Tegvägen Planerade byggnader. Översiktlig geoteknisk utredning PM nr 1 PROJEKTERINGSUNDERLAG JÄRFÄLLA, VIKSJÖ

Viksjö Centrum och Tegvägen Planerade byggnader. Översiktlig geoteknisk utredning PM nr 1 PROJEKTERINGSUNDERLAG JÄRFÄLLA, VIKSJÖ JÄRFÄLLA, VIKSJÖ Viksjö Centrum och Tegvägen Planerade byggnader Översiktlig geoteknisk utredning PM nr 1 2012-05-28, rev 2012-12-22 PROJEKTERINGSUNDERLAG Upprättad av: Lars Henricsson/Mattias Hammarstedt

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,

Läs mer

Sanering MILO Förskola

Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Sundbybergs Stad Sanering MILO Förskola Stockholm 2015-09-15 Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Datum 2015-09-15

Läs mer

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning

Läs mer

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN Södra Kronholmskajen Version 2 Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 Södra Kronholmskajen PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen

Läs mer

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag: PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden

Läs mer

ATRIUM LJUNGBERG AB SICKLAÖN 346:1, NACKA

ATRIUM LJUNGBERG AB SICKLAÖN 346:1, NACKA OKTOBER 2013 ATRIUM LJUNGBERG AB SICKLAÖN 346:1, NACKA ADRESS COWI AB Solna Strandväg 78 171 54 Solna Sverige TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se PM GEOTEKNIK PLANERINGSUNDERLAG PROJEKTNR.

Läs mer

RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28. Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin

RAPPORT. Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28. Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin RAPPORT F3 E.ON Osmundgatan, Örebro 2014-11-28 Upprättad av: Hans Björn Granskad av: Johan Lundin RAPPORT F3 E.ON Osmundgatan, Örebro Kund E.ON Elnät Sverige AB Östra Promenaden 5 601 71 Norrköping Konsult

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330 VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

PM Planeringsunderlag Geoteknik. Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13. Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson

PM Planeringsunderlag Geoteknik. Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13. Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson Geoteknik Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13 Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson Geoteknik Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla Kund Länsförsäkringar i Göteborg och

Läs mer

Del av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT/GEOTEKNIK (MUR/GEO)

Del av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT/GEOTEKNIK (MUR/GEO) W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\14087 Bua 10248 mfl, Varberg\Dokument\MUR\14087 Bua 10248 mfl, Varberg MUR.docx VARBERGS KOMMUN Del av fastigheterna Bua 4:94, Bua 10:108 och Bua 10:248

Läs mer

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden Norrköpings kommun, mark och exploatering Uppsala 2011-10-07 PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl.

Läs mer

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 23 februari 2004, klockan 8.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 23 februari 2004, klockan 8.15-13.15 Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för Statistik Tentamen i Statistik, STA A och STA A3 (9 poäng) 3 februari 4, klockan 85-35 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Workshop om remiss för riskbedömning

Workshop om remiss för riskbedömning Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

PM_10195396.01. Bullerutredning kv. Garvaren 23, Karlskrona

PM_10195396.01. Bullerutredning kv. Garvaren 23, Karlskrona Uppdragsnr: 10195396 1 (5) PM_10195396.01 Bullerutredning kv. Garvaren 23, Karlskrona \\ser01mlm1se\projects\3702\2014\10195396 - Bullerutredning Garvaren 23, Karlskrona\3_Dokument\PM_10195396.01_Bullerutredning_Garvaren23_Karlskrona.docx

Läs mer

Process Guide Rensmuddring

Process Guide Rensmuddring COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

TEOM IVL s filtermetod

TEOM IVL s filtermetod SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord

Läs mer

k x om 0 x 1, f X (x) = 0 annars. Om Du inte klarar (i)-delen, så får konstanten k ingå i svaret. (5 p)

k x om 0 x 1, f X (x) = 0 annars. Om Du inte klarar (i)-delen, så får konstanten k ingå i svaret. (5 p) Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1901 SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK MÅNDAGEN DEN 17 AUGUSTI 2009 KL 08.00 13.00. Examinator: Gunnar Englund, tel. 790 74 16. Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Praktikfall: Kv. Verkstaden 14 Teori: Representativ halt, referenshalt, stickprov & beskrivande statistik, konfidensintervall & UCLM95 Diskussion:

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 2006, Kl 08.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 2006, Kl 08.15-13.15 Tentamen i Statistik, STA A och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 00, Kl 0.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema och tabellsamling (dessa skall returneras). Egen miniräknare.

Läs mer

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:

Läs mer

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad

Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Helsingborgs Stad Kommunstyrelsens förv Marianne Toreblad Statistik över Helsingborg brukar vanligtvis presenteras per statistikområde i staden, men här presenterar och analyseras statistiken oberoende

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service NFO Infratest Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service Jonas Persson Information om ingivarenkäten 2002

Läs mer

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar Author Fredrik Zachrisson Phone +46 10 505 47 41 Mobile + 46 (0)76-772 43 53 E-mail fredrik.zachrisson@afconsult.com Recipient Håbo Kommun Plan- och utvecklingsavdelningen Märit Olofsson Nääs 746 80 Bålsta

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Överbyggnadsbeskrivning

Överbyggnadsbeskrivning 2016/06/28 13:53 1/12 Överbyggnadsbeskrivning Överbyggnadsbeskrivning Använd funktionen för att definiera/modifiera vägens överbyggnad. Funktionen kan också användas för Rehabiliteringsprojekt rehabilitering.

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer