Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)

Transkript

1 Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013

2 2 1. Bakgrund syfte För vem ch för vad gäller 2.15? Vad består prdukterna av idag? Miljöaspekter att ta hänsyn till Lagstiftning ch myndighetsåtgärder Benchmarking vilka krav ställer andra? Diskussin Ändringsförlag med kmmentarer Förslag på reviderade kriterier - Summering Bilaga 1. Ämnen i vanliga rengöring/desinfektinsmedel Bilaga 2: Bra Kemråds generella kriterier... 41

3 3

4 4 1. Bakgrund syfte Kraven kring rengöring, desinfektin ch bekämpning (Regel 2.15) återfinns bland KRAV allmänna regler ch är alltså giltig för att licensierade företag består av följande delavsnitt: Försiktighetsprincipen Utbytesprincip Förebyggande åtgärder Miljömärkta rengöringsmedel Dkumentering av desinfektin ch bekämpning Tillåtna metder vid desinfektin ch bekämpning Prövning av andra metder ch kemiska prdukter Bekämpning i lkaler utan KRAV- certifierade prdukter Reglerna är delvis föråldrade ch behöver uppdateras ch utvecklas i samband med den pågående regelrevisinen av kapitel 1-3. Särskilt listan över gdkända metder ch medel bör gås igenm utifrån vad sm faktiskt förekmmer idag. Reglerna behöver ckså preciseras ch förtydligas. Denna förstudie tittar närmare på: vilka rengörings/desinfektin/bekämpningsprcesser sm används av krav- anslutna idag eller skulle kunna kmma att användas m kraven tillät det. häls- ch miljöaspekter av medlens användning vilka mtsvarande krav sm ställs av andra relevanta miljömärkningsrgan (natinell ch internatinell jämförelse). Även andra jämförbara system, sm exempelvis mejeribranschens Bra Kemråd beskrivs. (Benchmarking) Hur EU:s förrdningar ser ut på mrådet ch hur dessa påverkar vilka krav sm kan ställas. Källr ch metdik I samband med en tidigare revisin av regel 2.15 gjrdes en studie av rengöring ch desinfektin vid eklgisk prduktin av mjölk ch kött. Studien var i frmen av ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskla ch handleddes av persnal från KRAV. 1 Rapprten består av en inventering av vanligt förekmmande ämnen i rengörings- ch desinfektinsmedel inm livsmedelskedjan ch särskilt inm KRAV- licensierade anläggningar. Delar av rapprten har använts sm grund för avsnitt 3 ch 4. Källr har i övrigt varit utredningar ch annan infrmatin från myndigheter ch branschrgan. Synpunkter ch rekmmendatiner från KRAVs egna arbetsgrupper ch kalibreringsmöten med certifieringsrganen har ckså använts sm underlag. 1 Ivarssn, Sfie: Rengöring ch desinfektin vid eklgisk prduktin av mjölk ch kött. Examensarbete, Institutinen flr Kemi ch Biteknik, CTH, 2006.

5 5 Rapprten avslutas med förslag på reviderade krav. Förslagen är tänkta sm underlag för diskussiner internt inm KRAV ch för dialg med KRAV- anslutna företag. Med ambitinen att de slutliga kraven blir så väl grundade ch effektiva sm möjligt för att driva på miljöanpassning i alla led.

6 6 2. För vem ch för vad gäller 2.15? 2.15 tillhör de allmänna regler sm ska tillämpas av alla KRAV- licensierade företag. Även m regeln ursprungligen kanske mest har skrivits med tanke på djurhållning ch förädlingsindustri så gäller den idag även för fiske, butiker, strhushåll ch restauranger. Vad är rengöring, desinfektin ch bekämpning? Begreppen rengöring, desinfektin ch bekämpning är inte närmare definierade i reglerna vilket kan göra det svårt för licenstagare att veta vad sm gäller. Här är ett försök att bestämma dem: Rengöring innebär att man avlägsnar smuts. Det kan ske trrt eller vått genm mekanisk eller hydrmekanisk bearbetning. Hjälpmedel inkluderar lika verktyg sm brstar, trasr eller högtryckstvätt. Ofta används rengöringsmedel sm kemiskt sett ftast är detergenter för att lösa fett ch smuts. Hetvatten eller ånga kan användas för att ersätta rengöringsmedel. Med mera. Desinfektin är en behandling av lkaler, materiel eller persner med fysikaliska eller kemiska medel så att risken för överföring av smitta elimineras. Detta innebär inte att alla mikrrganismer avlägsnats eller avdödats (sm sker vid sterilisering) utan att mängden av ptentiellt patgena mikrrganismer reducerats så långt att smittrisken eliminerats. Inm ramen för desinfektin kan ckså behandling av luft ch vatten för att hindra spridning av smitta anses falla. Med bekämpning menas här trligen i första hand bekämpning av skadedjur, sm gnagare, skadeinsekter, etc. framför allt i byggnader. Eventuellt mfattas även växtbekämpning i anslutning till byggnader ch anläggningar? Bekämpning kan innebära användning av ett bilgisk ett kemiskt bekämpningsmedel (antingen ett växtskyddsmedel eller en bicid). Alla tre begreppen kan inrdnas under begreppet hygienåtgärder. På många samhällsmråden arbetar man med hygienplaner ch strategier (t.ex. sjukhus, livsmedelsindustri ch strkök) ch det finns skäl att använda begreppet hygien även i KRAV- reglerna. Mer m detta senare. Regelns tillämpningsmråde Så vad av allt detta mfattas av regel 2.15? Till att börja med kan vi räkna brt sådant sm regleras i mer detalj på annan plats i regelbken ch därför knappast kan anses styras även av Det är till exempel:

7 7 Bekämpning av skadedjur på djur inm prduktinen, t ex mask ch hyra. Sådant behandlas mer ingående i regelmråde 5.10 m häls- ch sjukvård av djur. 2 Bekämpning inm växtdlingen. EU- förrdningen ch KRAV- reglerna (regel 4.4) beskriver detaljerat vilken bekämpning sm är tillåten i växtprduktin. Även med dessa mråden undantagna finns det mängder av situatinen ch prcesser sm faller under Några exempel på ändamål/mråden sm regeln kan anses gälla för ges i rutan: prduktins- ch lagerlkaler för växtprduktin. växthus lkaler för djurhållning anläggningar för mjölkprduktin! rengöring av juver ch spenar! rengöring av mjölkninganläggningar! rengöring av dricksvattenutrustning övriga lkaler för djurhållning Klövvård lkaler för livsmedelsförädling mejeri slakteri kvarn ch bageri annan livsmedelsprduktin Fdertillverkning Vattenbruksanläggningar Bidling transprtfrdn/- tankar. Rengöring av lantbruksmaskiner, m.m. Strkök ch restauranger Rengöring av lkaler Rengöring av köksutrustning Butik Rengöring av butikslkaler Inm varje mråde förekmmer i sin tur många lika hygienåtgärder, sm exempelvis desinfektin av ytr, skr, verktyg, instrument, dricksvatteninstallatiner. Även saneringsarbete av lkaler ch utrustning före eller efter prduktinen av KRAV- prdukter är viktig att ta med i beräkningen av miljöeffekter. Det är dck inte realistiskt att beakta samtliga dessa behv vid den nuvarande revideringen av Snarare handlar det nu m att ringa in ch hantera de mråden sm är mest relevanta att ställa krav utifrån. Om det finns möjlighet 2 Vid användning av utskrivna veterinärmedicinska preparat så gäller reglerna för veterinärmedicinska behandlingar enligt KRAV regel De flesta kvalster klassas sm parasiter.

8 8 vre det bra att scanna av verksamheterna för att lista ptentiella eller reella knsekvenser av hygienarbetet. Var sker exempelvis de största utsläppen av txiska ämnen till känsliga recipienter? I faktarutan nedan beskrivs några centrala rengöringsfunktiner i livsmedelskedjan: Mjölkgården Diskning av mjölkningsanläggningen har en central rll när det gäller att hålla bakterieantalet nere. Bakterier förökar sig snabbt i anläggningen ch det är därför viktigt att disklösningen löser upp ch sköljer ut fett, prtein, kalk, järn ch mangan. En väl genmförd diskning består av Försköljning: Ljummet vatten (ca C) sköljs genm systemet för att avlägsna mjölkrester. Anläggningen värms ch förbereds för cirkulatinsdisk. Cirkulatinsdisk: Varmt vatten (60-80 C) ch diskkemikalier cirkuleras genm systemet. Hög temperatur ger hög effekt. Kemikaliernas funktin är huvudsakligen att lösa rester från ytrna ch hålla dessa i lösning så att de kan sköljas ut med disklösningen. Vanligast är en alkalidminerad diskning med en klrkmbinerad alkali ch en syradisk allt från en gång i veckan till en gång i månaden. Ofta används flytande prdukter även m pulver frtfarande är relativt strt. Allt fler gårdar går dck över till växeldisk med syradisk på mrgnen ch alkali på kvällen. Idag finns ckså helt klrfri diskning sm nrmalt körs i växeldiskförfarande. Båda dessa alternativ av växeldisk ökar starkt på marknaden. I övrigt så rengörs fta utrymmen med högtryckstvätt ch eventuellt någt rengöringsmedel. Mejeri På mejeriet rengörs alla ledningar, tankar ch inre system med s k Cleaning in Place, CIP. Med det menas att rengöringen sker i ett slutet, sammanhängande system utan att utrustningen måste plckas isär. Det är vanligt att använda sig av ett s.k. tvåfas- system. Först töms ch dräneras systemet på restmjölk. Därefter används varm (ca 85 C) lut (ca 1%- ig NaOH- lösning) för att avlägsna fett ch rganiskt material. Efter luten sköljs systemet ch sedan används varm salpetersyra (ca 1 %- ig) för att bryta ned prteiner ch ta brt beläggningar. Både luten, syran ch vattnet återanvänds under diskningarna. Varje natt desinficeras anläggningarna med hett vatten. Eklgiska prdukter måste enligt KRAV:s regler hållas separerade från de knventinella ch därför körs alltid de eklgiska först. Förr desinficerades anläggningarna alltid med klr men detta har upphört b la av miljöskäl ch idag används endast klrinnehållande medel vid särskilda behv t ex vid kraftig kntaminering. Idag arbetar man istället med förebyggande åtgärder sm t ex hygienisk design. Övrig rengöring ch desinfektin på mejerier inkluderar yttre rengöring av maskiner, glv, väggar ch andra ytr sm kmmer i kntakt med livsmedel. Detta görs med högtryckstvätt ch skumrengöringsmedel t ex med desinficerande verkan. Bansmörjmedel är särskilda medel sm används för att rengöra alla banr ch rullband sm transprterar prdukter, backar, vagnar dyl. Dessa medel appliceras autmatiskt direkt på banrna ch rengöring sker

9 9 kntinuerligt. Även tankbilarna rengörs på mejeriet. Tillvägagångssättet varierar mellan lika mejerier men det är vanligt med en särskild tvätthall för detta ändamål. Slakteri/ charkuteri Rengöring utförs efter dagens prduktin så att det är rent inför mrgndagen. Maskiner plckas isär ch prduktrester ch annat löst material splas brt med t ex högtryckstvätt. De grva resterna samlas upp för att inte hamna i avlppssystemet. Därefter används skumrengöringsmedel för att täcka all utrustning, väggar, glv dyl. Efter föreskriven tid splas skummet av ch den upplösta smutsen följer med. Efter rengöringen sker desinfektin genm att ett desinfektinsmedel läggs på t ex med spruta. Detta ska ckså verka under föreskriven tid ch sedan ftast sköljas av. Då köttet förädlas till lika färdigvarr - t ex vid tillverkning av rökta prdukter - kan det krävas särskilda rengöringsrutiner ch medel. Sådan särskild rengöring förekmmer dck sällan dagligen utan ftare veckvis eller mer sällan. CIP- rengöring förekmmer även i charkindustrin, där det är tillämpbart. Då används t ex ett alkaliskt cirkulatinsdiskmedel antingen med eller utan desinficerande verkan. Desinfektinsmedel anpassade för CIP- rengöring kan ckså användas i systemet efter avslutad disk. Växthus Källr: Ivarssn 2006, EGTOP 2013 Inm växthusdling används desinfektinsmedel både till rengöring av växthuset i sig, av inredning ch annan utrustning sm drivbänkar, brickr, behållare, krukr, verktyg ch bevattningssystem ch/eller vattnet sm används för bevattning. Desinfektin är ckså viktigt i svampdlingar. I frilandsdling görs desinfektin endast under särskilda förhållanden. I mråden där pärnpest inträffar måste verktyg desinficeras regelbundet under beskärningen av fruktträden så att sjukdmen inte sprids vidare. Byggnader, utrustning ch verktyg sm används för lagring ch transprt måste desinficeras regelbundet. Desinfektin av hander, handskar ch stövlar kan ckså krävas.

10 10 3. Vad består prdukterna av idag? Kemikalier med uppgift att lösa upp ch avlägsna smuts ch bakterier är närmast per definitin häls ch/eller miljöskadliga eftersm de verkar ytaktivt ch skall skadliggöra mikrrganismer. Ett rengöringsmedel innehåller nrmalt upp till ett tital lika ämnen. Funktinellt sett ska medlet lösa upp ch avlägsna smuts från ytr, ch därefter se till att smutsen inte åter fäster på tvättgdset utan försvinner ut med tvätt ch sköljvattnet. Flera kemikalier har ckså sm funktin att ptimera betingelserna för denna prcess, exempelvis kmplexbildare sm håller brta störande ämnen ch ph- justerare sm skapar ett ptimalt ph. Desinfektinsmedel är i princip uppbyggda på samma sätt sm rengöringsmedel men innehåller dessutm en eller flera bicidämnen sm är verksamma mt lika mikrrganismer, t ex bakterier, svampar, sprer ch virus. Ämnesgrupp Funktin Miljöeffekt Tensider Ytaktiva ch tvätteffektiva ämnen sm används i alla rengöringsmedel. De minskar vattnets ytspänning ch löser smuts ch fett. På grund av de ytaktiva egenskaperna är de flesta tensider mer eller mindre giftiga för vatten- levande rganismer. Deras egenskaper gör att de kan störa utbyte ch transprt av lika ämnen. Till exempel kan transprten av syre genm bilgiska membraner sm gälar störas hs fiskar. Anjniska tensider sm vissa alkylsulfater ch vissa alkylsulfnater räknas därför sm txiska för vattenlevande rganismer ch då framförallt för fiskar. Fenletxilater bildar svårnedbrytbara, giftiga ch fettlösliga mellanprdukter när de bryts ned. Kmplexbildare Alkali Används för sin förmåga att kmplexbinda metalljner. När en metall är bunden till ett kmplex kan den få ökad eller minskad reaktivitet berende på val av kmplexbildare, ph m.m. Fsfat används i många rengöringsmedel för att binda magnesium- ch kalciumjner. Fsfat hindrar även återsmutsning ch kalkbeläggningar. En högt ph är väsentligt i många industriella rengöringsprcesser. Alkali bryter ned prteiner, förtvålar fetter ch kan även ha anti- mikrbiella egenskaper vid högre kncentratiner. Vanligast ch mest effektiva är starka alkali sm t.ex. kaliumhydrxid ch natriumhydrxid. Syrr löser effektivt upp lika slags beläggningar, Kmplexbildare kan även binda tungmetaller sm därmed ges en ökad rörlighet i mark ch reningsverken. Eftersm kmplexbildare fta är svårnedbrytbara så finns det en risk för att de passerar rakt genm reningsverken ch har de då bildat kmplex med tungmetaller så riskerar dessa att hamna i vattenmiljön där de kan göra str skada. Denna effekt gäller främst kmplexbildare sm EDTA ch fsfnater. Fsfater ch fsfnater bidrar till övergödning ch belastning av sjöar ch vattendrag. Den huvudsakliga miljöpåverkan hs alkali berr av dess höga ph. Ett ph på 8.5 eller högre har förstörande effekt på alger ch när det kmmer över ph 9 så drabbas även fiskar. Därför är det viktigt att eventuella utsläpp späds ut rdentligt eller neutraliseras. Aminer ch kväveinnehållande alkali kan genm sitt kväveinnehåll bidra till övergödning men detta bidrag anses vara försumbart. Vid ett eventuellt utsläpp är det syrrnas låga ph sm

11 11 Syrr Lösningsmedel Knserverings- medel Övriga tillsatser mineraler ch salter sm förekmmer i hårt vatten. Syrr kan även ha desinficerande verkan vid högre kncentratiner. Någn av följande syrr är vanliga; salpetersyra, saltsyra, fsfrsyra, ättiksyra eller myrsyra. Syrrna används fta inm livsmedelsindustrin för rengöring ch desinfektin av slutna system, s.k. Cleaning in Place, CIP. Inm livsmedelsindustrin är lika alkhler sm etanl, isprpanl, glykler, glycerl. Även glykletrar, glykleterestrar (- acetater) ch fettsyraestrar vanliga. Knserveringsmedel tillsätts i vattenbaserade rengöringsmedel för att förhindra tillväxt av mikrrganismer sm bakterier, alger ch svampar sm kan ge försämrade prduktegenskaper. Exempel är bensesyra, mjölksyra ch frmaldehyd. Blekmedel, emulgatrer, enzymer, färgämnen, parfymer, krrsinsskydd, mjukgörare, skumdämpande medel, med mera. kan rsaka skada för bakterier ch vattenlevande rganismer. När det gäller försurning så antas utsläpp av syrr till avlpp inte ge någn försurande effekt eftersm all syra i regel neutraliseras med lut innan den lämnar industrin. Organiska syrr sm fsfrsyra ch salpetersyra kan rsaka övergödning p g a sitt innehåll av fsfr respektive kväve men detta kan reningsverken hantera så det anses inte vara någt större miljöprblem. Kan påverka miljön på lika sätt ch i lika mfattning. En del lösningsmedel kan ha en negativ effekt på vattenrganismer ch avlppsreningsverk medan andra kan påverka växtlighet, bidra till bildning av luftförreningar ch smg. Krtkedjiga glykletrar ch glykleterestrar misstänks kunna ge reprduktins- ch fsterskadr. Även vissa av de mer långkedjiga varianterna misstänks kunna ge liknande skadr. Ofta mycket giftiga för vattenlevande rganismer ch klassificeras därför fta sm miljöfarliga. Kan vid högre kncentratiner störa viktiga bikemiska prcesser i reningsverk ch yttre miljö. Färgämnen ch parfymer kan vara txiska rganiska ämnen ch är därför fta klassificerade sm miljöfarliga, hälsskadliga ch/eller allergiframkallande. Detta trts att de kan vara naturligt förekmmande, sm i fallet med parfymämnena limnen ch cumarin. Desinfektinsmedel. Inm livsmedelsindustrin används desinfektinsmedel på ytr sm kmmer i direkt kntakt med livsmedel. Antingen rengörs ytan först med ett rengöringsmedel för att sedan desinficeras med ett desinfektinsmedel eller så används ett kmbinerat rengörings- ch desinfektinsmedel. Bakterier kan utveckla resistens mt biciden. Bakteriesprer har störst mtståndskraft mt desinfektinsmedel. Bakterier kan även skydda sig genm att rganisera sig i s.k. bifilmer. Bicider sm är vanligt förekmmande vid desinfektin inm livsmedelsprduktin: Ämnesgrupp Beskrivning Milljöpåverkan Alkhler De vanligaste alkhlerna sm används är etanl, isprpanl ch n- prpanl (1- prpanl). De har ett brett verkningsmråde mt vegetativa bakterier, virus ch svamp, men klarar inte sprer. De verkar snabbt men avdunstar Alkhler är i regel inte bedömda sm miljöfarliga då de är relativt lättnedbrytbara ch har ringa eller ingen giftighet för vattenlevande rganismer.

12 12 Syrr Alkali Aldehyder Klrföreningar Kvartära ammnium- föreningar Aktivt syreföreningar (perxider) ckså snabbt ch kräver höga kncentratiner. Starka syrr sm salpetersyra, saltsyra ch fsfrsyra ch svaga syrr sm citrnsyra ch ättiksyra kan förekmma men är av mindre betydelse för desinfektin då deras huvudsakliga funktin är att lösa upp rganiska avlagringar Starka alkali sm natriumhydrxid ch kaliumhydrxid höjer ph ch skapar en gästvänlig miljö för mikrrganismer. Desinfektin är liksm för syrr dck inte alkalis huvudfunktin Frmaldehyd ch glutaraldehyd kan användas för desinfektin. De har ett brett verksamhetsmråde ch verkar snabbt vid låga kncentratiner Den vanligaste klrföreningen i desinfektinsmedel i livsmedelsindustrin är natriumhypklrit (NaClO- ). Dessa katjntensider har antimikrbiella egenskaper då de interfererar med membran i t ex bakterieceller Aktivt syre- föreningar sm perättiksyra ch väteperxid används för desinfektin p.g.a. sina xidativa egenskaper. Båda uppvisar ett brett spektrum mt bakterier, virus, sprer ch jäst. Miljöpåverkan är av mindre betydelse m de späds ut eller neutraliseras. Miljöpåverkan är av mindre betydelse m de späds ut eller neutraliseras. Aldehyder är i regel lättnedbrytbara men giftiga för vattenlevande rganismer ch hälsskadliga för människr. Hypklrit är mycket giftigt för vattenlevande rganismer. Det kan bilda klrrganiska föreningar sm kan vara både giftiga, svårnedbrytbara ch biackumulerande Klassade sm miljöfarliga p g a hög giftighet för vattenlevande rganismer. De fäster sig vid den behandlade ytan utan att avdunsta vilket minskar den bilgiska tillgängligheten någt. Kan reagera med anjniska tensider ch prteiner ch förlrar då någt av sin akuta giftighet Perättiksyra bedöms sm miljöfarlig p g a att den är mycket giftig för vattenlevande rganismer, men den bryts snabbt ned till farlig ättiksyra så det är av mindre betydelse Jdföreningar: Källa: Ivarssn 2006 Jd är någt mindre reaktiv än klr men verkar snabbt mt bakterier, virus, svamp ch sprer. Den vanligaste jdföreningen är ett plyvinylpyrrlidnjdkmplex, s.k. PVP- jd Jdrganiska föreningars miljöpåverkan är dåligt undersökt, men teretiskt så skulle föreningar sm är mycket giftiga för vattenlevande rganismer kunna bildas. Därför bör jd ch jd- beredningar betraktas sm miljöfarliga. Det är även viktigt att bedöma kmplexet sm fungerar sm jdbärare. I detta fallet är kmplexet plyvinylpyrrlidn svårnedbrytbart men har låg giftighet för vattenlevande rganismer. Det avskiljs i reningsverken Marknaden för renhållning/desinfektin inm livsmedelskedjan dmineras av tre leverantörer; Eclab, sm levererar framför allt till förädlingsledet men även till jrdbruket, amerikanska Diversey, samt Delaval sm fkuserar på prduktinskedjan för mjölk). Bra Kemråds listr på gdkända prdukter för mejerinäringen ger ckså en bra bild av vad sm är tillgängligt på marknaden ch vilka prdukter sm uppfyller Bra Kemråds miljökriterier. En uppräkning av ingredienser i några vanligt förekmmande prdukter på marknaden finns redvisat i bilaga 1. Ivarssn (2006) drg följande slutsatser vid kartläggningen av KRAV- prducerad mjölk ch kött: Av de medel sm företagen uppgett till KRAV att de använder var inga miljömärkta med Bra Miljöval, Svanen eller dyl.

13 13 Flera medel är gemensamma för mjölk- ch köttindustrin. Ett fåtal medel på mejerierna var gdkända av Bra Kemråd. På mjölkgårdarna är dessa medel vanligare. Den vanligaste aktiva substansen i desinfektinsmedel var natriumhypklrit, därefter kvartära ammniumföreningar ch slutligen perättiksyra, väteperxid eller rganiska syrr. NTA var mycket vanlig sm kmplexbildare. Bansmörjmedel på mejerier har fta väldigt dåliga miljöegenskaper ch brde därför uppmärksammas mera. Mejerierna använder i regel fler medel med bättre miljöegenskaper än slakterierna ch charkföretagen.

14 14 4. Miljöaspekter att ta hänsyn till Dagens kravregel fkuserar på txiska effekter av att farliga ämnen släpps ut från de prdukter sm används. Men hygienarbete medför ckså andra effekter, sm klimatpåverkan genm hög energiförbrukning ch utsläpp av övergödande ämnen sm fsfat. Här listat krtfattat några av de miljöaspekter sm bör beaktas: Txiska effekter I förra avsnittet finns en översikt över ämnen sm förekmmer ch vilka miljörisker de medför. Eftersm avlpp från djurstallar ch mjölkningsanläggningar vanligtvis inte är anslutna till avlppsreningsverk utan till enskilda brunnar eller gödselbrunnar, är den lkala förreningssituatinen av betydelse. Ämnen sm nrmalt tas mhand i reningsverk kan passerar renade ut i recipienter vilket medför särskilda risker m de exempelvis är akutgiftiga, biackumulerande ch/eller persistenta. Klimateffekter Jämfört med klimatpåverkan från livsmedelsprduktinen i sig ger hygienarbetet relativt små bidrag. Men vissa faktrer har str betydelse. Daglig diskning med varmvatten av exempelvis mjölkningsutrustning innebär hög elförbrukning. Genm att utnyttja värmeöverskttet sm genereras vid nedkylning av mjölken för uppvärmning av diskvatten kan man minska elförbrukningen. Övergödning Fsfat används i många rengöringsmedel för att binda magnesium- ch kalciumjner. Men fsfater fungerar ckså sm gödningsämne när tvättvatten släpps ut i sjöar ch vattendrag. Tillväxten av växter kan bli så str att den naturliga nedbrytningen inte hinner med ch syrebrist uppstår, någt sm påverkar allt annat liv i vattnet. Av det skälet har mängden fsfat i rengöringsmedel reducerats kraftigt de senaste decennierna. Fsfattvättmedel till knsumenter förbjöds i Sverige 2008 ch liknande begränsningar infördes ckså för maskindiskmedel tre år senare. Restriktinerna gäller dck endast prdukter sm säljs till privatknsumenter. Hur relevant är fsfr från diskmedel jämfört med fsfrn från gödseln? Svensk mjölk redvisar sm exempel en gård med 70 mjölkkr 3 : Gården har en mjölkrbt ch 70 mjölkkr sm ger kg mjölk/år. Anläggningen diskas tre gånger per dygn med ett klrfritt diskmedel sm innehåller ca 30 % natriumtriplyfsfat. Diskmedlet dseras för medelhårt vatten ch det går åt ca 380 g diskmedel per disk. Det mtsvarar ca 115 g natriumtriplyfsfat ch det ger 30 g fsfr per disk. På ett år blir det 32 kg fsfr förutsatt att man diskar 3 gånger per dygn. Enligt Jrdbruksverkets schablnsiffrr över fsfrflöden på en gård blir nettt för en k sm mjölkar 8000 kg mjölk per år 3 Systemanalys Disk, Svensk Mjölk Frskningsrapprt nr: 7092 (2011)

15 15 ca 15,9 kg fsfr För 70 kr blir det ca 1113 kg fsfr per år, vilket kan jämföras med 32 kg från diskmedel (2,8%). Slutsatsen är alltså att diskmedlets bidrag till övergödning är litet i förhållande till den prduktin den används inm. Å andra sidan sker utsläppen inte till reningsverk utan kan hamna i känsliga recipienter.

16 16 5. Lagstiftning ch myndighetsåtgärder Artikel 16 i EU- förrdningen m eklgisk prduktin ch märkning av eklgiska prdukter 4 anger att EG- kmmissinen skall gdkänna ch upprätta en förteckning över prdukter ch ämnen sm får användas: sm rengörings- ch desinfektinsmedel för dammar, burar, byggnader ch anläggningar för djurprduktin. (punkt 16.1e) sm rengörings- ch desinfektinsmedel för byggnader ch anläggningar för växtprduktin, däribland lagerutrymmen i ett jrdbruksföretag. (punkt 16.1f) Förrdningen säger ckså att vid bedömningen av vilka prdukter sm ska gdkännas ska följande kriterier bedömas sm en helhet. De ska vara nödvändiga för en hållbar prduktin ch väsentliga för den användning sm avses vara av vegetabiliskt, animaliskt, mikrbiellt eller mineraliskt ursprung, utm m prdukter eller ämnen från sådana källr inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller kvalitet eller m alternativ saknas. Desinfektinsmedel mfattas av EU:s bicidlagstiftning 5 vilket innebär att verksamma ämnen måste gdkännas på EU- nivå, medan saluförda desinfektinsmedel regleras på natinell nivå. Avkalkningsmedel ch tillsatser betraktas inte sm verksamma ämnen enligt bicidlagstiftningen. INFO: Överrdnade regler: EU- förrdningen innehåller en brasklapp 1 sm säger att förrdningen m eklgisk prduktin inte får påverka andra EU- bestämmelser sm gäller exempelvis prduktin, bearedning, saluföring, märkning ch kntrll, inklusive livsmedel ch fderlagstiftningen. Med andra rd är sådan lagstiftning överrdnad förrdningen m eklgisk prduktin. Ett exempel på detta är när sanering föreskrivs av myndighet. I sådana fall får preparat användas sm inte finns med i bilaga VII. Lkaler sm är sanerade kan användas när saneringen är avslutad. Gödsel sm sanerats med tillåtna preparat (t ex Urea) får dck inte användas i gårdens växtdling /2007/EG 5 528/20125/EG

17 17 a) Regler för djurprduktin Artikel 14.1.f föreskriver att bara de prdukter sm finns i bilaga VII får användas för rengöring ch desinfektin av byggnader, installatiner ch redskap avsedda för djur. Bilaga VII innehåller följande ämnen: Kalium- ch natriumtvål Vatten ch ånga Kalkmjölk Kalk Osläckt kalk Natriumhypklrit (t.ex. flytande blekmedel) Kaustiksda Kaustikt kali Väteperxid Naturliga växtessenser Citrnsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, xalsyra ch ättiksyra Alkhl Salpetersyra (mejeriutrustning) Fsfrsyra (mejeriutrustning) Frmaldehyd Prdukter för rengöring ch desinficering av spenar ch mjölkningsanläggningar Natriumkarbnat Förrdningen är direkt gällande i medlemsländerna. Det innebär att m Sverige vill ha regelförändringar måste vi ansöka hs kmmissinen m att få bilagan ändrad. (Däremt kan naturligtvis KRAV ha en krtare lista med gdkända ämnen.) b) Regler för byggnader ch anläggningar för växtprduktin Artikel 16 I 889/2008/EG föreskriver att EU ska upprätta en lista över gdkända prdukter/ämnen även inm detta mråde. Ännu existerar dck ingen sådan lista. I väntan på en sådan gäller en övergångsbestämmelse 6 sm säger att endast prdukter sm gdkänts av den natinella myndigheten (i Sveriges fall Jrdbruksverket) får användas. Dck har verket inte tagit fram någn sådan lista ännu. Man planerar för en sådan paragraf i kmmande SJV- föreskrift. 7 c) Regler för lkaler för livsmedelsprduktin Här förekmmer inga gemensamma regler för rengörings- ch desinfektinsmedel i EU:s förrdningar för eklgisk prduktin. I grunden liggen Livsmedelsverkets ch Jrdbruksverkets föreskrifter m livsmedelshygien. 8 Frrdningarna riktar sig till alla sm utövar någn slags prduktin i livsmedelskedjan, från primärprduktin till lagring, transprt ch försäljning. Företagen ska följa regler m s k gd hygienpraxis ch göra 6 Artikel 95, punkt 6, 889/2008/EG 7 Göran Ekbladh, Jrdbruksverket, pers. kmm. 8 SJVFS 1994:33 (m hygien ch hälsa vid prduktin av mjölk)

18 18 upp kntrllplaner sm utgår från HACCP (se rutan). Primärprducenter, d v s jrdbrukare ch djuruppfödare, behöver inte tillämpa HACCP. HACCP (Hazard Analysis Critical Cntrl Pint) är en metd för att systematisk kntrllera att hälsfarr i verksamheten är under kntrll. HACCP- systemet är uppbyggt av en prdukt- ch hanteringsbeskrivning, flödesschema samt en faranalys för råvarr ch hanteringssteg ch syftar till att identifiera ch styra farr ch risker inm livsmedelshantering. De farr sm identifieras förebyggs ch minimeras med grundförutsättningar (GF), genm fastställda kntrllpunkter (CP) ch i förekmmande fall, kritiska styrpunkter (CCP). Farrna kan härröras från någn av de fyra grupperna; fysiska, kemiska, mikrbilgiska ch allergena. Man redgör ckså för hur faran uppkmmer dvs. m det rör sig m förekmst, tillförsel, tillväxt eller överlevnad. En riskbedömning utarbetas sedan utifrån faranalyser. Riskerna bedöms efter sannlikheten att faran skulle inträffa ch knsekvensen av faran m den skulle uppstå. d) Regler för växthus Inte heller här finns för närvarande några tydligt tillämpbara regler i EUförrdningen. Den tekniska rådgivningskmmitte för eklgisk prductin sm finns under kmmissinen 9 har i en ny rapprt lagt fram förslag till hur rengöringsmedel kan hanteras inm växthushdlingen. 10 Förslagen är relevanta ckså för annat prduktin än i växthus ch kan eventuellt leda till revideringar av förrdningens bilaga VII, med mera. Gruppen skriver bland annat: UV- ljus ch värme (t.ex. ånga) är effektiva desinfektinsmedel. De kan användas för att desinficera vissa typer av utrustning, men det finns praktiska begränsningar. UV- ljus fungerar endast på ytr med direktkntakt med patgener, med ljuset inte förmår tränga in i sprickr eller repr. Av arbetsmiljöskäl kan metderna dessutm bara användas i slutna utrymmen vilket kraftigt begränsar dess tillämpning i växthus. Värme kan användas för att autklavera utrustning vid högt tryck ch temperatur, men långt ifrån alla material tål sådan behandling. Och vidare: Användningen av fysikaliska metder är att föredra i eklgisk dling (se art. 12 (1) (g) i Reg. (EG) 834/2007). Enligt arbetsgruppen bör användningen av sådana metder uppmuntras när det är möjligt ch praktiskt. Där fysikaliska metder inte kan användas är kemiska desinfektinsmedel ett nödvändigt alternative. Arbetsgruppen föreslår en mfattande revidering av bilaga VII.. Bland annat vill man flytta bicidämnen till bilaga II, eftersm användning av desinfektinsmedel på utsäde/växtmaterial regleras av bicidförrdningen ch på sätt mer efterliknar hanteringen bekämpningsmedel i strt. 9 Expert Grup fr Technical Advice n Organic Prductin (EGTOP) 10 EGTOP/6/13, Final Reprt n Greenhuse Prductin (Prtected Crpping)

19 19 EGTOP har tidigare föreslagit en "basic tlbx" där acceptabla ämnen ges generellt tillstånd för all nuvarande ch framtida användning, medan mer tveksamma ämnen endast kan ges tidsbegränsade tillstånd. Gruppen föreslår i sin rapprt att en sådan strategi nu införs för desinfektinsmedel i växthusdling. Deras slutliga utvärdering ska genmföras i samband med kandidater för desinfektin i utmhus växtprduktin, ch med nya ämnen sm föreslås för vattenbruket ch stall. Gruppen föreslår att följande ämnen skulle kunna gdkännas utan begränsningar Alkhler: etanl Organiska syrr: ättiksyra, citrnsyra Perxider: väteperxid, perättiksyra Ozn Mer riskabla ämnen sm skulle kunna få (tids- )begränsat gdkännande efter särskild utvärdering: Alkhler: isprpanl Organiska syrr: bensesyra Perxider: natriumkarbnatperxihydrat, natrium- ch calcium- hypklrit Klrdixid När EU- förrdningen m eklgisk prduktin antgs fanns en klar avsikt att reglera användningen av desinfektinsmedel i växtdling. 11. Hittills har dck inga desinfektinsmedel gdkänts för detta ändamål på EU- nivå. I praktiken används fta väteperxid, perättiksyra ch andra rganiska syrr jämte kaliumtvål ch alkhler i eklgisk växthusprduktin.(ectap) Dessa ämnen är gdkända för desinfektin i djurstallar (bilaga VII). Ett antal andra ämnen används ckså inklusive tensider, zn (sm är gdkänt sm desinfektinsmedel i vattenbruk) ch bensesyra. Inget av dessa är för närvarande gdkänt för desinfektin av byggnader eller anläggningar sm används för animalieprduktin eller vattenbruk enligt EU:s förrdning m eklgisk prduktin /2007/EC, artikel 12 (1)j: Prdukter för rengöring ch desinfektin i växtprduktin skall användas endast m de har gdkänts för användning i eklgisk prduktin enligt artikel 16.

20 20 6. Benchmarking vilka krav ställer andra? Bra Kemråd Sveriges mejeriföreningar har sedan cirka 10 år tillbaka ett branschgemensamt kemikalieråd för att kunna samarbeta kring kemikaliefrågr. Kemikalierådet har tagit fram kriterier för miljöbedömning av de kemikalier sm används mjölkprduktinens lika delar. Leverantörer ansöker m gdkännande ch får sina kemiska prdukter bedömda av en berende tredje part. De prdukter sm uppfyller de fastställda kriterierna publiceras på en webbsida. Sedan juli 2013 har dck Bra Kemråd upphört att göra bedömningar av kemikalier för mejeriindustrin ch fkuserar istället helt på kemikalier avsedda för mjölkprducerande gårdar. Bra kemråd har krav ch kriterier bl.a. för rengöringsmedel ch desinfektinsmedel på gården. Kriterierna syftar till att skydda miljö ch hälsa. De generella kriterierna framgår av bilaga 2. De lika prdukterna delas in i prduktgrupper. 12 Förutm de allmänna kriterierna finns det även kmpletterande kriterier för lika prduktgrupper sm kan vara antingen strängare eller lindrigare. De lika prdukterna delas in i två lika kategrier, kategri 1 ch kategri 2. Prdukter i kategri 1 uppfyller höga miljökrav ch prdukter i kategri 2 uppfyller definierade miljökrav ibland med undantag från de generella reglerna. KRAV rekmmenderar användning av medel inm den högsta kategrin. 12 För gården: rengöringsmedel, desinfektinsmedel ch juvervårdsprdukter. För industrin rengöringsmedel, desinfektinsmedel ch bansmörjmedel.