Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektion och bekämpning. (KRAV- regel 2:15)"

Transkript

1 Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV- regel 2:15) Oktber 2013

2 2 1. Bakgrund syfte För vem ch för vad gäller 2.15? Vad består prdukterna av idag? Miljöaspekter att ta hänsyn till Lagstiftning ch myndighetsåtgärder Benchmarking vilka krav ställer andra? Diskussin Ändringsförlag med kmmentarer Förslag på reviderade kriterier - Summering Bilaga 1. Ämnen i vanliga rengöring/desinfektinsmedel Bilaga 2: Bra Kemråds generella kriterier... 41

3 3

4 4 1. Bakgrund syfte Kraven kring rengöring, desinfektin ch bekämpning (Regel 2.15) återfinns bland KRAV allmänna regler ch är alltså giltig för att licensierade företag består av följande delavsnitt: Försiktighetsprincipen Utbytesprincip Förebyggande åtgärder Miljömärkta rengöringsmedel Dkumentering av desinfektin ch bekämpning Tillåtna metder vid desinfektin ch bekämpning Prövning av andra metder ch kemiska prdukter Bekämpning i lkaler utan KRAV- certifierade prdukter Reglerna är delvis föråldrade ch behöver uppdateras ch utvecklas i samband med den pågående regelrevisinen av kapitel 1-3. Särskilt listan över gdkända metder ch medel bör gås igenm utifrån vad sm faktiskt förekmmer idag. Reglerna behöver ckså preciseras ch förtydligas. Denna förstudie tittar närmare på: vilka rengörings/desinfektin/bekämpningsprcesser sm används av krav- anslutna idag eller skulle kunna kmma att användas m kraven tillät det. häls- ch miljöaspekter av medlens användning vilka mtsvarande krav sm ställs av andra relevanta miljömärkningsrgan (natinell ch internatinell jämförelse). Även andra jämförbara system, sm exempelvis mejeribranschens Bra Kemråd beskrivs. (Benchmarking) Hur EU:s förrdningar ser ut på mrådet ch hur dessa påverkar vilka krav sm kan ställas. Källr ch metdik I samband med en tidigare revisin av regel 2.15 gjrdes en studie av rengöring ch desinfektin vid eklgisk prduktin av mjölk ch kött. Studien var i frmen av ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskla ch handleddes av persnal från KRAV. 1 Rapprten består av en inventering av vanligt förekmmande ämnen i rengörings- ch desinfektinsmedel inm livsmedelskedjan ch särskilt inm KRAV- licensierade anläggningar. Delar av rapprten har använts sm grund för avsnitt 3 ch 4. Källr har i övrigt varit utredningar ch annan infrmatin från myndigheter ch branschrgan. Synpunkter ch rekmmendatiner från KRAVs egna arbetsgrupper ch kalibreringsmöten med certifieringsrganen har ckså använts sm underlag. 1 Ivarssn, Sfie: Rengöring ch desinfektin vid eklgisk prduktin av mjölk ch kött. Examensarbete, Institutinen flr Kemi ch Biteknik, CTH, 2006.

5 5 Rapprten avslutas med förslag på reviderade krav. Förslagen är tänkta sm underlag för diskussiner internt inm KRAV ch för dialg med KRAV- anslutna företag. Med ambitinen att de slutliga kraven blir så väl grundade ch effektiva sm möjligt för att driva på miljöanpassning i alla led.

6 6 2. För vem ch för vad gäller 2.15? 2.15 tillhör de allmänna regler sm ska tillämpas av alla KRAV- licensierade företag. Även m regeln ursprungligen kanske mest har skrivits med tanke på djurhållning ch förädlingsindustri så gäller den idag även för fiske, butiker, strhushåll ch restauranger. Vad är rengöring, desinfektin ch bekämpning? Begreppen rengöring, desinfektin ch bekämpning är inte närmare definierade i reglerna vilket kan göra det svårt för licenstagare att veta vad sm gäller. Här är ett försök att bestämma dem: Rengöring innebär att man avlägsnar smuts. Det kan ske trrt eller vått genm mekanisk eller hydrmekanisk bearbetning. Hjälpmedel inkluderar lika verktyg sm brstar, trasr eller högtryckstvätt. Ofta används rengöringsmedel sm kemiskt sett ftast är detergenter för att lösa fett ch smuts. Hetvatten eller ånga kan användas för att ersätta rengöringsmedel. Med mera. Desinfektin är en behandling av lkaler, materiel eller persner med fysikaliska eller kemiska medel så att risken för överföring av smitta elimineras. Detta innebär inte att alla mikrrganismer avlägsnats eller avdödats (sm sker vid sterilisering) utan att mängden av ptentiellt patgena mikrrganismer reducerats så långt att smittrisken eliminerats. Inm ramen för desinfektin kan ckså behandling av luft ch vatten för att hindra spridning av smitta anses falla. Med bekämpning menas här trligen i första hand bekämpning av skadedjur, sm gnagare, skadeinsekter, etc. framför allt i byggnader. Eventuellt mfattas även växtbekämpning i anslutning till byggnader ch anläggningar? Bekämpning kan innebära användning av ett bilgisk ett kemiskt bekämpningsmedel (antingen ett växtskyddsmedel eller en bicid). Alla tre begreppen kan inrdnas under begreppet hygienåtgärder. På många samhällsmråden arbetar man med hygienplaner ch strategier (t.ex. sjukhus, livsmedelsindustri ch strkök) ch det finns skäl att använda begreppet hygien även i KRAV- reglerna. Mer m detta senare. Regelns tillämpningsmråde Så vad av allt detta mfattas av regel 2.15? Till att börja med kan vi räkna brt sådant sm regleras i mer detalj på annan plats i regelbken ch därför knappast kan anses styras även av Det är till exempel:

7 7 Bekämpning av skadedjur på djur inm prduktinen, t ex mask ch hyra. Sådant behandlas mer ingående i regelmråde 5.10 m häls- ch sjukvård av djur. 2 Bekämpning inm växtdlingen. EU- förrdningen ch KRAV- reglerna (regel 4.4) beskriver detaljerat vilken bekämpning sm är tillåten i växtprduktin. Även med dessa mråden undantagna finns det mängder av situatinen ch prcesser sm faller under Några exempel på ändamål/mråden sm regeln kan anses gälla för ges i rutan: prduktins- ch lagerlkaler för växtprduktin. växthus lkaler för djurhållning anläggningar för mjölkprduktin! rengöring av juver ch spenar! rengöring av mjölkninganläggningar! rengöring av dricksvattenutrustning övriga lkaler för djurhållning Klövvård lkaler för livsmedelsförädling mejeri slakteri kvarn ch bageri annan livsmedelsprduktin Fdertillverkning Vattenbruksanläggningar Bidling transprtfrdn/- tankar. Rengöring av lantbruksmaskiner, m.m. Strkök ch restauranger Rengöring av lkaler Rengöring av köksutrustning Butik Rengöring av butikslkaler Inm varje mråde förekmmer i sin tur många lika hygienåtgärder, sm exempelvis desinfektin av ytr, skr, verktyg, instrument, dricksvatteninstallatiner. Även saneringsarbete av lkaler ch utrustning före eller efter prduktinen av KRAV- prdukter är viktig att ta med i beräkningen av miljöeffekter. Det är dck inte realistiskt att beakta samtliga dessa behv vid den nuvarande revideringen av Snarare handlar det nu m att ringa in ch hantera de mråden sm är mest relevanta att ställa krav utifrån. Om det finns möjlighet 2 Vid användning av utskrivna veterinärmedicinska preparat så gäller reglerna för veterinärmedicinska behandlingar enligt KRAV regel De flesta kvalster klassas sm parasiter.

8 8 vre det bra att scanna av verksamheterna för att lista ptentiella eller reella knsekvenser av hygienarbetet. Var sker exempelvis de största utsläppen av txiska ämnen till känsliga recipienter? I faktarutan nedan beskrivs några centrala rengöringsfunktiner i livsmedelskedjan: Mjölkgården Diskning av mjölkningsanläggningen har en central rll när det gäller att hålla bakterieantalet nere. Bakterier förökar sig snabbt i anläggningen ch det är därför viktigt att disklösningen löser upp ch sköljer ut fett, prtein, kalk, järn ch mangan. En väl genmförd diskning består av Försköljning: Ljummet vatten (ca C) sköljs genm systemet för att avlägsna mjölkrester. Anläggningen värms ch förbereds för cirkulatinsdisk. Cirkulatinsdisk: Varmt vatten (60-80 C) ch diskkemikalier cirkuleras genm systemet. Hög temperatur ger hög effekt. Kemikaliernas funktin är huvudsakligen att lösa rester från ytrna ch hålla dessa i lösning så att de kan sköljas ut med disklösningen. Vanligast är en alkalidminerad diskning med en klrkmbinerad alkali ch en syradisk allt från en gång i veckan till en gång i månaden. Ofta används flytande prdukter även m pulver frtfarande är relativt strt. Allt fler gårdar går dck över till växeldisk med syradisk på mrgnen ch alkali på kvällen. Idag finns ckså helt klrfri diskning sm nrmalt körs i växeldiskförfarande. Båda dessa alternativ av växeldisk ökar starkt på marknaden. I övrigt så rengörs fta utrymmen med högtryckstvätt ch eventuellt någt rengöringsmedel. Mejeri På mejeriet rengörs alla ledningar, tankar ch inre system med s k Cleaning in Place, CIP. Med det menas att rengöringen sker i ett slutet, sammanhängande system utan att utrustningen måste plckas isär. Det är vanligt att använda sig av ett s.k. tvåfas- system. Först töms ch dräneras systemet på restmjölk. Därefter används varm (ca 85 C) lut (ca 1%- ig NaOH- lösning) för att avlägsna fett ch rganiskt material. Efter luten sköljs systemet ch sedan används varm salpetersyra (ca 1 %- ig) för att bryta ned prteiner ch ta brt beläggningar. Både luten, syran ch vattnet återanvänds under diskningarna. Varje natt desinficeras anläggningarna med hett vatten. Eklgiska prdukter måste enligt KRAV:s regler hållas separerade från de knventinella ch därför körs alltid de eklgiska först. Förr desinficerades anläggningarna alltid med klr men detta har upphört b la av miljöskäl ch idag används endast klrinnehållande medel vid särskilda behv t ex vid kraftig kntaminering. Idag arbetar man istället med förebyggande åtgärder sm t ex hygienisk design. Övrig rengöring ch desinfektin på mejerier inkluderar yttre rengöring av maskiner, glv, väggar ch andra ytr sm kmmer i kntakt med livsmedel. Detta görs med högtryckstvätt ch skumrengöringsmedel t ex med desinficerande verkan. Bansmörjmedel är särskilda medel sm används för att rengöra alla banr ch rullband sm transprterar prdukter, backar, vagnar dyl. Dessa medel appliceras autmatiskt direkt på banrna ch rengöring sker

9 9 kntinuerligt. Även tankbilarna rengörs på mejeriet. Tillvägagångssättet varierar mellan lika mejerier men det är vanligt med en särskild tvätthall för detta ändamål. Slakteri/ charkuteri Rengöring utförs efter dagens prduktin så att det är rent inför mrgndagen. Maskiner plckas isär ch prduktrester ch annat löst material splas brt med t ex högtryckstvätt. De grva resterna samlas upp för att inte hamna i avlppssystemet. Därefter används skumrengöringsmedel för att täcka all utrustning, väggar, glv dyl. Efter föreskriven tid splas skummet av ch den upplösta smutsen följer med. Efter rengöringen sker desinfektin genm att ett desinfektinsmedel läggs på t ex med spruta. Detta ska ckså verka under föreskriven tid ch sedan ftast sköljas av. Då köttet förädlas till lika färdigvarr - t ex vid tillverkning av rökta prdukter - kan det krävas särskilda rengöringsrutiner ch medel. Sådan särskild rengöring förekmmer dck sällan dagligen utan ftare veckvis eller mer sällan. CIP- rengöring förekmmer även i charkindustrin, där det är tillämpbart. Då används t ex ett alkaliskt cirkulatinsdiskmedel antingen med eller utan desinficerande verkan. Desinfektinsmedel anpassade för CIP- rengöring kan ckså användas i systemet efter avslutad disk. Växthus Källr: Ivarssn 2006, EGTOP 2013 Inm växthusdling används desinfektinsmedel både till rengöring av växthuset i sig, av inredning ch annan utrustning sm drivbänkar, brickr, behållare, krukr, verktyg ch bevattningssystem ch/eller vattnet sm används för bevattning. Desinfektin är ckså viktigt i svampdlingar. I frilandsdling görs desinfektin endast under särskilda förhållanden. I mråden där pärnpest inträffar måste verktyg desinficeras regelbundet under beskärningen av fruktträden så att sjukdmen inte sprids vidare. Byggnader, utrustning ch verktyg sm används för lagring ch transprt måste desinficeras regelbundet. Desinfektin av hander, handskar ch stövlar kan ckså krävas.

10 10 3. Vad består prdukterna av idag? Kemikalier med uppgift att lösa upp ch avlägsna smuts ch bakterier är närmast per definitin häls ch/eller miljöskadliga eftersm de verkar ytaktivt ch skall skadliggöra mikrrganismer. Ett rengöringsmedel innehåller nrmalt upp till ett tital lika ämnen. Funktinellt sett ska medlet lösa upp ch avlägsna smuts från ytr, ch därefter se till att smutsen inte åter fäster på tvättgdset utan försvinner ut med tvätt ch sköljvattnet. Flera kemikalier har ckså sm funktin att ptimera betingelserna för denna prcess, exempelvis kmplexbildare sm håller brta störande ämnen ch ph- justerare sm skapar ett ptimalt ph. Desinfektinsmedel är i princip uppbyggda på samma sätt sm rengöringsmedel men innehåller dessutm en eller flera bicidämnen sm är verksamma mt lika mikrrganismer, t ex bakterier, svampar, sprer ch virus. Ämnesgrupp Funktin Miljöeffekt Tensider Ytaktiva ch tvätteffektiva ämnen sm används i alla rengöringsmedel. De minskar vattnets ytspänning ch löser smuts ch fett. På grund av de ytaktiva egenskaperna är de flesta tensider mer eller mindre giftiga för vatten- levande rganismer. Deras egenskaper gör att de kan störa utbyte ch transprt av lika ämnen. Till exempel kan transprten av syre genm bilgiska membraner sm gälar störas hs fiskar. Anjniska tensider sm vissa alkylsulfater ch vissa alkylsulfnater räknas därför sm txiska för vattenlevande rganismer ch då framförallt för fiskar. Fenletxilater bildar svårnedbrytbara, giftiga ch fettlösliga mellanprdukter när de bryts ned. Kmplexbildare Alkali Används för sin förmåga att kmplexbinda metalljner. När en metall är bunden till ett kmplex kan den få ökad eller minskad reaktivitet berende på val av kmplexbildare, ph m.m. Fsfat används i många rengöringsmedel för att binda magnesium- ch kalciumjner. Fsfat hindrar även återsmutsning ch kalkbeläggningar. En högt ph är väsentligt i många industriella rengöringsprcesser. Alkali bryter ned prteiner, förtvålar fetter ch kan även ha anti- mikrbiella egenskaper vid högre kncentratiner. Vanligast ch mest effektiva är starka alkali sm t.ex. kaliumhydrxid ch natriumhydrxid. Syrr löser effektivt upp lika slags beläggningar, Kmplexbildare kan även binda tungmetaller sm därmed ges en ökad rörlighet i mark ch reningsverken. Eftersm kmplexbildare fta är svårnedbrytbara så finns det en risk för att de passerar rakt genm reningsverken ch har de då bildat kmplex med tungmetaller så riskerar dessa att hamna i vattenmiljön där de kan göra str skada. Denna effekt gäller främst kmplexbildare sm EDTA ch fsfnater. Fsfater ch fsfnater bidrar till övergödning ch belastning av sjöar ch vattendrag. Den huvudsakliga miljöpåverkan hs alkali berr av dess höga ph. Ett ph på 8.5 eller högre har förstörande effekt på alger ch när det kmmer över ph 9 så drabbas även fiskar. Därför är det viktigt att eventuella utsläpp späds ut rdentligt eller neutraliseras. Aminer ch kväveinnehållande alkali kan genm sitt kväveinnehåll bidra till övergödning men detta bidrag anses vara försumbart. Vid ett eventuellt utsläpp är det syrrnas låga ph sm

11 11 Syrr Lösningsmedel Knserverings- medel Övriga tillsatser mineraler ch salter sm förekmmer i hårt vatten. Syrr kan även ha desinficerande verkan vid högre kncentratiner. Någn av följande syrr är vanliga; salpetersyra, saltsyra, fsfrsyra, ättiksyra eller myrsyra. Syrrna används fta inm livsmedelsindustrin för rengöring ch desinfektin av slutna system, s.k. Cleaning in Place, CIP. Inm livsmedelsindustrin är lika alkhler sm etanl, isprpanl, glykler, glycerl. Även glykletrar, glykleterestrar (- acetater) ch fettsyraestrar vanliga. Knserveringsmedel tillsätts i vattenbaserade rengöringsmedel för att förhindra tillväxt av mikrrganismer sm bakterier, alger ch svampar sm kan ge försämrade prduktegenskaper. Exempel är bensesyra, mjölksyra ch frmaldehyd. Blekmedel, emulgatrer, enzymer, färgämnen, parfymer, krrsinsskydd, mjukgörare, skumdämpande medel, med mera. kan rsaka skada för bakterier ch vattenlevande rganismer. När det gäller försurning så antas utsläpp av syrr till avlpp inte ge någn försurande effekt eftersm all syra i regel neutraliseras med lut innan den lämnar industrin. Organiska syrr sm fsfrsyra ch salpetersyra kan rsaka övergödning p g a sitt innehåll av fsfr respektive kväve men detta kan reningsverken hantera så det anses inte vara någt större miljöprblem. Kan påverka miljön på lika sätt ch i lika mfattning. En del lösningsmedel kan ha en negativ effekt på vattenrganismer ch avlppsreningsverk medan andra kan påverka växtlighet, bidra till bildning av luftförreningar ch smg. Krtkedjiga glykletrar ch glykleterestrar misstänks kunna ge reprduktins- ch fsterskadr. Även vissa av de mer långkedjiga varianterna misstänks kunna ge liknande skadr. Ofta mycket giftiga för vattenlevande rganismer ch klassificeras därför fta sm miljöfarliga. Kan vid högre kncentratiner störa viktiga bikemiska prcesser i reningsverk ch yttre miljö. Färgämnen ch parfymer kan vara txiska rganiska ämnen ch är därför fta klassificerade sm miljöfarliga, hälsskadliga ch/eller allergiframkallande. Detta trts att de kan vara naturligt förekmmande, sm i fallet med parfymämnena limnen ch cumarin. Desinfektinsmedel. Inm livsmedelsindustrin används desinfektinsmedel på ytr sm kmmer i direkt kntakt med livsmedel. Antingen rengörs ytan först med ett rengöringsmedel för att sedan desinficeras med ett desinfektinsmedel eller så används ett kmbinerat rengörings- ch desinfektinsmedel. Bakterier kan utveckla resistens mt biciden. Bakteriesprer har störst mtståndskraft mt desinfektinsmedel. Bakterier kan även skydda sig genm att rganisera sig i s.k. bifilmer. Bicider sm är vanligt förekmmande vid desinfektin inm livsmedelsprduktin: Ämnesgrupp Beskrivning Milljöpåverkan Alkhler De vanligaste alkhlerna sm används är etanl, isprpanl ch n- prpanl (1- prpanl). De har ett brett verkningsmråde mt vegetativa bakterier, virus ch svamp, men klarar inte sprer. De verkar snabbt men avdunstar Alkhler är i regel inte bedömda sm miljöfarliga då de är relativt lättnedbrytbara ch har ringa eller ingen giftighet för vattenlevande rganismer.

12 12 Syrr Alkali Aldehyder Klrföreningar Kvartära ammnium- föreningar Aktivt syreföreningar (perxider) ckså snabbt ch kräver höga kncentratiner. Starka syrr sm salpetersyra, saltsyra ch fsfrsyra ch svaga syrr sm citrnsyra ch ättiksyra kan förekmma men är av mindre betydelse för desinfektin då deras huvudsakliga funktin är att lösa upp rganiska avlagringar Starka alkali sm natriumhydrxid ch kaliumhydrxid höjer ph ch skapar en gästvänlig miljö för mikrrganismer. Desinfektin är liksm för syrr dck inte alkalis huvudfunktin Frmaldehyd ch glutaraldehyd kan användas för desinfektin. De har ett brett verksamhetsmråde ch verkar snabbt vid låga kncentratiner Den vanligaste klrföreningen i desinfektinsmedel i livsmedelsindustrin är natriumhypklrit (NaClO- ). Dessa katjntensider har antimikrbiella egenskaper då de interfererar med membran i t ex bakterieceller Aktivt syre- föreningar sm perättiksyra ch väteperxid används för desinfektin p.g.a. sina xidativa egenskaper. Båda uppvisar ett brett spektrum mt bakterier, virus, sprer ch jäst. Miljöpåverkan är av mindre betydelse m de späds ut eller neutraliseras. Miljöpåverkan är av mindre betydelse m de späds ut eller neutraliseras. Aldehyder är i regel lättnedbrytbara men giftiga för vattenlevande rganismer ch hälsskadliga för människr. Hypklrit är mycket giftigt för vattenlevande rganismer. Det kan bilda klrrganiska föreningar sm kan vara både giftiga, svårnedbrytbara ch biackumulerande Klassade sm miljöfarliga p g a hög giftighet för vattenlevande rganismer. De fäster sig vid den behandlade ytan utan att avdunsta vilket minskar den bilgiska tillgängligheten någt. Kan reagera med anjniska tensider ch prteiner ch förlrar då någt av sin akuta giftighet Perättiksyra bedöms sm miljöfarlig p g a att den är mycket giftig för vattenlevande rganismer, men den bryts snabbt ned till farlig ättiksyra så det är av mindre betydelse Jdföreningar: Källa: Ivarssn 2006 Jd är någt mindre reaktiv än klr men verkar snabbt mt bakterier, virus, svamp ch sprer. Den vanligaste jdföreningen är ett plyvinylpyrrlidnjdkmplex, s.k. PVP- jd Jdrganiska föreningars miljöpåverkan är dåligt undersökt, men teretiskt så skulle föreningar sm är mycket giftiga för vattenlevande rganismer kunna bildas. Därför bör jd ch jd- beredningar betraktas sm miljöfarliga. Det är även viktigt att bedöma kmplexet sm fungerar sm jdbärare. I detta fallet är kmplexet plyvinylpyrrlidn svårnedbrytbart men har låg giftighet för vattenlevande rganismer. Det avskiljs i reningsverken Marknaden för renhållning/desinfektin inm livsmedelskedjan dmineras av tre leverantörer; Eclab, sm levererar framför allt till förädlingsledet men även till jrdbruket, amerikanska Diversey, samt Delaval sm fkuserar på prduktinskedjan för mjölk). Bra Kemråds listr på gdkända prdukter för mejerinäringen ger ckså en bra bild av vad sm är tillgängligt på marknaden ch vilka prdukter sm uppfyller Bra Kemråds miljökriterier. En uppräkning av ingredienser i några vanligt förekmmande prdukter på marknaden finns redvisat i bilaga 1. Ivarssn (2006) drg följande slutsatser vid kartläggningen av KRAV- prducerad mjölk ch kött: Av de medel sm företagen uppgett till KRAV att de använder var inga miljömärkta med Bra Miljöval, Svanen eller dyl.

13 13 Flera medel är gemensamma för mjölk- ch köttindustrin. Ett fåtal medel på mejerierna var gdkända av Bra Kemråd. På mjölkgårdarna är dessa medel vanligare. Den vanligaste aktiva substansen i desinfektinsmedel var natriumhypklrit, därefter kvartära ammniumföreningar ch slutligen perättiksyra, väteperxid eller rganiska syrr. NTA var mycket vanlig sm kmplexbildare. Bansmörjmedel på mejerier har fta väldigt dåliga miljöegenskaper ch brde därför uppmärksammas mera. Mejerierna använder i regel fler medel med bättre miljöegenskaper än slakterierna ch charkföretagen.

14 14 4. Miljöaspekter att ta hänsyn till Dagens kravregel fkuserar på txiska effekter av att farliga ämnen släpps ut från de prdukter sm används. Men hygienarbete medför ckså andra effekter, sm klimatpåverkan genm hög energiförbrukning ch utsläpp av övergödande ämnen sm fsfat. Här listat krtfattat några av de miljöaspekter sm bör beaktas: Txiska effekter I förra avsnittet finns en översikt över ämnen sm förekmmer ch vilka miljörisker de medför. Eftersm avlpp från djurstallar ch mjölkningsanläggningar vanligtvis inte är anslutna till avlppsreningsverk utan till enskilda brunnar eller gödselbrunnar, är den lkala förreningssituatinen av betydelse. Ämnen sm nrmalt tas mhand i reningsverk kan passerar renade ut i recipienter vilket medför särskilda risker m de exempelvis är akutgiftiga, biackumulerande ch/eller persistenta. Klimateffekter Jämfört med klimatpåverkan från livsmedelsprduktinen i sig ger hygienarbetet relativt små bidrag. Men vissa faktrer har str betydelse. Daglig diskning med varmvatten av exempelvis mjölkningsutrustning innebär hög elförbrukning. Genm att utnyttja värmeöverskttet sm genereras vid nedkylning av mjölken för uppvärmning av diskvatten kan man minska elförbrukningen. Övergödning Fsfat används i många rengöringsmedel för att binda magnesium- ch kalciumjner. Men fsfater fungerar ckså sm gödningsämne när tvättvatten släpps ut i sjöar ch vattendrag. Tillväxten av växter kan bli så str att den naturliga nedbrytningen inte hinner med ch syrebrist uppstår, någt sm påverkar allt annat liv i vattnet. Av det skälet har mängden fsfat i rengöringsmedel reducerats kraftigt de senaste decennierna. Fsfattvättmedel till knsumenter förbjöds i Sverige 2008 ch liknande begränsningar infördes ckså för maskindiskmedel tre år senare. Restriktinerna gäller dck endast prdukter sm säljs till privatknsumenter. Hur relevant är fsfr från diskmedel jämfört med fsfrn från gödseln? Svensk mjölk redvisar sm exempel en gård med 70 mjölkkr 3 : Gården har en mjölkrbt ch 70 mjölkkr sm ger kg mjölk/år. Anläggningen diskas tre gånger per dygn med ett klrfritt diskmedel sm innehåller ca 30 % natriumtriplyfsfat. Diskmedlet dseras för medelhårt vatten ch det går åt ca 380 g diskmedel per disk. Det mtsvarar ca 115 g natriumtriplyfsfat ch det ger 30 g fsfr per disk. På ett år blir det 32 kg fsfr förutsatt att man diskar 3 gånger per dygn. Enligt Jrdbruksverkets schablnsiffrr över fsfrflöden på en gård blir nettt för en k sm mjölkar 8000 kg mjölk per år 3 Systemanalys Disk, Svensk Mjölk Frskningsrapprt nr: 7092 (2011)

15 15 ca 15,9 kg fsfr För 70 kr blir det ca 1113 kg fsfr per år, vilket kan jämföras med 32 kg från diskmedel (2,8%). Slutsatsen är alltså att diskmedlets bidrag till övergödning är litet i förhållande till den prduktin den används inm. Å andra sidan sker utsläppen inte till reningsverk utan kan hamna i känsliga recipienter.

16 16 5. Lagstiftning ch myndighetsåtgärder Artikel 16 i EU- förrdningen m eklgisk prduktin ch märkning av eklgiska prdukter 4 anger att EG- kmmissinen skall gdkänna ch upprätta en förteckning över prdukter ch ämnen sm får användas: sm rengörings- ch desinfektinsmedel för dammar, burar, byggnader ch anläggningar för djurprduktin. (punkt 16.1e) sm rengörings- ch desinfektinsmedel för byggnader ch anläggningar för växtprduktin, däribland lagerutrymmen i ett jrdbruksföretag. (punkt 16.1f) Förrdningen säger ckså att vid bedömningen av vilka prdukter sm ska gdkännas ska följande kriterier bedömas sm en helhet. De ska vara nödvändiga för en hållbar prduktin ch väsentliga för den användning sm avses vara av vegetabiliskt, animaliskt, mikrbiellt eller mineraliskt ursprung, utm m prdukter eller ämnen från sådana källr inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller kvalitet eller m alternativ saknas. Desinfektinsmedel mfattas av EU:s bicidlagstiftning 5 vilket innebär att verksamma ämnen måste gdkännas på EU- nivå, medan saluförda desinfektinsmedel regleras på natinell nivå. Avkalkningsmedel ch tillsatser betraktas inte sm verksamma ämnen enligt bicidlagstiftningen. INFO: Överrdnade regler: EU- förrdningen innehåller en brasklapp 1 sm säger att förrdningen m eklgisk prduktin inte får påverka andra EU- bestämmelser sm gäller exempelvis prduktin, bearedning, saluföring, märkning ch kntrll, inklusive livsmedel ch fderlagstiftningen. Med andra rd är sådan lagstiftning överrdnad förrdningen m eklgisk prduktin. Ett exempel på detta är när sanering föreskrivs av myndighet. I sådana fall får preparat användas sm inte finns med i bilaga VII. Lkaler sm är sanerade kan användas när saneringen är avslutad. Gödsel sm sanerats med tillåtna preparat (t ex Urea) får dck inte användas i gårdens växtdling /2007/EG 5 528/20125/EG

17 17 a) Regler för djurprduktin Artikel 14.1.f föreskriver att bara de prdukter sm finns i bilaga VII får användas för rengöring ch desinfektin av byggnader, installatiner ch redskap avsedda för djur. Bilaga VII innehåller följande ämnen: Kalium- ch natriumtvål Vatten ch ånga Kalkmjölk Kalk Osläckt kalk Natriumhypklrit (t.ex. flytande blekmedel) Kaustiksda Kaustikt kali Väteperxid Naturliga växtessenser Citrnsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, xalsyra ch ättiksyra Alkhl Salpetersyra (mejeriutrustning) Fsfrsyra (mejeriutrustning) Frmaldehyd Prdukter för rengöring ch desinficering av spenar ch mjölkningsanläggningar Natriumkarbnat Förrdningen är direkt gällande i medlemsländerna. Det innebär att m Sverige vill ha regelförändringar måste vi ansöka hs kmmissinen m att få bilagan ändrad. (Däremt kan naturligtvis KRAV ha en krtare lista med gdkända ämnen.) b) Regler för byggnader ch anläggningar för växtprduktin Artikel 16 I 889/2008/EG föreskriver att EU ska upprätta en lista över gdkända prdukter/ämnen även inm detta mråde. Ännu existerar dck ingen sådan lista. I väntan på en sådan gäller en övergångsbestämmelse 6 sm säger att endast prdukter sm gdkänts av den natinella myndigheten (i Sveriges fall Jrdbruksverket) får användas. Dck har verket inte tagit fram någn sådan lista ännu. Man planerar för en sådan paragraf i kmmande SJV- föreskrift. 7 c) Regler för lkaler för livsmedelsprduktin Här förekmmer inga gemensamma regler för rengörings- ch desinfektinsmedel i EU:s förrdningar för eklgisk prduktin. I grunden liggen Livsmedelsverkets ch Jrdbruksverkets föreskrifter m livsmedelshygien. 8 Frrdningarna riktar sig till alla sm utövar någn slags prduktin i livsmedelskedjan, från primärprduktin till lagring, transprt ch försäljning. Företagen ska följa regler m s k gd hygienpraxis ch göra 6 Artikel 95, punkt 6, 889/2008/EG 7 Göran Ekbladh, Jrdbruksverket, pers. kmm. 8 SJVFS 1994:33 (m hygien ch hälsa vid prduktin av mjölk)

18 18 upp kntrllplaner sm utgår från HACCP (se rutan). Primärprducenter, d v s jrdbrukare ch djuruppfödare, behöver inte tillämpa HACCP. HACCP (Hazard Analysis Critical Cntrl Pint) är en metd för att systematisk kntrllera att hälsfarr i verksamheten är under kntrll. HACCP- systemet är uppbyggt av en prdukt- ch hanteringsbeskrivning, flödesschema samt en faranalys för råvarr ch hanteringssteg ch syftar till att identifiera ch styra farr ch risker inm livsmedelshantering. De farr sm identifieras förebyggs ch minimeras med grundförutsättningar (GF), genm fastställda kntrllpunkter (CP) ch i förekmmande fall, kritiska styrpunkter (CCP). Farrna kan härröras från någn av de fyra grupperna; fysiska, kemiska, mikrbilgiska ch allergena. Man redgör ckså för hur faran uppkmmer dvs. m det rör sig m förekmst, tillförsel, tillväxt eller överlevnad. En riskbedömning utarbetas sedan utifrån faranalyser. Riskerna bedöms efter sannlikheten att faran skulle inträffa ch knsekvensen av faran m den skulle uppstå. d) Regler för växthus Inte heller här finns för närvarande några tydligt tillämpbara regler i EUförrdningen. Den tekniska rådgivningskmmitte för eklgisk prductin sm finns under kmmissinen 9 har i en ny rapprt lagt fram förslag till hur rengöringsmedel kan hanteras inm växthushdlingen. 10 Förslagen är relevanta ckså för annat prduktin än i växthus ch kan eventuellt leda till revideringar av förrdningens bilaga VII, med mera. Gruppen skriver bland annat: UV- ljus ch värme (t.ex. ånga) är effektiva desinfektinsmedel. De kan användas för att desinficera vissa typer av utrustning, men det finns praktiska begränsningar. UV- ljus fungerar endast på ytr med direktkntakt med patgener, med ljuset inte förmår tränga in i sprickr eller repr. Av arbetsmiljöskäl kan metderna dessutm bara användas i slutna utrymmen vilket kraftigt begränsar dess tillämpning i växthus. Värme kan användas för att autklavera utrustning vid högt tryck ch temperatur, men långt ifrån alla material tål sådan behandling. Och vidare: Användningen av fysikaliska metder är att föredra i eklgisk dling (se art. 12 (1) (g) i Reg. (EG) 834/2007). Enligt arbetsgruppen bör användningen av sådana metder uppmuntras när det är möjligt ch praktiskt. Där fysikaliska metder inte kan användas är kemiska desinfektinsmedel ett nödvändigt alternative. Arbetsgruppen föreslår en mfattande revidering av bilaga VII.. Bland annat vill man flytta bicidämnen till bilaga II, eftersm användning av desinfektinsmedel på utsäde/växtmaterial regleras av bicidförrdningen ch på sätt mer efterliknar hanteringen bekämpningsmedel i strt. 9 Expert Grup fr Technical Advice n Organic Prductin (EGTOP) 10 EGTOP/6/13, Final Reprt n Greenhuse Prductin (Prtected Crpping)

19 19 EGTOP har tidigare föreslagit en "basic tlbx" där acceptabla ämnen ges generellt tillstånd för all nuvarande ch framtida användning, medan mer tveksamma ämnen endast kan ges tidsbegränsade tillstånd. Gruppen föreslår i sin rapprt att en sådan strategi nu införs för desinfektinsmedel i växthusdling. Deras slutliga utvärdering ska genmföras i samband med kandidater för desinfektin i utmhus växtprduktin, ch med nya ämnen sm föreslås för vattenbruket ch stall. Gruppen föreslår att följande ämnen skulle kunna gdkännas utan begränsningar Alkhler: etanl Organiska syrr: ättiksyra, citrnsyra Perxider: väteperxid, perättiksyra Ozn Mer riskabla ämnen sm skulle kunna få (tids- )begränsat gdkännande efter särskild utvärdering: Alkhler: isprpanl Organiska syrr: bensesyra Perxider: natriumkarbnatperxihydrat, natrium- ch calcium- hypklrit Klrdixid När EU- förrdningen m eklgisk prduktin antgs fanns en klar avsikt att reglera användningen av desinfektinsmedel i växtdling. 11. Hittills har dck inga desinfektinsmedel gdkänts för detta ändamål på EU- nivå. I praktiken används fta väteperxid, perättiksyra ch andra rganiska syrr jämte kaliumtvål ch alkhler i eklgisk växthusprduktin.(ectap) Dessa ämnen är gdkända för desinfektin i djurstallar (bilaga VII). Ett antal andra ämnen används ckså inklusive tensider, zn (sm är gdkänt sm desinfektinsmedel i vattenbruk) ch bensesyra. Inget av dessa är för närvarande gdkänt för desinfektin av byggnader eller anläggningar sm används för animalieprduktin eller vattenbruk enligt EU:s förrdning m eklgisk prduktin /2007/EC, artikel 12 (1)j: Prdukter för rengöring ch desinfektin i växtprduktin skall användas endast m de har gdkänts för användning i eklgisk prduktin enligt artikel 16.

20 20 6. Benchmarking vilka krav ställer andra? Bra Kemråd Sveriges mejeriföreningar har sedan cirka 10 år tillbaka ett branschgemensamt kemikalieråd för att kunna samarbeta kring kemikaliefrågr. Kemikalierådet har tagit fram kriterier för miljöbedömning av de kemikalier sm används mjölkprduktinens lika delar. Leverantörer ansöker m gdkännande ch får sina kemiska prdukter bedömda av en berende tredje part. De prdukter sm uppfyller de fastställda kriterierna publiceras på en webbsida. Sedan juli 2013 har dck Bra Kemråd upphört att göra bedömningar av kemikalier för mejeriindustrin ch fkuserar istället helt på kemikalier avsedda för mjölkprducerande gårdar. Bra kemråd har krav ch kriterier bl.a. för rengöringsmedel ch desinfektinsmedel på gården. Kriterierna syftar till att skydda miljö ch hälsa. De generella kriterierna framgår av bilaga 2. De lika prdukterna delas in i prduktgrupper. 12 Förutm de allmänna kriterierna finns det även kmpletterande kriterier för lika prduktgrupper sm kan vara antingen strängare eller lindrigare. De lika prdukterna delas in i två lika kategrier, kategri 1 ch kategri 2. Prdukter i kategri 1 uppfyller höga miljökrav ch prdukter i kategri 2 uppfyller definierade miljökrav ibland med undantag från de generella reglerna. KRAV rekmmenderar användning av medel inm den högsta kategrin. 12 För gården: rengöringsmedel, desinfektinsmedel ch juvervårdsprdukter. För industrin rengöringsmedel, desinfektinsmedel ch bansmörjmedel.

Rengöring, desinfektion och bekämpning

Rengöring, desinfektion och bekämpning Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV-regel 2:15) Oktber 2013 2 1. Bakgrund syfte... 4 2. För vem ch för vad gäller 2.15?... 6 3. Vad består prdukterna av idag?... 10

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Utvärdering av riktlinjerna för god praxis

Utvärdering av riktlinjerna för god praxis Ansvarig persn Mari Laihnen Sida/sidr 1 / 5 Arbetsgruppen för krdinering av egenkntrllen Instruktin / versin 10006/1sv Kntrllavdelningen 1. Inledning Denna instruktin är i första hand avsedd att användas

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Innan du använde din Gear VR:

Innan du använde din Gear VR: * De här häls- ch säkerhetsvarningar uppdateras regelbundet för att säkerställa deras riktighet ch fullständighet. Besök culus.cm/warnings för den senaste versinen. HÄLSO- OCH SÄKERHETSVARNINGAR: Se till

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Innehåll enligt Europaparlamentets och -rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel.

SÄKERHETSDATABLAD. Innehåll enligt Europaparlamentets och -rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel. SÄKERHETSDATABLAD Revisin nr 1, 2006-07-10 1. Prduktidentifiering ch företag Handelsnamn: Bsch altantvättmedel F 016 800 237 0,5 l Användningsmråde: Sten- ch trärengöring. Prdukt lämplig för rengöring

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

Fältmeddelande (återkallelse)

Fältmeddelande (återkallelse) Kundkdnummer: «Custmer_Cde» «CUSTOMER_NAME» «ADDRESS» «CITY», «STATE», «CODE» «COUNTRY» Till: Riskansvariga Till: Referens: Fältmeddelande (återkallelse) 2921578: 2921578-7/29/2011-001-C 29 juli 2011 Riskansvariga,

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Vägledning till införande av HACCP

Vägledning till införande av HACCP Vägledning Vägledning till införande av HACCP Vägledning till införande av förfaranden baserade på HACCPprinciperna och underlättande av införande av dessa principer i vissa företag Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Seglarskolehandbok för RÖSS:are

Seglarskolehandbok för RÖSS:are Seglarsklehandbk för RÖSS:are Målet med RÖSS seglarskla är att alla ska tycka att segling är rligt ch känna sig trygga ch vilja frtsätta segla! På seglarsklan lära du dig grunderna i segling ch det har

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Ordningsföreskrifter för Brf. Flamingo senast ändrade den 4/12-2015

Ordningsföreskrifter för Brf. Flamingo senast ändrade den 4/12-2015 Ordningsföreskrifter för Brf. Flaming senast ändrade den 4/12-2015 Anmärkning: Brättshavarens ansvar för skötsel ch nrmalt underhåll av den egna lägenheten framgår av stadgarna. Ordningsföreskrifterna

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Miljöplan för Örestads golfklubb

Miljöplan för Örestads golfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att

Läs mer

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 AMP - GUIDEN AMP guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 Källa: Detta material är hämtat från SBUF, www.ampguiden.net Reviderad: 0000-00-00 2 A M P - G U I D E

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

INFORMATION Februari 2014

INFORMATION Februari 2014 Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden8.se

Brf Herden 8 www.brfherden8.se Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare April 2010 Innehåll Besiktningen av samtliga lägenheter resultatet? Vattenskadan på Arbetargatan 27 (dagis) Våren ska firas krvgrillning trsdag

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Fälgrengöring

SÄKERHETSDATABLAD. Fälgrengöring SÄKERHETSDATABLAD Revisin nr 1, 2006-07-10 1. Prduktidentifiering ch företag Handelsnamn: Användningsmråde: Tillverkare: Bsch rengöringsmedel för aluminiumfälgar F 016 800 229 0,75 l Fälgrengöring Nödtelefn:

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Ny utgåva av EN 287-1

Ny utgåva av EN 287-1 Ny utgåva av EN 287-1 Svets & Tryck 2012, Götebrg, Svetskmmissinen mathias.lundin@svets.se 1 VAD FÅR JAG SOM MEDLEM I SVETSKOMMISSIONEN? Tillgång till ett nätverk av > 400 experter Möjlighet att delta

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon. Phjanen Per 1 av 11 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av trra ögn. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enligt nedan. Innehåll Trra ögn

Läs mer

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap

Läs mer

Utvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt.

Utvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt. Minnesanteckningar möte med tramplintekniska kmmittén Stckhlm lördagen den 5 mars (Nya) Idrttens Hus; Skansbrgatan 7 Skanstull Närvarande: Luise Nrdenberg (rdförande, vid tangenterna), Mats Göranssn, Thérèse

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 5.11.2012 B7-0000/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågrna för muntligt besvarande B7-0000/2012 ch B7-0000/2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsrdningen

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Utfärdandedatum 2002 06 06

Utfärdandedatum 2002 06 06 Decrative atings VARUINFORMATION 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OH FÖRETAGET ARALDIT PROFESSIONAL, BAS Kem/tekn prduktbenämning Epxilim, 2 kmp Utfärdare/kntaktpers/avd Anna de Verdier Telefn vid nödsituatin

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8 Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare Oktber 2013 Innehåll Balkngerna en lägesrapprt Källarrensning cntainer på gården helgen 9-10 nvember Kallt i lägenheten Cyklar Inget 20-årsjubileum

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Foto: Per Nilsson, Profox Dessa branschriktlinjer är framtagna av Progrezzum Ekonomisk Förening i samarbete med Ekoturismföreningen, Slow Food Sapmi, Friluftsfrämjandet,

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

MEDICINSK RUTIN ANELÄK IVA-DELIRIUM

MEDICINSK RUTIN ANELÄK IVA-DELIRIUM 1 (6) ANELÄK IVA-delirium Bakgrund IVA-delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd med fluktuerande förlpp. Det kännetecknas av uppmärksamhet, sammanhängande tankar ch förändrad nivå av medvetande.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Lokalkrav för livsmedelsföretag Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:4 Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2015 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun

Läs mer