Rengöring, desinfektion och bekämpning

Transkript

1 Förstudie inför regeländring: Rengöring, desinfektin ch bekämpning (KRAV-regel 2:15) Oktber 2013

2 2 1. Bakgrund syfte För vem ch för vad gäller 2.15? Vad består prdukterna av idag? Miljöaspekter att ta hänsyn till Lagstiftning ch myndighetsåtgärder Benchmarking vilka krav ställer andra? Diskussin Ändringsförlag med kmmentarer Förslag på reviderade kriterier - Summering Bilaga 1. Ämnen i vanliga rengöring/desinfektinsmedel Bilaga 2: Bra Kemråds generella kriterier... 41

3 3

4 4 1. Bakgrund syfte Kraven kring rengöring, desinfektin ch bekämpning (Regel 2.15) återfinns bland KRAV allmänna regler ch är alltså giltig för att licensierade företag består av följande delavsnitt: Försiktighetsprincipen Utbytesprincip Förebyggande åtgärder Miljömärkta rengöringsmedel Dkumentering av desinfektin ch bekämpning Tillåtna metder vid desinfektin ch bekämpning Prövning av andra metder ch kemiska prdukter Bekämpning i lkaler utan KRAV-certifierade prdukter Reglerna är delvis föråldrade ch behöver uppdateras ch utvecklas i samband med den pågående regelrevisinen av kapitel 1-3. Särskilt listan över gdkända metder ch medel bör gås igenm utifrån vad sm faktiskt förekmmer idag. Reglerna behöver ckså preciseras ch förtydligas. Denna förstudie tittar närmare på: vilka rengörings/desinfektin/bekämpningsprcesser sm används av krav-anslutna idag eller skulle kunna kmma att användas m kraven tillät det. häls- ch miljöaspekter av medlens användning vilka mtsvarande krav sm ställs av andra relevanta miljömärkningsrgan (natinell ch internatinell jämförelse). Även andra jämförbara system, sm exempelvis mejeribranschens Bra Kemråd beskrivs. (Benchmarking) Hur EU:s förrdningar ser ut på mrådet ch hur dessa påverkar vilka krav sm kan ställas. Källr ch metdik I samband med en tidigare revisin av regel 2.15 gjrdes en studie av rengöring ch desinfektin vid eklgisk prduktin av mjölk ch kött. Studien var i frmen av ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskla ch handleddes av persnal från KRAV. 1 Rapprten består av en inventering av vanligt förekmmande ämnen i rengörings- ch desinfektinsmedel inm livsmedelskedjan ch särskilt inm KRAV-licensierade anläggningar. Delar av rapprten har använts sm grund för avsnitt 3 ch 4. Källr har i övrigt varit utredningar ch annan infrmatin från myndigheter ch branschrgan. Synpunkter ch rekmmendatiner från KRAVs egna arbetsgrupper ch kalibreringsmöten med certifieringsrganen har ckså använts sm underlag. 1 Ivarssn, Sfie: Rengöring ch desinfektin vid eklgisk prduktin av mjölk ch kött. Examensarbete, Institutinen flr Kemi ch Biteknik, CTH, 2006.

5 Rapprten avslutas med förslag på reviderade krav. Förslagen är tänkta sm underlag för diskussiner internt inm KRAV ch för dialg med KRAVanslutna företag. Med ambitinen att de slutliga kraven blir så väl grundade ch effektiva sm möjligt för att driva på miljöanpassning i alla led. 5

6 6 2. För vem ch för vad gäller 2.15? 2.15 tillhör de allmänna regler sm ska tillämpas av alla KRAV-licensierade företag. Även m regeln ursprungligen kanske mest har skrivits med tanke på djurhållning ch förädlingsindustri så gäller den idag även för fiske, butiker, strhushåll ch restauranger. Vad är rengöring, desinfektin ch bekämpning? Begreppen rengöring, desinfektin ch bekämpning är inte närmare definierade i reglerna vilket kan göra det svårt för licenstagare att veta vad sm gäller. Här är ett försök att bestämma dem: Rengöring innebär att man avlägsnar smuts. Det kan ske trrt eller vått genm mekanisk eller hydrmekanisk bearbetning. Hjälpmedel inkluderar lika verktyg sm brstar, trasr eller högtryckstvätt. Ofta används rengöringsmedel sm kemiskt sett ftast är detergenter för att lösa fett ch smuts. Hetvatten eller ånga kan användas för att ersätta rengöringsmedel. Med mera. Desinfektin är en behandling av lkaler, materiel eller persner med fysikaliska eller kemiska medel så att risken för överföring av smitta elimineras. Detta innebär inte att alla mikrrganismer avlägsnats eller avdödats (sm sker vid sterilisering) utan att mängden av ptentiellt patgena mikrrganismer reducerats så långt att smittrisken eliminerats. Inm ramen för desinfektin kan ckså behandling av luft ch vatten för att hindra spridning av smitta anses falla. Med bekämpning menas här trligen i första hand bekämpning av skadedjur, sm gnagare, skadeinsekter, etc. framför allt i byggnader. Eventuellt mfattas även växtbekämpning i anslutning till byggnader ch anläggningar? Bekämpning kan innebära användning av ett bilgisk ett kemiskt bekämpningsmedel (antingen ett växtskyddsmedel eller en bicid). Alla tre begreppen kan inrdnas under begreppet hygienåtgärder. På många samhällsmråden arbetar man med hygienplaner ch strategier (t.ex. sjukhus, livsmedelsindustri ch strkök) ch det finns skäl att använda begreppet hygien även i KRAV-reglerna. Mer m detta senare. Regelns tillämpningsmråde Så vad av allt detta mfattas av regel 2.15? Till att börja med kan vi räkna brt sådant sm regleras i mer detalj på annan plats i regelbken ch därför knappast kan anses styras även av Det är till exempel:

7 7 Bekämpning av skadedjur på djur inm prduktinen, t ex mask ch hyra. Sådant behandlas mer ingående i regelmråde 5.10 m hälsch sjukvård av djur. 2 Bekämpning inm växtdlingen. EU-förrdningen ch KRAV-reglerna (regel 4.4) beskriver detaljerat vilken bekämpning sm är tillåten i växtprduktin. Även med dessa mråden undantagna finns det mängder av situatinen ch prcesser sm faller under Några exempel på ändamål/mråden sm regeln kan anses gälla för ges i rutan: prduktins- ch lagerlkaler för växtprduktin. växthus lkaler för djurhållning anläggningar för mjölkprduktin rengöring av juver ch spenar rengöring av mjölkninganläggningar rengöring av dricksvattenutrustning övriga lkaler för djurhållning Klövvård lkaler för livsmedelsförädling mejeri slakteri kvarn ch bageri annan livsmedelsprduktin Fdertillverkning Vattenbruksanläggningar Bidling transprtfrdn/-tankar. Rengöring av lantbruksmaskiner, m.m. Strkök ch restauranger Rengöring av lkaler Rengöring av köksutrustning Butik Rengöring av butikslkaler Inm varje mråde förekmmer i sin tur många lika hygienåtgärder, sm exempelvis desinfektin av ytr, skr, verktyg, instrument, dricksvatteninstallatiner. Även saneringsarbete av lkaler ch utrustning före eller efter prduktinen av KRAV-prdukter är viktig att ta med i beräkningen av miljöeffekter. Det är dck inte realistiskt att beakta samtliga dessa behv vid den nuvarande revideringen av Snarare handlar det nu m att ringa in ch hantera de mråden sm är mest relevanta att ställa krav utifrån. Om det finns möjlighet 2 Vid användning av utskrivna veterinärmedicinska preparat så gäller reglerna för veterinärmedicinska behandlingar enligt KRAV regel De flesta kvalster klassas sm parasiter.

8 8 vre det bra att scanna av verksamheterna för att lista ptentiella eller reella knsekvenser av hygienarbetet. Var sker exempelvis de största utsläppen av txiska ämnen till känsliga recipienter? I faktarutan nedan beskrivs några centrala rengöringsfunktiner i livsmedelskedjan: Mjölkgården Diskning av mjölkningsanläggningen har en central rll när det gäller att hålla bakterieantalet nere. Bakterier förökar sig snabbt i anläggningen ch det är därför viktigt att disklösningen löser upp ch sköljer ut fett, prtein, kalk, järn ch mangan. En väl genmförd diskning består av Försköljning: Ljummet vatten (ca 40- att avlägsna mjölkrester. Anläggningen värms ch förbereds för cirkulatinsdisk. Cirkulatinsdisk: Varmt vatten (60- cirkuleras genm systemet. Hög temperatur ger hög effekt. Kemikaliernas funktin är huvudsakligen att lösa rester från ytrna ch hålla dessa i lösning så att de kan sköljas ut med disklösningen. Vanligast är en alkalidminerad diskning med en klrkmbinerad alkali ch en syradisk allt från en gång i veckan till en gång i månaden. Ofta används flytande prdukter även m pulver frtfarande är relativt strt. Allt fler gårdar går dck över till växeldisk med syradisk på mrgnen ch alkali på kvällen. Idag finns ckså helt klrfri diskning sm nrmalt körs i växeldiskförfarande. Båda dessa alternativ av växeldisk ökar starkt på marknaden. I övrigt så rengörs fta utrymmen med högtryckstvätt ch eventuellt någt rengöringsmedel. Mejeri På mejeriet rengörs alla ledningar, tankar ch inre system med s k Cleaning in Place, CIP. Med det menas att rengöringen sker i ett slutet, sammanhängande system utan att utrustningen måste plckas isär. Det är vanligt att använda sig av ett s.k. tvåfas-system. Först töms ch dräneras systemet på restmjölk. Därefter används varm (ca 85 C) lut (ca 1%-ig NaOH- lösning) för att avlägsna fett ch rganiskt material. Efter luten sköljs systemet ch sedan används varm salpetersyra (ca 1 %-ig) för att bryta ned prteiner ch ta brt beläggningar. Både luten, syran ch vattnet återanvänds under diskningarna. Varje natt desinficeras anläggningarna med hett vatten. Eklgiska prdukter måste enligt KRAV:s regler hållas separerade från de knventinella ch därför körs alltid de eklgiska först. Förr desinficerades anläggningarna alltid med klr men detta har upphört b la av miljöskäl ch idag används endast klrinnehållande medel vid särskilda behv t ex vid kraftig kntaminering. Idag arbetar man istället med förebyggande åtgärder sm t ex hygienisk design. Övrig rengöring ch desinfektin på mejerier inkluderar yttre rengöring av maskiner, glv, väggar ch andra ytr sm kmmer i kntakt med livsmedel. Detta görs med högtryckstvätt ch skumrengöringsmedel t ex med desinficerande verkan. Bansmörjmedel är särskilda medel sm används för att rengöra alla banr ch rullband sm transprterar prdukter, backar, vagnar dyl. Dessa medel appliceras autmatiskt direkt på banrna ch rengöring sker

9 9 kntinuerligt. Även tankbilarna rengörs på mejeriet. Tillvägagångssättet varierar mellan lika mejerier men det är vanligt med en särskild tvätthall för detta ändamål. Slakteri/ charkuteri Rengöring utförs efter dagens prduktin så att det är rent inför mrgndagen. Maskiner plckas isär ch prduktrester ch annat löst material splas brt med t ex högtryckstvätt. De grva resterna samlas upp för att inte hamna i avlppssystemet. Därefter används skumrengöringsmedel för att täcka all utrustning, väggar, glv dyl. Efter föreskriven tid splas skummet av ch den upplösta smutsen följer med. Efter rengöringen sker desinfektin genm att ett desinfektinsmedel läggs på t ex med spruta. Detta ska ckså verka under föreskriven tid ch sedan ftast sköljas av. Då köttet förädlas till lika färdigvarr - t ex vid tillverkning av rökta prdukter - kan det krävas särskilda rengöringsrutiner ch medel. Sådan särskild rengöring förekmmer dck sällan dagligen utan ftare veckvis eller mer sällan. CIP-rengöring förekmmer även i charkindustrin, där det är tillämpbart. Då används t ex ett alkaliskt cirkulatinsdiskmedel antingen med eller utan desinficerande verkan. Desinfektinsmedel anpassade för CIPrengöring kan ckså användas i systemet efter avslutad disk. Växthus Källr: Ivarssn 2006, EGTOP 2013 Inm växthusdling används desinfektinsmedel både till rengöring av växthuset i sig, av inredning ch annan utrustning sm drivbänkar, brickr, behållare, krukr, verktyg ch bevattningssystem ch/eller vattnet sm används för bevattning. Desinfektin är ckså viktigt i svampdlingar. I frilandsdling görs desinfektin endast under särskilda förhållanden. I mråden där pärnpest inträffar måste verktyg desinficeras regelbundet under beskärningen av fruktträden så att sjukdmen inte sprids vidare. Byggnader, utrustning ch verktyg sm används för lagring ch transprt måste desinficeras regelbundet. Desinfektin av hander, handskar ch stövlar kan ckså krävas.

10 10 3. Vad består prdukterna av idag? Kemikalier med uppgift att lösa upp ch avlägsna smuts ch bakterier är närmast per definitin häls ch/eller miljöskadliga eftersm de verkar ytaktivt ch skall skadliggöra mikrrganismer. Ett rengöringsmedel innehåller nrmalt upp till ett tital lika ämnen. Funktinellt sett ska medlet lösa upp ch avlägsna smuts från ytr, ch därefter se till att smutsen inte åter fäster på tvättgdset utan försvinner ut med tvätt ch sköljvattnet. Flera kemikalier har ckså sm funktin att ptimera betingelserna för denna prcess, exempelvis kmplexbildare sm håller brta störande ämnen ch phjusterare sm skapar ett ptimalt ph. Desinfektinsmedel är i princip uppbyggda på samma sätt sm rengöringsmedel men innehåller dessutm en eller flera bicidämnen sm är verksamma mt lika mikrrganismer, t ex bakterier, svampar, sprer ch virus. Ämnesgrupp Funktin Miljöeffekt Tensider Ytaktiva ch tvätteffektiva ämnen sm används i alla rengöringsmedel. De minskar vattnets ytspänning ch löser smuts ch fett. På grund av de ytaktiva egenskaperna är de flesta tensider mer eller mindre giftiga för vatten-levande rganismer. Deras egenskaper gör att de kan störa utbyte ch transprt av lika ämnen. Till exempel kan transprten av syre genm bilgiska membraner sm gälar störas hs fiskar. Anjniska tensider sm vissa alkylsulfater ch vissa alkylsulfnater räknas därför sm txiska för vattenlevande rganismer ch då framförallt för fiskar. Fenletxilater bildar svårnedbrytbara, giftiga ch fettlösliga mellanprdukter när de bryts ned. Kmplexbildare Alkali Används för sin förmåga att kmplexbinda metalljner. När en metall är bunden till ett kmplex kan den få ökad eller minskad reaktivitet berende på val av kmplexbildare, ph m.m. Fsfat används i många rengöringsmedel för att binda magnesium- ch kalciumjner. Fsfat hindrar även återsmutsning ch kalkbeläggningar. En högt ph är väsentligt i många industriella rengöringsprcesser. Alkali bryter ned prteiner, förtvålar fetter ch kan även ha anti-mikrbiella egenskaper vid högre kncentratiner. Vanligast ch mest effektiva är starka alkali sm t.ex. kaliumhydrxid ch natriumhydrxid. Syrr löser effektivt upp lika slags beläggningar, Kmplexbildare kan även binda tungmetaller sm därmed ges en ökad rörlighet i mark ch reningsverken. Eftersm kmplexbildare fta är svårnedbrytbara så finns det en risk för att de passerar rakt genm reningsverken ch har de då bildat kmplex med tungmetaller så riskerar dessa att hamna i vattenmiljön där de kan göra str skada. Denna effekt gäller främst kmplexbildare sm EDTA ch fsfnater. Fsfater ch fsfnater bidrar till övergödning ch belastning av sjöar ch vattendrag. Den huvudsakliga miljöpåverkan hs alkali berr av dess höga ph. Ett ph på 8.5 eller högre har förstörande effekt på alger ch när det kmmer över ph 9 så drabbas även fiskar. Därför är det viktigt att eventuella utsläpp späds ut rdentligt eller neutraliseras. Aminer ch kväveinnehållande alkali kan genm sitt kväveinnehåll bidra till övergödning men detta bidrag anses vara försumbart. Vid ett eventuellt utsläpp är det syrrnas låga ph sm

11 11 Syrr mineraler ch salter sm förekmmer i hårt vatten. Syrr kan även ha desinficerande verkan vid högre kncentratiner. Någn av följande syrr är vanliga; salpetersyra, saltsyra, fsfrsyra, ättiksyra eller myrsyra. Syrrna används fta inm livsmedelsindustrin för rengöring ch desinfektin av slutna system, s.k. Cleaning in Place, CIP. kan rsaka skada för bakterier ch vattenlevande rganismer. När det gäller försurning så antas utsläpp av syrr till avlpp inte ge någn försurande effekt eftersm all syra i regel neutraliseras med lut innan den lämnar industrin. Organiska syrr sm fsfrsyra ch salpetersyra kan rsaka övergödning p g a sitt innehåll av fsfr respektive kväve men detta kan reningsverken hantera så det anses inte vara någt större miljöprblem. Lösningsmedel Knserveringsmedel Övriga tillsatser Inm livsmedelsindustrin är lika alkhler sm etanl, isprpanl, glykler, glycerl. Även glykletrar, glykleterestrar (-acetater) ch fettsyraestrar vanliga. Knserveringsmedel tillsätts i vattenbaserade rengöringsmedel för att förhindra tillväxt av mikrrganismer sm bakterier, alger ch svampar sm kan ge försämrade prduktegenskaper. Exempel är bensesyra, mjölksyra ch frmaldehyd. Blekmedel, emulgatrer, enzymer, färgämnen, parfymer, krrsinsskydd, mjukgörare, skumdämpande medel, med mera. Kan påverka miljön på lika sätt ch i lika mfattning. En del lösningsmedel kan ha en negativ effekt på vattenrganismer ch avlppsreningsverk medan andra kan påverka växtlighet, bidra till bildning av luftförreningar ch smg. Krtkedjiga glykletrar ch glykleterestrar misstänks kunna ge reprduktins- ch fsterskadr. Även vissa av de mer långkedjiga varianterna misstänks kunna ge liknande skadr. Ofta mycket giftiga för vattenlevande rganismer ch klassificeras därför fta sm miljöfarliga. Kan vid högre kncentratiner störa viktiga bikemiska prcesser i reningsverk ch yttre miljö. Färgämnen ch parfymer kan vara txiska rganiska ämnen ch är därför fta klassificerade sm miljöfarliga, hälsskadliga ch/eller allergiframkallande. Detta trts att de kan vara naturligt förekmmande, sm i fallet med parfymämnena limnen ch cumarin. Desinfektinsmedel. Inm livsmedelsindustrin används desinfektinsmedel på ytr sm kmmer i direkt kntakt med livsmedel. Antingen rengörs ytan först med ett rengöringsmedel för att sedan desinficeras med ett desinfektinsmedel eller så används ett kmbinerat rengörings- ch desinfektinsmedel. Bakterier kan utveckla resistens mt biciden. Bakteriesprer har störst mtståndskraft mt desinfektinsmedel. Bakterier kan även skydda sig genm att rganisera sig i s.k. bifilmer. Bicider sm är vanligt förekmmande vid desinfektin inm livsmedelsprduktin: Ämnesgrupp Beskrivning Milljöpåverkan Alkhler De vanligaste alkhlerna sm används är etanl, isprpanl ch n- prpanl (1- prpanl). De har ett brett verkningsmråde mt vegetativa bakterier, virus ch svamp, men klarar inte sprer. De verkar snabbt men avdunstar Alkhler är i regel inte bedömda sm miljöfarliga då de är relativt lättnedbrytbara ch har ringa eller ingen giftighet för vattenlevande rganismer.

12 12 Syrr Alkali Aldehyder Klrföreningar Kvartära ammniumföreningar Aktivt syreföreningar (perxider) ckså snabbt ch kräver höga kncentratiner. Starka syrr sm salpetersyra, saltsyra ch fsfrsyra ch svaga syrr sm citrnsyra ch ättiksyra kan förekmma men är av mindre betydelse för desinfektin då deras huvudsakliga funktin är att lösa upp rganiska avlagringar Starka alkali sm natriumhydrxid ch kaliumhydrxid höjer ph ch skapar en gästvänlig miljö för mikrrganismer. Desinfektin är liksm för syrr dck inte alkalis huvudfunktin Frmaldehyd ch glutaraldehyd kan användas för desinfektin. De har ett brett verksamhetsmråde ch verkar snabbt vid låga kncentratiner Den vanligaste klrföreningen i desinfektinsmedel i livsmedelsindustrin är natriumhypklrit (NaClO-). Dessa katjntensider har antimikrbiella egenskaper då de interfererar med membran i t ex bakterieceller Aktivt syre-föreningar sm perättiksyra ch väteperxid används för desinfektin p.g.a. sina xidativa egenskaper. Båda uppvisar ett brett spektrum mt bakterier, virus, sprer ch jäst. Miljöpåverkan är av mindre betydelse m de späds ut eller neutraliseras. Miljöpåverkan är av mindre betydelse m de späds ut eller neutraliseras. Aldehyder är i regel lättnedbrytbara men giftiga för vattenlevande rganismer ch hälsskadliga för människr. Hypklrit är mycket giftigt för vattenlevande rganismer. Det kan bilda klrrganiska föreningar sm kan vara både giftiga, svårnedbrytbara ch biackumulerande Klassade sm miljöfarliga p g a hög giftighet för vattenlevande rganismer. De fäster sig vid den behandlade ytan utan att avdunsta vilket minskar den bilgiska tillgängligheten någt. Kan reagera med anjniska tensider ch prteiner ch förlrar då någt av sin akuta giftighet Perättiksyra bedöms sm miljöfarlig p g a att den är mycket giftig för vattenlevande rganismer, men den bryts snabbt ned till farlig ättiksyra så det är av mindre betydelse Jdföreningar: Källa: Ivarssn 2006 Jd är någt mindre reaktiv än klr men verkar snabbt mt bakterier, virus, svamp ch sprer. Den vanligaste jdföreningen är ett plyvinylpyrrlidnjdkmplex, s.k. PVP-jd Jdrganiska föreningars miljöpåverkan är dåligt undersökt, men teretiskt så skulle föreningar sm är mycket giftiga för vattenlevande rganismer kunna bildas. Därför bör jd ch jd-beredningar betraktas sm miljöfarliga. Det är även viktigt att bedöma kmplexet sm fungerar sm jdbärare. I detta fallet är kmplexet plyvinylpyrrlidn svårnedbrytbart men har låg giftighet för vattenlevande rganismer. Det avskiljs i reningsverken Marknaden för renhållning/desinfektin inm livsmedelskedjan dmineras av tre leverantörer; Eclab, sm levererar framför allt till förädlingsledet men även till jrdbruket, amerikanska Diversey, samt Delaval sm fkuserar på prduktinskedjan för mjölk). Bra Kemråds listr på gdkända prdukter för mejerinäringen ger ckså en bra bild av vad sm är tillgängligt på marknaden ch vilka prdukter sm uppfyller Bra Kemråds miljökriterier. En uppräkning av ingredienser i några vanligt förekmmande prdukter på marknaden finns redvisat i bilaga 1. Ivarssn (2006) drg följande slutsatser vid kartläggningen av KRAVprducerad mjölk ch kött: Av de medel sm företagen uppgett till KRAV att de använder var inga miljömärkta med Bra Miljöval, Svanen eller dyl.

13 13 Flera medel är gemensamma för mjölk- ch köttindustrin. Ett fåtal medel på mejerierna var gdkända av Bra Kemråd. På mjölkgårdarna är dessa medel vanligare. Den vanligaste aktiva substansen i desinfektinsmedel var natriumhypklrit, därefter kvartära ammniumföreningar ch slutligen perättiksyra, väteperxid eller rganiska syrr. NTA var mycket vanlig sm kmplexbildare. Bansmörjmedel på mejerier har fta väldigt dåliga miljöegenskaper ch brde därför uppmärksammas mera. Mejerierna använder i regel fler medel med bättre miljöegenskaper än slakterierna ch charkföretagen.

14 14 4. Miljöaspekter att ta hänsyn till Dagens kravregel fkuserar på txiska effekter av att farliga ämnen släpps ut från de prdukter sm används. Men hygienarbete medför ckså andra effekter, sm klimatpåverkan genm hög energiförbrukning ch utsläpp av övergödande ämnen sm fsfat. Här listat krtfattat några av de miljöaspekter sm bör beaktas: Txiska effekter I förra avsnittet finns en översikt över ämnen sm förekmmer ch vilka miljörisker de medför. Eftersm avlpp från djurstallar ch mjölkningsanläggningar vanligtvis inte är anslutna till avlppsreningsverk utan till enskilda brunnar eller gödselbrunnar, är den lkala förreningssituatinen av betydelse. Ämnen sm nrmalt tas mhand i reningsverk kan passerar renade ut i recipienter vilket medför särskilda risker m de exempelvis är akutgiftiga, biackumulerande ch/eller persistenta. Klimateffekter Jämfört med klimatpåverkan från livsmedelsprduktinen i sig ger hygienarbetet relativt små bidrag. Men vissa faktrer har str betydelse. Daglig diskning med varmvatten av exempelvis mjölkningsutrustning innebär hög elförbrukning. Genm att utnyttja värmeöverskttet sm genereras vid nedkylning av mjölken för uppvärmning av diskvatten kan man minska elförbrukningen. Övergödning Fsfat används i många rengöringsmedel för att binda magnesium- ch kalciumjner. Men fsfater fungerar ckså sm gödningsämne när tvättvatten släpps ut i sjöar ch vattendrag. Tillväxten av växter kan bli så str att den naturliga nedbrytningen inte hinner med ch syrebrist uppstår, någt sm påverkar allt annat liv i vattnet. Av det skälet har mängden fsfat i rengöringsmedel reducerats kraftigt de senaste decennierna. Fsfattvättmedel till knsumenter förbjöds i Sverige 2008 ch liknande begränsningar infördes ckså för maskindiskmedel tre år senare. Restriktinerna gäller dck endast prdukter sm säljs till privatknsumenter. Hur relevant är fsfr från diskmedel jämfört med fsfrn från gödseln? Svensk mjölk redvisar sm exempel en gård med 70 mjölkkr 3 : Gården har en mjölkrbt ch 70 mjölkkr sm ger kg mjölk/år. Anläggningen diskas tre gånger per dygn med ett klrfritt diskmedel sm innehåller ca 30 % natriumtriplyfsfat. Diskmedlet dseras för medelhårt vatten ch det går åt ca 380 g diskmedel per disk. Det mtsvarar ca 115 g natriumtriplyfsfat ch det ger 30 g fsfr per disk. På ett år blir det 32 kg fsfr förutsatt att man diskar 3 gånger per dygn. Enligt Jrdbruksverkets schablnsiffrr över fsfrflöden på en gård blir nettt för en k sm mjölkar 8000 kg mjölk per år 3 Systemanalys Disk, Svensk Mjölk Frskningsrapprt nr: 7092 (2011)

15 15 ca 15,9 kg fsfr För 70 kr blir det ca 1113 kg fsfr per år, vilket kan jämföras med 32 kg från diskmedel (2,8%). Slutsatsen är alltså att diskmedlets bidrag till övergödning är litet i förhållande till den prduktin den används inm. Å andra sidan sker utsläppen inte till reningsverk utan kan hamna i känsliga recipienter.

16 16 5. Lagstiftning ch myndighetsåtgärder Artikel 16 i EU-förrdningen m eklgisk prduktin ch märkning av eklgiska prdukter 4 anger att EG-kmmissinen skall gdkänna ch upprätta en förteckning över prdukter ch ämnen sm får användas: sm rengörings- ch desinfektinsmedel för dammar, burar, byggnader ch anläggningar för djurprduktin. (punkt 16.1e) sm rengörings- ch desinfektinsmedel för byggnader ch anläggningar för växtprduktin, däribland lagerutrymmen i ett jrdbruksföretag. (punkt 16.1f) Förrdningen säger ckså att vid bedömningen av vilka prdukter sm ska gdkännas ska följande kriterier bedömas sm en helhet. De ska vara nödvändiga för en hållbar prduktin ch väsentliga för den användning sm avses vara av vegetabiliskt, animaliskt, mikrbiellt eller mineraliskt ursprung, utm m prdukter eller ämnen från sådana källr inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd eller kvalitet eller m alternativ saknas. Desinfektinsmedel mfattas av EU:s bicidlagstiftning 5 vilket innebär att verksamma ämnen måste gdkännas på EU-nivå, medan saluförda desinfektinsmedel regleras på natinell nivå. Avkalkningsmedel ch tillsatser betraktas inte sm verksamma ämnen enligt bicidlagstiftningen. INFO: Överrdnade regler: EU-förrdningen innehåller en brasklapp 1 sm säger att förrdningen m eklgisk prduktin inte får påverka andra EU-bestämmelser sm gäller exempelvis prduktin, bearedning, saluföring, märkning ch kntrll, inklusive livsmedel ch fderlagstiftningen. Med andra rd är sådan lagstiftning överrdnad förrdningen m eklgisk prduktin. Ett exempel på detta är när sanering föreskrivs av myndighet. I sådana fall får preparat användas sm inte finns med i bilaga VII. Lkaler sm är sanerade kan användas när saneringen är avslutad. Gödsel sm sanerats med tillåtna preparat (t ex Urea) får dck inte användas i gårdens växtdling /2007/EG 5 528/20125/EG

17 17 a) Regler för djurprduktin Artikel 14.1.f föreskriver att bara de prdukter sm finns i bilaga VII får användas för rengöring ch desinfektin av byggnader, installatiner ch redskap avsedda för djur. Bilaga VII innehåller följande ämnen: Kalium- ch natriumtvål Vatten ch ånga Kalkmjölk Kalk Osläckt kalk Natriumhypklrit (t.ex. flytande blekmedel) Kaustiksda Kaustikt kali Väteperxid Naturliga växtessenser Citrnsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, xalsyra ch ättiksyra Alkhl Salpetersyra (mejeriutrustning) Fsfrsyra (mejeriutrustning) Frmaldehyd Prdukter för rengöring ch desinficering av spenar ch mjölkningsanläggningar Natriumkarbnat Förrdningen är direkt gällande i medlemsländerna. Det innebär att m Sverige vill ha regelförändringar måste vi ansöka hs kmmissinen m att få bilagan ändrad. (Däremt kan naturligtvis KRAV ha en krtare lista med gdkända ämnen.) b) Regler för byggnader ch anläggningar för växtprduktin Artikel 16 I 889/2008/EG föreskriver att EU ska upprätta en lista över gdkända prdukter/ämnen även inm detta mråde. Ännu existerar dck ingen sådan lista. I väntan på en sådan gäller en övergångsbestämmelse 6 sm säger att endast prdukter sm gdkänts av den natinella myndigheten (i Sveriges fall Jrdbruksverket) får användas. Dck har verket inte tagit fram någn sådan lista ännu. Man planerar för en sådan paragraf i kmmande SJVföreskrift. 7 c) Regler för lkaler för livsmedelsprduktin Här förekmmer inga gemensamma regler för rengörings- ch desinfektinsmedel i EU:s förrdningar för eklgisk prduktin. I grunden liggen Livsmedelsverkets ch Jrdbruksverkets föreskrifter m livsmedelshygien. 8 Frrdningarna riktar sig till alla sm utövar någn slags prduktin i livsmedelskedjan, från primärprduktin till lagring, transprt ch försäljning. Företagen ska följa regler m s k gd hygienpraxis ch göra 6 Artikel 95, punkt 6, 889/2008/EG 7 Göran Ekbladh, Jrdbruksverket, pers. kmm. 8 SJVFS 1994:33 (m hygien ch hälsa vid prduktin av mjölk)

18 18 upp kntrllplaner sm utgår från HACCP (se rutan). Primärprducenter, d v s jrdbrukare ch djuruppfödare, behöver inte tillämpa HACCP. HACCP (Hazard Analysis Critical Cntrl Pint) är en metd för att systematisk kntrllera att hälsfarr i verksamheten är under kntrll. HACCP-systemet är uppbyggt av en prdukt- ch hanteringsbeskrivning, flödesschema samt en faranalys för råvarr ch hanteringssteg ch syftar till att identifiera ch styra farr ch risker inm livsmedelshantering. De farr sm identifieras förebyggs ch minimeras med grundförutsättningar (GF), genm fastställda kntrllpunkter (CP) ch i förekmmande fall, kritiska styrpunkter (CCP). Farrna kan härröras från någn av de fyra grupperna; fysiska, kemiska, mikrbilgiska ch allergena. Man redgör ckså för hur faran uppkmmer dvs. m det rör sig m förekmst, tillförsel, tillväxt eller överlevnad. En riskbedömning utarbetas sedan utifrån faranalyser. Riskerna bedöms efter sannlikheten att faran skulle inträffa ch knsekvensen av faran m den skulle uppstå. d) Regler för växthus Inte heller här finns för närvarande några tydligt tillämpbara regler i EUförrdningen. Den tekniska rådgivningskmmitte för eklgisk prductin sm finns under kmmissinen 9 har i en ny rapprt lagt fram förslag till hur rengöringsmedel kan hanteras inm växthushdlingen. 10 Förslagen är relevanta ckså för annat prduktin än i växthus ch kan eventuellt leda till revideringar av förrdningens bilaga VII, med mera. Gruppen skriver bland annat: UV-ljus ch värme (t.ex. ånga) är effektiva desinfektinsmedel. De kan användas för att desinficera vissa typer av utrustning, men det finns praktiska begränsningar. UV-ljus fungerar endast på ytr med direktkntakt med patgener, med ljuset inte förmår tränga in i sprickr eller repr. Av arbetsmiljöskäl kan metderna dessutm bara användas i slutna utrymmen vilket kraftigt begränsar dess tillämpning i växthus. Värme kan användas för att autklavera utrustning vid högt tryck ch temperatur, men långt ifrån alla material tål sådan behandling. Och vidare: Användningen av fysikaliska metder är att föredra i eklgisk dling (se art. 12 (1) (g) i Reg. (EG) 834/2007). Enligt arbetsgruppen bör användningen av sådana metder uppmuntras när det är möjligt ch praktiskt. Där fysikaliska metder inte kan användas är kemiska desinfektinsmedel ett nödvändigt alternative. Arbetsgruppen föreslår en mfattande revidering av bilaga VII.. Bland annat vill man flytta bicidämnen till bilaga II, eftersm användning av desinfektinsmedel på utsäde/växtmaterial regleras av bicidförrdningen ch på sätt mer efterliknar hanteringen bekämpningsmedel i strt. 9 Expert Grup fr Technical Advice n Organic Prductin (EGTOP) 10 EGTOP/6/13, Final Reprt n Greenhuse Prductin (Prtected Crpping)

19 19 EGTOP har tidigare föreslagit en "basic tlbx" där acceptabla ämnen ges generellt tillstånd för all nuvarande ch framtida användning, medan mer tveksamma ämnen endast kan ges tidsbegränsade tillstånd. Gruppen föreslår i sin rapprt att en sådan strategi nu införs för desinfektinsmedel i växthusdling. Deras slutliga utvärdering ska genmföras i samband med kandidater för desinfektin i utmhus växtprduktin, ch med nya ämnen sm föreslås för vattenbruket ch stall. Gruppen föreslår att följande ämnen skulle kunna gdkännas utan begränsningar Alkhler: etanl Organiska syrr: ättiksyra, citrnsyra Perxider: väteperxid, perättiksyra Ozn Mer riskabla ämnen sm skulle kunna få (tids-)begränsat gdkännande efter särskild utvärdering: Alkhler: isprpanl Organiska syrr: bensesyra Perxider: natriumkarbnatperxihydrat, natrium- ch calciumhypklrit Klrdixid När EU-förrdningen m eklgisk prduktin antgs fanns en klar avsikt att reglera användningen av desinfektinsmedel i växtdling. 11. Hittills har dck inga desinfektinsmedel gdkänts för detta ändamål på EU-nivå. I praktiken används fta väteperxid, perättiksyra ch andra rganiska syrr jämte kaliumtvål ch alkhler i eklgisk växthusprduktin.(ectap) Dessa ämnen är gdkända för desinfektin i djurstallar (bilaga VII). Ett antal andra ämnen används ckså inklusive tensider, zn (sm är gdkänt sm desinfektinsmedel i vattenbruk) ch bensesyra. Inget av dessa är för närvarande gdkänt för desinfektin av byggnader eller anläggningar sm används för animalieprduktin eller vattenbruk enligt EU:s förrdning m eklgisk prduktin /2007/EC, artikel 12 (1)j: Prdukter för rengöring ch desinfektin i växtprduktin skall användas endast m de har gdkänts för användning i eklgisk prduktin enligt artikel 16.

20 20 6. Benchmarking vilka krav ställer andra? Bra Kemråd Sveriges mejeriföreningar har sedan cirka 10 år tillbaka ett branschgemensamt kemikalieråd för att kunna samarbeta kring kemikaliefrågr. Kemikalierådet har tagit fram kriterier för miljöbedömning av de kemikalier sm används mjölkprduktinens lika delar. Leverantörer ansöker m gdkännande ch får sina kemiska prdukter bedömda av en berende tredje part. De prdukter sm uppfyller de fastställda kriterierna publiceras på en webbsida. Sedan juli 2013 har dck Bra Kemråd upphört att göra bedömningar av kemikalier för mejeriindustrin ch fkuserar istället helt på kemikalier avsedda för mjölkprducerande gårdar. Bra kemråd har krav ch kriterier bl.a. för rengöringsmedel ch desinfektinsmedel på gården. Kriterierna syftar till att skydda miljö ch hälsa. De generella kriterierna framgår av bilaga 2. De lika prdukterna delas in i prduktgrupper. 12 Förutm de allmänna kriterierna finns det även kmpletterande kriterier för lika prduktgrupper sm kan vara antingen strängare eller lindrigare. De lika prdukterna delas in i två lika kategrier, kategri 1 ch kategri 2. Prdukter i kategri 1 uppfyller höga miljökrav ch prdukter i kategri 2 uppfyller definierade miljökrav ibland med undantag från de generella reglerna. KRAV rekmmenderar användning av medel inm den högsta kategrin. 12 För gården: rengöringsmedel, desinfektinsmedel ch juvervårdsprdukter. För industrin rengöringsmedel, desinfektinsmedel ch bansmörjmedel.

21 b) Svanen Svanen har två kriteriedkument sm är relevanta Det ena täcker industriella rengörings- ch avfettningsmedel för användning inmhus. Prdukterna måste i första hand klara av att avlägsna ljerester, vax, fett, smuts, damm ch, i förekmmande fall, rst. Prdukterna ska i första hand marknadsföras till prfessinella användare Det andra avser yrkesmässig användning av maskindiskmedel. 14 Bland de krav sm ställs finns att alla ingående substanser ska vara lättnedbrytbara. Kraven utesluter parfym ch begränsar knserveringsmedel. De måste ckså fungera minst lika bra sm jämförbara väl etablerade prdukter. Det saknas dck i strt sett miljömärkta prdukter bland de prdukter sm är avsedda för jrdbruk ch livsmedelsförädling. I Eclabs prduktförteckning finns exempelvis bara en miljömärkt vara: Ett svanenmärkt textiltvättmedel för tvättning av juverdukar. Sil Asscatin (UK) Brittiska Sil Assciatin tillåter följande ämnen i rengöringsmedel (cleaning agents) 15 kalium ch natrium tvål, vatten ch ånga kalkmjölk, kalk, släckt kalk natriumhypklrit (exempelvis sm en flytande blekmedel) kaustiksda, kaliumhydrxid, väteperxid naturliga växtessenser citrnsyra, perättiksyra, myrsyra, mjölksyra, xalsyra ch ättiksyra fsfrsyra (endast mejeriutrustning) salpetersyra (endast mejeriutrustning) alkhl frmaldehyd rengöring ch desinficering av spenar ch mjölkningsanläggningar natriumkarbnat (Listan är i princip identisk med EU-förrdningens bilaga VII) 13 Nrdic Eclabelling f Industrial cleaning and degreasing agents, Versin 2.5, gäller Octber 2005 March Svanenmärkning av Maskindiskmedel för prfessinellt bruk, versin 2.4, gäller juni 2010 mars Sil assciatin rganic standards, August 2012, Article (Livestck husing) 21

22 IFOAM Avsnitt 7.6 i IFOAM s Nrms behandlar Rengöring, desinficering, ch sterilisering av prcessanläggningar, ch anger särskilt följande: Vatten samt de ämnen sm förekmmer i en särskild förteckning (se nedan) får användas för rengöring ch desinfektin av utrustning sm kmmer i direkt kntakt med (eklgisk) prdukt. Metder sm använder andra rengöringsmedel ch desinfektinsmedel på ytr ska använda dem på ett sätt sm inte förrenar prdukten. Verksamhetsutövaren skall utföra en mellanliggande händelse ( intervening event ) mellan användningen av ett rengöringsmedel/desinfektinsmedel ch kntakten med eklgiska prdukten. Åtgärder ska vara tillräckliga för att hindra förrening av den eklgiska prdukten. Förteckning över gdkända prdukter för rengöring ch desinficering av utrustning : Ättiksyra etanl isprpanl Kalciumhydrxid (släckt kalk) Kalciumhypklrit * Kalciumxid (kalk) Klrider av kalk Klrdixid* citrnsyra myrsyra väteperxid mjölksyra naturliga växtessenser xalsyra zn perättiksyra fsfrsyra (Endast för mejeriutrustning) växtextrakt Kaliumtvål * natriumkarbnat Natriumhydrxid (kaustik sda)* Natriumhypklrit * Natriumtvål * För dessa ämnen gäller att en mellanliggande händelse eller handling måste förekmma för att eliminera riskerna för förrening. Bilaga 5 i IFOAMs nrmer listar ämnen sm är gdkända för bekämpning av skadedjur ch desinfektin i djurstallar 16. Listan är i strt sett identisk med Bilaga VI i förrdningen men lägger till grundämnet jd. IFOAM rekmmenderar ckså kravställare att tills vidare förbjuda användningen av nanteknik ch samtidigt anta tydliga definitiner ch 16 IFOAM Nrms, Annex 5: Substances fr pest and disea se cntrl and disinfectin in livestck husing 22

23 metder för att säkerställa att medvetet tillverkade nanmaterial inte används i eklgisk prduktin ch förädling, inklusive prdukter, förpackningar ch på ytr i kntakt med livsmedel. Förrening av eklgiska prdukter med nanmaterial ska undvikas så långt det är möjligt. Standarder måste dck vara tillräckligt flexibla för att rymma fall av avsiktlig prduktin av nanpartiklar genm prcesser såsm hmgenisering, slipning, värmning eller bränning The use f nantechnlgies and nanmaterials in rganic agriculture, IFOAM Psitin Paper, April

24 7. Diskussin Det finns två mål med revideringen av regel 2.15: Dels ska ändringen innebära psitiva häls- ch miljöeffekter genm nya krav sm är högre än vad sm gäller för knventinell prduktin/lagstiftning. Med andra rd öka på det eklgiska mervärdet för KRAV-prdukter. Dels behöver regeln preciseras ch tillämpningsmrådet avgränsas. Tydliga definitiner behöver införas. Eventuella knflikter med gällande lagstiftning på natinell ch EU-nivå ska lösas. Rengöring, desinfektin ch kämpning är mycket vida begrepp ch med tanke på att regeln gäller för all KRAV-licensierad verksamhet så mfattas i grunden en mycket str mängd aktiviteter inm såväl jrdbruk sm förädlingsindustri, restauranger, strhushåll ch butiker. Referensgruppen för översyn av Kapitel 1-3 hade i maj 2013 en första diskussin m regel 2.15 ch gjrde följande nteringar: - Reglerna är tydliga kring vad sm ska göras ch får användas. - Gör en uppdelning mellan rengöring, desinfektin ch bekämpning. Alternativt; dela upp regeltexten, dels rengöring ch dels desinfektin ch bekämpning Rengöring ch desinfektin kan man behöva göra kntinuerligt/dagligen. Då ska man använda miljömärkta/klassade prdukter. Tydliggöra att medel sm är starka kan behöva användas vid bekämpning. Men desinfektin ch bekämpning är vid speciella situatiner, det kan vara bra att knkret beskriva vilka situatiner det är. - Regel Det står befaras medföra risker för människrs hälsa eller miljön, regeltexten måste förtydligas kring vad sm är tillåtet. Går det att rensa bland definitinerna? Referensgruppen föreslår alltså en tydligare separatin mellan rengöring, desinfektin ch bekämpning. I nuvarande text finns ett separat krav för rengöringsmedel (2.15.3). Tre andra ställer särskilda krav på prdukter för desinfektin & bekämpning ( ch , ). Regel är allmänt hållen, men verkar mest handla m bekämpning. Det är svårt att följa ch tlka reglerna. För att kmplicera det hela så gör EU-förrdningen en annan uppdelning: Artikel 14.1.f föreskriver vilka prdukter sm får användas i djurstallar 18 för rengöring ch desinfektin Förrdningen anger ckså att den natinella myndigheten ska föreskriva vilka prdukter för rengöring ch desinfektin sm ska vara tillåtna i byggnader ch anläggningar för växtprduktin. KRAVreglerna får inte tillåta prdukter sm inte EU gdkänt för dessa ändamål i EUförrdningen respektive Jrdbruksverkets kmmande föreskrift. 18 Den exakta rdalydelsen är: byggnader, installatiner ch redskap avsedda för djur 24

25 Med tanke på att EU-förrdningens regler är styrande så verkar det lgiskt att använda samma uppdelning, det vill säga slå samman rengöring ch desinfektin ch behandla under samma rubrik. Ett annat skäl är att gränsen mellan rengöring ch desinfektinsmedel inte är knivskarp. Gränsen mellan desinfektin ch bekämpning är inte heller självklar. Desinfektinsmedel innehåller bicider, d.v.s. bekämpningsmedel. Mycket talar dck för att särbehandla bekämpning i reglerna. Bekämpning innebär vanligtvis en betydligt mer fkuserad insats under viss tid ch på viss plats, mt ett givet skadedjur. För att förtydliga detta föreslår jag att rdet bekämpning ersätts med rdet skadedjursbekämpning Hygien ett samlade begrepp Rengöring, desinfektin ch (skadedjurs-)bekämpning kan räknas sm del av hygienarbete, vilket jag föreslår sm nytt namn på regel Namnändringen syftar till att ta ett samlat grepp på funktinsmrådet hygien. Olika verksamheter har lika krav på hygien, men målsättningen är densamma, att förebygga kntaminering av prdukter, skadeangrepp, smittspridning, med mera. Hygienkrav används ckså allmänt i lagstiftning, t ex i livsmedelslagstiftningen. Dessutm finns redan idag en regel m upprättande av plan kapitel 5 (djurhållning). Regel (m förebyggande djurhälsarbete), sm anger att det ska finnas en plan för rengöring av stallar ch desinfektin. (Några krav på själva planen verkar däremt inte finnas, utöver vad sm följer av 2.15.) Vilka krav bör ställas på prdukterna utöver låg txicitet? Det mervärde sm 2.15 idag tillför KRAV-prdukter är framför allt förbud mt alltför txiska ch svårnedbrytbara ämnen. Men fler häls- ch miljöaspekter är relevanta. Städ ch rengöring kan medföra str energi ch vattenförbrukning, fsfater i diskmedel kan rsaka övergödning, m m. Därför bör reglerna även mfatta hänsyn till sådana miljöparametrar. Det är viktigt att kraven ckså känns relevanta för andra licenstagare än prducenter ch förädlare. Handel, strkök ch restaurangen skall ckså kunna förstå ch tillämpa reglerna inm sina verksamheter. I nästa avsnitt ges förslag på krav på dessa mråden. Vad ska vara gdkänt att använda? Att lista ett begränsat antal kemikalier sm gdkända för desinfektin (regel ) är ett effektivt sätt för KRAV att förebygga häls- ch miljöeffekter av hygienåtgärder. Regel bör därför finnas kvar. Däremt behövs en rejäl förnyelse av listan för att göra den aktuell ch relevant. Eftersm delvis är inaktuell har certifieringsrganen fta tillämpat regel m prövning av andra metder ch kemiska prdukter (än de sm 25

26 tillåts i ). När det gäller djurstallar har man i str utsträckning använt sig av mejeribranschens prduktlista Bra Kemråd. Vid ett kalibreringsmöte 2012 nterade man exempelvis följande: Det är enbart de preparat sm uttryckligen nämns i bilaga VII till EG 889/2008 sm är tillåtna, den näst sista punkten i bilaga VII anger att prdukter för rengöring ch desinfektin av spenar ch mjölkningsanläggningar är k. Det finns många prdukter för dessa ändamål ch Svensk mjölk har gjrt en bra sammanställning sm KRAV rekmmenderar sm heter Bra Kemråd. Prdukter sm finns med på Bra Kemråds listr för desinfektin ch rengöring av spenar ch mjölkanläggningar är k att använda även för andra typer av rengöring sm de är listade för enligt Bra Kemråd. Medel i Bra Kemråd får användas i alla djurstallar. Referensen till Bra Kemråd är dck inte prblematisk: Jrdbruksverket har till exempel vänt sig till KRAV när det gäller desinfektinsmedlet Virkn. Prdukten är upptagen på Bra Kemråds lista men enligt JV inte gdkänd utifrån EUförrdningen eftersm ingående ämnen i Virkn - bland annat sulfaminsyra - saknas i bilaga VII. KRAV har svarat att Bilaga VII begränsat gdkänner prdukter för rengöring ch desinficering av spenar ch mjölkningsanläggningar. Enligt tillverkaren så är Virkn lämplig inte bara för detta ändamål utan ckså såväl för ytr i djurstallar, transprtfrdn sm stöveldesinfektin, så frågan är vad KRAV-anslutna lantbrukare får använda ch i vilket sammanhang. KRAV-regel , sm listar tillåtna metder för desinfektin/bekämpning, gäller enligt texten i prduktinslkaler ch lagerutrymmen där KRAVcertifierade prdukter lagras eller hanteras. Jag tlkar detta sm att regeln gäller för såväl djurstallar sm förädlingsföretag. Mer säkert är det m regeln även mfattar butiker, restauranger ch strkök. Ett förtydligande behövs. Regel är den svåraste nöten att knäcka vid revideringen. I den här rapprten ges några förslag till ändringar. Mer utredning ch diskussin behövs m hur vilka ämnen sm ska vara tillåtna. Nämnda rapprt från EGPAT med förslag på ämneslistr kan användas sm en grund. Införande av en prtalregel 3.3 hur påverkar detta 2:15? I samband med den pågående revideringen av regelkapitel 1-3 kmmer sannlikt en prtalregel införas sm ställer vissa grundläggande krav på ämnen ch material sm förekmmer i KRAV-certifierad prduktin. 19 Två förslag till regler har frmulerats: 19 Regeltilläggen har föreslagits av IFOAM i samband med en utvärdering av KRAVs regler. Texter utgår till str del från IFOAMS generella kriterier. 26

27 3.3 Generella regler för gdkännande av ämnen ch material Din KRAV-certifierade prduktin ska uppfylla dessa övergripande kriterier: råvaran ska inte utgöras av ämnen sm är naturfrämmande, svårnedbrytbara, biackumulerande eller akut giftiga. tillverkningsprcessen är hållbar ur ett miljöperspektiv, är scialt rättvis ch eknmiskt hållbar användningen är inte negativ med avseende på gd djurmsrg får inte medföra risker för människrs hälsa användningen bidrar till ch är nödvändig för gd livsmedelssäkerhet genm bibehållen prduktkvalitet Kan inte ersättas med ämnen eller material sm anses mindre farliga. användningen överensstämmer med knsumenternas uppfattningar ch förväntningar Detaljregler för enskilda prdukter ch material finner du i följande regelavsnitt: Nanmaterial i regelavsnitt 3.4 Genmdifierade rganismer i regelavsnitt 3.5 Rengöring-, desinfektin- ch bekämpningsmedel i regelavsnitt 2.6 Förpackningsmaterial i regelavsnitt 2.7 Livsmedel i regelavsnitten Nanmaterial ch nanteknlgi Du får inte använda teknlgiska nanpartiklar i KRAV-certifierad prduktin ch förädling, inbegripet förpackningar ch andra ytr sm livsmedlet kmmer i kntakt med. Definitinen av nanpartiklar gör skillnad mellan naturligt förekmmande nanmaterial ch teknlgiska/antrpgena nanmaterial. Frågan är hur ett eventuellt införande av de nya reglerna påverkar utfrmningen av Regeln m nanmaterial gör exempelvis en mtsvarande skrivning överflödig i regel

28 8. Ändringsförlag med kmmentarer Regelrubrik Nuvarande Rubrik 2.15 Rengöring, desinfektin ch bekämpning Förslag till ny rubrik 2.15 Hygienarbete Kmmentar: Rengöring, desinfektin ch skadedjursbekämpning kan ses sm lika typer av åtgärder sm säkerställer bra hygien i livsmedelsledet. Ändringen är föreslagen för att bättre rama in funktinsmrådet. Hygienarbete kpplar ckså vidare till rd sm hygienplan, hygienstrategi, etc. sm används i avsnittet. Definitiner Nuvarande text Definitiner saknas Förslag till ny text Rengöring: Prcess för att avlägsna smuts på exempelvis glvytr ch prduktinsutrustning. Kan ske genm trra eller våta metder, genm mekanisk eller hydrmekanisk bearbetning. Hjälpmedel inkluderar lika verktyg sm brstar, trasr eller högtryckstvätt. Ofta används rengöringsmedel sm kemiskt sett ftast är detergenter för att lösa fett ch smuts. Desinfektin är en behandling av lkaler, materiel eller persner med fysikaliska eller kemiska medel så att risken för överföring av smitta elimineras. Detta innebär inte att alla mikrrganismer avlägsnats eller avdödats (sm sker vid sterilisering) utan att mängden av ptentiellt patgena mikrrganismer reduceras så långt att smittrisken elimineras. Även behandling av luft ch vatten för att hindra spridning av smitta räknas till desinficering. Skadedjursbekämpning. Användning av en fysikalisk, bilgisk eller kemisk metd (med bicid) för att förebygga skada på exempelvis livsmedel eller egendm. Kmmentar: Nya definitiner föreslås för att förklara ch avgränsa regelns tillämpningsmråde. Även m rdförklaringarna inte är exakta så ger de förhppningsvis vägledning för den sm läser. (Texten kan antingen 28

29 läggas direkt efter syfte eller föras in avsnittet Definitiner i regelbken.) Syfte Nuvarande text Att minimera spridningen av häls- ch miljöskadliga ämnen vid rengöring, desinfektin ch bekämpning Se Kemikalieinspektinens Pririteringsguide för mer infrmatin m kemikaliers miljö- ch hälsfarlighet. (K) Förslag till ny text Att minimera den negativa häls- ch miljöpåverkan sm uppstår vid lika hygieniska åtgärder, sm rengöring, desinfektin ch skadedjursbekämpning. Se Kemikalieinspektinens Pririteringsguide för mer infrmatin m kemikaliers miljö- ch hälsfarlighet. (K) Kmmentar: Ändringen syftar till att vidga syftet till mer än minimering av txiska effekter. Ny regel Nuvarande text (Saknas) Förslag till ny text 2.15.X Omfattning Alla typer av hygieniska åtgärder mfattas, sm exempelvis rengöring/desinfektin av djurstallar ch andra prduktinslkaler, förädlingsindustri ch lkaler för växtdling, inklusive växthus. Även städning/rengöring i kravanslutna butiker, strkök ch restaurangen mfattas av kraven. Kmmentar: Texten läggs till sm en vägledning m var ch när regel 2.15 ska tillämpas Försiktighetsprincipen Utbytesprincip Nuvarande text Du ska undvika att använda sådana kemiska prdukter eller bitekniska rganismer sm kan befaras medföra risker för människrs hälsa eller miljön, m de kan ersättas med sådana prdukter eller rganismer sm kan antas vara mindre farliga. Förslag till ny text Ingen ändring Kmmentar: 29