1.4 Samarbeten mellan kommunen och övriga aktörer

Transkript

1

2 1.2 Inriktning av framtida fiskevårdsarbetet Vad gäller inriktningen på fisket ch förslag till åtgärder sm presenterades i den gamla verksamhetsplanen är den frtfarande rätt ch aktuell. Den definitin av fiskevård sm anges i inledningen av dkumentet fungerar frtfarande bra. Fiskevård är åtgärder sm syftar till ett uthålligt nyttjande ch vård av fiskbestånden på naturens villkr. Således ska fiskevårdsåtgärder anpassas så att den bilgiska mångfalden bevaras eller återupprättas (Degerman m.fl. 1998). 1.3 Vattendirektivet Sverige har genm sitt medlemskap i EU förbundit sig att uppfylla de krav sm ställs i EU:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) allmänt kallat vattendirektivet. I direktivet anges att medlemsländerna ansvarar för att den eklgiska statusen i sjöar ch vattendrag (sammanställ sm så kallade vattenförekmster) inte får försämras ch att åtgärder ska vidtas för att de ska nå vad sm benämns Gd eklgisk status. I den ursprungliga versinen av verksamhetsplanen nämns inte vattendirektivet men de resnemang ch kriterier sm anges där måste bakas in i dkumentet eftersm det är ett av de viktigaste juridiska styrmedlen sm vi har idag vad gäller arbetet med en förbättrad vattenkvalitet. 1.4 Samarbeten mellan kmmunen ch övriga aktörer En ny versin av verksamhetsplan för fiske måste förankras brett bland de sm berörs av verksamheten. Nedan anges några aktörer (utan inbördes rangrdning) sm bör representeras i ett remissförfaranade/referensgrupp. Besöksnäring Samebyar Grannkmmuner Myndigheter (Länsstyrelse, Sametinget ch vattenmyndighet) Intresserganisatiner (inklusive vattenråden) Universitet Fiskerättsägare Ortsbeflkning 2 (7)

3 2 Fisketävlingar/event Trllingfisket Trllingtävlingar av lika slag har arrangerats på de stra sjöarna i Arjeplgsmrådet under mer än 10 år ch intresset verkar frtsätta. Dessa arrangemang har str betydelse för fiskeintresset i kmmunen ch bör även frtsättningsvis stöttas. Flugfisket Under 2001 utfördes en undersökning i Arvidsjaur/Arjeplg m förutsättningarna för att arrangera internatinella flugfiskearrangemang i mrådet. Författarens sammanfattande kmmentar är att de bästa förutsättningarna finns i Arjeplgs kmmun ch han menade att bl.a. Arjeplgsströmmarna, Slagnäsfrsen ch delar av Laisälven är mycket väl lämpade för sådana arrangemang. Därefter har inga vidare initiativ tagits för att frtsätta arbetet enligt Ingela Edhlm på Arjeplgs kmmun.en analys bör göras kring det långsiktiga eknmiska värdet av större internatinella arrangemang av denna typ innan man eventuellt gör ett mtag i frågan. Övriga fisketävlingar Förutm större trllingmästerskap så arrangeras årligen ett antal fisketävlingar av varierande mfattning på lika håll i kmmunen. Dessa är fta mycket uppskattade av besökande närturister ch kan dessutm fungera sm intäkter för byaföreningar mm. 3 Fjällfisket Vad gäller fisket i fjällen sm huvudsakligen bedrivs på statens vatten van dlingsgränsen så är dessa mråden sannlikt bland de viktigaste vad gäller turistnäringen såväl smmar sm vinter. Under periden kring millennieskiftet tgs många vällvliga initiativ av Länsstyrelsen (sm förvaltar dessa vatten) för att utveckla kvalitén på fisket i fjällvattnen. Bl.a. infördes en generell fångstbegränsning ch en plicy för nätfisket utarbetades. Dessa åtgärder var kntrversiella eftersm de ledde till en minskning av nätfisketillstånden för främst persner med fritidshus i mrådet. Det är dck undertecknads bestämda uppfattning att dessa regeländringar var nödvändiga ch i huvudsak mycket bra. Efter detta har utvecklingen av fjällfisket i viss mån avstannat bl.a. berende på resursbrist hs Länsstyrelsen. En str brist i dagsläget är avsaknaden av fisketillsyn i fjällvattnen ch eftersm Länsstyrelsen bara behåller en mindre del av intäkterna från fiskekrtsförsäljningen finns alltför lite medel avsatta för att bedriva tillsyn. Den större delen av intäkterna går till Samefnden ch berörda samebyar. Här måste man tänka nytt ch kanske få med samernas rganisatiner i arbetet med att vidareutveckla fiskevård ch fisketillsyn i fjällen. En tydligare ch mer kntinuerlig insyn förvaltningsarbetet på det lkala planet vre av strt värde särskilt m man kunde skapa någn frm av samverkansgrupp med representanter från berörda parter. 3 (7)

4 4 Tidigare fiskevårdsarbete ch framtida åtgärder Effekterna de åtgärder sm utfördes i Skellefteälvens ch Piteälvens biflöden bör utvärderas. Det rör sig i första hand m flttledsåterställningar med grävmaskin. På många ställen bör dessa kmpletteras med lekbttnar. Utvärdering sker i första hand genm elfisken för att jämföra tätheterna av fisk i strömsträckr. Restaurering i Rebraurälven2001. Erfarenheterna av restaureringsarbetenas effekter på fisktätheter i Pite- ch Byske älv där undertecknad arbetat under flera år är psitiva även m vissa vattendrag svarat dåligt på åtgärderna. Om utvärderingarna visar att restaureringsarbetena inte haft tillräcklig effekt är det nödvändigt att gå vidare med översyn av regler, infrmatin, lekbttnar, tillsyn ch i sista hand även kmplettera med utsättning av öringyngel (eller rm) i strömsträckrna. Det är mycket viktigt att det finns ett långsiktigt tänkande i arbetet med fiskevårdsåtgärderna både för att uppnå önskade resultat men även för trvärdigheten gentemt lkalbeflkning ch tillresande turister. 4 (7)

5 4.1 Sammanställning av åtgärder/aktiviteter De faktiska aktiviteter ch åtgärder sm man bör fkusera på i den närmaste framtiden listas nedan; Uppdatera den gamla verksamhetsplanen ch förankra idéer ch strategi hs de parter sm räknas upp under punkt 1.4. Medverka i vattenrådsarbetet för kmmunens älvdalar. Utvärdera de genmförda restaureringar sm genmförts ch kmplettera med lekbttnar. I vissa fall kan man även kmplettera med utsättning av t.ex. arjeplgsöring. Inventeringar av vägtrummr/vandringshinder. Bevaka kmmunens ståndpunkt i lika miljöfrågr sm rör fisket ch vattenvården. Påverka ch söka medel samt genmföra lika undersökningar kring exempelvis vattenregleringar ch gruvdrift. Hitta lösningar ch finansiering tillsammans med Länsstyrelsen ch samebyarna för att införa en strukturerad ch fungerande tillsyn i statens vatten van Länsstyrelsen. Påverkan för att ett försöksmråde på statens vatten van dlingsgränsen skapas med lkal förvaltning där representanter från samebyn, Länsstyrelsen, kmmunen ch besöksnäringen finns med. Kntakt ch stöd till fiskevårdsmråden ch samfälligheter med prvfisken, regler, förvaltning, fiskevårdsplaner, marknadsföring, kartmaterial ch fiskekrtsförsäljning mm. Titta på möjligheterna att utfrma fisketävlingar med en högre grad av C R- fiske än idag. Utreda möjligheterna för vattenbruk i kmmunen. Underhållsarbete av den infrastruktur sm byggdes (främst båtramper) under 1990-talet. Ta fram prjektplan för Stra-sjöarnas krtfiskemråde. Detta mråde har str framtida ptential både sm trllingvatten men även för flera andra frmer av fiske. 5 (7)

6 4.2 Fiskeprjekt med Srsele/Struman (Leader) Arjeplgs kmmun deltar under 2013 till mitten av 2014 i ett Leaderfinansierat (EU-medel) prjekt ( Förstudie Fiskedestinatinesutveckling Srsele, Arjeplg, Struman ). Prjektet är en förstudie ch syftar bl.a. till att kartera förutsättningarna för att vidareutveckla fisketurismen i de tre kmmunerna. Prjektet har försenats i sin uppstart ch det är för tidigt att dra några slutsatser av verksamheten ännu men arbetet i prjektet kan fungera sm ett första steg i en mer långtgående satsning på lika verksamhetsgrenar med bäring på att utveckla fisketurismen. Fiskecentrum I samarbetsprjektet med de Srsele ch Struman finns bla förslag på införande av sk fiskecentrum. Västerbttens län finns ett antal sk fiskecentrum sm fungerar sm fiskarens turistbyrå. Där kan man vidareförmedla aktuell infrmatin för tillresande fiskare angående vattenstånd, temperatur, fångster ch annan infrmatin av uppdaterad persnal. Knceptet har varit igång under minst 10 år med lika huvudmän ch varierande aktivitetsgrad. En kmmentar kring detta är att behvet av infrmatin säkerligen är strt men man kan fundera kring hur den ska distribueras kstnadseffektivt. Med dagens tekniska hjälpmedel (sciala medier ch appar mm) kanske inte en fysisk butik alltid är det enda alternativet. Det är ckså en avvägningsfråga hur mycket gratis infrmatin sm vi ska serva våra gäster med. Det är ckså viktigt att den infrmatin sm delges är neutral avseende verksamma entreprenörer i mrådet vilket innebär att det trligen bör finnas en ffentlig finansiering av verksamheten. En intresserganisatin (med anslutna medlemmar) eller enskilt företag kan uppleva en intresseknflikt när det gäller infrmatinsförmedling. 4.3 Utveckling/målsättningar Under rubriken utveckling ch målsättningar i verksamhetsplanen nämns den utveckling av sprtfisket sm var pririterad kring millennieskiftet. Det ligger utanför detta arbetes ram att avgöra m målsättning ch utveckling frtfarande är densamma men diskussinen är intressant ch angelägen. 6 (7)

7 5 Finansiering av åtgärder Att hitta finansiering för fiskevårdsåtgärder tenderar är inte alldeles enkelt men Vattenmyndigheten i Bttenvikens distrikt sammanställde 2010 ett dkument med titeln Guide till finansieringskällr för vattenprjekt inm Bttenvikens vattendistrikt ( _Bttenviken_ pdf). Efter att Vattenmyndigheten publicerade guiden så har de statliga bidragen till t.ex. restaureringsprjekt skurits ned ch havsmiljöanslaget har i princip försvunnit sm ffentlig medfinansiär. Det är dessutm inte längre möjligt att kmbinera lika statliga finansieringskällr i ett prjekt. Havsmiljöanslaget ch statliga fiskevårdsbidraget pririterar dessutm prjekt sm gynnar havsvandrande arter vilket möjliggör finansiering av prjekt i exempelvis den reglerade Skellefteälven. Återstår alltså lika typer av EU-medel samt statliga medel sm exempelvis LONA ch LOVA. WWF ch Naturskyddsföreningen har ckså fnder att söka pengar från ch har stöttat lika vattenvårdsprjekt på andra platser i landet. För Arjeplgs kmmun finns dessutm möjligheten att nyttja medel sm betalas in sm ersättning för skadr rsakade av vattenkraften t.ex. bygdemedel ch villkrsmedel. 6 Källr Degerman E. m.fl.; Eklgisk Fiskevård, Sveriges Sprtfiske ch Fiskevårdsförbund Jrdbruksverket ch Havs- ch vattenmyndigheten Svenskt fritidsfiske ch fisketurism (7)