3 Definitioner. 4 Vattendirektivet och övrig lagstiftning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "3 Definitioner. 4 Vattendirektivet och övrig lagstiftning"

Britt-Marie Åström
för 5 år sedan
Visningar:

2 ktber 21, Definitiner I denna text används begreppen fiskdling ch vattenbruk parallellt i betydelsen att fisk föds upp under kntrllerade frmer i anläggningar såsm exempelvis, bassänger, nätkassar eller dammar. Fisk dlas av två anledningar, dels för att prducera fisk för matknsumtin (matfiskdling) ch dels för utplantering av fisk i sjöar ch vattendrag så kallad sättfiskdling sm förstärkning av de naturligt förekmmande fiskarna. En variant av sättfiskdling är dling för kmpensatinsutsättning (här kallat kmpensatinsdling). Detta görs i vatten sm skadats av exempelvis kraftverksregleringar ch görs för att ersätta (kmpensera) brtfallet av de förekmmande arterna. Dessa kmpensatinsutsättningar bekstas vanligen av kraftverksblagen Matfiskdling då man dlar fisk direkt för avsalu. I Sverige är regnbåge den vanligaste arten för matfiskdling (2009, SOU 2009:26). Sättfiskdling görs på många platser i landet ch syftar till att förbättra fisket i sjöar ch vattendrag. Men nyttjas även i bevarandesyfte. Kmpensatinsdling görs t.ex. i Sälla fiskdling där man föder upp de lkala stammarna av Arjeplgsöring ch Bergnäsöring för att sätta ut ibland annat Hrnavan, Uddjaure ch Stravan. 4 Vattendirektivet ch övrig lagstiftning Sedan den gamla rapprten m vattenbruk i Arjeplgs kmmun skrevs 1988 har mycket hänt vad gäller miljölagstiftningen i Sverige, 1999 trädde exempelvis miljöbalken i kraft. Vattenbrukets verksamhet lyder under miljöbalken ch förrdningen m miljöfarlig verksamhet ch hälsskydd. Det betyder att man sm regel måste ansöka m tillstånd ch anmäla verksamheten till miljömyndigheten (kmmun eller Länsstyrelse) innan verksamheten påbörjas. I förrdning 1994:1716 finns bestämmelser för utplantering ch dling av fisk. Innan man påbörjar vattenbruksverksamheten sker således en miljöprövning enligt miljöbalken med bl.a. samråd med lika instanser. Sverige har dessutm genm sitt medlemskap i EU förbundit sig att uppfylla de krav sm ställs i EU:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) allmänt kallat vattendirektivet. I direktivet anges att medlemsländerna ansvarar för att den eklgiska statusen i sjöar ch vattendrag (sammanställ sm så kallade vattenförekmster) inte får försämras ch att åtgärder ska vidtas för att de ska nå vad sm benämns Gd eklgisk status. I ttalreglerade vatten sm exempelvis Skellefteälven ch Luleälven är målsättningen en annan ch man benämner det Gd eklgisk ptential. Någn allmängiltig definitin av detta begrepp finns dck inte i dagsläget. Vattendirektivet är ett viktigt juridiskt styrmedel vad gäller arbetet med en förbättrad vattenkvalitet. 2 (8)

3 ktber 21, Samråd En strskalig satsning på utveckling av vattenbruket i Arjeplgs kmmun måste förankras bland de sm berörs av verksamheten. Nedan anges några aktörer (utan inbördes rangrdning) sm bör representeras i ett samråd. Besöksnäring Biltestverksamheten Samebyar Grannkmmuner Myndigheter (Länsstyrelse, Sametinget ch Havs- ch vattenmyndigheten) Intresserganisatiner (inklusive vattenråden) Fiskerättsägare Ortsbeflkning 5 Arter att dla Vad gäller matfiskdling har röding ansetts vara en lämplig art för dling i Arjeplg. Arctic superir är en framavlad rödingsrt sm ursprungligen baserats på den vilda Hrnavanrödingen. Genm frskning av bl.a. SLU ch vattenbrukscentrum i Nrr AB har Hrnavanrödingen visat sig ha en hög tillväxttakt ch andra egenskaper sm gör den lämpad att basera ett avelsmaterial på. Bergnäs- ch arjeplgsöring dlas redan idag vid Sälla fiskdling ch kan vara lämpliga att föda upp även i sjöbaserade anläggningar i Arjeplg. 5.1 Smittrisker, sjukdmar ch genetisk spridning All djurhållning medför att man måste ha planer för att hantera sjukdmar ch parasiter sm kan angripa de rganismer man föder upp. När det gäller kassdling i sjöar är dessutm risken för överföring av smitta till vilt levande fisk ett reellt prblem man måste ta hänsyn till. I början av juli 2013 meddelade Jrdbruksverket att en parasit sm angriper yngel av regnbågslax förrsakade ett tillfälligt stpp för exprt av levande laxfisk eller rm/mjölke för svenska dlingar. Dessutm kan fisk sm förlras/smiter eller släpps ut från dlingen beblanda sig med de vildlevande stammarna ch leka med dessa. Detta är särskilt viktigt att pängtera m man vill dla Arctic superir i de övre delarna av Skellefteälvens vattensystem eftersm den så kallade mderrganismen hrnavanrödingen lever här. En genetisk sammanblandning av de vilda ch dlade rödingstammarna skulle kunna vara förödande för hrnavanrödingens överlevnad. Det finns naturligtvis även risker förknippade med smittspridning av sjukdmar till andra arter i systemet. Hänsyn måste tas till de redan idag decimerade stammarna av vild öring (bergnäs- ch arjeplgsöring) sm har ett strt eknmiskt värde ur turistsynpunkt. 3 (8)

4 Stravan ch Uddjaur nämns i miljömålsarbetet sm skyddsvärda mråden pga de två öringstammarna (bergnäs- ch arjeplgsöring) sm lever där. ktber 21, Nuvarande vattenkvalitet Inför med planeringen av var en dling ska lkaliseras bör undersökningar av vattenkvalitet utföras. Enligt Vatteninfrmatinssystem Sverige (VISS) sm är en statlig databas över vattenförekmster i hela landet är det risk att Uddjaur ch Aisjaure ej uppnår gd kemisk status till 2021 sm är det närmaste året när man avstämmer statusen. Orsaken är att miljökvalitetsnrmen för kadmium ch bly i vattnet överskrids. Stravan har dck klassats till gd kemisk status (m man brtser från kvicksilver). Vad gäller kvicksilver i vattenlevande rganismer så görs undantag för detta eftersm gränserna överskrids i praktiskt taget alla sjöar i Sverige enligt de kriterier sm EU satt upp. Huruvida dessa klassningar får betydelse för möjligheten att saluföra uppfödd fisk sm mat är inte klart men sannlikt kan gränsvärdena hållas för fisk i dling eftersm den inte lever av föda från närmrådet. 6 Lkalisering I rapprten från 1988 görs en genmgång av vilka vatten sm kan anses vara lämpade för fiskdling. Bedömningar gjrdes utifrån de kunskaper sm fanns då ch med hänsyn till dåvarande lagstiftning. De kriterier sm användes var främst vindförhållanden, närhet till infrastruktur ch hänsyn till hrnavanrödingen. Föreliggande genmgång kan tjäna sm utgångspunkt för vilka mråden sm kan ses sm lämpliga för vattenbruk. För att minimera risken för påverkan på framförallt hrnavanrödingen men även Sälla fiskdling så föreslås idag en lkalisering nedströms Hrnavan. Uddjaure eller Stravan förefaller sm de lämpligaste alternativen för en större anläggning eftersm de har en str vlym ch även den infrastruktur sm krävs för att driva en större anläggning. I dessa sjöar kan man även flytta runt kassarna mellan lika platser för att sprida ut den påverkan av näringsläckage sm sker lkalt. Delar av Uddjaur utnyttjas dck av biltestföretag ch kan därför knappast vara aktuella för fiskdlingsverksamhet. Av de mråden sm mtalas i utredningen från 1988 är det kanske de sydligare lägena sm framstår sm lämpliga idag. Områden i Uddjaure sm nämns i rapprten från Områdena visas även på karta på sid A, Racksund här nämns specifikt Vaitviken sm förmdligen ej längre är ett lämpligt mråde. Andra mråden i nrra Uddjaur nämns ckså bl.a. utanför Skidnak ch dessa kan frtfarande vara lämpliga. B, Myrås här anges ett flertal platser sm kan fungera men det bör utredas närmare m dessa frtfarande kan anses lämpliga. Denna del av sjön är relativt svårtillgänglig från Arjeplg sett. C, Bellnäs-Ånge - m det går att kmbinera med biltestverksamheten i mrådet. 4 (8)

ktber 21, 2013 D, Mellanström risk finns för påverkan på vattentäkten för Mellanström sm ligger strax uppströms brn över älven. Detta gör att mråden nedströms brn (d.v.s. i Stravan) är mest intressanta.

5 ktber 21, 2013 D, Mellanström risk finns för påverkan på vattentäkten för Mellanström sm ligger strax uppströms brn över älven. Detta gör att mråden nedströms brn (d.v.s. i Stravan) är mest intressanta. I rapprten från 1988 anges dck att strömförhållandena i mrådet kan göra detta mråde lämpligt. Makaure nämns ckså sm alternativ men är sannlikt för liten för en mdern strskalig anläggning. Områden i Stravan sm nämns i rapprten från E, Kallön-Tjäkkjkk flera platser nämns sm kan utredas vidare. F, Bergnäsudden - flera platser nämns sm kan utredas vidare. G, Strbdsund anges sm sämre ur vindsynpunkt. H, Långviken - flera platser nämns sm kan utredas vidare. 5 (8)

6 ktber 21, 2013 Kartr över Uddjaurs nrra ch södra del. De grönfärgade mrådena utgör mråden sm utifrån vind- ch djupförhållanden ansågs lämpliga för närmare utredning för vattenbruk (8)

ktber 21, 2013 Kartr över Stravans nrra ch södra del. De grönfärgade mrådena utgör mråden sm utifrån vind- ch djupförhållanden ansågs lämpliga för närmare utredning för vattenbruk 1988.

7 ktber 21, 2013 Kartr över Stravans nrra ch södra del. De grönfärgade mrådena utgör mråden sm utifrån vind- ch djupförhållanden ansågs lämpliga för närmare utredning för vattenbruk Det finns naturligtvis fler sjöar i Skellefteälvens vattensystem inm kmmunen sm kan vara lämpliga men sm måste undersökas mer nggrant med avseende på vattenflöde ch msättningstid innan man kan säga m de är lämpade för en större anläggning. 6.1 Piteälven ch Laisälven Enligt Jrdbruksverkets föreskrifter är nyetablering inte tillåten i vattendrag där lax vandrar i vattenmråde upp till första definitiva vandringshindret. Detta innebär att det egentligen är tillåtet att ha en dling i Piteälven uppströms Strfrsen (definitivt vandringshinder). I Laisälven är det däremt inte tillåtet eftersm det inte finns någt sm hindrar lax att vandra upp i älven. Piteälven i Arjeplgs kmmun är dck inte särskilt lämpad m man ser ur tillgänglighetssynpunkt varför den inte rekmmenderas sm mråde för lkalisering av fiskdlingar här. 7 (8)

8 ktber 21, Källr Naturvårdsverket allmänna råd 93:10 FISKODLING Planering, tillstånd, tillsyn Statens Jrbruksverks författningssamling, SJVFS 2011:34 8 (8)

Relevanta dokument

1.4 Samarbeten mellan kommunen och övriga aktörer

1.4 Samarbeten mellan kommunen och övriga aktörer 1.2 Inriktning av framtida fiskevårdsarbetet Vad gäller inriktningen på fisket ch förslag till åtgärder sm presenterades i den gamla verksamhetsplanen är den frtfarande rätt ch aktuell. Den definitin av