Kommuners styre och upphandling av ekologisk mat

Transkript

1 Kmmuners styre ch uhandling av eklgisk mat ammanställning av de 50 bästa kmmunerna när det gäller ffentlig uhandling av eklgisk mat, deras litiska styre ch de lkala artiernas målsättningar i relatin till målsättningar å riksnivå

2 Inledning År 2006 frmulerade den dåvarande regeringen ett natinellt inriktningsmål för knsumtinen av eklgiskt dlade livsmedel i ffentlig sektr m 25 % eklgiskt i ffentlig sektr till Målet har inte frmellt förnyats efter 2010 av den nuvarande regeringen. Enskilda litiska artier å riksnivå har dck antagit nya mål. På kmmunal nivå däremt, har flera kmmuner redan både unått målet rörande ffentlig uhandling av eklgisk mat ch har antagit nya mål. På riksnivå har hittills enbart cialdemkraterna, änsterartiet ch Miljöartiet satt mål för ffentlig uhandling av ek. Eftersm många kmmuner redan uhandlar str andel eklgiskt, ustår frågan vilken litisk majritet styr dessa kmmuner? Är det någn skillnad mellan tkmmunernas litiska styre? Denna sammanställning belyser sambanden mellan hög andel ffentlig uhandling av eklgiska livsmedel ch litiskt styre, i relatin till riksartiernas målsättningar, genm att: 1. ammanfatta de lkala litiska artiernas styrning i de 50 kmmuner sm uhandlar störst andel eklgiska livsmedel 2. Jämföra dessa kmmuners unådda mål med mtsvarande riksartiers åsikter m ffentlig uhandling av eklgiskt 3. I detalj analysera de fem främsta kmmunerna rörande litisk styrning ch de lkala litiska artiers målsättningar. 1. ilka litiska artier styr de 50 kmmuner sm uhandlar mest eklgisk mat? abell 1 nedan listar de femti kmmuner sm uhandlar störst andel eklgiska livsmedel ch deras lkala litiska styrning. amtliga 8 största litiska artier har studerats: cialdemkraterna (), Miljöartiet (MP), Flkartiet (FP), enterartiet (), Mderaterna (M), Kristdemkraterna (KD), änsterartiet () ch verigedemkraterna (D). MP ingår i ledningen i 30 kmmuner, i 27 kmmuner, FP ch i 25 kmmuner, M i 24 kmmuner, KD i 22 kmmuner, i 19 kmmuner, ch D i 0 kmmun. M a finns det inget samband mellan en viss litisk styrning ch hög andel ekinkö. värtm varierar det strt vilka knstellatiner av artier sm styr i de bästa kmmunerna. I tabell två listas de ti bästa kmmunerna i relatin till invånarantal ch kmmunstrlek. Inte heller här finns någn tydlig trend både små ch stra kmmuner lika väl sm kmmuner från strstadsmråden sm kmmuner å landsbygden, uhandlar hög andel eklgiskt. En viss övervikt finns för kmmuner i tckhlmtrakten (ödertälje ch Huddinge) ch kåne (Lund ch Malmö).

3 abell 1. Plitisk styrning av de 50 kmmuner sm uhandlar mest eklgisk mat cial demkrate rna () Miljöarti et de grön (MP) Mderater na (M) Flkartie t (FP) enterart iet () Kristdem kraterna (KD) änstera rtiet () verigede mkratern a (D) kmmun- ch landstingsstyren i verige Prcent ekinkö 1 Brlänge kmmun 46,0 +MP 2 Lunds kmmun 45,8 M+FP++KD 3 ödertälje kmmun 44,3 +MP+ 4 Malmö stad 38,7 +MP+ 5 Ockelb kmmun 35,5 + 6 Lerum kmmun 35,0 M+FP++KD 7 Mönsterås kmmun 33,9 +M+KD+FP 8 rsa kmmun 33,8 M+FP++KD 9 äxjö Kmmun 33,3 M++FP+KD 10 Huddinge kmmun 33,1 M+FP+DP+KD+ 11 Åre Kmmun 32,8 +M++FP+KD 12 anum kmmun 32,5 +M+FP+KD 12 ästerås stad 32,5 +MP+ 12 Mtala kmmun 32,5 ++MP 15 Emmabda kmmun 31,8 ++MP 16 Örebr kmmun 31,5 +MP+ 17 äter kmmun 30,7 +FP++MP 18 Älmhults kmmun 30,6 M++KD+MP+FP 19 Eskilstuna Kmmun 30,0 +MP+ 20 Kalmar kmmun 29,0 +MP+ 21 aggeryds kmmun 28,1 +++MP 22 Eslövs kmmun 28,0 +M 23 igtuna kmmun 27,9 +MP+ 24 vedala kmmun 27,1 M++FP+BAP 25 Mra Kmmun 26, Ludvika kmmun 26, Gävle kmmun 25,7 +MP+ 28 Hammarö kmmun 24,4 M+KD+FP+MP+ 29 Gislaveds kmmun 24,3 M++KD+FP+MP 30 kinnskattebergs kmmun 24,0 ++MP 31 Marks kmmun 23,8 M++FP+KD+MP 32 Brghlms kmmun 23,5 +M+KD+FP 33 Karlstad kmmun 23,4 M+MP+FP++KD 33 Götebrgs stad 23,4 +MP+ 35 Alvesta kmmun 23,3 M+FP+KD 36 Lidingö stad 22,9 M+FP+KD 37 Herrljunga kmmun 22,7 +M+FP+KD 38 Landskrna stad 22,5 FP+M+MP 39 Hedemra kmmun 22,1 +LHP+MP+ 40 andvikens kmmun 22,0 +MP 40 kuru kmmun 22,0 M+FP++MP 40 arbergs kmmun 22,0 M++FP+KD 40 ala kmmun 22,0 +BÄ++MP 40 Rnneby kmmun 22,0 M++FP+KD 45 Nyköings kmmun 21,7 +MP+ 46 Karlskrna kmmun 21,6 M+FP++MP+KD 47 Brås tad 21,3 ++MP+ÄG 48 Haninge kmmun 21,0 M+FP+MP+KD+ 48 Umeå Kmmun 21, öderhamns kmmun 21,0 ++MP UMMA Källr: kaad baserad å följande infrmatin htt:// htt://sv.wikiedia.rg/wiki/lista_%3%b6ver_kmmun-_ch_landstingsstyren_i_verige_2010%e2%80%932014

4 abell 2: Invånarantal ch yta för de ti kmmuner sm uhandlar mest eklgisk mat rcent ekinkö län invånare Yta 1 Brlänge kmmun 46,0 Dalarna ,81 km² 2 Lunds kmmun 45,8 kåne ,91 km² 3 ödertälje kmmun 44,3 tckhlm ,23 km² 4 Malmö stad 38,7 kåne ,39 km² 5 Ockelb kmmun 35,5 Gävlebrg ,04 km² 6 Lerum kmmun 35,0 ästra Götaland ,38 km² 7 Mönsterås kmmun 33,9 Kalmar ,03 km² 8 rsa kmmun 33,8 ödermanland ,5 km² 9 äxjö Kmmun 33,3 Krnberg ,25 km² 10 Huddinge kmmun 33,1 tckhlm ,63 km² 2. Plitiska artiers åsikter m ffentlig uhandling av eklgiska livsmedel Följande är de stra litiska artierna åsikter m mål för ffentlig uhandling av eklgisk mat. cialdemkraterna, Miljöartiet ch änsterartiet är för natinella mål ch tycker att nya tydligt mål till behövs båda för ffentligt knsumtin ch rduktin. Flkarti ch enterartiet är inte emt mål men vill inte riritera enbart ett mål för eklgisk rduktin ch knsumtin. Flkartiet tycker att det bör införas i samband med en livsmedelsstrategi ch enterartiet tycker att ririteringsrdningen bör vara svenskt, närdlat ch eklgiskt. Mderaterna, Kristdemkraterna, ch verigedemkraterna är emt mål. Mderaderna hävdar att verige redan har låg miljöåverkan m man jämför med andra länder. Kristdemkraterna menar att kvalitetskriterier är viktiga men rcentmål är inte nödvändigt. verigedemkraterna säger att ekmat är kstsam. Partier (27) Mål i Offentlig uhandling Ja Offentligt knsumtins mål 30 % till - 30 % till Prduktinsmål 30 % eklgiskt 30 % eklgiskt töd/förslag/anledning Kmmuner ch landsting själva avgör vad ch hur de ska uhandla livsmedel. i scialdemkrater strävar i de kmmuner ch landsting där vi har litiskt inflytande efter ökad andel eklgiskt. Kritiska till att regeringen valt att lägga ner Miljöstyrningsrådet. En miljöanassad ffentlig uhandling tar hänsyn till miljöeffekter ch sciala effekter under hela uhandlingskedjan. Mer av eklgiskt kan ckså vara en secialisering sm gör jrdbruket ch svensk mat mer knkurrenskraftig. ill fler jbb ch ökad knkurrenskraft för svenska livsmedelsrducenter. i vill stödja kmmuner ch landsting med egna skärta mål för ökad uhandling av eklgiskt genm ett natinellt mål ch mer aktiv ffentlig uhandling.

5 MP (30) M (24) FP (25) (25) Ja 40 % till - 50 % till 30 % eklgiskt 30 % eklgiskt Förslag 1. Miljöstyrningsrådet ska inte läggas under Knkurrensverket 2. töd till utbildning av måltidsersnal med flera, för att bland annat öka mtivatinen 3. e till att uhandlingen får resurser ch utbildning att göra rätt. töd Publicerade en guide Grön ffentlig uhandling 1 år visin är 100% ek! Främsta instrumentet är Landsbygdsrgrammet. Ersättning till bnden för miljönytta ch djurvälfärd brt med det arealbaserade stödet utan krav å mtrestatin. i vill ckså ha en ökad rådgivning till de bönder sm vill ställa m till eklgisk rduktin. ill göra det dyrare med kemiska bekämningsmedel ch knstgödsel. Nej - - Anledning Maten sm rduceras i verige, både eklgisk ch knventinell, har relativt sett en mindre miljö- ch klimatåverkan än imrterad mat. Det är viktigt att lyfta närdlade livsmedel ch vi vill remiera bönder sm lever u till våra höga miljö- ch djurskyddskrav atsa nästan 4 miljarder krnr å stöd till eklgisk rduktin under de kmmande sju åren genm Alliansens landsbygdsrgram. ill värna vår svenska livsmedelsrduktin. et ej - - Anledning år utgångsunkt är att jrdbruks- ch livsmedelslitiken skall ha ett tydligt knsument- ch hållbarhetsersektiv. Ett natinellt inriktningsmål bör först införas i samband med en livsmedelsstrategi, sm tar ett helhetsgre Det viktiga är att knsumenterna kan åverka genm sina val ch att miljöbelastningen minskar å knventinella rduktinen ch med en gd kntrll av att ekmärkning ch annan infrmatin är krrekt. i vill ckså ha en stark eureisk ramlag för djurskyddet. (Ja)* - - Anledning enterartiet vill frma en svensk livsmedelsstrategi sm innehåller mål för ökad svensk livsmedelsrduktin, där även mål för eklgisk rduktin har en naturlig lats. Mål för knsumtin av eklgiska livsmedel i ffentlig sektr ska kmbineras med kriterier enligt samma standard sm den svenska miljö- ch djurskyddslagstiftningen. Pririteringsrdningen bör vara svenskt, närdlat ch eklgiskt (samma kmmentar) 1 htt://

6 KD (22) (19) D (0) Nej - - Anledning i ska stimulera att uhandling görs med tydliga kvalitetskriterier ch utifrån det stimulera närrducerat ch eklgiskt, vi ser dck inte att det är nödvändigt med ett rcentmål Många svenska livsmedel utan ek-stämel har lägre miljöåverkan än imrterade eklgiska varr. Det svenska jrdbrukets knkurrenssituatin behöver förbättras genm minskad regelbörda ch mindre myndighetskrångel. Ja minst 50 % till 30 % eklgiskt Förslag 1. Genm knkreta mål ch rådgivning till våra ffentliga uhandlare (vi vill ha kvar Miljöstyrningsrådet). 2. Direkta stöd till ek. Budget å verige - det hållbara matlandet : ungefär 230 miljner krnr er år. 30 miljner krnr till eklgisk rådgivning. 3. katt å handelsgödsel. Alla intäkter ska gå till att göra jrdbruket mer miljövänligt. - minst 50 % till 30 % eklgiskt ill öka anslagen till eklgiskt jrdbruk ch genmföra satsningen verige- det hållbara matlandet. taten bör stödja kmmunernas ch landstingens arbete för en grön uhandling av livsmedel sm är eklgisk, närrducerad ch djuretisk. i vill att verige ska anta en natinell livsmedelsstrategi för att stärka lkal rduktin ch självförsörjning. Nej - - Anledning Miljönyttan är fta begränsad, ibland rent kntrarduktiv. Ekmat är vidare fta väldigt kstsam. Lvar en framåtblickande litik ch att arbeta för ett mer hållbart jrdbruk Lvar ckså att göra allt vi kan för att det svenska miljövänliga jrdbruket ska ta betydligt större marknadsandelar ch att minska imrten av varr Resnera, jämföra ch utmana lika rduktinsmetder, eklgisk ch knventinell. *nummer i () betyder i hur många kmmuner i t 50 i eklgisk ffentlig uhandling har styr. *1: Ja men utan tydlig målsättning. Källr:, littring m ekmat bland artierna ( ) htt:// Eklöfte ( ) htts:// htt://eklftet.c.se/ veriges Offentliga Inköare (OI), ad säger artierna m uhandling (inget datum) htt:// På riksnivå är det dagens sitinsartier sm har satt mål för ffentlig uhandling av eklgiska livsmedel medan alliansartierna antingen är emt mål eller önskar knyta ih dem med en livsmedelsstrategi för hela jrdbruket. Denna skillnad mellan regeringsartierna ch sitinen återseglas inte å kmmunal nivå bland de 50 kmmuner sm idag köer störst andel ekmat. Dessa styrs av såväl Alliansen, sitinen sm andra kalitiner.

7 3. Finns det uttalade mål å kmmunal nivå från de litiska artier sm styr i de fem kmmuner sm handlar mest ek? 1. Brlänge Kmmun: + MP Brlänge kmmun tar listan över andel eklgiska livsmedle i den ffentliga uhandlingen. tadens lkala litiska styrning består av cialdemkraterna ch Miljöartiet. Båda dessa artier har satt mål å kmmunal nivå. Partier Ansvar för miljön i Dalarna ska alla kmmuner ch landstinget i Dalarna ställa höga miljökrav ch sciala krav vid ffentlig uhandling av livsmedel, kemikalier ch tjänster. Andelen eklgisk mat i välfärden ska vara minst 50 rcent ch allt kaffe, chklad, kaka ch alla bananer ska vara Fairtrade. Genmförs senast MP Lkalt artirgram för Miljöartiet de gröna i Brlänge : 15. Maten i skla ch msrg ska vara gd, näringsriktig ch anassas efter elevernas ch brukarnas önskemål. Den ska i str utsträckning vara eklgisk ch så långt möjligt även närrducerad eller rättvisemärkt. 3 Mtin till kmmunfullmäktige i Brlänge m klimatsmart mat (cialdemkraterna ch Miljöartiet) 4 M Nya mderaternas förslag till alrgram år 2010 för Brlänge kmmun Miljömedvetet tänkande ch arbetssätt ska integreras i alla kmmunala verksamheter. 5 FP Ingen secifik infrmatin Ingen secifik infrmatin KD Ingen secifik infrmatin Ingen secifik infrmatin D Ingen secifik infrmatin Brlänge började tidigt satsa å eklgisk mat, redan å 1980-talet genm Agenda 21-arbetet med ersnal sm drev ch samrdnade uhandlingen. Några exemel å tidiga rjekt är följande. På 1980-talet startade Brlänge kmmuns Agenda 21-samrdnare Unni Öhman rjektet ynvändr vid vissa dagis för att dla egna grönsaker ch tatis, vilket betraktas sm ett första steg mt miljöanassad uhandling. Brlänge kmmun hade ckså under 13 år rjekt KRA-rmen, sm syftade att höja medvetenheten m eklgisk. KRA-rmens framgångar i Brlänge resulterade i ett annat rjekt, Ektåget, sm ågick i Dalarna från år 2002 till 2005 med eknmiskt stöd från Länsstyrelsen. I Brlänge finansierade kmmunstyrelsen merkstnaden för ekmat under första året ch för följande två år betalade enheten för kstservice. I Brlänge har den litiska förankringen stött utvecklingen genm att kmmunalrådet resektive kmmunstyrelsen gett sina gdkännanden till certifieringen Lunds Kmmun: M+FP++KD 2 htt:// 3 htt:// 4 htt:// 5 htt:// 6 htt://ex-esiln.slu.se:8080/archive/ /01/ex0251_emma_undling_ df

8 Lunds kmmun står å andra lats å tlistan över ffentlig uhandling av eklgisk mat. Lund styrs av Alliansen, dvs Mderaterna, Flkartiet, enterartiet, ch Kristdemkraterna. Partier kånergrammet: scialdemkratiskt rgram för kåne cialdemkraterna i kåne vill att: Regin kåne ska kraftigt öka användningen av eklgiska samt närrducerade livsmedel 7 MP Lkalt artirgram: Miljöartiet de Gröna i Lund : kla för det livslånga lärandet: Hälssam ch eklgisk mat Andelen eklgiskt rducerad mat bör öka med sikte å att 100 rcent av all mat sm serveras i sklan ska vara eklgiskt rducerad ch dessutm gärna närrducerad. 8 Kmmunens knsumtin av varr ch tjänster bör utföras å ett sätt sm stödjer gda sciala villkr ch ett strategiskt miljöarbete. Genm att utveckla de eklgiska ch etiska kraven sm ställs vid uhandling stöttar vi hållbara näringsidkare. 9 M Ingen secifik infrmatin FP Miljö ch Fairtrade Flkartiet i Lund vill riritera eklgisk närdlad mat. 10 år litik> Natur ch miljö> timulera inköen av miljöanassade ch rättvisemärkta rdukter. 11 KD Mtin angående eklgisk mat> Under år 2012 har kristdemkraterna lämnat in mtiner m eklgisk mat å valöfs Gymnasium att undersöka möjligheten att servera eklgisk lunchrätt sm alternativ. 12 Ingen secifik infrmatin D Ingen secifik infrmatin I likhet med Brlänge kmmun, började Lunds kmmun tidigt sitt arbete för att gynna ekmat. Prjekt EMIL - Eklgisk Mat I Lunds kmmun startade 2003 för att arrangera utbildningar, srida infrmatin ch insiratin i kmmunens alla verksamheter där det kös in livsmedel. Då var enbart tre rcent av livsmedelsinköen i kmmunen eklgiska km, genm LundaEk, ett litiskt mål m att år 2012 ska 40 rcent av livsmedelsinköen vara eklgiska. LundaEk är en av åtgärderna i Lunds rgram för eklgiskt hållbar utveckling var 43 rcent av livsmedelsinköen i kmmunen eklgiska ch nya mål håller å att tas fram. 13 re av de fyra litiska artier (Flkartiet, enterartiet, ch Kristdemkraterna) sm styr Lund har uttalade ambitiner rörande ekmat ch stöder ffentlig uhandling av eklgisk mat. Mtsvarande uttalade stöd eller mål saknas hs desamma artier i Brlänge. Det är värt att ntera att mtsvarande artier å riksnivå inte är lika öet för ekmat. ill exemel säger Kristdemkraterna å riksnivå nej till mål m ffentlig uhandling av eklgisk mat men Kristdemkraterna i Lunds kmmun lämnade in mtiner m eklgisk mat rörande att undersöka möjligheten att servera en eklgisk lunchrätt sm alternativ. Medan Flkartiet i riksdagen fkuserar mer å en livsmedelsstrategi, skriver Flkartiet i Lund att de vill riritera eklgisk närdlad mat. 7 htt:// 8 htt:// 9 htt:// 10 htt:// 11 htt://www3.centerartiet.se/lkal/lund/ar-litik/natur-ch-milj/ 12 htt://landskrna.lkaltidningen.se/aktivt-aar-hs-kd-/ /artikler/ / htt:// 13 htt://

9 3. ödertälje Kmmun: +MP+ ödertälje kmmun står å tredje lats å tlistan. Den lkala litiska styrningen består av cialdemkraterna, Miljöartiet, ch änsterartiet. Partier ärna miljön ch klimatet > Knkreta åtgärder cialdemkraterna i ödertälje vill att andelen eklgiskt dlade livsmedel sm kös inm kmmunens verksamheter ökas till att nå över 50 rcent 14 MP LOKAL PARIPROGRAM GRÖN IION FÖR ÖDERÄLJE 15 Frtsätta öka andelen eklgisk mat i kmmunen. Öka kunskaen bland lärare ch elever m eklgisk dling, kretsl, djurskydd, etisk knsumtin ch klimat. M lidarisk klimatlitik: Nya Mderaterna ett miljöarti med visiner. isin ödertälje 2050 ett försök till blick in i framtiden. Genm Kstenhetens arbete med lkal ch eklgisk mat i kmmunens sklr ch äldrebenden. åra nenter inm s v ch m kmmer säkert att ckså att förrda eklgisk mat i sklan ch hållbar utveckling. killnaden ligger i hur vi gör det. 16 FP Ingen secifik infrmatin Ingen secifik infrmatin KD Ingen secifik infrmatin Ingen secifik infrmatin D Ingen secifik infrmatin ödertälje kmmun ökade sin satsning å eklgisk mat efter år 2005 ch fördubblade andelen eklgiska varr å fem år. En ökad satsning å eklgisk mat är en del av ödertälje kmmuns kstlicy. Andelen eklgiska varr av de ttala livsmedelsinköen har ökat från 14 rcent år 2005 till 28 år Ökningen det senaste året berr främst å att ödertälje har KRA-certifierat alla kök, vilket innebär att vissa varr alltid måste vara eklgiska. 17 När det gäller den litiska styrningen så har både cialdemkraterna ch Miljöartiet mål för ffentlig uhandling av eklgisk mat, medan änsterartiet inte hade någn lätt tillgänglig infrmatin m mål. ammanfattning ammanställningen visar att samma litiska arti kan ha lika inställning till att sätta mål för ffentlig uhandling av eklgiska livsmedel å riksnivå ch å kmmunal nivå. ärskilt bland Alliansens ingående artier finns målsättningar å kmmunal nivå men inte å riksnivå. M a kan kmmunerna - avsett litisk färg å det litiska styret - gå i täten för ffentlig uhandling av eklgiska livsmedel i brist å avsaknad av natinella mål. De kmmuner sm kmmit längst har 14 htt:// 15 htt:// 16 htt://mderaterna.net/sdertalje/litik/slidarisk-klimatlitik/ 17 htt://

10 sedan länge asserat det natinella målet från 2010 ch styrs av såväl Alliansen ch de rödgröna, sm andra kalitiner. Det är förvånande att Alliansartierna i så många kmmuner driver å för mer eklgisk mat när man inte har stöd för denna litik å riksnivå.