Fyra nyanser av nedskärningar

Transkript

1 Partikansliet Gransknings-PM Fyra nyanser av nedskärningar Sverige står inför de största utmaningarna på många år. Trts en gd eknmisk utveckling så är utmaningarna flera ch behvet av investeringar strt. Arbetslösheten har bitit sig fast på en relativt hög strukturell nivå. Ungdmsarbetslösheten är högre än i många jämförbara länder. Den svenska sklan har under senare år genmgått ett fall i internatinella mätningar ch elevernas kunskap sjunker i vårt land jämfört med andra länder. Lärarbristen är redan här ch förväntas bli allt mer akut m inget görs. Bstadsbristen hämmar tillväxt ch möjligheten för arbetslösa att flytta till de platser där jbben finns, unga att lämna föräldrahemmet ch studenter att påbörja sin resa mt framtidens arbetsmarknad. Välfärden är på många håll hårt ansträngd. De sm behöver den känner fta att de inte får den service de förtjänar ch de sm arbetar i dessa verksamheter larmar m att förutsättningar att använda sin kmpetens inte ges. Det råder redan str brist på sjuksköterskr ch inm krt står hela välfärden inför en generatinsväxling sm redan nu måste adresseras m den inte ska få allvarliga knsekvenser med minskad msrgsnivå för medbrgarna ch ökade hälstal ch sjukskrivningar för persnalen. Dessutm ställer flyktingmttagandet allt större krav på samtliga av dessa mråden. Investeringar för sklplatser, bstäder ch insatser för fler jbb är av högsta priritet m Sverige ska klara den utmaning sm den internatinella flyktingkrisen innebär. Om utmaningarna var de flesta partier överens under valrörelsen ch de brgerliga partiernas statsministerkandidat lvade att de skulle upphöra med skattesänkningarna sm leder till nedskärningar under kmmande mandatperid. Nu när deras efterträdare lägger fram sina respektive budgetar ser vi att det löftet är brutet. Scialdemkraterna har granskat de brgerliga partiernas budgetar ch de nedskärningar sm blir effekten av dessa. Ttalt rör det sig m skattesänkningar på åtminstne 64 miljarder krnr. Dessa skattesänkningar är en direkt frtsättning på

2 2(17) den plitik sm under åtta år gjrde att Sverige tappade i knkurrenskraft, att sklresultaten föll ch att situatinen blev allt mer ansträngd i välfärden samtidigt sm arbetslösheten ökade. Nedskärningarna sm följer av dessa skattesänkningar riktar sig fta direkt mt de mråden där investeringsbehvet är sm störst. Vinnarna är sm vanligt höginkmsttagarna ch förlrarna är de sm behöver eller arbetar inm sklan, vården, äldrevården ch de sm i dag går utan arbete. Dessutm blckerar de nödvändiga investeringar i infrastruktur, bstäder ch klimat, vilket urhlkar svensk knkurrenskraft ch försvagar eknmin.

3 3(17) Brgerliga nedskärningar Beräkningarna nedan bygger uteslutande på uppgifter ur de brgerliga partiernas budgetmtiner. Mderaterna Nedskärningar efter mråde Mderaternas nedskärningar Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb M skär ned på bstadssatsningar med 5 fem miljarder bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande. M skär ner på traineejbb, där de första ungdmarna nu fått in en första ft på arbetsmarknaden, extratjänster ch utbildningskntrakt. Skla ch utbildning M skär ned regeringens satsning på lärarlöner, 3 miljarder på årsbasis (1,5 miljarder 2016) sm innebär i genmsnitt krnr mer i månaden för lärare. M skär ned ca en halv miljard på kmvux, i strleksrdningen utbildningsmöjligheter. Välfärd M skär ned en miljard till landstingen för häls- ch sjukvård 2016, 130 miljner på kvinnr hälsa på 130 miljner, 100 miljner på avgiftsfri mammgrafi, ch 280 miljner på psykisk hälsa bland barn ch unga vuxna. Miljö M skär ned två miljarder på miljöplitiken ch 600 miljner på klimatinvesteringar Klimatklivet i kmmuner ch reginer. M skär ned klimatbistånd m drygt 800 mnkr/år

4 4(17) M skär ner över 300 miljner krnr på stöd till slceller ch bättre energilagring Nedskärningar efter utgiftsmråde Utgiftsmråde Regeringens förslag (tkr) Skillnad mt regeringens förslag (tkr) 1 Rikets styrelse Samhällseknmi ch finansförvaltning Skatt, tull ch exekutin Rättsväsendet Internatinell samverkan ±0 6 Försvar ch samhällets krisberedskap ±0 7 Internatinellt bistånd Migratin Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv Studiestöd Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler upprustning skllkaler Reginal tillväxt ±0 20 Allmän miljö- ch naturvård Energi

5 5(17) 22 Kmmunikatiner Areella näringar, landsbygd ch livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kmmuner Statsskuldsräntr m.m Avgiften till Eurpeiska uninen Summa utgiftsmråden

6 6(17) Centerpartiet Nedskärningar efter mråde Centerpar1ets nedskärningar Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb C skär ned bstadsplitiken med fem miljarder, bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, satsning på upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande C föreslår nedskärningar i arbetsmarknadsplitiken på 6 miljarder, bl.a. försämrad arbetslöshetsförsäkring, slpande av extratjänster Skla ch utbildning C skär ner regeringens satsning på lärarlöner, 3 miljarder på årsbasis (1,5 miljarder 2016) sm innebär i genmsnitt krnr mer i månaden för lärare. C skär ned på utbildningsplatser på kmvux, 523 miljner, i strleksrdningen platser Välfärd C skär ned på regeringens miljardsatsning på bemanning i äldremsrgen C skär ned en miljard till landstingen för häls- ch sjukvård 2016, 130 miljner på kvinnr hälsa på 130 miljner, 100 miljner på avgiftsfri mammgrafi, ch 280 miljner på psykisk hälsa bland barn ch unga vuxna. Miljö C skär ner på regeringens största satsningar i miljöplitiken: klimatinvesteringar Klimatklivet på 600 miljner, 940 miljner för skydd ch skötsel av värdefull natur, ch 350 miljner för sanering av förrenade mråden. Minskade anslag till de miljövårdande myndigheterna.

7 7(17) Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (tkr) regeringen (tkr) 1 Rikets styrelse Samhällseknmi ch finansförvaltning Skatt, tull ch exekutin Rättsväsendet Internatinell samverkan Försvar ch samhällets krisberedskap Internatinellt bistånd Migratin Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv Studiestöd Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler upprustning skllkaler Reginal tillväxt Allmän miljö- ch naturvård Energi Kmmunikatiner Areella näringar, landsbygd ch livsmedel

8 8(17) 24 Näringsliv Allmänna bidrag till kmmuner Statsskuldsräntr m.m Avgiften till Eurpeiska uninen Summa utgiftsmråden

9 9(17) Flkpartiet Nedskärningar efter mråde Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb FP skär ned på bstadsplitiken med över 5 miljarder, bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande FP skär ned på traineejbb, utbildningskntrakt, förbättrad arbetslöshetsförsäkring, satsning på Samhall m.m. Skla ch utbildning FP skär ned på sklan, bl.a. medel för överenskmmelser inm samverkan för bästa skla på 490 miljner krnr för 2016 samt den satsning på 250 miljner krnr 2016 sm regeringen gör på fritidshem samt på satsnigen för mindre barngrupper i försklan. FP tar helt brt det statliga stödet till vuxenutbildning (kmvux ch yrkesvux) på 1,4 miljarder, ca utbildningstillfällen. Välfärd FP skär ner två miljarder för bemanning i äldremsrgen FP skär ned på avgiftsfria läkemedel för barn, glasögnbidrag till barn, avgiftsfri öppenvård för dem över 85, höjd åldersgräns för fri tandvård, avgiftsfri mammgrafi ch avgiftsfria preventivmedel, samt smmarlvsstöd FP skär ner på extra anslagen till landstingen m 1 miljard 2016, Miljö Flkpar1ets nedskärningar Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt FP skär ckså ned på satsningen mt psykisk hälsa FP skär ned på höjd föräldrapenning på grundnivå FP skär ned på de största satsningarna i miljöplitiken: satsning på förnybar energi, 200 miljner 2016, klimatbistånd drygt 800 miljner skydd av värdefull natur, 590 miljner, 600 miljner klimatinvesteringar Klimatklivet i kmmuner ch reginer.

10 10(17) Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (mkr) regeringen (mkr) 1 Rikets styrelse Samhällseknmi ch finansförvaltning Skatt, tull ch exekutin Rättsväsendet Internatinell samverkan Försvar ch samhällets krisberedskap Internatinellt bistånd Migratin Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv Studiestöd Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler upprustning skllkaler Reginal tillväxt Allmän miljö- ch naturvård Energi Kmmunikatiner Areella näringar, landsbygd ch livsmedel

11 11(17) 24 Näringsliv Allmänna bidrag till kmmuner Statsskuldsräntr m.m Avgiften till Eurpeiska uninen Summa utgiftsmråden

12 12(17) Kristdemkraterna Nedskärningar efter mråde Kristdemkraternas nedskärningar Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb KD skär ner på bstadsplitiska satsningar på över 5 miljarder, bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande KD skär ned på arbetsmarknadsplitiska satsningar inkl. arbetslöshetsförsäkringen, extratjänster, traineejbb m.m. Skla ch utbildning KD skär ner på satsningen på lärarlöner, 3 miljarder på årsbasis (1,5 miljarder 2016) sm innebär i genmsnitt krnr mer i månaden för lärare. KD skär ned på det statliga stödet till vuxenutbildning (kmvux ch yrkesvux) med drygt 1 miljard. Välfärd KD skär ner på avgiftsfri öppenvård för dem över 85, höjd åldersgräns för fri tandvård, avgiftsfri mammgrafi. KD skär ner på extra anslagen till landstingen, 1 miljard Miljö KD skär ner på satsningen på bemanning inm äldremsrgen. KD skär ned på samtliga regeringens satsningar i miljöplitiken: skydd ch skötsel av värdefull natur 940 miljner, klimatinvesteringar Klimatklivet i kmmuner ch reginer 600 miljner, 107 miljner för klimatanpassning, sanering av förrenade mråden, förstärkningar av myndigheter ch (på utgiftsmråde 21) ch satsningen på slenergi.

13 13(17) Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (tkr) regeringen (tkr) 1 Rikets styrelse Samhällseknmi ch finansförvaltning Skatt, tull ch exekutin Rättsväsendet Internatinell samverkan ±0 6 Försvar ch samhällets krisberedskap Internatinellt bistånd Migratin Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv ± Studiestöd Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler upprustning skllkaler Reginal tillväxt Allmän miljö- ch naturvård Energi Kmmunikatiner Areella näringar, landsbygd ch livsmedel

14 14(17) 24 Näringsliv Allmänna bidrag till kmmuner Statsskuldsräntr m.m Avgiften till Eurpeiska uninen Summa utgiftsmråden * Justerat för kmpensatin till kmmunerna till följd av att deras förslag medför stra intäktsbrtfall i kmmunsektrn.

15 15(17) Samlade brgerliga nedskärningar Nedskärningar efter mråde Samlade brgerliga nedskärningar Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. I tabellen nedan återfinns, för varje utgiftsmråde, den mest mfattande utgiftsminskningen sm någt brgerligt parti föreslår, för att illustrera hur finansieringen av deras skattesänkningar skulle kunna gå till. Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (tkr) regeringen (tkr) 1 Rikets styrelse Samhällseknmi ch finansförvaltning Skatt, tull ch exekutin Rättsväsendet Internatinell samverkan Försvar ch samhällets krisberedskap Internatinellt bistånd Migratin Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning

16 16(17) Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv Studiestöd Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler upprustning skllkaler Reginal tillväxt Allmän miljö- ch naturvård Energi Kmmunikatiner Areella näringar, landsbygd ch livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kmmuner Statsskuldsräntr m.m Avgiften till Eurpeiska uninen Summa utgiftsmråden

17 Bilaga 1 Brgerliga skattesänkningar 17(17)