Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Transkript

1 Sveriges LANDSTINGET DALARNA Kmmune.l-tlf ch Lands 'DNR...&I?!.!../.P... ~.!,[QO.. SKR... l.... KOD.(a.~.O'.:... Avdelningen för vård ch msrg Ing-Marie Wieselgren STYRELSENS BESLUT NR ,::~:; Landstingsstyrelserna samt reginstyrelserna i Gtland, Halland, Skåne ch Västra Götaland Överenskmmelse mellan staten ch Sveriges Kmmuner ch Landsting m psykiatrin Dnr 11/5190 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges KOlnmuner ch Landsting (SKL) beslöt vid sammanträde den 30 septenlber 2011 att utifi'ån den angivna inriktningen delegera till sjukvårdsdelegatinen att fatta beslut m överenskmmelser inm psykiatrimrådet. Sjukvårdsdelegatinen beslutade den 12 ktber 20 l ] att för sin del gdkänna övcrenskolnmelsen mn ytterligare lnedel till vårdgaranti inojn barn- ch ungdmspsykiatrin. Sjukvårdsdelegatinens beslut anmäldes vid styrelsens sanunantriidc den 21 ktber Bakgrund Scialdepartementet önskar att Sveriges Kmmuner ch Landsting Inedverkar i att de återstående psykiatrisatsningspengarna för 20] l når ut till länlpliga mttagare soln kan msätta deln inoln viktiga mråden. Departementet är vällnedvetet ln att det inte är bra alt delta knlnler så sent under året lnen är angelägna m att finna en lösning sm gör att pengrulla inte går förlrade. ÖverenskOlnmelser har trättats Inellan regeringen ch SKL enligt följande: Tillgänglighet barn ch unga nlcd psykisk hälsa Cirka 75 miljner i C11 engångsbnus till landstingen får att ytterligare förstärka till gänglighetssatsningcn via den förstärkta vård garantin. Detta kpplas till den befintliga satsningen med 214 miljner enligt den prestatinsbaserade mdellen dagar. Den ttala tillgänglighetssatsningen skulle då bli cirka 290 miljner får Satsning på utveckling av psykiatrin mcd hjälp av Natinella Kvalitetsregister miljner till ett prjekt för au stödja verksamheter att använda kvalitetsregister för att följa upp ch utveckla den psykiatriska vården enligt en mdell sm SKL har föreslagit. Förslaget innebär dels medel till stöd för registeranvändning ch förbättringsarbete, dels stitnulanslnedel till dc verksamheter sm deltar. SKL tar i en överenskmmelse på sig ansvaret för au krdinera utvccklingsarbetet ch för att ta fram ett förslag till hur stilnulansmedel ska fördelas. Sveriges Kmmuner ch Landsting Pst: Stckhlm. Besök: Hrnsgatan 20 Tfn: växel , Fax: inf@skl.se Org nr: YNiW.skl.se

2 t Sveriges Kmmuner ch Landsting O O O 6 8 Vårt dn, 11/0858 Handlingsprgram för att minska självskadr bland unga. I alla landsting verkar insatser till persner med risk för, eller med allvarliga självskadebeteenden, vara ett mråde sm behöver utvecklas. I tre Ar i rad har i massmedia uppmärksammats att det finns stra brister i vården av de unga t1ickr sm har allvarliga självskadebeteenden. I den inventering sm SKL gjrde av heldygnsvården 2009 framkm att patienter med självskadebeteende var en svår grupp att ge bra vård ch au de utsattes för mycket tvångsvård ch tvångsåtgärder. Förslaget innehåller extra stimulansmedel för att det i några reginer i landet ska samlas kunskap m självskadebeteende ch att dessa 3-4 nder för kunskapssamling samrdnas i ett natinellt nätverk. Kunskapen kan sedan kmma alla kmmuner ch landsting till del. Det skulle då handla m 2-3 miljner per regin ch l miljn till samrdning. Ttalt 13 miljner. Ställning behöver även tas till förslaget alt K valitetsregistrct rår psyksvård lar ett natinellt uppdrag att stödja implementeringen av riktlinjerna i kmmuner ch landsting. Stöd för implementering av nya riktlinjer i Psyksvlrdcn. Ett förbättringsarbete av typ genmbrttsmdell startas via det 100-tal enheter sm finns registrerade i Kvalitetsregistret rör psyksvard. Dessa enheter inbjuds att tillsammans med sina samarbetspartners i kmmunen (bendestöd, sysselsättning, hjälpmedel mm) delta i förbättringsarbetet. Kunskap m riktlinjerna sprids via Psyksregistret med hjälp av Scialstyrelsens Handbk ch Kunskapsprtalen. Nuvarande förslag innebär att Scialdepartementet gör en överenskmmelse direkt med Psyksregistret ch Landstinget i Uppsala län sm dess huvudman att driva utvecklingsarbetet. 10 miljner rekvireras av Psyksregistret sm sedan ser till att alla verksamheter ch landsting sm har psyksvård inbjuds. Överenskmmelserna återfinns i bilaga l. Sveriges Kmmuner ch Landsting Anders Knape Ordförande

3 I ~-rn-. ~~. ~i1,t, REGERf NGS(ANSLI ET /l ~, c./g Scialdepartementet Överensl<mmeJse mellan staten ch Sveriges Kmmuner ch landsting m utvecklingsinsatser för psyldatrin med hjälp av de Natinella kval i tetsregistre n l bilaga Regeringen (Scialdepartementet) ch Sveriges Kmmuner ch Landsting har enats m en satsning på utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Natinella kvalitetsregistren. Överenskmmelsen ingås inm ramen för regeringens satsning på psykiatri ch psykisk hälsa. Bakgrund Psykiatrimrådet är ett av regeringens mest pririterade mråden ch målsättningen med regeringens plitik är att genm strategiska ch mer långsiktiga satsningar åstadkmma förbättringar inm detta mråde. Under åren har regeringen avsatt ca krnr i särskilda satsningar inm psykiatrimrådet. Regeringen har även aviserat att den under periden avser avsätta närmare krnr per år för åtgärder sm ska kunna åstadkmma knkreta ch varaktiga förbättringar för persner med psykisk sjukdm ch psyki~~ hälsa. Av särskild vikt i arbetet med att utveckla den psykiatriska vården är att det finns system sm möjliggör uppföljningar av verksamheterna. Data i Natinella Kvalitetsregister utgör en gd grund för detta. För att hela tiden förbättra vårdens kvalitet är det viktigt att dessa data används sm underlag till verksamhetsnära utvecklingsarbeten. Regeringen har under senare ~r gjrt särskilda satsningar p~ bl.a. kvalitetsregister inm psykiatrin. I april 2008 ingick staten ch Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) en överenskmmelse m att upprätta en pnal för samtliga kvalitetsregister inm psykiatri mrådet (regeringsbeslut den 24 april 2008). Inm ramen för överenskmmelsen avsattes drygt krnr under periden Syftet med

4 överenskmmelsen var även att utveckla kvalitetsregistren ch dess tekniska miljö. När överenskmmelsen ingicks fanns på natinell nivä fyra kvalitetsregister inm psykiatrin. lnm rame~ för.. överenskmmelsen skulle ytterligare fem nya kvahtetsreglster kmma 1 drift. När tiden för överenskmmelsen var slut skulle alltså minst ni kvalitetsregister vara i drift, kpplade till prtalen. En slutrapprt från arbetet i överenskmmelsen lämnades till regeringen vären I denna knstaterades att prjektets mäl uppnåtts. Sammanlagt fem nya kvalitetsregister hade tillskapats samt ett särskilt kmpetenscentrum för just psykiatriregistren, Kmpetenscentrum för psykiatriska ch andra kvalitetsregister (KCP) Örebr Uppsala. Följande Natinella kvalitetsregister inm psykiatrin finns i drift i dag: 1. Natinellt kvalitetsregister för biplär affektiv sjukdm (BipläR) 2. Natinellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av svår AD/HD (BUSA) 3. Läkemedelsassisterad Rehabilitering av Opiatberende (LAROS) 4. Kvalitetsregister ECT t! 5. Kvalitetsregistret för psyksvård (Psyks R) 6. NatineJlt kvalitetsregister för ätstötning (RIKSÄ T) 7. RättspsyK - Rättspsykiatriskt kvalitetsregister (RättspsyK) 8. Svenskt Berenderegister 9. Natinellt kvalitetsregister för barn ch ungdmar sm knstaterats/ misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp (SÖK) Den 16 december 2009 beslutade regeringen att genm en överenskmmelse med SKL tillsätta en arbetsgrupp för att göra en översyn av de natinella kvalitetsregistrens fnsatta utveckling. Målet med arbetsgruppen var att skapa förutsättningar för ett mer heltäckande system av register, samt en ökad användning av de natinella kvalitetsregistren i häls- ch sjukvårdens förbättringsarbete ch i den kliniska frskningen. I arbetsgruppens slutrapprt Guldgruvan i hälsch sjukvården - förslag till gemensam satsning knstaterades att på vissa mråden är kvalitetsregistren mycket väl utbyggda ch etablerade, men inm andra mråden finns ett tydligt utvecklingsbehv. Detta gällde särskilt psykiatrin, men även äldrevården ch primärvården. I slutrapprten knstaterade arbetsgruppen att fkus i framtiden bör ligga på att utveckla de register sm finns inm nämnda utvecklingsmråden. När det gällde psykiatrin framhöjls särskilt att det utvecklingsarbete sm pågått med stöd av regeringen bör upprätthållas framöver för att de insatser sm gjrts ska få en fastare ställning i vården. Vad gäjler täckningsgraden i de psykiatriska kvalitetsregistren så kan det utläsas i de ansökningar sm registren lämnade in till Beslutsgruppen för Natinella Kvalitetsregister i september 2010 (inför 2011) att registrens täckningsgrad varierade mellan nll ch cirka 70 prcent.

5 Täckningsgraden kan beräknas på lika sätt men det står klart att den varierar mycket lnellan registren ch att den generellt är tillräcklig för att exempelvis göra rättvisande natinella jämförelser. SKL ch staten har under 2011 cksc1. ingått en överenskmmelse m utvecklingen ch finansieringen av Natinella Kvalitetsregister för vård ch msrg under åren Överenskmmelsen syftar till att utveckla Natinella Kvalitetsregister så att dess ptential för vårdens utveckling kan realiseras. I överenskmmelsen knstateras även att uppföljningen ch användning av kvalitetsregister sm stöd för vårdens innehåll ch utveckling har varit mindre mfattande i bl.a. psykiatrin. Mål för överenskmmelsen Det övergripande målet med denna överenskmmelse är att de Natinella kvajitetsregistren ska bli en självklar del i psykiatrins uppföljnings- ch utvecklingssystem. De ska vara användbara, lättillgängliga ch anpassade efter sina målgruppers behv, bl.a. genm den gemensamma prtalen ReQ)~~, sm arbetades fram inm ramen för överenskmmelsen mellan staten ch SKL. Överenskmmelsen syftar dn att öka användningen av de Natinella kvalitetsregistren inm psykiatrin. Det handlar dels m att öka täckningsgraden, dvs. andelen patienter sm rapprteras till berörda kvalitetsregister, dels m au öka nyttjandet av registren för löpande verksamhetsutveckling, verksamhetsuppföljning ch i frskning. Förutsättningar för att nå målen För att kunna uppnå målen i överenskmmelsen krävs en ökning av registrens tekniska ch administrativa supprtfunktiner. Samtliga register sm ingår i satsningen måste ha en stödrganisatin sm kan hantera anslutning tekniskt ch administrativt. Vidare krävs förbättring av statistisk kmpetens samt utveckling av registrens användbarhet för verksamhetsutveckling, inklusive relevanta återrapprteringsfunktiner. Det är även nödvändigt med tillgång till persner med kmpetens inm registeranvändning ch förbättringskunskap sm kan sprida registret till verksamheterna. \ I nsatser för att uppnå målen För att uppnå målen i överenskmmelsen kmmer en tidsbegränsade satsning i två delar att genmföras under 2011: 1. SamtJiga berörda register ch verksamheter deltar i en gemensam insats för att sprida användningen av de Natinella Kvalitetsregistren inm psykiatrin.

6 Några register ch tillhörande verksamheter deltar därutöver i ~n prestatinsbaserad satsning för att öka.t~ckningsgraden för registren ch användningen av registren i förbättnngsarbete. SKL ansvarar för att hålla samman satsningen ch för fördelningen av medlen inm överenskmmelsens två lnråden SOln beskrivs ytterligare nedan. 1. Gemensam satsning för att sprida användning av registren Samtliga register deltar i en gemensam satsning sm innebär att: Arbeta fram förbättringskncept ch nlålnivåer för respektive registermråde Arbeta fram återkpphngsmaterial sm kan användas av deltagande enheter i utvecklingsarbetet Krdinera ch registeranpassa infrmatinsspridnings- ch utbildningsinsatser SKL ansvarar för att hålla samman arbetet m:ed denna del av överenskmmelsen ch ska löpande underrätta Scialdepartementet m utvecklingen av arbetet. 2. En prestatinsbaserad satsning Några register erbjuds att delta i en prestatinsbaserad införandesatsning. Då inrapprterings- ch täckningsgraden skiljer sig åt mellan berörda kvalitetsregister är det inte möjligt att sätta upp generella målnivåer eller kriterier utifrån vilka medel ska avsättas. Inm ramen för denna del av överenskmmelsen ska följande insatser göras: Verksamheter sm vill delta ska göra en avsiktsförklaring innehållande vissa förutbestämda delar sm till exempel vilka register sm mfattas, förbättringsmråden ch egna mål för verksamheten. Dessa avsikts förklaringar ska inhämtas av respektive register ch redvisas för SKL samt delges Scialdepartementet. Avsiktsförklaringarna utgör grunden för.iördelningen av medel. 1 Ersättning kmmer att fördelas, via registerrganisatinerna, till verksamheterna sm uppfyl1er de registerspecifika kraven i dessa avsiktsförklaringar. Verksamheterna får stöd i att använda registren från registeranknutna stödrganisatiner (sm krdineras mellan registren). Uppföljning sker för att spegla i vilken mån verksamheterna uppnått måjnivåer avseende registrering ch täckningsgrad samt uppnådda resultat för övriga förbättringsmråden. I.{ /1./....-J

7 SKL ansvarar för att hålla samman arbetet med denna del av överenskmmelsen ch för att fördela medlen. SKL ska löpande underrätta Scialdepartementet m utvecklingen inm detta prjekt. Samverkan med andra rgan isatiner Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) ska samverka med berörda myndigheter samt patient- ch brukarrganisatiner. Rapprtering Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) ska senast den 16 mars 2012 lämna in en eknmisk rapprteringen m hur nledlen har använts. Detta ska göras i en särskild blankett (bilaga). Medel sm inte har utnyttjats ska redvisas ch återbetalas till Kammarkllegiet i samband med den eknmiska redvisningen. En slutrapprt till Regeringskansliet (Scialdepartementet) ska lämnas senast den J 1 maj I slutrapprten ska det finnas en redgörelse för m syftet ch målen med överensklnmelsen har uppnåtts. Finansiering Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) kmmer att, enligt särskilt beslut, få rekvirera krnr engångsvis från Kammarkllegiet när överenskmmelsen är gdkänd av regeringen. JO krnr av dessa medel ska användas för en gemensam satsning för att sprida användningen av registren krnr ska användas till den prestatinsbaserade delen i denna överenskmmelse krnr ska användas av SKL för stöd till verksamheterna. Gdkännande av överenskmmelse Överenskmmelsen blir giltig när den gdkänts av regeringen. För regeringen Scialdepartementet "V),{J It;/dl(i I{RariIfJOlianss~ Statisekreterare För Sveriges Kmmuner ch Land; ting --P-- \~JI hm ~ : H~an SÖ~V:\ ~ \J ~ Verkställande direktör

8 ~ 'W) :;:._--- REGERINGSI(ANS LIET Scialdepartementet Överenskmmelse mellan staten ch Sveriges Kmmuner ch Landsting m ett handlingsprgram för att utveckla kunskapen m ch vården av unga med själ\lskadebeteende 1 bilaga Regeringen (Scialdepartementet) ch Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) har enats m en satsning för att utveckla ch samrdna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Överenskmmelsen ingås inm ramen för regeringens satsning på psykiatri ch psykisk hälsa. Bakgrund Psykiatrimrådet är ett av regeringens mest pririterade mråden ch målsättningen med regeringens plitik är att genm strategiska ch mer långsiktiga satsningar åstadkmma förbättringar inm detta mråde. Regeringen anser att det finns stra vinster med att förbättra ch samrdna insatserna för att främja psykisk hälsa ch effektivt möta ch behandla psykisk hälsa ch psykisk sjukdm hs barn ch unga. Under lren har regeringen avsatt ca krnr i särskilda satsningar inm psykiatrimrådet. Regeringen har även aviserat att den under periden avser avsätta ca krnr per Ar för ltgärder sm ska kunna åstadkmma knkreta ch varaktiga förbättringar för persner med psykisk sjukdm ch psykisk hälsa. Prblembild I dag finns det flera rande trender bland unga ch unga vuxna. En ökande andel ungdmar upplever stress, huvudvärk, 4ngest, sömnbesvär ch svårigheter att hantera vardagen ch det gäller särskilt unga kvinnr. Allt fler ungdmar vårdas även på sjukhus för depressin, ångest, självmrdsförsök ch alkhlförgiftning. Enligt Scialstyrelsens lägesrapprt för 2011 är antalet självmrdsförsök ch intag i psykiatrisk slutenvård frtsatt hög bland unga kvinnr i åldern år ch ökar bland unga män i åldern år. En str grupp inm barn.. ch

9 2 ungdmspsykiatrin är unga med självskadeprb~ematik ~h det gäller framförallt flickr ch unga kvinnr. År 2009 gjrde Svertges Kmmuner ch Landsting (SKL) en inventering av heldygnsvården. Det framkm då att patienter med självskadebeteende var en grupp sm var svår att ge bra v!rd ch att de utsattes för mycket tvångsvård ch tvångsåtgärder. I gruppen sm får tvångsåtgärder under tvångsvård är gruppen unga kvinnr ckså överrepresenterad Det finns önskemål m en lkal, reginal ch natinell samrdning av vården av unga persner med risk för, eller med självskadebeteende för att säkerställa att de mhändertas på bästa möjliga sätt. Det gäller särskilt unga persner med de allra svåraste tillstånden. I dag saknas det en överblick av den kunskap ch de resurser sm finns på mrådet. I vården finns dec inte heller någn fungerande struktur sm tillvaratar kunskapen ch resurserna på ett effektivt sätt. Regeringen ch SKL är därför överens m att det behövs ett handlingsprgram för att minska s;älvskadr bland unga. Mål för överenskmmelsen Syftet med överenskmmelsen är att utveckla ch samrdna kunskap kring unga med risk för, eller med allvarliga självskadebeteenden. Kunskaper ch erfarenheter behöver samrdnas så att de enkelt kan tillgängliggöras för aktuella verksamheter runt m i landet. Det kan kmma att handla m allt ifrån det hälsfrämjande arbetet till avancerade behandlings insatser. I ch med överenskmmelsen ges stöd att tillskapa ett antal verksamheter med specialkunskap för att ta hand m unga med s;älvskadebeteende. Kunskapsspridning kan ske till exempel genm handledning ch knsultatiner. Målsättningen är att förebygga självskadebeteenden ch skapa ett bättre tidigt mhändertagande genm att skapa en struktur sm bättre tillgdser dessa persners behv av vård. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett del mål är att minska antalet unga i slutenvården ch att minska antalet tv!ngsåtgärder bland unga kvinnr. Insatser för att uppnå målen För att uppnå målen kmmer Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) att ansvara för ett antal insatser sm främst syftar till att ta tillvara resurserna ch öka kunskapsuppbyggnaden på mrådet. Genmförande av förstudie SKL ska ge i uppdrag till ett landsting att genmföra en förstudie för att sammanställa aktuell kunskap (internatinellt ch natinellt) ch praxis angående självskadebeteende. Studien ska även innehålla en redgörelse för vilka resurser sm finns på mrådet i dagsläget i frm av enheter ch

10 kunnig persnal både i öppen ch slutenvlrd. En inventering av aktuella utvecklingsaktiviteter ska ckså vara en del av studien. Samrdning av landstingen SKL ska initiera att landstingen samrdnar sig kring 3-4 nder i landet sm vart ch ett tar på sig ett utvecklingsansvar. Nderna ska samrdna sig i ett nätverk ch de bör ha en gegrafisk spridning över landet. SKL tillser att ett landsting tar på sig att vara sammankallande ch natinell samrdnare av dessa nder. Genm att sprida arbetet på ett antal nder blir det en lkal anknytning ch det blir lättare att stimulera till att all aktuell kunskap ch befintliga resurser tas till vara ch utnyttjas på bästa möjliga sätt. Nätverket kmmer att underlätta uppsamling av nya erfarenheter ch erfarenhetsutbyte. Nderna ska sprida kunskap ch ge handledning, råd ch stöd i enskilda ärenden. De kmmer även kunna att ge underlag för jämförande studier ch leda dlj en bättre uppföljning ch utvärdering av vad sm ger bra resultat. Nätverket ska u tarbeta mätbara mål för prjektet sm sedan ska följas upp ch redvisas i den slutrapprt sm SKL ska lämna till Regeringskansliet (Scialdepartementet). Samverkan med andra rganisatiner ch prjekt SKL ch de utvalda landstingen kmmer att samråda med Scialstyrelsen, Statens flkhälsinstitut (FHI) ch andra berörda myndigheter ch rganisatiner. SKL kmmer även i lämpliga delar att samrdna prjektet med övrigt utvecklingsarbete sm initierats genm överenskmmelser mellan staten ch SKL avseende barn ch unga. Prjektet kmmer även att samråda med pågående utredningar ch andra natinella prjekt sm har bäring på arbetet inm ramen för denna överenskmmelse. Insatser sm avser unga under 18 år ska ta sin utgångspunkt i regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter (prp. 2009/2010:232). Rapprtering SKL ska senast den 1 ktber 2012 lämna in en delrapprt till Regeringskansliet (Scialdepartementet). Prjektet ska slutredvisas till Regeringskansliet (Scialdepartementet) senast den 1 ktber Rapprterna ska innehålla både en eknmisk rapprtering ch en resultatrapprt. Den eknmiska rapprteringen ska göras i en särskild utfrmad blankett (se bilaga). Den första delrapprten ska innehålla en redgörelse för hur landstingen har byggt upp nätverket, hur nderna ska arbeta ch hur de har använt de fördelade medlen. Delrapprten ska dessutm innehålla resultatet av förstudien. I slutrapprten ska det

11 4 finnas en redgörelse för m syftet ch målen med överenskmmelsen har uppn4tts. Om de inte har uppnatts, ska SKL beskriva varför Scialdepartementet, SKL ch det samrdnande landstinget ska ha en kntinuerlig dialg under prjekttiden. Finansiering Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) kmmer att, enligt särskilt beslut, få rekvirera krnr engångsvis från I{ammarkllegiet när överenskmmelsen är gdkänd av regeringen. Av medlen ska krnr tilldelas det landsting sm är samrdnare för prjektet. Resterande medel fördelas på nderna. Regeringen avser att avsätta ytterligare medel år 2012 ch Medel för dessa år utbetalas i den mån riksdagen beviljar medel för detta ändamil. Gdl(ännande av överenskmmelse Överenskmmelsen blir giltig när den har gdkänts av regeringen (samt under förutsättning att riksdagen gdkänner budgetprpsitinen för respektive år). För regeringen Scialdepartementet --I /II) -:., bil ~ / //l1/vvv Karin 6hanssn Statssekreterare För Sveriges Kmmuner ch Lanttin g ('I \(6( a v- uj I\./~JV'J l' '''\...10 Håkan Sörman Verkställande direktör i. 1 l ; z. Il c./ /~."