STYRELSENS BESLUTNR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STYRELSENS BESLUTNR 12 2011-09-30"

Transkript

1 Sveriges Kmmuner ch Landsting STYRELSENS BESLUTNR Vårtdnr Avdelningen förvårdch msrg Agneta Mannestrand Landstingsstyrelserna samt reginstyrelserna i Gtland, Halland, Skånech VästraGötaland Överenskmmelse mellan staten ch Sveriges Kmmuner ch Landsting m utvecklingen ch finansieringen av Natinella Kvalitetsregister för vård ch msrg Dnr 11/3715 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsenför SverigesKmmunerch Landsting (SKL) beslöt vid sammanträde den 30 september 2011 att för sin del gdkännaöverenskmmelsen m utvecklingench finansieringen av NatinellaKvalitetsregister för vård ch msrgunder Aren , samt att rekmmendera landsting ch reginer att anta överenskmmelsen. Bakgrund Kvalitetsregistren har bidragit till en bättre vård ch en ökad livskvalitet för patienterna. Dessutm ger kvalitetsregister Sverige förutsättningar för att varavärldsledande inm utveckling ch frskning. För att frtsätta utveckla kvalitetsregistren träffas en överenskmmelse mellan staten ch Sveriges Kmmunerch Landsting. Överenskmmelsen innehaller: natinell finansiering av Natinella Kvalitetsregister under åren ansvars- ch rllfördelning ch rganisatin av NatinellaKvalitetsregister åtgärdersm förbättrarförutsättningarna för klinisk frskning ch registerbaserad frskning med kpplingtill NatinellaKvalitetsregister Överenskmmelsen ska leda till: en stabilarech snabbareutveckling av kvalitetsregistren bättre samrdningav IT-stöd ch infrmatik ökad integratin med varddkumentatinen för att undvikadubbelarbete tydligarerutiner för hur känsligauppgifterf1r hanterasså att patientens integritet säkras tydigareriktlinjer får samverkan mellankvalitetsregister ch industrin Effekten ska bu: ökad kvalitetpå data bättre analyserch återkppling sm stöd för förbättringsarbete Sveriges Kmmuner ch landsting Pst: Slcktullm, BesiJlc Hmsgatan 20 Tm: växel , Fax: Inf@skl.se Orgnr:

2 t Sveriges Kmmuner ch landsting Vårtdnr bättre tillgångtill, ch användning av, kvalitetsregistren för frsknings- ch innvatinsändamål ökad öppenhet ch tillgång till data även för patienter bättre ch merjämlik vård Förslagtill överenskmmelse gicki juni ut på remisstill landstingen. Alla remissinstanser var psitivatill satsning ch utveckling av de natinella kvalitetsregistren. Remissinstanserna tyckteinte att industrin skallmedverka på central nivåvad gäller finansiering ch styrning. Företrädare för industrin har i bilaga till överenskmmelsen utlvat att tecknaen särskildöverenskmmelse medskl sm ska reglerahur samverkan tär ske mellankvalitetsregister ch enskilda företag. ÖVriga remissynpunkter kmmer att tas i beaktande av den Natinella styrgruppen för natinella kvalitetsregister. Överenskmmelsen i sin helhet återfinns i bilaga 1. Remissammanställningen framgår av bilaga 2. Sveriges Kmmuner ch Landsting Anders Knape Ordförande

3 t,sveriges Kmmuner ch Landsting ~ "'":.1lE=C=ER=' NCSKA:':-:N=s:"':':uE=-r Scialdepartementet Övereusknnuuclsc mellan Sveriges K0111 muner ch Lnndsting (SKL) ch staten - m utvecklingen ch finansieringen av Natinella Kvalltetsreglster för vård ch msrg under åren

4 1 i. Strt värde i Nntlnella I(vanlelsregislcl' idag Det kan knstateras att de Natinella Kvalitetsregistren redan Idag utgör en str tillgång för svensk häls- ch sjukvård ch msrg ch att de har bidragit till de gda resultat för patienterna sm svensk sjukvård kan uppvisa i internatinella jämförelser. Det finns många exempel på att kvalitetsregistren redan bidragit till färre vårdskadr, till att snabbt utrangera metderch prdukter sm harsämre resultat, till att variatinen mellan lika enheterminskat ch framför allt till minskat lidande ch bättre livskvalitet för patienterna. Enligt patientdatalagen definieras ett kvalitetsregister sm en autmatiserad ch strukturerad samling av persnuppgifter sm inrättas särskilt för ändamålet att systematiskt ch frtlöpande utveckla ch säkra vårdens kvalitet. Registren ska möjliggöra jämförelser inm häls- ch sjukvården på natinell ch reginal nivå. Översynen av Natinella KvalitetsregistrenI har visat att det finns en str utnyttjad ptential sm kan realiseras genm ökade satsningar på de Natinella KvalItetsregistren. Patienten är den sm har den största vinsten aven utveckling av kvalitetsregistren, då de ger stöd för en bättrevård ch msrg. Utbyggnaden av de svenska kvalitetsregistren är unik. De kan tillsammans med andra register besvara frågeställningar avseende klinikresultat, hälseknmi ch patlentsäkerhet sm Inte kan besvaras i andra länder. Ur ett eurpeiskt perspektiv kmmer system för kvalitetsuppföljning att få en ökad betydelse i ch med patienternas ökade rörlighet. Det finns ckså ett starkt internatinellt intresse av att studera hur Sveriges kvalitetsregister byggts upp för att försöka åstadkmma liknande uppföljningssystem. Sverige kan med stöd av registren ta en internatinellt ledande psitin i utvecklingen aven mer effektiv ch jämlik häls- ch sjukvård. Det finns i dagsläget ett 90-tal kvalitets registe r sm får natinellt stöd. Kvantetsregistren har lika utfrmning ch det är verksamheternas behv sm ligger till grund för designen på registret. Gemensamt för alla är dck att de är individbaserade ch att de innehåller prblem/diagns, insatta åtgärder ch resultat för patienten/brukaren. På så sätt får verksamheterna en löpande återkppling av sina egna resultat, dvs. hur det går för deras patienter/brukare. Ambitinen i utvecklingsarbetet av kvalitetsregistren har varit, ch bör ckså frtsatt vara, att de ska följa individens väg genm vården. Det innebäratt kvalitetsregistren allt mer utvecklar delar sm täcker primärvården samt den häls- ch sjukvård ch msrg sm utförs av kmmunerna, exempelvis vård på särskilda benden. Ett angeläget utvecklingsmråde är att kunna följa kvaliteten på insatta åtgärder för individen avsett vem sm är utförare ch/eller huvudman för tjänsten. Kvalitetsregistren har utvecklats primärt för att uppfylla syftet att stödja det kliniska förbättringsarbetet. Kvalitetsregistren är ckså en av huvudkällrna till öppen redvisning av sjukvårdens resultat, bland annat i Öppna jämförelser ch utgör därutöver värdefulla källr för frskning ch Innvatin. Det är prfessinernas engagemang I uppbyggnaden av kvalitetsregisten sm medfört att kvalitetsregistren blivit så pass utbyggda ch framstående sm de är I jämförelse med andra länder. Mycket av arbetet har dck skett ideellt, eller med begränsat stöd. För att i högre grad kunna realisera det värde sm kvalitetsregistren kan bidra tillför patienterna krävs en starkare 1 Översynen av de Natinella Kvalitetsregistren - Guldgruvan i häls- ch sjukvården - Förslag till gemensam satsning ; Sveriges Kmmuner ch landsting (2010) 1

5 2 stödstruktur I frm aven ökad finansiering av kvalitetsregisterarbetet ch aven Infrastruktur sm underlättar ch samrdnar bland annat teknik, infrmatik, juridik ch datakvalitet. 1.2 'arter i c.enna öv -rens OLl "se De avtalande parterna är Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) ch staten..: ~"'I'S', I överer 5 :0 nrne se rn -d in. s n Parterna nterar att en särskild överenskmmelse ska träffas mellan SKL ch Industrins företrädare sm innehåller riktlinjerför samverkan mellan Natinella Kvalitetsregister ch industrin. Riktlinjerna ska beskriva hur de etiska, juridiska ch eknmiska frågrna ska regleras I samverkan. Parterna är överens m att industrins samverkan med kvalitetsregistren ska grundas på köp ay tjänster till affärsmässiga priser, inm ramen för gällande lagstiftning. Den direkta spnsringen till registren ska awecklas. I Bilaga1 till överenskmmelsen utlvarindustrin, att träffa den särskilda överenskmmelse med SKL sm beskrivs van. Industrin företräds av läkemedelsindustriföreningen (lif), Swedish Medtech ch SwedenBIO. 2. Syftet är att utveckla kvalltetsrcglstrcn Överenskmmelsen syftar till att utveckla Natinella KvalItetsregister så att dess ptential för vårdens utveckling kan realiseras. ÖVerenskmmelsen innehåller: natinell finansiering av Natinella Kvalitetsregister under åren ansvars- ch rllfördelning ch rganisatin av Natinella Kvalitetsregister åtgärder sm förbättrar förutsättningarna för klinisk frskning ch registerbaserad frskning med kppling till Natinella KvalItetsregister Överenskmmelsen ska leda till: en stabilare ch snabbare utveckling av kvalitetsregistren bättre samrdning av IT-stöd ch infrmatik ökad Integratin med vårddkumentatinen för att undvika dubbelarbete tydligare rutiner för hur känsliga uppgifter får hanteras så att patientens integritet säkras tydigare riktlinjer för samverkan mellan kvalitetsregister ch Industrin Effekten, sm ska mätas med nedanstående effektmål, ska bli: ökad kvalitet på data bättre analyser ch återkppling sm stöd för förbättringsarbete bättre tillgång till, ch användning av, kvalitetsregistren för frsknings- ch innvatinsändamål ökad öppenhet ch tillgång till data även för patienter bättre ch merjämlik vård En sekundäreffekt är att häls- ch sjukvården blir mer effektiv m de Natinella Kvalitetsregistren utvecklas ch används på det sätt sm överenskmmelsen syftartill. 2

6 3 l. _. Jt ektn en ska ma.as 20. ch 20_7 Effekterna av överenskmmelsen ska kunna följas upp med bland annat följande mätbara mål sm Indikatrer. Utöver denna uppföljning sker en årlig uppföljning sm redvisar m satsningen leder till de resultat sm förväntas av överenskmmelsen. Vid utgången av år 2013 ska: z 60 % av de Natinella Kvalitetsregistren ha en täcknlngsgrad 3 på minst 80 % 9596 av de Natinella Kvalitetsregistren presentera nlinedata till verksamheterna av de Natinella KvalItetsregistren, sm har en täckningsgrad på över 80 %, ha öppen redvisning av resultatdata 60 %av de Natinella Kvalitetsregistren presentera resultatdata för patienterna 50" av verksamhetscheferna använda kvalitetsregistren I sitt förbättringsarbete antalet frskningsprjekt med stöd av kvalitetsregisterdata ha ökat med 100 % Vid utgången av år 2016 ska: av de Natinella Kvalitetsregistren ha en täckningsgrad på minst 80 % 40 % av de Natinella Kvalitetsregistren ha en täckningsgrad på minst 95 % 100 % av de Natinella Kvalitetsregistren, sm har en täckningsgrad på över 80 %,ha öppen redvisning av resultatdata av de Natinella Kvalitetsregistren presentera nlinedatatill verksamheterna antalet frskningsprjekt med stöd av kvalitetsregisterdata ha ökat med 300 % 8096 av de Natinella Kvalitetsregistren presenterar resultatdata för patienterna 80 % av verksamhetschefema använda kvalitetsregistren Isitt förbättrlngsarbete! en statistiskt säkerställd förbättring för patienterna, inkluderat minskade skillnader i vården, kunna utläsas för10 stra diagnsgrupper' den svenska häls- ch sjukvården minst ha behållit sin relativa effektivitet i internatinell jämförelse 3. Inregrlrcts-, etik ch [uridlska Irågnrär pririterade Integritetsfrågr sm diskuteras i relatin till kvalitetsregister är av största betydelse. Både patienter ch inrapprterande värd- ch msrgspersnal ska känna sig trygga i att Inga uppgifter kan kmma på villvägarch att patienterna ch vårdtagarnas integritet har ett starkt skydd. I den ökade z Infrmatin hämtas ur kvalitetsregistrens årliga ansökningshandlingar, där utgångsvärdet hämtas från 2011 års ansökningshandlingar. 3 Täckningsgraden definieras sm andel patienter I behandling sm registreras för registrets åkmma. Vad gäller tillstånd sm exempelvis ADHD är det rimligt att eftersträva 100 prcentlg täckningsgrad, varefter målen I denna överenskmmelse ckså måste förhålla sig mderata. 4 Infrmatin för sex översta punkterna de hämtas urkvalitetsregistrens årliga ansökningshandlingar, där utgångsvärdet hämtas från 2011års ansökningshandlingar. s Detta genmförs genm en enkätundersökning riktad till verksamhetscheferna 6 Detta mått innehåller flera sammanvägda Indikatrer då det är nödvändigt att studera varje enskild diagnsgrupp för att se m en faktiskt resultatförbättring skett för patienterna/brukarna vilket I längden ckså ger en Indikatin på m vården blivit mer jämlik. 3

7 4 satsningen på utveckling av kvalitetsregistren är parterna överens m att ytterligare stödja de centralt persnuppgiftsansvariga myndigheterna att Infrmera patient ch inrapprterande enheter m hur data får hanteras ch vilka rättigheter patienten har enligt lagstiftningen. Ambitinen är att bibehålla ch öka förtrendet för sjukvården ch kvalitets registren. Parterna är överens m att identifiera de hinder sm kan finnas för hanteringen av data i ett kvalitetsregister ch finna lösningar på detta. 'L Befintliga kvalitetsrcglster sim hli härtre Huvuduppgiften utifrån överenskmmelsen är att öka kvaliteten i ch användande av befintliga kvalitetsregister. I de fall nya kvalitetsregister blir aktuella ska de alltid läggaspå en befintlig plattfrm så att nya kvalitets register inte innebär merarbete för vården. Alla Natinella Kvalitetsregister samt övrig vårddkumentatin behöver anpassas till Natinellt Fackspråkch Natinell Infrmatinsstruktur, samt av CeHls 7 rekmmenderad infrmatinsmdell. Utvecklingen av kvalitets register, ch att med stöd av dessa uppgifterförbättra vården, har i huvudsak skett inm den specialiserade sjukhusvården. Uppföljningen ch användning av kvalitetsregistersm stöd förvårdens Innehåll ch utveckling har varit mindre mfattande Inm primärvården ch psykiatrin. Tandvården är ckså ett mråde där utvecklingen av kvalitetsregister skulle behöva understödjas. Även den vård sm bedrivs där kmmunen är huvudman behöverföljas systematiskt. Inte minst för de medbrgare sm har en vård kedja sm går över huvudmannagränser. Parterna är överens m att, inm ramen för denna överenskmmelse, priritera utvecklingen av kvalitetsregister inm van beskrivna mråden. Den frtsatta utvecklingen av kvalitets register ska hela tiden ske med hänsyn tagen till integritetsfrågrna. 5. Den natlnella flnanslerfngen ökar I den gjrda översynen görs bedömningen att det skulle behövas en natinell finansiering av kvalitetsregistren med cirka 350 miljner krnr per år i fem år för att kunna ta till vara ptentialen. Parterna är överens m att dela på finansieringen av den ökade satsningen. Mellan landstingen ch staten används förhållandet 70/30där staten ansvarar för 70 prcent ch landstingen för30 prcent av den natinella finansieringen. I översynen gjrdes bedömningen att det vre rimligt att industrin bidrar till den natinella finansieringen med 50 miljner krnr per år I fem år. Nackdelarna med natinell finansiering från Industrin överväger fördelarna, varför industrin inte är en part i denna överenskmmelse. ";.1 :,,', ". re I 2 '12?,.. Parterna är överens m följande finansiering på natinell nivå av de Natinella KvalItetsregistren. Finansieringen gäller under förutsättning att den gdkänns av regeringen ch SKl:s styrelse, att riksdagen gdkänner budgetprpsitinen för respektive år samt att landsting/reginer i budgetbeslut för respektive år fullföljer sin del av finansieringen. 7 Centrum för e-hälsa j samverkan 4

8 5 Finansieringen av Natinella KvalItetsregister Mkr Ar landsting/reginer Staten Summa Den natinella finansieringen ska användas till att ge kvalitetsregister ch reglsterhåtlare ökade resurser för ökad kmpetens, tid för utveckling av kvalitetsregistren ch för att arbeta med en förbättrad datakvalitet. Detta för att de ska bli ännu bättre verktyg för vården ch msrgens förbättringsarbete samt deras möjlighet att leverera bra data till frskning ch öppna jämförelser. VArdverksamhetens behv av stöd för att kunna använda registren i sin verksamhetsutveckling ska finnas med vid pririteringen av Insatser med den natinella finansieringen. Resurser ska även användas för att ge registercentra möjlighet att öka sin kmpetens att ge stöd. Parterna är överens m att det inm ramen för dessa resurser ska finnas utrymme att kunna ge Scialstyrelsen uppdraget att Inrätta en natinell registerservicefunktln. Därmed ska det ges utrymme för lika åtgärder för att stärka förutsättningarna för registerbaserad frskning 8 Slutligen är parterna överens m att resurser ska användas för att stödja arbetet med att anpassa kvalitetsregistren till Natinellt Fackspråk ch en Natinell Infrmatinsstruktur samt använda av CeHis rekmmenderad Infrmatlnsmdell 9 Detta behöver även ske för vårddkumentatinssystemen för att vården på sikt ska bli av med dubbelregistrering. Den Natinella Styrgruppen för kvalitetsregister beslutar m hur den finansiella ramen ska användas respektive år. Parterna knstaterar att kmmuner, landstingch reginer finansierar det direkta arbetet med kvalitetsregistren I verksamheten. 6, Tydligare rganisatin ch ansvarsfördelning Parterna är överens m en ny rganisatin ch ansvarsfördelning för utveckling ch drift av de Natinella Kvalitetsregistren. Den nya rganisatinen behåller den prfessinella förankringen på lkal nivå. De lkala kvalltetsregisterverksamheternas ansvarför Innehållet I kvalitetsregistren betnas. Samtidigt klargörs att det blirett natinellt ansvar för de tekniska lösningarna. För att Integratin av kvalitetsregister ch vårddkumentatinssystem ska kunna ske måste både jurnaler ch kvalitetsregister använda sig av Natinellt Fackspråk ch Natinell Infrmatinsstruktur. Enligt regeringsbeslut S2007/4754!FS 1, har Scialstyrelsen bl. a. fått I uppdrag att ansvara för Natinellt Fackspråk ch Natinell Infrmatinsstruktursamt att utreda hur en förvaltnings- ch stödrganisatin ska utfrmas. Servicen ch stödet till kvalitetsregisterrganisatinerna ökar i den nya rganisatinen. Flera Intressenter, sm exempelvis patientrganisatiner, fackliga rganisatiner, vårdgivare ch e Försammanställning av detta sebilaga 3 Frskning ch innvatin 9 EN13606/penEHR 10 Uppdrag m natinellt samrdningsansvar för en ändamålsenlig ch strukturerad dkumentatin i häls- ch sjukvården chscialtjänst. 5 fl

9 6 akademier, invlveras i rganisatinen för att med sin kunskap medverka till att utveckla kvalitetsregistren. Dessutm tydliggörs det natinellach strategiska ansvaret för utvecklingen av kvalitetsregistrench den natinella beslutsfunktinen utvecklas. Parterna är överens m att rganisatinen på natinell nivå ska innehålla en natinell styrgrupp, där båda parter finns representerade, en beslutsgrupp, en expertgruppsamt referensgrupper. Den nya natinella styrrganisatinengäller från den tidpunkt då dennaöverenskmmelse har träffats. I översynen finns ett förslagm att utveckla reginala utvecklingscentra. Förslaget är knutet till FUfunktiner ch utvecklingsfunktinersm är placerade såväl lkalt sm reginalt. Förslaget behöver ckså ses tillsammans med att Reginala Cancer Centra skapar nya förutsättningar för att stödja utvecklingeninte minst inm cancervarden. Föratt kunna ta ställning I fragan m reginala utvecklingscentra krävs ett mer mfattande utredningsarbete ch frågan liggerinte Inm ramenför arbetet med Natinella Kvalitetsregister. Parterna nterar att SKL hanterar översynens förslagm reginala utvecklingscentra I en frtsatt diskussin med kmmuner/landsting/reginer. I bilaga 2 beskrivs rganisatin ch ansvarsfördelning mer detaljerat. 7. Ökad frskning ch innvatin KvalItetsregistren utgör en viktig källa för frskningch innvatin. Frskning baserad på de Natinella Kvalitetsregistren, hälsdataregister ch bibankerger bl.a. möjlighet att identifiera nya mråden för preventin, diagnstik, behandling ch vårdfrmer. KvalItetsregistren utgör en unik resursch bör kunna användas I större mfattning för frskning sm leder till bättre vård ch msrg. Parterna är överensm att genm att använda kvalitetsregistren för att identifiera nya behvav preventin, diagnstik, behandling ch vårdfrmer är möjligheten ckså str för utvecklingav nya innvatiner för hälsmrådet. Det ingår i kvalitetsregistrens uppdragatt öka deras användbarhet för frskning ch innvatin. För att särskilt stödja detta Inrättas en referensgrupp för frskning ch innvatin, med uppgift att särskilt bevaka frskningsperspektivet i de strategiska ställningstaganden sm görs I den natinella styrgruppen.u I dennareferensgrupp bör ävenexperter från industrin ingå med uppdrag att bidra med kmpetens ch erfarenhet Inm registerfrskning ch hälseknmi. Parterna är överens m att Inrätta funktinen Natinell registerservice vid Scialstyrelsen i syfte att stödja kvalitetsregistreni att utveckla datakvaliteten. Natinell reglsterservice ska bistå med valideringsstöd, statistiskt metdstöd ch Infrmatinsservice till kvalitetsregisterchfrskaresm använder kvalitetsregister. För beskrivning av uppdragetse Bilaga 2 Organisatin ch ansvarsfördelning. Parterna är överensm att det behövs ökadsamverkan inm frskning ch innvatin med kppling till kvalitetsregister. Se Bilaga 3 Frskning ch Innvatin. 8. Urbthtnlngslnsatser behövs För att kvalitetsregistrenskakunnafungera sm verktyg för lärande i häls-ch sjukvården chfå ett utökat användande i förbättringsarbetet behövs en generellt höjd kunskapsnivå m kvalitetsregister 11 För närmare beskrivning se Bilaga 2 Organisatin ch ansvarsfördelning. 6

10 7 inm hela häls- ch sjukvården. För att nå bättre resultat krävs utvecklingsarbete kpplat till kvalitetsregisterarbetet, vilket bidrar till utveckling av medarbetarnas kmpetens. Möjligheterna att använda kvalitetsregister Inm högskleutbildningarnas examensarbete bör ökas. Vidareutbildning ch frtbildning Inm häls- ch sjukvården bör stödja kmpetensutveckling avseende kvalitetsregister. Användning av kvalitetsregister i kliniskt förbättringsarbete kan därigenm kpplas till aktiviteter sm stödjer evidensbaserad vård/praktik ch bidra till att frskningsresultat msätts i praktiken. För att en ökad finansiering till kvalitetsregistren ska få avsedd effekt, behöverkmpetens inm kvalitetsregistren stärkas beträffande blstatistik, epidemilgi ch hälseknmi. 9, Kvalitetsregistrens nytta utvärderas Parterna är överens m att en samlad utvärdering av hela kvalitetsregisterverksamheten bör göras. Den första utvärderingen görs är 2014 ch den andra utvärderingen görs är Därefter sker en utvärdering vart fjärde är. Parterna är ckså överens m att den ökade satsningen ska följas i ett berende frskningsprjekt där de reella effekterna för häls- ch sjukvården ch msrgen kan belysas urflera dimensiner. Utöver detta ska en årlig redvisning av verksamheten göras. Stckhlm den 1)- f.(iy 1...(\\\ Överenskmmelsen blir giltig underförutsättning att den gdkänns av regeringen ch SKL:s styrelse, att riksdagen gdkänner budgetprpsitinen för respektive år samt att landsting/reginer i budgetbeslut för respektive är fullföljer sin del av finansieringen. «: anssn sverige.s Kmmu~er h landsting. ( lfrtg IJ, JJ. { I Jtl~}IMn~{\ VO. \_(~ Sveriges Kmmuner ch Landsting 7

11 Bilaga 1 Samverlmn mellan kvaliretsregisrer ch Industri Under punkt 1.3 i överenskmmelsen mellan staten ch Sveriges Kmmuner ch landsting (SKL) beskrivs att en särskild överenskmmelse ska träffas sm innehåller riktlinjerför samverkan mellan Natinella Kvalitetsregisterch industrin. Den särskilda överenskmmelsen ska tecknas mellan SKL ch representanter för industrin, företrädd av nedanstående branschrganisatiner. I ch med påtecknandet av denna bilaga förbinder vi ss att medverka till att den särskilda överenskmmelsen skaträffas under 2011 för att kunna användas från a Stckhlrl),den =-).'!: '-)'" fl "''"""" be:.,"," '1(, \ \ r: /,' j, ~,-;,'1.111 ~;V1'.. ' ~/j,~/./t //,7\/1#f''.Jr--, if..;. I II " ji f { pv' I '-:> AAm!~S nel(.;. VD Lä~~n'I}delsindustriföreningen (lif) ( ~. ~'Ja~e vp'swedenbio t' 1(: y.-i /, :l'-l7.t/la,'-'l.,. \.. L.Knna~Lef~re SkjÖldebralt VD Swedish Medtech

12 Bilaga2 Oq~nlli:<)atin ch ansvnrsförrlehung Sammanfattande beskrivning På natinell nivå finns en strategisk styrgrupp sm beslutar m inriktning ch strategisk utveckling. Påstyrgruppens uppdrag arbetar en perativ beslutsgrupp. Inför beslut m eknmiskt stöd till kvalitetsregister gör en expertgrupp bedömningar av bidragsansökningarna. Intresserganisatiner finns representerade I referensgrupper sm lämnar synpunkter på de strategiska frågrna sm rör Natinella KvalItetsregister. På lkal nivå, det viii säga på någt ställe i en sjukvårdshuvudmans rganisatin, finns den egentliga kvalitetsregisterrganisatinen med registerhallare ch lkal styrgrupp. Natinell registerservicevid scialstyrelsen, registercentra på flera platser i landet ch ett kansli sm är placerat vid SKl är stödfunktiner sm finns tillgängliga för kvalitetsregister, frskare, industri ch den natinella beslutsrganisatinen. Natinell nivå Natinellstyrgrupp Kmmuner/landsting/reginer ch staten, sm finansierar den samlade natinella kvalitetsregisterrganisatinen enligt denna överenskmmelse, bildar en Natinell styrgrupp med åtta ledamöter. Fem representanter från kmmuner/landsting/reginer ch tre från staten. Respektive part nminerarsina ledamöterför en 4-årsperid. Styrgruppen knstituerar sig därefterch rdförande väljs inm gruppen. Styrgruppen kan adjungera ledamötervid behv. Den Natinella styrgruppen ska fastställa en övergripande visin för Natinella Kvalitetsregister. Dess huvudsakliga uppgift är att fatta strategiska beslut m den övergripande utvecklingen ch inriktningen på kvalitetsregistermrådet samt den övergripande fördelningen av medlen enligt denna överenskmmelse. Den natinella styrgruppen är ckså mttagare aven årlig redvisning av kvalitetsregisterverksamheten ch dess utveckling, sm görs av kanslifunktinen. Den årliga redvisningen lämnas sedan vidare till parterna. Besluten i styrgruppen ska tas i knsensus. Styrgruppen har i nrmalfallet två möten per år. Beslutsgrupp Den Natinella styrgruppen uppdrar åt Beslutsgruppen att fatta de löpande beslut sm 1

13 Bilaga 2 behövs utifrån de strategiska beslut ch ramar sm den Natinella styrgruppen beslutat. Beslutsgruppen fattar besluten m eknmiskt stöd till kvalitetsregistren ch registercentra. De beslutar ckså m prjekt sm kan driva utvecklingen av de natinella registren I den riktning sm styrgruppen angivit. Beslutsgruppen består av ni ledamöter, tre från kmmuner/landsting/reginer, två från staten, två från Svenska Läkaresällskapet ch två från Svensksjuksköterskeförening. Respektive part nminerar sina ledamöterför en 4-årsperld. Beslutsgruppen utses av den Natinella styrgruppen sm ckså utser rdförande. Beslutsgruppen har i nrmalfallet sex möten per år. Expertgrupp Expertgruppen består av ett tital ledamöter ch är sammansatt av sakkunniga inm kvalitetsregisterkunskap, frskning, statistik, epidemilgi, förbättringskunskap ch mvårdnad samt Inneharen bred medicinsk kmpetens. De har till uppgift att granska kvalitetsregisteransökningar sm inkmmer årligen samt lämna förslag till beslut. Värderingen sker utifrån de kvalitetskriterier för Natinella Kvalitetsregister sm fastställs av den Natinella styrgruppen. Expertgruppens uppgift är att årligen utvärdera, ch bedöma kvalitetsregistren samt föreslå önskvärd vidareutveckling ch satsningsmråden till kvalitetsregistren. Beslutsgruppen beslutar m antalet ledamöter i expertgruppen ch utser även ledamöterna för en 4-årsperld. Referensgrupper För att förankra ch få viktig kunskap sm rörde strategiska besluten blidas referensgrupper. I referensgrupperna finns representanter från de fackliga förbunden, patientföreningarna, akademierna, frskningsfinansiärerna, industrin ch vårdgivare. Referensgrupperna träffas I nrmalfallet två gånger per år. Referensgrupperna har till huvudsaklig uppgift att lämna synpunkter till den Natinella styrgruppen inför dess strategiska beslut ch den årliga budgetens ramfördelning. Den Natinella styrgruppen beslutar m utfrmning av referensgrupperna, antalet ledamöter ch sammansättning. 2

14 Bilaga 2 Lkal nivå Kvalltetsreglsterrganfsatinerna Kvalitetsregisterrganisatinerna leds aven registerhållare ch en styrgrupp, sm är väl förankrade inm de egna prfessinerna lkalt såväl sm natinellt. Kvalitetsregisterrganisatinerna har ansvar för kvalitetsregistrens innehåll/design samttlkning av data. Registerhållarens ch styrgruppens uppdrag är att ansvara för registrets utveckling ch drift. Registerhållaren ansvarar förden överenskmmelse sm görs med den Natinella styrgruppen I samband med beviljande av natinellt stöd till registret. De är ckså ansvariga för att det är tydligt vilken myndighet det är sm har det centrala persnuppgiftsansvaret för registret. Uppdraget ch kraven på kvalitetsregisterrganisatinerna fastställs av den Natinella styrgruppen. Följande beskrivning är utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen. I samarbete med deltagande kliniker/verksamheter utfrma registrets innehåll ch design, göra registret användbart för förbättringsarbete ch frskning ch arbeta med registrets datakvalitet samt tillse en ändamålsenlig återrapprtering, nline, till berörda målgrupper Vara förankrade i eventuella specialistföreningar/sektiner. Styrgruppen ska ta till vara de lika prfessinernas Intresse av kvalitetsuppföljning av vården Utveckla registret enligt den ansökan sm lämnats till Natinella styrgruppen, enligt de kriterierch InriktningsmAIsm fastställs av den Natinella styrgruppen, samt beakta den återkppling sm fås i samband med eknmiskt stöd Arbeta med implementeringen av registret föratt kntinuerligt öka registrets täckningsgrad Hjälpa deltagande kliniker/verksamheter med analys av resultat ch stötta dem i förbättringsarbete Ha Ingående kunskaper m registrets Innehåll, funktinalitet ch resultat sm erhållits med hjälp av registret samt kunna företräda registret i lika sammanhang lkalt ch natinellt Ha kunskap m de regelverk sm finns inm kvalltetsregistermrådet 3

15 Bilaga 2 Sm helhet, utöver adekvata specifika medicinska kmpetenser, ckså ha relevant tvärvetenskaplig kmpetens samt kunskap avseende statistik ch i hur data kan användas i förbättringsarbete ch frskning Verka för att registret anpassas till Natinellt Fackspråk ch Natinell Infrmatinsstruktur samt av CeHis 1 rekmmenderad lnfrmatlnsmcdell! De lkala kvalitetsregisterrganisatinerna erhåller eknmiskt stöd för sin verksamhet enligt beslut från d.ennatinella styrgruppen. Det eknmiska stödet finansieras av de resurser sm anges I denna överenskmmelse. Landsting/reginer De huvudmän sm utgör en myndighet ch/eller sm i sin rganisatin har myndigheter sm är centralt persnuppgiftsansvariga för ett Natinellt Kvalitetsregister har ansvar för att tydliggöra persnuppgiftsansvaret ch se till att förutsättningar för att leva upp till ansvaret flnns. Stödfunktiner Registercentra Kvalitetsregisterrganisatinerna kan vända sig till ett registercentrum för stöd ch riidglvning ch/eller drift av ett kvalitetsregister. Registercentra för Natinella Kvalitetsregister utses/auktriseras av Beslutsgruppen på uppdrag av den Natinella styrgruppen. Registercentras uppdrag är att stödja uppstart ch drift av nya ch befintliga Natinella Kvalitetsregister. Uppdraget ch kraven på registercentren fastställs av den Natinella styrgruppen. Följande beskrivning ärutgångspunkten för uppdragsbeskrivningen. Tillsammans fungera sm en natinell resurs där viss samrdningavseende utvecklingsarbete av registren görs ch där de lika registercentras kmpetensprfil kmpletterar varandra Erbjuda kvalitetsregister IT-stöd ch löpande förvaltning sm uppfyller lagens krav på säker hantering av persnuppgifter 1 Centrum för e-hälsa i samverkan 2EN13606/penEHR 4

16 Bilaga 2 Driva kvalitetsregisterutvecklingen genm att utveckla nya funktiner ch tjänster, ex prenumeratinstjänster. Inlcgningsfunktlner, presentatinsmduler,statistiska presentatinsmdeller ch förbättringskncept Stödja registerhällare sm sammanställer, analyserarch redvisar kvalitetsregisterdata på ett sådant sätt att de blir användbara för de medicinska prfessinerna, allmänheten ch häls- ch sjukvårdens ledningsrgan för lika ändamål.ändarnäi kan exempelvis avse kliniskt förbättringsarbete. klinisk frskning ch häls-ch sjukvärdsplanering Verkaför att Innehållet I de anslutna registrenhäller en hög datakvalitet ch täckningsgrad Verka för att de anslutna registrenmäter vårdens kvalitet I flera dimensiner ch följer hela värdkedjan Aktivt främja kvalitetsutveckling med stöd av kvalitetsregister Tillhandahålla eller förmedla kmpetens Inm bistatistik, epidemilgi. prgrammering ch förbättringsmetdik genm egen persnal eller etablerade samarbeten. Därutöver kan registercentra prfilera sin verksamhetexempelvis med kmpetens inm beteendevetenskap, genusmedicin. hälseknml, juridik. PROM 3, internatinell kmpetens samt kmmunikatlns-ch medlehantering Bevaka registermrådet internatinellt på ett övergripandeplan Registercentren erhåller eknmiskt stöd för sin verksamhet enligt beslut av Beslutsgruppen på uppdragav den Natinella styrgruppen. Det eknmiska stödet finansieras av de resursersm anges I dennaöverenskmmelse. Natinell registerservice För att underlätta för de Natinella Kvalitetsregistren att göra samkörningar, undersöka täckningsgrad, validera data ch för att kvalitetsregisterdata I än större utsträckning blir användbara för frskning, inrättas en Natinell registerservice med placering på Scialstyrelsen. Genm att utöka stöd ch service till kvalitetsregistren, registercentren ch frskare kmmer Natinell reglsterservice bidra till att utveckla kvaliteten av data ch dess användbarhetför frskning, uppföljning ch verksamhetsutveckling. Uppdraget m Natinell reglsterservice beslutas av regeringen ch lämnas till Scialstyrelsen. J Patient Reprted Outcme Measurements s

17 Bilaga2 Följande beskrivning är utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen. bygga upp ch hålla en förteckning över kvalitetsregister sm beskriver vilka kvalitetsregister sm finns ch deras Innehåll stödja kvalitetsregistren att validera datakvaliteten genm samkörning i samarbete med registercentren ge statistiskt metdstöd till kvalitetsregistren ch frskare på registerdata stödja kvalitetsregistren i arbetet med framtagande av särskilda indikatrersm görs genm samkörning med hälsdataregistren ellerseb-reglster sprida infrmatin m rapprteringsgrad till hälsdataregistren ch de kvalitetsregister sm man har kunskap m stödja frskare sm vill använda kvalitetsregister ch andra register inm hälsch sjukvård genm att utgöra ett centralt infrmatinsstöd kring Häls- ch sjukvårdens ch msrgens lika register, ch hur tillgång ch hantering av dessa går till samt förmedla kntakter till övriga registeransvariga myndigheter Inm ramen för Scialstyrelsens befintliga verksamhet erbjuds redan Idag ett stöd för frskare ch övriga intressenter. Det kan handla m samkörning mellan kvalitetsregistren ch registren vid Scialstyrelsen samt utlämnande av data från registren vid Scialstyrelsen. Tillgänglighet ch service inm denna funktin ska öka genm tillkmsten av den Natinella registerservicen. Finansiering av dessatjänster sker dck genm sedvanligt avgiftsuttag. Natinell registerservice finansieras inm ramen för denna överenskmmelse Kanslifunktin För att bereda förslag till beslut ch effektuera beslut samt hålla i den övergripande administratinen kring de Natinella Kvalitetsregistren finns ett kansli med placering på SKL. KanslIfunktinen arbetar på uppdrag av den natinella styrgruppen ch har till uppgift att initiera ch driva frågrsm ledermt den av styrgruppen beslutade visinen, enligt de strategiersm beslutats. Rllen för kansliet är att samrdna ch driva de utvecklingsinsatser sm ryms inm det natinella arbetet med kvalitetsregister. Kansliet inhämtar synpunkter från referensgrupperna samt stöder expertgruppens arbete. Kansliet ansvarar för administratinen avansökningsförfarandet för 6

18 Bilaga 2 kvalitetsregister ch registercentra, den eknmiska hanteringen av de natinella resurserna samt uppföljningen av de Natinella Kvalitetsregistren ch registercentrens verksamhet. Kansliet effektuerar ckså de uppdrag sm Natinella styrgruppen ch Beslutsgruppen beslutar. Kansliet sprider infrmatin m kvalltetsregisterverksamheten ch rganiserar natinella ch internatinella möten ch knferenser. Kansliet stödjer samarbetet mellan registercentra i utvecklingen av deras kmpetensprfil ch I deras gemensamma natinella uppdrag. Det Innebärexempelvis att understödja kntakter ch samverkan med Institutiner Inm förbättringsarbete ch verksamhetsutveckllng", En uppgift är att förmedla kntakter mellan natinella ch reginala registerknutna aktiviteter. Dessutm ska kansliet bevaka att kvalitetsregistren används i de utvecklingsprjekt sm drivs inm häls- ch sjukvården ch msrgen. Kansliet ska erbjuda rådgivning avseende principiella frågeställningar vid uppbyggnaden ch utvecklingen av kvalitetsregister. Kansliet ska samverka med den Natinella registerservicen på Scialstyrelsen. Kanslifunktinen finansieras inm ramen för denna överenskmmelse. 4 Denna kmpetens är lika rganiserad hsde lika huvudmännen ch finnsckså i hög utsträckninginm akademierna. 7

19 Bilaga 3 frskning ch innvatin De Natinella Kvalitetsregistren, andra register ch bibanker, utgör tillsammans en unik resurs vilken bör kunna användas I större mfattning för högkvalitativfrskning sm på sikt leder till bättre vård ch msrg. Enligtöversynens bedömningbör den vetenskapliga prduktinen baserad på kvalitetsregister åtminstne kunna femdubblas på några årssikt. Användning av kvalitetsregistren Inm frskning ger möjlighet att identifiera nya behv av preventin, diagnstik, behandling ch vårdfrmer, vilket medför utvecklingav nya Innvatiner Inm hälsmrådet. En ökadsatsning på kvalitetsregistren bör ckså Innehållaåtgärder sm understödjersamråd runt finansiering av frskning baserad på kvalitetsregistren. Ökad krdinering ch infrmatinsutbyte Frskning baserad på register kmmer på sikt att bidra till ökad kvalitet ch utveckling Inm vården. Översynens genmgång av frskning baserad på kvalitetsregister visaratt den vetenskapliga prduktinen hittills varit relativt blygsam. Variatinen i frskningens kvalitet ch mfattning mellan lika kvalitetsregister är dckstr, ch frskningen har mestadels bedrivits med hjälp av de ti kvalitetsregistersm idag anses vara de mest utvecklade ch sm mfattar de största patientgrupperna. Genm användning av dessa ti kvalitetsregister publiceras årligen ett trettital vetenskapliga artiklar ch 2-3 dktrsavhandlingar. Ökad finansiering av kvalitetsregistren ch stödfunktiner för dessa leder till att tillgång till data med hög kvalitet kmmer att ökach därmed registeruppgifternas användbarhet, vilket ger frskningen bättre förutsättningar. DeNatinella Kvalitetsregistren kmmer i den årligauppföljningen behöva redvisa hur många aktuella frskningsprjekt sm hämtar data ur varje register. I den nya rganisatinen för kvalitetsregisterinrättas en referensgrupp för frskning ch innvatin med uppdrag att särskilt bevaka frsknlngs- ch InnvatinsperspektivetI de strategiska frågrna sm beredstill den Natinella styrgruppen. 1 Frskargrupper sm inte innan har använt Natinella Kvalitetsregister behöverökat stöd ch infrmatin m innehållet I de lika kvalitetsregistren ch Infrmatin ch service rörande möjligheter för tillgång till registerdatach samkörning av lika typer av register, exempelvis kvalitetsregistren, hälsdataregistren ch SCB reglster. Föratt utveckla ch utöka den service sm idagerbjuds inm ramen för Scialstyrelsens verksamhet Inrättas en Natinell registerservice på Scialstyrelsen. I uppdraget ingår ckså att stödja de Natinella Kvalitetsregistren ch registercentren med lika typer av kvalitetssäkring; exempelvis validering genmsamkörning med hälsdataregistren, framtagningav särskilda Indikatrer sm bygger på samkörning, så kallad"casemix"-justering sv. På såsätt kmmer kvalitetsregistrens datakvalitet att förbättras ch deras användbarhetför frskningsändamål att öka. För att främja internatinellt utbyte av kunskap inm registerfrskning, uppföljning ch utvecklingsarbete bör Sverige ta initiativ till att anrdna knferenserpå internatinell nivå. Samverkan mellan frsknlngsfinansiärer Frskningen sm använderkvalitetsregistren har lika finansiering, såsm ALF-medel, landstingen/reginernas egna frskningsmedel, lika statliga frskningsfinansiärer, 1 För närmare beskrivning se Bilaga 2 Organisatin ch ansvarsfördelning. 1

20 Bilaga 3 frskningsstiftelser ch fnder eller Industrin. För att lika satsningar ska kmma att kmplettera varandra ch på så sätt ptimera de satsningar sm görs I Sverige ch för att maximalt nyttja den ptential förfrskning sm kvalitetsregistren utgör, bör infrmatinsutbytet ch samrdningen mellan lika frskningsfinansiärer utvecklas ch öka. Parterna är överens m att det behövs ökad samverkan Inm frskning ch innvatin med kppling till kvalitetsregister. Parterna avser att verka förattett frum för de statliga ch privata frskningsfinansiärerna samt landstingen skapas, där framtida strategier ch satsningar sm rr frskning med hjälp av kvalitetsregister kan diskuteras. Exempel på finansiärersm finansierar, eller ptentiellt kan kmma att finansiera frskning baserad på kvalitetsregister, är Vetenskapsrådet, Vinnva, Stiftelsen för strategisk frskning, Frskningsrådet för arbetsliv ch scialvetenskap, Knut ch Alice Wallenbergs stiftelsesamt låndstlng ch reginer. 2

21 Sveriges Kmmuner ch landsting REMISSSAMMANSTÄLLNING Vårtdnr Blle082 Styrelsen Avdelningen for vard chmsrg TveGemzell Om överenskmmelse mellan Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) ch staten m utvecklingen ch finansieringen av Natinella Kvalitetsregister för vård ch msrg under åren Överenskmmelsen gick ut på remisstill landstingen den 28juni 2011 med önskat svar den 4 september2011. Satsning på kvalitetsregistren Alla remissinstanser (21 landsting ch reginer) ser klart psitivtpå satsning av kvalitetsregister ch stödjer övergripande initiativet. Natinell finansieringen Alla utm en anser att industrininte bör vara med i den centralafinansiering av kvalitetsregistren. Flerapängterar att samarbete mellanenskilda registerch industri bör reglerasch en att det bör tydliggöras vem det är sm är säljareav tjänst i sådanafall. Fyra remissinstanser anser att industrin skulle kunna gå in ch finansiera behandlingsfrskningsfnden istället. Alla utmen anser att man bör ha en stegvisfinansiering av kvalitetsregistren, en anser att det bör liggapå en lägrenivå ch tre anser att det bör ligga på en högre nivå än föreslaget i alternativ två i remissen. Det påpekades att ALFmedel inte bör användas för denna finansiering samt att primärkmmunerna brde vara med ch finansiera. Ansvarsfördelning ch rganisatin Ansvarsfördelning ch rganisatin stöds i sin helhet, ch inga påpekanden harinkmmitavseende placeringav kansli på SKL ch Natinell registerservice på Scialstyrelsen. Vad gäller den natinellastyrrganisatinen påpekar en del att beslutsvägar ch prcesserbehövertydliggöras ch efterfrågar en rganisatinsskiss ch prcessbeskrivningar. En vill även ha en beskrivning hur dessarganisatiner förhåller sig till andra grupperingar inm mrådetkunskapsstyming ch frskning. Likasåvill en del se ett förtydligande hur stödresurserna ska fungera. Vidare vill man att rganisatinen hälls rimlig ch att dess kstnaderska redvisas för anslagsgivama. Vad gäller referensgrupper så lyfts patientföreningar ch frskningskmpetens fram sm viktigaaktörer. Övriga synpunkter Det sm tydligt lyfts fram i nästan alla remissvar är vikten av att förenkla inmatningen till kvalitetsregistren ch de förutsättningar sm behöverfinnas för att det ska fungera, Sveriges Kmmuner ch landsting Pst Stckhlm. BeslJk: Hmsgaten 20 Tm: vaxer Fax: Inf@skl.se Orgnr:

22 t Sveriges Kmmuner ch landsting (2) dvs. användandet av natinellastandarder ch fackspråk. En påpekar att innvatin inte tir hämmas genm att det styrs mt specifika plattfnnar. Målgruppsanpassad återkppling nämns av flera m viktigt utvecklingsmråde. En påpekaratt patienter är en viktig målgrupp ch en annan ifrågasätter detsamma. Flera pängterarvårdgivamas ansvaratt ge verksamheterna stöd i lkalt förbättringsarbete ch menar att landstingen behöverstöd i metdutveckling ch kunskapsutvecklingför ett långsiktigtförbättringsarbete, En efterfrågarhögre mål avseende att verksamhetschefema ska användaregistren i förbättringsarbete. Likaså nämnsvikten av att kvalitetsregistren används undervisningen ch i grundutbildningarna. Andra synpunkter sm framkm var vikten av att bibehålladet prfessinella engagemanget, att man bör undersökakstnaden av att vara centralt persnuppgiftsansvarig, vikten av så kallade"proms" i kvalitetsregistren samt att primärvård ch kmmunal vård bör fångas i registrenför att man ska kunna följa hela vårdkedjan. En del påpekaratt det är bra att satsningen ska utvärderas 2014,2017. Förslag läggs att utvärdering även bör studera eventuella undanträngningseffekter. Svensk Behandlingsfrskning (SBF) Alla utm en vill inte ta ställning till Svenskbehandlingsfrskning med nuvarande infrmatin. Fyra föreslår att industrin skulle kunnagå in sm medfinansiär. En nämner fördelningsnyckel 30/70 landsting/stat sm angenäm även för SBF. En del påpekar att det är viktigt att alla landstingär delaktiga i behandlingsfrskningen ch att det inte kncentreras till några få ställen dit landstingens frskningsmedel ska kanaliseras. Flera påpekar även att det är viktigt att det handlarm frskning sm snabbt kan realiseras i vården.

Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016

Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen och finansieringen av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 1 1. Stort värde i

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren Utdrag Protokoll I:5 vid regeringssammanträde 2011-09-29 S2011/8471/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121 ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin Sveriges LANDSTINGET DALARNA Kmmune.l-tlf 2011-11- 04 ch Lands 'DNR...&I?!.!../.P... ~.!,[QO.. SKR... l.... KOD.(a.~.O'.:... Avdelningen för vård ch msrg Ing-Marie Wieselgren STYRELSENS BESLUT NR 13 2011-10-21

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

S2011/8994/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm

S2011/8994/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm Regeringsbeslut I:7 2011-10-13 S2011/8994/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utveckla och driva en nationell registerservice samt utbetalning av medel

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2016/856 Uppdrag m kvalitetsutveckling inm e-lärandemrådet vid Uppsala universitet Direktiv för fas 1 Beslutade av rektr 2016-05-24 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ch förutsättningar 3 2 Uppdraget

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatrer, tillgänglighet ch miljö Sidan 1 (5) Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatrer, tillgänglighet ch miljö 1. Inledning Denna bilaga beskriver Indikatrerna

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2015/971 REGLER FÖR CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktin medarbetarprtalen.gu.se/styrdkument Rektr Gemensamma förvaltningen, Frsknings- ch innvatinskntret

Läs mer

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Arbetsordning/Uppdragshandling för Arbetsrdning/Uppdragshandling för Plitiskt samråd för vårdsamverkan mellan kmmun ch sjukvård i Götebrgsmrådet - ett rgan för samverkan mellan Västra Götalandsreginen ch Götebrgs Stad, Mölndals stad, Härryda

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft 1 (5) Utlysning: Vindval m planering för en hållbar strskalig utbyggnad av vindkraft Nu finns medel att söka på planeringsmrådet inm Vindval, etapp IV. Ttalt mfattar utlysningen cirka 15 miljner krnr.

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Hälften av de kommunanställda överförs stegen mot överlåtelse av rörelse. Landskapsbesöken 2018 Vasa Iikka Niinimaa, KT Kommunarbetsgivarna

Hälften av de kommunanställda överförs stegen mot överlåtelse av rörelse. Landskapsbesöken 2018 Vasa Iikka Niinimaa, KT Kommunarbetsgivarna Hälften av de kmmunanställda överförs stegen mt överlåtelse av rörelse Landskapsbesöken 2018 Vasa 16.4.2018 Iikka Niinimaa, KT Kmmunarbetsgivarna Persnal sm överförs till landskapen, per uppgiftsmråde

Läs mer

Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13)

Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13) 2019-06-24 REMISSVAR Dnr LiU-2019-01406 Miljö-ch energidepartementets diarienummer M2019/00661/S Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 ch Sverige: Världens utmaning -världens

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för E-hälsa och öppna jämförelser.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för E-hälsa och öppna jämförelser. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-23 HSN 1107-0679 Handläggare: Inger Rising Yttrande från Stockholms läns landsting avseende

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Medicinska fakulteten Institutionen för klinisk och experimentell medicin

Medicinska fakulteten Institutionen för klinisk och experimentell medicin Medicinska fakulteten Institutinen för klinisk ch experimentell medicin Anmälan m inrättande av frskarutbildningsplats vid Institutinen för Klinisk ch Experimentell Medicin Utbildning på frskarnivå vid

Läs mer

Sollefteå kommun KVALITETSPLAN

Sollefteå kommun KVALITETSPLAN Sllefteå kmmun KVALITETSPLAN 2011 2013 Vård ch äldrenämnden Fastställd av VÄN 20101028 Sidan 1 (16) 1. Kvalitetssäkring av sciala tjänster (SOSFS 2006:11) Framgångsfaktrer för att kvalitetssäkra sciala

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Avsiktsförklaring gällande Terminologitjänst

Avsiktsförklaring gällande Terminologitjänst Avsiktsförklaring gällande Terminlgitjänst Denna avsiktsförklaring avser framtagande av en ny tjänst med syfte att vara ett verktyg för att kunna skapa, förvalta ch tillhandahålla terminlgier, klassifikatiner

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) om samverkan avseende Kvalitetsregistercentrum Stockholm.

Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) om samverkan avseende Kvalitetsregistercentrum Stockholm. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-11-01 HSN 1104-0356 Handläggare: Inger Rising Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI)

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun Tjänsteutlåtande Kmmunkansliet Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-09-01 Dnr KS 2015/0282 Plicy för barn- ch ungdmar i Österåkers kmmun Beslutsförslag Kmmunstyrelsens arbetsutsktt föreslår Kmmunstyrelsen föreslå

Läs mer

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017 NOV 2016 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag ch direktiv för verksamhetsdelarna i ny rganisatin från januari 2017 Inriktning för ledarskapet Ledarskapet är en central del

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk

Läs mer

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Vad är kvalitetsregister? Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister:

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister 1 1 Bakgrund Statens och landstingens femåriga satsning på Nationella Kvalitetsregister avslutas 2016. Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister behöver

Läs mer

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (16) Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 2 (16) Innehållsförteckning 1. Överenskmmelse... 3 2. Utgångspunkter... 4 3. Villkr för användning av ersättningen... 5 4. Ersättning... 6 5.

Läs mer

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT REGLAB 2019-2022 181010 INRIKTNINGSDOKUMENT 1. INLEDNING Reglab är ett frum för kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling, sm sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges reginer, Vinnva, Tillväxtverket

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten

Riktlinjer för verksamheten Riktlinjer för verksamheten Sveriges Hembygdsrörelses grundsyn Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar brar mellan det förgångna, nutiden ch framtiden. Hembygdsrörelsen har ett

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013 Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2013 [Reviderad 2013-05-27] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv verka för en

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer