Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT 2

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskttet för medbrgerliga fri- ch rättigheter samt rättsliga ch inrikes frågr ARBETSDOKUMENT 2 m betänkandet m en EU-strategi för integrering av rmer Utskttet för medbrgerliga fri- ch rättigheter samt rättsliga ch inrikes frågr Föredragande: Lívia Járóka DT\ dc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 1.1. Rättsliga knsekvenser Lagstiftningen mt diskriminering måste kmpletteras ch får inte urhlkas Det återstår frtfarande mycket att göra för att bekämpa diskriminering, vilket framgår av den utbredda antiziganismen ch av bristerna i tillämpningen ch genmförandet av de gällande bestämmelserna. Antingen täcker dessa bestämmelser inte vissa mråden, t.ex. flerfaldig diskriminering, eller ckså visar de sig vara tillräckliga när de genmförs. Ett bra exempel på det sistnämnda är att det finns dåliga kunskaper m lagstiftningen mt diskriminering, vilket leder till att förvånansvärt få klagmål framförs. Även m man avskaffade den etniskt grundade diskriminering sm definieras i EU-direktiven 2000/43 1 ch 2000/78 2, anser föredraganden att det sciala ch eknmiska utanförskapet för de flesta rmerna frtfarande skulle bestå, eftersm det finns en rad lika inbördes förbundna faktrer sm rsakar denna diskriminering 3 (t.ex. de stra gegrafiska nackdelarna, den låga utbildningsnivån, den nya efterfrågan på arbetskraft ch sammanbrttet för de centralt planerade ch reglerade eknmier sm lckar till sig många lågkvalificerade eller kvalificerade arbetstagare). Dessutm finns det hinder sm i många fall är fysiska för den sciala ch eknmiska integratinen (t.ex. långa avstånd till tillgängliga arbetsplatser, brister i transprter ch infrastruktur ch tillräckliga lkala utbildningssystem i missgynnade reginer). Åtgärderna för att bekämpa diskriminering ch rasism är alltså visserligen nödvändiga men i sig själva inte tillräckliga för att den rmska minriteten ska kunna ta sig ur sin histriska ch eknmiska rävsax 4. Föredraganden är övertygad m att man måste kmplettera den befintliga jämlikhetslagstiftningen ch på EU-nivå ta itu med de särskilda behven för rmerna ch för de icke-rmer sm befinner sig i en liknande situatin. Den rättsliga grunden måste i detta fall vara slid, ch det måste fastställas klara skyldigheter för de berörda parterna Scieknmisk integratin är en fråga m grundläggande rättigheter Föredraganden anser emellertid att den strategi sm syftar till att scieknmiskt integrera ch återanpassa rmerna inte alls kmmer att äventyra utan snarare kmplettera införlivandet ch genmförandet av lagstiftningen mt diskriminering. Med tanke på mfattningen av rmernas sciala ch eknmiska utanförskap är den allmänna integratinen dessutm i mångt ch mycket en fråga m grundläggande rättigheter. En str andel av de eurpeiska rmerna lever under så undermåliga förhållanden de deltar nästan inte alls i det eknmiska livet, vilket leder till att de berövas sina grundläggande mänskliga rättigheter att insatserna 1 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 m genmförandet av principen m likabehandling av persner avsett deras ras eller etniska ursprung. Texten finns tillgänglig på webbadressen 2 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 nvember 2000 m inrättande av en allmän ram för likabehandling. Texten finns tillgänglig på webbadressen 3 BABUSIK, F. ch ADLER, J Rmákat fglalkztató vállalkzásk, i: A rmák esélyei Magyarrszágn, Kávé Kiadó Delphi Cnsulting. 4 DE SCHUTTER, O. ch VERSTICHEL, A The Rle f the Unin in Integrating the Rma:Present and Pssible Future i Eurpean Diversity and Autnmy Papers EDAP 2/2005. PE v /5 DT\ dc

3 för att främja deras delaktighet i samhället inte kan betraktas sm allmänna justeringar av plitiken. Det måste i stället stå klart att dessa insatser är nödvändiga för att avhjälpa en av de största bristerna i arbetet med att förverkliga de grundlagsstadgade ch mänskliga rättigheterna i Eurpa. Insatserna på EU-nivå för att minska fattigdmen ch det sciala utanförskapet bland de eurpeiska rmerna måste därför framför allt vara inriktade på att uppnå ch främja mänskliga rättigheter av andra ch tredje graden, så att man kmpletterar de rättsligt bindande mänskliga rättigheterna av första graden, t.ex. rättigheter i samband med människans värdighet, plitiska rättigheter ch andra individuella rättigheter Den rättsliga gråznen De flesta EU-åtgärder sm rör rmernas scieknmiska situatin brtsett från åtgärder i samband med de rättsakter sm definieras i fördragen, såsm direktiv ch förrdningar tillhör den icke-bindande lagstiftningen. Reslutiner, betänkanden, förklaringar, slutsatser ch meddelanden från EU:s tre största institutiner befinner sig därför i en gråzn mellan icke-lagstiftning ch psitiv rätt 1. På senare år har flera mellanstatliga initiativ utarbetats. Internatinella rganisatiner, t.ex. Eurparådet ch OSSE, har presenterat en del bra förslag ch prgressiva idéer, men resultatet är någt tvivelaktigt. Föredraganden anser att den viktigaste slutsats sm kan dras av dessa initiativ är att svulstiga plitiska parller aldrig leder till någt m det inte finns tydliga skyldigheter ch att icke-bindande lagstiftning därför inte kan främja rmernas sciala integrering: Regler ch nrmer sm inte är nrmativa på detta mråde kan vara ändamålsenliga men inte effektiva Införlivande av icke-bindande lagstiftning Enligt de juridiska standardterierna är gemenskapens icke-bindande bestämmelser m rmerna en förebild ch grundval för den kmmande lagstiftningen, ch rättsväsendet har åtagit sig att följa dessa bestämmelser genm att utfärda de relaterade lagstiftningsliknande rättsakterna. Den icke-bindande lagstiftningen förkrppsligar den internatinella rättens gradvisa nrmativitet ch utgör en tröskelnivå sm mfattar allt från reglerade till reglerade förhållanden, subjektivt till bjektivt, allmänt till specifikt, icke-frmellt till frmellt ch tvetydigt till förhandsbestämt. Den icke-bindande lagstiftningen kan alltså bara existera parallellt med bindande lagstiftning ch kan sedermera bli mer verkningsfull med hjälp av kmpletterande lagstiftning 2. Eurpeiska uninen har en specifik rättslig karaktär ch kan därmed tvinga medlemsstaterna att infria sina löften. Efter Lissabnfördragets ikraftträdande har EU en mängd funktinsdugliga instrument alltifrån makrreginalt samarbete till närmare samarbete sm de berörda medlemsstaterna kan använda för att främja rmernas sciala integrering. Den 1 BOYLE, A. E Sme Reflectins n the Relatinship f Treaties and Sft Law, i: Internatinal & Cmparative Law Quarterly 48, s , Cambridge. 2 MALANCZUK, P. ch AKEHURST, M. B Akehurst's mdern intrductin t internatinal law, Rutledge, Lndn. DT\ dc 3/5 PE v01-00

4 eurpeiska strategin för rmer kan förverkligas m det finns ett tydligt mandat från Eurpeiska rådet, m de intresserade ch hängivna medlemsstaterna gör ensidiga åtaganden ch m de andra parterna ställer sig bakm strategin. Föredraganden kmmer, utifrån resultaten från förarbetena till detta betänkande, att lägga fram särskilda rekmmendatiner i förslaget till betänkande när det gäller ramen ch strukturen för detta samarbete samt den rll sm innehas av EU-institutinerna, medlemsstaternas regeringar, de lkala myndigheterna ch partsrganen, bl.a. plattfrmen för integrering av rmer ch Eurpeiska kmmissinens nyligen inrättade arbetsgrupp för integrering av rmer. 2. Pririteringar ch principer för EU:s strategi för integrering av rmer 2.1. Tydlig men inte exkluderande målinriktning Inm alla de plitikmråden sm är inriktade på scial integrering av rmer måste tydlig åtskillnad göras mellan allmänna ch etnicitetsspecifika frågr. De flesta aspekter sm rör rmernas utbildning, sysselsättning, häls- ch sjukvård, bstäder ch eknmiska utveckling måste tas med i den allmänna plitiken, medan frågr m rasdiskriminering, kultur ch identitet naturligtvis måste behandlas i samband med det etniska ursprunget. Prjekt sm uttryckligen är inriktade på den rmska minriteten är bara ändamålsenliga m den nackdel sm de är avsedda att krrigera tydligt ch huvudsakligen är etnicitetsrelaterad. Av det vannämnda resnemanget sm innebär att etnicitet ch etniskt grundad diskriminering bara är en av de främsta faktrerna sm avgör de eurpeiska rmernas scieknmiska utsatthet (andra faktrer kan vara t.ex. låg utbildningsnivå ch territriell utslagning) framgår det att utanförskapet bäst kan förstås m man inte betraktar rmerna sm en etnisk grupp utan sm en eknmisk målgrupp. I linje med principerna nr 2 ch 4 i de gemensamma grundläggande principerna för rmers integrering, sm föreskriver en tydlig men inte exkluderande målinriktning ch fastställer målet m integrering, måste EU-strategin fkusera på dessa gemensamma eknmiska aspekter av scialt utestängda rmer i stället för att försöka ta itu med alla sciala prblem för varje enskild grupp inm den erhört hetergena eurpeiska rmska beflkningen. Trts att det finns land- ch reginspecifika prblem sm rör tillgången till lägerplatser för resandeflk ch bristen på persnlig dkumentatin i några länder, finns det extremt stra likheter mellan det rmska flkets sciala ch eknmiska förhållanden ch behv i alla länder. Enligt föredraganden behövs en gemensam eurpeisk lösning för att ta itu med ett gemensamt eurpeiskt prblem. Detta gäller alldeles avsett hur många andra indirekta prblem i särskilda reginer sm påverkar specifika undergrupper av rmer. Det sciala ch eknmiska utanförskapet för rmerna kräver en egen strategi. Därmed naturligtvis inte sagt att man inte samtidigt eller i ett senare skede kan ta fram särskilda plitiska svar på särskilda tvister Utanförskapets samband med ett särskilt territrium En annan viktig aspekt av det sciala utanförskap sm påverkar rmerna är fattigdmens ch marginaliseringens starka territriella dimensin. Den gegrafiska fördelningen av de sciala PE v /5 DT\ dc

5 nackdelarna ser inte likadan ut i alla medlemsstater, men fattigdm ch scialt utanförskap finns framför allt i underutvecklade mikrreginer sm i många av de nya medlemsstaterna bebs av rmer. Utestängningen från den eknmiska ch sciala utvecklingen har en företrädesvis territriell karaktär, ch dessa efterblivna mråden hindrar den generella sciala utvecklingen. Skillnaderna inm reginerna är i många fall större än de sm finns mellan reginerna, ch plariseringen fördjupas alltmer, eftersm de eknmiska ch sciala insatserna kncentreras till de dynamiska centrumen, vilket leder till att den utestängda periferin hamnar alltmer i bakvattnet. De mest missgynnade reginerna ch mikrreginerna saknar nödvändiga finansiella medel för att kunna ge ett eget bidrag till den gemenskapsfinansiering sm de i princip är berättigade till. Dessutm saknar de fta den administrativa kapacitet ch de persnalresurser sm krävs för att utnyttja finansieringen på ett lämpligt sätt. Dessa reginer missgynnas därför alltid i knkurrensen m EU- ch budgetmedel, ch man måste nu erbjuda dem lika villkr ch fkusera deras särskilda behv med hjälp av ett väl avvägt, kmplext ch intensivt prgram. Följaktligen måste man utarbeta en kriskarta sm täcker hela Eurpa ch sm gör det möjligt att skapa en översikt av ch mäta strleken på de mikrreginer inm EU där beflkningsgrupper är värst drabbade av fattigdm ch scialt utanförskap. Dessa krismråden kan ch bör identifieras utifrån denna beskrivning: Tillgång till arbete Avstånd till stadscentrum Hög arbetslöshet Otillräckliga ffentliga tjänster Olämplig miljö Brist på närliggande företag Brist på rdentlig infrastruktur Låga inkmster Låg utbildningsnivå Okvalificerade persnalresurser Dålig ch förhållandevis dyr transprtinfrastruktur Sciala spänningar Föredraganden anser att det behövs kmplexa ch helhetsinriktade utvecklingsprgram ch en sektrsövergripande integrerad strategi. Dessa prgram måste möjliggöra medelbara insatser i de underutvecklade mrådena, sm är drabbade av allvarliga strukturella nackdelar. DT\ dc 5/5 PE v01-00