Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren"

Lina Ivarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet

2 Sverige följer trenden Mer selektiv residual plitik Avvecklade subventiner Mer efterfrågerienterad Mer på marknadens villkr

3 Villkren har blivit mindre förutsägbara ch frågetecknen fler Ombildning av hyresrätt till bstadsrätt Ökad valfrihet men ckså htande segregatin Eknmisk tillväxt ch brist på bstäder Hinder för rörligheten Bstadsbubbla Markant ränteuppgång Bstadsbyggandet Familjebildning, generatinsklyftr, dynamiken på bstadsmarknaden Rätten till bstadsbidrag Osäkerhet m villkren Nya villkr för hyressättning Läget får större genmslag förstärker segregatinen Ökade skillnader mellan upplåtelsefrmerna Nya eknmiska gap

4 Frskningens bidrag Ge perspektiv på den förändrade plitikens effekter i samhället Ombildningens scieknmiska knsekvenser Ombildningens plitiska knsekvenser

5 Gentrifiering framtiden för Eurpas städer? Gentrificatin the prspect fr Eurpean cities? (Open huse internatinal 3:2005) Frågeställning Ger mbildning från hyresrätt till bstadsrätt upphv till en gentrifieringsprcess? Gentrifiering Bstäder revitaliseras ch beflkningen ersätts med allt resursstarkare individer Klassmvandling av det urbana landskapet ch en prduktin av rum för en välbeställd inkmstgrupp (Neil Smith 2002) Fall Östermalm i Stckhlm Databasen Gesweden

6 Ombildning ch gentrifiering

7 Ombildning i Stckhlms stad med utblick mt 2004 Attraktiva innerstadsmråden Signifikanta skillnader i taxeringsvärde Privat hyresrätt dminerar Gegrafiska skillnader Äldsta ch yngsta beståndet Omgivningens karaktär Resursstarkare jämför med dem sm inte br i mbildade fastigheter Bstadsrättprfil redan innan mbildningen

8 Gentrifiering en urban företeelse

9 Slutsatser Snabba strukturella förändringar av bstadsmarknaden Men långsamma scieknmiska förändringsprcesser Beflkningens rörlighet ändrar de eknmiska ch sciala förutsättningarna Eknmins betydelse sm srteringsmekanism Ombildningen initierar en gentrifieringsprcess Stigande inkmster ch utbildningsnivå Inte bara dinkies Icke-traditinella gentrifierare Back t the city bland barnfamiljer Segregatin? When a place gets bring even the rich peple leave. (Jane Jacbs) Lena Magnussn Turner, IBF, Uppsala universitet 2008

10 Allmännyttan - en bendefrm med sciala förtecken Municipal husing cmpanies in Sweden - scial by default (Lena Magnussn & Bengt Turner in Husing Thery and Sciety 2008:2) Frågeställningar Hur br de svaga hushållen? Hur ansvarstagande är allmännyttan? Eller, ur ett EU-perspektiv hur scial är den svenska allmännyttan? Hur mstruktureras bstadsmarknaden när allmännyttan mbildas? Metd - regressinsanalys Fall Sveriges kmmuner 2002 Databasen Gesweden ch annan statistik från SCB

11 Allmännyttan sm idé Allmännyttan en bendefrm öppen för alla ch envar Inga inkmstspärrar Men 2,5x scialbidrag ch fattiga länder samt 0,5x höginkmsttagare Men ckså kunna knkurrera med andra bendefrmer Inte vara särskilt utpekande att b i allmännyttan Undvika scialbstäder

12 Varför allmännytta? Och hyresrätt? Str allmännytta mtverkar scialbstäder Förutsätter mål m bstadsplitiskt planeringsinstrument Dynamiken på bstadsmarknaden Livets lika skeenden Inträdet på bstadsmarknaden Det nödvändiga uppbrttet Hög andel i ett EU-perspektiv

13 Vad visar vår studie? Index för scialt ansvarstagande Starkt samband mellan allmännyttans strlek ch andelen svaga hushåll Ju mindre de kmmunala bstadsblagen är dest större andel hyresgäster med scialbidrag eller invandrare från fattiga länder Exemplen Lmma ch Vallentuna 10x Brgligt styrda kmmuner har högre andel svaga hushåll i allmännyttan

14 Knsekvenser ett vågspel Vådan av hmgena bstadsmråden Segregatin ch utanförskap Kncentratinen av svaga hyresgäster riskerar att öka Allmännyttan blir utpekande - räcker inte med att vara scialt svag, var man br förstärker bilden av utanförskap Allmännyttan kmmer att glida alltmer mt en fastighetsägare sm hyr ut scialbstäder Avveckla allmännyttan - men hur löser de svaga sitt bende Vilka andra alternativ finns? Vilken rll kmmer den privata sektrn att spela? Fördelningseffekter Bstaden representerar ett betydande värde Priserna driver på mbildningen i attraktiva lägen Generatinsklyftr Och vad händer när vi får ägarlägenheter Hyra ut utan tjafs (DN april 2008)

15 Tack för er uppmärksamhet

Relevanta dokument

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla