Kan vi lita på ekonotnerna?

Transkript

1 ~ ::l Kan vi lita på ekntnerna? l av Per-Martin Meyersn "At a May Day parade l ng clumns f tanks, guns missiles, infantry were nce fllwed by rws f peple in grey suits. 'Wh are they?' asked n e bystander. 'They are ecnmists', replied anther. 'Yu have n idea what ciamage they can d"'(klassiskt skämt). I NGEN SAMHÄLLSVETENSKAP har haft en så str inverkan på plitiken sm natinaleknmin. Natinaleknmerna har under hela efterkrigstiden intagit en framskjuten psitin i samhällsdebatten. Att de påverkat den eknmiska plitiken är stridigt. Detta är särskilt uppenbart i ett land sm Sverige där eknmerna traditinellt haft en stark ställning hs såväl plitiker sm allmänhet. Inm eknmkåren råder lika meningar m legitimiteten i eknmernas deltagande i den samhällseknmiska debatten. Smliga menar att deras rll inskränker sig till att förse den eknmiska verktygslådan med nya ch effektivare verktyg. Val av verktyg i varje given situatin åvilar andra aktörer. Merparten av eknmerna menar dck att kåren sm helhet även har en rll sm rådgivare åt plitikerna ch därmed ett ansvar. Misstagen inm den eknmiska plitiken under efterkrigstiden kan därför inte bara skyllas på plitikerna. En retrspektiv betraktelse av efterkrigstiden visar på allvarliga svagheter i samarbetet mellan plitiker ch eknmer. Till viss del kan prblemen förklaras med natinaleknmins vetenskapliga utveckling. Den är sprungen ur telgin. Dess nuvarande vetenskapliga metder befinner sig någnstans mellan denna ch naturvetenskaperna. Mer övergripande förändringar i den eknmiska plitiken drivs fram av särskilt "entreprenöriella" plitiker ch eknmer. De senare har inte alltid täckning för sina råd av den natinaleknmiska frskningen. Sm rådgivare söker de fta förena rllen sm eknmisk teretiker med rllen sm plitisk idelg. Därmed suddas gränsen ut mellan det bjektivt giltiga ch det subjektivt värderade. Detta är ett dilemma sm eknmer sedan länge funderat över men inte kmmit till någn lösning på. Syftet med nedanstående reflektiner kring viktigare förändringar i den eknmiska plitiken under efterkrigstiden är att visa på knsekvenserna av detta dilemma. Histrien visar att mer genmgripande förändringar i den eknmiska plitiken uppstår ur kriser ch misslyckanden. De har sin grund i nytt tänkande, nya samhällseknmiska terier ch plitiska system. Den gamla rdningen har fta sina försvarare sm måste nedkämpas. För det krävs persner med styrka ch övertygelse. Överförandet av denna nya kunskap till det plitiska etablissemanget sker till str del genm den akademiska världens deltagande i pininsbildningen. Frskarnas vilja ch förmåga att göra de nya rönen tillgängliga ch begripliga för plitikerna är av avgörande betydelse för samhällsbyggandet. De kan sägas ha ett ansvar för att ersättandet av övergripande teribildning med sådan teri sm bättre svarar mt verkligheten, så kallade paradigmskiften, inte fördröjs. Med en kritisk betraktelse av detta förhållande mellan plitiker ch eknmer avslutar Jhn Maynard Keynes sitt berömda verk The General Thery f Emplyment, Interest and Mney. Såväl när de har fel sm när de har rätt, knstaterar han, är eknmernas makt över plitikerna mycket större än vad flk vanligen förstår. Ofta trr sig plitiker i sin maktutövning vara helt fria från intellektuellt inflytande från den akademiska världen. I själva verket är de vanligen slavar under någn avliden eknm ch dennes tankar. Ingen eknm har väl påverkat plitiker sm Keynes själv. Under lång tid understöddes lösningar till av plitikerna frmulerade prblem av "den eknmiska vetenskapen" nya landvinningar, dvs företrädesvis av en på Keynes terier grundad statlig interventinsplitik Det är frtfarande en kntrversiell fråga hur långt Key- l Svensk Tidskrift l2, nr 41 f.d

2 E c:..:::.::: LJ..J Jhn Maynard Keynes själv är ett exempel på eknmernas makt över plitiken även när de har fel. nes terier bär. Det trde dck vara mtvistligt att under tiden efter andra världskriget felaktigheter i Keynes tankevärld eller kanske rättare i plitikernas tlkning av hnm negativt påverkat industriländernas eknmier. Keynes själv är alltså ett talande exempel på eknmernas makt över plitiken även när de har fel. Men hur kmmer det sig att samtidigt sm Keynes tankar så snabbt accepterades sm grund för den eknmiska plitiken världen över så dröjde det länge innan de eknmiska terier sm bygger upp dagens eknmiska plitik slg igenm? Mycket av denna teribildning var ju känd vid samma tid sm Keynes publicerade sina på förändringar i efterfrågan fkuserade mdeller. Var det månne plitikernas bredvillighet att anpassa sig till mdeller sm passade in i deras värderingar ch mtstånd mt sådant sm gick emt deras övertygelse? Det är ju förklarligt. Men gällde detsamma för eknmerna? Naturligtvis var situatinen svärare för eknmer med andra värderingar ch annan verklighetsuppfattning än de makthavande plitikerna. Men i vilken utsträckning vägade de ge uttryck för uppfattningar sm inte passade in i den dminerande klkskapen? EN RETROSPEKTIV BETRAKTELSE Utvecklingen i framförallt den anglsaxiska världen under efterkrigstiden bjuder på en spännande kamp mellan gammalt ch nytt, mellan stat ch marknad, ledd av ett antal färgstarka plitiska ch eknmiska aktörer. Men ckså kampen mt det bestående ch för en friare rdning inm de kmmunistiska staterna bjuder på dramatiska bilder av St Görans kamp mt draken. Utvecklingen av den eknmiska plitiken under efterkrigstiden ger ss alltså gda möjligheter att studera förhållandet mellan plitiker ch eknmer under i för detta samarbete särskilt intressanta situatiner, eknmiska ch plitiska kriser. Efter andra världskrigets slut rådde bland Eurpas ledande plitiker en stark skepticism m marknadens möjligheter att lösa människrnas prblem. De dåliga erfarenheterna frän 20- ch 0-talen av marknadseknmins sätt att fungera tillsammans med kapitalismens innebende väsen kan förklara denna pessimism. Kapitalismen ansågs mraliskt förkastlig. Den vädjade till girighet, skapade jämlikhet, saknade empati ch i mångas ögn bar den skulden för kriget. Denna inställning kan egentligen ses sm kulmen på den kritik mt industrisamhällets fattigdm ch förslumning sm i Strbritannien startat under 1800-talets sista årtinden. Det fanns ett pats för refrmer ch scial rättvisa. Natinaliseringar ch regleringar betraktades nu sm viktiga medel att nå de av plitikerna uppsatta målen m eknmisk utveckling ch tillväxt, full sysselsättning ch rättvis fördelning. Denna "blandeknmi" med sin välfärdsstat var från början den brittiska vänsterns svar på den stra depressinen ch behvet av återuppbyggnad efter kriget. De ideer sm förknippades med den km att bli regelbk ckså för andra länder ch gav upphv till en ny balans mellan stat ch marknad. De nya eknmiska ideerna kan i hög grad förknippas med Keynes. Den nya balansen mellan stat ch marknad i de utvecklade industriländerna underlättade blandeknmins ch statsdminansens utveckling i tredje världen. Här blev det statsägda företaget utvecklingseknmiernas mest synliga manifestatin. De skulle tjäna sm utvecklingens drivkrafter. De skulle eftersträva det allmänna bästa, arbeta i natinens intresse, inte gå vissa köpmäns, industriledares ch rika familjers ärenden. De f1j l Svensk Tidskrift l2, nr 41

3 A" :::l Miltn Friedman, Friedrich Hayek ch James Buchanan visade att likaväl sm marknaden kunde staten misslyckas, men det tg tid innan deras ideer vann gehör. skulle kmpensera marknadens misslyckanden ch skapa skalfördela r. VITTRANDE TRO PÅ STATEN Over fyra decenniers lång tr på statliga interventiner sm svar på människrnas prblem kulminerade under 70-talet. Nixn i USA ch Edward Heath i Strbritannien representerade inte bara sina länders knservativa valmanskår utan ckså ett på keynesiansk grund uppbyggt regleringssamhälle. En fyra decennier lång tr på statliga interventiner kulminerade under dessa regenter. Men trn på statens möjligheter att styra eknmin i knsumenternas intresse hade börjat vittra mt slutet av decenniet. De rådande missförhållandena i eknmierna, hög inflatin, långsam real tillväxt ch hög arbetslöshet hade skapat bitterhet ch misstänksamhet mt staten. Grunden för den rådande blandeknmin, den keynesianska efterfrågeterin, ifrågasattes alltmer ch utbudsförhållandena km i centrum för den eknmiska debatten. Opininerna hade börjat svänga mt mer av marknad. Margaret Thatcher ch Rnald Reagan representerade samma valmanskårer, men en på liberal grund utfrmad ny plitik inspirerad av nya "husgudar" företrädesvis eknmerna Friedrich Hayek, Miltn Friedman ch James Buchanan. Fruktan för marknadens misslyckande hade präglat plitiken i fyrti år. Men 70-talets budskap var att även staten kunde misslyckas. Den eknmisk-plitiska utvecklingen under efterkrigstiden kan betraktas sm en färd från liberalism ch åter till liberalism, från alltmer av statlig inblandning ch åter till marknadens suveränitet. Erfarenheter från de kmmunistiska kmmandeknmierna ch från lika blandeknmiska experiment i de västerländska industriländerna kan förklara återgången till de institutinella förhållanden sm grundlades för femhundra år sedan ch sm utgjrt grunden för den industriella revlutinen, den privata äganderätten, friheten att experimentera ch rätten att privatisera resultaten av dessa experiment. Med ökade natinaliseringar ch regleringar följde försämrade förutsättningar för en effektiv allkering av resurserna. Inm de sektrer där fria företagare ersattes med plitiskt dirigerade ch administrativt styrda företag försämrades knkurrensen ch innvatinsbenägenheten minskade Man hade våldfört sig på tillväxtens viktigaste förutsättningar. Detta gällde särskilt de kmmunistiska planeknmierna även m det dröjde innan de föll ihp av sin egen inre svaghet. Ett antal nya eknmiska terier ch "sklr" byggde successivt upp grunden för Keynes detrnisering. Intresset fkuserades nu på utbudsförhållandena i stället för på efterfrågan. Även m amerikanska presidenter ch Margaret Thatcher i lika mgångar byggde sina eknmisk-plitiska förslag på dessa sklr ch upphöjde dess representanter till mderna gurus var de nya terierna visserligen alla viktiga bidrag till den eknmiska analysens verktygslåda men ingen ensam någn patentlösning, även m plitiker ch allmänhet av dess upphvsmän kunde förledas att tr att så var fallet. Det hade dck de nya terierna gemensamt att de visade på betydelsen av den individuella friheten för den eknmiska tillväxten. I den meningen innebar de en återgång till de klassiska eknmerna med Adam Smith i täten. I praktisk plitik betydde de en återgång till marknaden ch familjen sm allkerare av resurser på det ffentligas bekstnad. Den eknmiska terin tillhandahåller inga övergripande patentlösningar. Den är fta inte heller invändningsfri. Den kan inte testas i småskaliga försök på labratrienivå. Endast långvarig erfarenhet kan visa m en J Svensk Tidskrift!2, nr 4J I]

4 E c:: ~ w exempel Lars E. O. Svenssn, penningteri, Lars CaJmpå eknmisk teri grundad plitik fungerar sm ekfrs arbetsmarknaden). nmerna tänkt sig. Härtill kmmer att de råd eknhur kan nu denna starka ställning för eknmkåren merna ger inte kan betraktas sm värderingsfria. De bygger på eknmernas värderingar ch uppfattning m förklaras? Till att börja med kan vi knstatera att de störverkligheten. Plitikerna kan fta välja mellan mtstri- sta stridsfrågrna i svensk plitik efter demkratins diga terier de sm passar de egna värderingarna ch genmbrtt haft en direkt eller indirekt eknmisk räkna med stöd från delar av eknmkåren. Men samti- anknytning. Det har handlat m arbetslöshet, scialisedigt har eknmerna en benägenhet att samlas kring en ring ch planhushållning, lönebildning ch regleringar av gemensam teri eller ett paradigm sm till exempel den viktiga marknader ch inte minst fördelning av inkmkeynesianska mdellen eller det neklassiska teribygget. ster ch förmögenheter. I pininsbildningen kring alla Kritiker av dessa paradigm betraktas sm avfällingar eller dessa frågr har eknmer deltagit. Under denna infrkufar med mer eller mindre fficiell utfrysning sm matinsprcess har de styrts av en gemensam övergrimedel att hålla rättning i leden. Samhälleliga fenmen pande teribildning, s k paradigm. Detta har fta lett till sm inte passar in i den accepterade terin behandlas en likartad syn på viktiga prblemmråden ch därmed stärkt trvärdigheten hs ekstyvmderligt eller inte alls. Härnmkåren. Till detta kmmer att till kmmer att en genm den Ofta trr sig plitiker i sin många svenska frskare skapat sig vetenskapliga pririteringen alltmer "teknifierad" ch specialisemaktutövning vara helt fria ett internatinellt rykte ch därmed givit glans ch respekt åt rad eknmkår fått allt svårare att applicera sina mdeller på en verkfrån intellektuellt inflytande ämnet natinaleknmi. De hade en vetenskaplig auktritet att luta lighet sm de inte kan tlka, eftersm de saknar kunskap m rele- från den akademiska världen. sig mt när de uttalade sig gentemt plitiker, byråkrater ch allvanta institutinella ch histriska förhållanden. Ett ytterligare pr- I själva verket är de vanligen mänhet. Under decennierna närmast efter krigets slut förstärktes blem är att eknmkåren i den samhällseknmiska debatten fta slavar under någn avliden denna trvärdighet genm utlandets psitiva föreställningar m representeras av eknmer med särintressen eller eknmijurnaeknm ch dennes tankar. Sverige sm en tredje väg mellan den privatkapitalistiska marknadslister utan akademisk hemvist. De senare med förkärlek för plitiskt värdeladdade förslag eknmin ch planeknmin av öststatsmdell. Universitetsutbildningen av eknmer har styrts av helt utan eller med bristfällig täckning från den natinaleknmiska frskningen. Det är i en sådan miljö vi det rådande paradigmet. Lärare ch elever i sina nya rlmåste se samarbetet mellan eknmer ch plitiker. ler sm plitiker ch tjänstemän har blivit trgna den "knventinella visdmen". Denna samstämmighet hs DEN SVENSKA MODELLEN etablissemanget har verkat knserverande. Trögheter i I Sverige har eknmerna traditinellt intagit en myck- vetenskapliga paradigmskiften har haft str betydelse när det gäller utfrmandet av den eknmiska plitiken. et stark ställning i samhällsdebatten. Traditinen har sina rötter hs den första generati- Under efterkrigstiden dminerades universitet ch högnen svenska natinaleknmer. Knut Wicksell, Gustav sklr av en på Keynes terier grundad statlig intervencassel ch Eli F. Heckscher är kanske de mest kända tinsplitik ch av neklassisk jämviktsanalys. Den förra "påverkarna", samtliga var framstående ch internati- bygger på föreställningen att bara de makreknmiska nellt kända. I nästa generatin återfinns namn sm Ber- strheterna är i rdning så är ckså villkren för ett ptitil Ohlin, Erik Lundberg ch Gunnar Myrdal. Karaktä- malt utnyttjande av eknmin uppfyllda. Så är emellertid ristiskt för dessa eknmer är att de behärskade hela det inte fallet. Mer mikrbetnade studier visar att ckså de eknmiska fältet ch i sina analyser utgick från en ttal rådande spelreglerna är av vital betydelse för tillväxtbebild av eknmin ch samhällsutvecklingen. I vår egen tingelserna. Samtidigt ger den neklassiska jämviktsanageneratin blir denna typ av natinaleknmer allt mer lysen en fullständig för att inte säga verklighetsfrämsällsynt. Sm på många andra frskningsmråden har mande bild av marknadseknmin. Den visar ss hur en kravet på specialisering blivit allt starkare. Erik Dahmen, eknmi utan interna förändringskrafter fungerar. Men Assar Lindbeck, Ingemar Ståhl ch B Södersten hör till m vi vill förstå vad den dynamiska kapitalismen sm de få sm sökt upprätthålla den gamla traditinen. Det eknmiskt system egentligen handlar m, då är den cenhindrar inte att andra mer specialiserade eknmer varit trala frågan hur den alstrar eknmisk förändring, inte pininsbildande inm sina respektive specialiteter (till hur den återställer stabilitet. Först när i tngivande länder EIJI Svensk Tidskrift l 2, nr 4j

5 A'" ::J utanför Sverige en fyra decennier läng tr på statliga interventiner sm svar på människrnas behv mist sin legitimitet blev det aktuellt inm det eknmiska etablissemanget att åtminstne kmplettera Keynes med nya, mer verklighetsnära terier. Det s k systemskiftet, dvs övergängen frän hög tilllåg inflatin, skatterefrmen ch den finansiella avregleringen, avspeglade dck ingen djupare förståelse för den eknmiska förändringens villkr. KOMPLICERAD PROCESS Ytterst handlar den m en prcess för att identifiera, välja ch explatera nya prdukter ch prduktinsmetder. Prcessen är kmplicerad ch kräver ett antal aktörer med lika men kmpletterande kmpetenser. Det handlar m kunder med kmpetens att specificera ch kntrllera mer eller mindre tekniskt kmplicerade krav, m persner med förmåga att hitta nya ch förbättrade prduktinsmetder ch prdukter, innvatörer, ch m persner sm har förmågan att kmmersiellt explatera lvande affärsideer, entreprenörer. Men prcessen kräver ckså välutbildad arbetskraft ch tillgång på kapitalägare med vilja att ta risker ch kmpetens att förstå den industriella prcessen, entreprenörskmpetenta ägare. Det är samspelet mellan dessa kmpetenser sm utgör dynamiken i en marknadseknmi ch grundbulten i företagens uthålliga lönsamhet ch långsiktiga överlevnad. Fungerande marknader för dessa individberende kmpetenser är ett villkr för ett effektivt utnyttjande av detta "kmpetensblck". Om det råder brist på någn kmpetens minskar möjligheterna för övriga i blcket ingående aktörer ch därmed effektiviteten i förnyelseprcessen. Målet för en tillväxtbefrämjande plitik måste därför vara att säkra tillgången på samtliga kmpetenser. I Sverige har vi haft kmpetenta kunder på vissa mråden med gd beställarkmpetens ch starka finansiella resurser. Den svenska mdellen har däremt knappast levt upp till kraven på tillräcklig tillgång på välutbildad arbetskraft. I jämlikhetens namn har viljan att utbilda sig, arbeta ch förkvra sig försvagats genm två självförstärkande krafter, den slidariska löneplitiken ch höga marginalskatter. Det är numer ckså väl belagt att vi under efterkrigstiden i str utsträckning saknat entreprenörer ch att vi därför tvingats "låsa in" innvatörerna i etablerade strföretag, en för dessa mindre kreativ miljö. Bidragande till minskat utnyttjande av entreprenörs- ch innvatörskmpetensen har ckså varit de statliga mnplfrmer under vilka prduktinen av utbildnings- ch vårdtjänster bedrivits samt varierande frmer av regleringar inm bstads- ch livsmedelssektrerna. Man kanske inte kan tala m brist på riskvilligt kapital i Sverige. Däremt har under den berörda tiden rätt str brist på entreprenörskmpetenta kapitalägare. Utvecklingen indikerar allvarliga svagheter i kmpetensblckets sammansättning ch användning ch därmed ett bristande entreprenörsinslag i eknmin. Hur förklarar vi dessa brister ch vad har de fått för knsekvenser? I grunden handlar det m eftersläpande bindningar till en scialistisk idelgi. Eknmer ch samhällsvetare med marxistiskt länkande har under efterkrigstiden ch särskilt under 60-talet utgjrt de argaste ch mest aktiva kritikerna av den "brgerliga eknmin", dvs av den natinaleknmi sm legat till grund för undervisningen vid universiteten. Den har dck knappast haft någn större betydelse för utfrmandet av plitiken åtminstne i de tngivande anglsaxiska industriländerna. För Sverige däremt spelade influenser från marxismen en inte väsentlig rll i utfrmandet av förmögenhetsplitiken ch äganllen i näringslivet. Ernst Wigfrss visin m samhällsägda företag ch Rudlf Meidners förslag till fackföreningsstyrda löntagarfnder är särskilt spektakulära inslag i denna traditin. Men ansvaret för den bristande förståelsen för den entreprenöriella äganllens betydelse för den eknmiska tillväxten sm avspeglas i efterkrigstidens eknmiska plitik i Sverige kan inte bara läggas på plitikerna. En icke betydlig del av detta ansvar måste läggas på eknmkåren. Först under htet m scialisering av ägarrllen i näringslivet vaknade eknmerna till insikt m sitt ansvar. Men då hade redan företagandets villkr i Sverige försämrats i en utsträckning sm skulle kmma att sätta djupa spär i den eknmiska utvecklingen. SENT SKA SYNDAREN VAKNA I dag dmineras den svenska eknmdebatten av ny klassisk teri ch en nrmbaserad eknmisk plitik. Nu flckar sig makreknmer kring utbudsrelaterade frågr. Efterfrågan sm målvariabel har trängts undan av inflatinsnivån. Den underliggande hyptesen är att bara låg inflatin kan förenas med snabb tillväxt ch full sysselsättning. Ett nymrnat intresse för entreprenörens betydelse ch de spelregler sm måste gälla för denna strategiska prduktinsfaktrs utnyttjande kan ckså skönjas. Men ack så sent! Fördröjningen i plitikens anpassning till den "nya eknmin" kan ckså förklaras med att det alltid finns eknmer sm är beredda att stödja plitiker sm vill försvara ett gammalt ch "beprövat" paradigm. Inte bara plitiker bygger sina ställningstaganden på persnliga värderingar ch uppfattningar m verkligheten. Så gör även eknmer. Vad erfarenheten har lärt ss är att med bjektivitet inm natinaleknmin knappast kan menas någt annat en intellektuell hederlighet, dvs att rådgivande eknmer redvisar sina värdepremisser ch sin verklighetsbild. Per-Martin Meyersn (meyersn@swipnet.se) är fil dr ch natinaleknm. l Svensk Tidskrift l2, nr 41 f!