l Svensk Tidskrift l2ooo, nr 1 l m

Transkript

1 .._ +J U) I Marx ch Engels försökte i sitt manifest att förutspå framtiden. et gick inte särskilt bra den gången. Med Internet ch bredband har teknikdeterminismen åter givits plats i histrieskrivandet. Trr någn det går bättre den här gången? l av Thmas Gur II!] l Svensk Tidskrift l 2, nr 1 l

2 :c Vl r-t OJ N ÄR KOMMUNISTISKA MANIFESTET fyllde 150 år fanns ett genmgående tema i en mängd hyllningsartiklar. Manifestets författare hade kanske inte haft rätt i sina förutsägelser m kapitalismens nedgång ch fall, ch scialismens parallella uppgång ch seger, men de hade åstadkmmit en skarpsinnig ch i många avseenden överträffad analys av samhällsförändringarnas drivkrafter i allmänhet ch kapitalismens uppkmst ch tillkrtakmmanden i synnerhet. Eftersm det är lätt att tillbakavisa manifestets framtidsförutsägelser är det förståeligt att det inte längre är dessa sm framhålls sm Karl Marx ch Friedrich Engels starka sidr. Att ingen rkar ta upp debatten med massmedie- ch akademivänstern m värderingen av Marx ch Engels analyser m samhällsförändringens drivkrafter ch kapitalismens uppkmst ch tillkrtakmmanden, förklaras delvis av att en sådan plemik mest är en sak för knnäsörer ch dktrinhistriker. Men till delligger förklaringen ckså i att påståendet m de kmmunistiska lärfädernas överträffade analys av samhällsförändringens drivkrafter numera är pseud-intellektuellt allmängds. Framför allt gäller detta synen på tekniska framsteg sm huvudrsaken till samhällsförändringar. Hs Marx ch andra samhällsanalytiker i hans spår, finns dessutm uppfattningen att tekniska framsteg ch innvatiner, uppfinningar tillämpade på prduktinsprcessen, ckså leder till en viss typ av, ch i förväg bestämbar, samhällsstruktur- en uppfattning sm vi kan kalla för teknlgisk determinism. Världsbilden hs dessa tänkare är telelgisk: alltså att världsrdningen ch den mänskliga histrien strävar efter ett bestämt mål (i detta fall "människans frigörelse"): Således främjar de tekniska framstegen detta ch gör på sikt uppnåendet av detta mål undvikligt. enna teknlgiska determinism återkmmer i dag i diskussinerna m vad sm skall hända med våra samhällen i ljuset av den infrmatinstekniska revlutinen. Här är de tekniska framstegen så uppenbara ch så överväldigande att de gett upphv till vad Maurici Rjas i sin senaste bk, Välfärd efter välfärdsstaten, kallar för "en teknfixerad ansats- ett slags nehistriematerialism". Allsköns tvärsäkra uttalanden m hur!t-revlutinen, Internet, bredband s v kmmer att förändra våra liv i grunden ch bana väg för den alldeles speciella samhällsmdell sm skall göra ss fria, ingår i en tydlig ch inte särskilt sympatisk teknikdeterministisk traditin. Hs den 28-återige Karl Marx låter det så här: "I ch med förvärvandet av nya prduktivkrafter förändrar människrna sitt prduktinssätt ch med förändringen av prduktinssättet, av sättet att vinna sitt livsuppehälle, förändrar de alla sina samhälleliga för- l Svensk Tidskrift l2, nr 1 l m

3 r ~... Cf) :r: hållanden. Handkvarnen ger ett samhälle med fedalherrar, ångkvarnen ett med industrikapitalister." (Filsfins elände) ENNA MEKANISKA PROJEKTIONSTEORI, att ett givet tekniskt underlag tvingar fram en given samhällsstruktur, har varit prblematisk för många marxister. En vanlig brtförklaring är att Marx här inte avser hur de fedala eller industrikapitalistiska systemen uppstått, utan att verbet "ger" i slutmeningen beskriver ett strukturellt förhållande, det vill säga de samhälleliga relatiner sm lämpar sig för en given prduktivkraft. etta är dck just en brtförklaring, eftersm de inledande meningarna i citatet inte är en systembeskrivning utan avser att återge ett skeende m hur nya prduktivkrafter förändrar prduktinssättet sm i sin tur förändrar "alla" samhälleliga förhållanden. Att denna teknikdeterminism dessutm inte var resultatet av en ungdmlig radikalism framgår av att Marx 1867, tjug år senare, skriver så här i Kapitalet: "Teknlgin avslöjar människans aktiva förhållande till naturen, hennes livs medelbara prduktinsprcess ch därmed ckså hennes samhälleliga levnadsförhållanden ch de ur dessa emanerande andliga föreställningarna." Hs en efterföljare till Marx, Niklaj Bucharin, blir denna tekniska determinism övermåttan tydlig, sm i nedanstående stycke hämtat från hans lärbk, en materialistiska histrieuppfattningen från 1921: "Sammanhanget mellan tekniken ch den sk 'kulturrikedmen' är iögnenfallande. Man behöver exempelvis bara jämföra Kina hittilldags ch Japan. I Kina har på grund av en hel rad mständigheter det samhälleliga arbetets prduktivitet ch den samhälleliga tekniken utvecklat sig utmrdentligt långsamt, ch så representerar Kina tills vidare en relativt stillastående kultur. et revlutinerande inflytandet utgår här från den nya kapitalistiska tekniken. I Japan däremt har under de sista årtindena på den tekniska utvecklingens mråde tagits ett väldigt steg framåt, ch i enlighet därmed började ckså Japans kultur raskt utveckla sig: det är tillräckligt att erinra m den japanska vetenskapen." I bilden av den tekniska nivån ch de tekniska förändringarna sm betingaren av vårt levnadssätt, rentav våra andliga föreställningar finns givetvis en mycket lckande förenkling. Alla har någn gång stött på förklaringen att ångkraften utgjrde grunden för den industriella revlutinen ch de samhällsförändringar, sm stra fabriker, städernas tillväxt, landsbygdens avflkning, massrörelserna, demkratins införande s v, sm denna revlutin ledde till. Men, sm ckså Rjas framhåller, är två påståenden prblematiska i ansatser sm de van. et första gäller föreställningen m teknikens självständiga dynamik sm histriens mtr. etta har mtbevisats av en bred eknmisk-histrisk frskning sm bl a lyfter fram institutiners avgörande betydelse - exempelvis marknadseknmins, äganderättsskyddets, det civila samhällets s v. et andra ch mer prblematiska påståendet är att ett givet tekniskt underlag tvingar fram en bestämd typ av scial struktur: "e sm följer detta tankespår, ch de är inte få, säger nuförtiden att digitaltekniken ger ss ett X- eller Z-samhälle... " Men det finns ch har aldrig funnits en typ av industrisamhälle. Med strindustrierna sm bas kunde så lika samhällen sm Japan, Svjetuninen, USA ch Flkhemssverige byggas. ETFINNSEN ENORM MÄNG AV MÖJLIGA kmbinatiner mellan "teknik ch samhälle". Rjas återger MeJvin Kranzbergs rd, att tekniken varken är gd eller nd, ch inte heller neutral, ch påpekar att även m mångfalden av möjliga kmbinatiner mellan teknik ch samhälle är fantlig, "finns det ändå en hel del kmbinatiner sm inte är möjliga", det vill säga samhällsfrmer sm inte är förenliga med en viss teknik. etsamma kan sägas m de inbördes relatinerna mellan andra viktiga sciala strukturer eller viktiga samhällsgrupper. et blir då denna ptentiella förenlighet sm kan ge upphv till de mvälvande perider där gamla frmer klliderar med nya sådana på ett sätt sm skakar m hela samhällslivet. När det gäller tekniska uppfinningar finns det gtt m exempel på att de inte leder till samhällsmvälvande förvandlingar, av det enkla skälet att vissa samhällen inte ens tillägnar sig dem. Stigbygeln blev således inte någn succe i England före nrmandernas ankmst. e första rmerska vattenkvarnarna kan dateras till sista hälften av första århundradet före Kristi födelse, men det tg flera hundra år innan de blev vanliga i Italien, trts de stra ch uppenbara "fördelar" de kunde erbjuda. Härutöver står vi ckså inför den betydligt svårare frågan att inte bara förklara varför vissa uppfinningar avvisades, utan ckså varför andra uppfinningar över huvud taget inte blev gjrda, trts att de var inm räckhåll tekniskt samt eknmiskt fördelaktiga. et mest kända exemplet är hästens seldn, sm i antiken var lång mindre effektivt än det vi använder i dag (det var gjrt sm ett xseldn så att hästen blev strypt). Ett annat exempel är att grekerna aldrig km att uppfinna skttkärran, trts att de både kände till principen m hävstång ch bruket av hjul. Andra kända exempel är att de amerikanska indianerna kände till hjulet, använde det i barnleksaker, men EfJ l Svensk Tidskrift l2, nr 1 l

4 I (/),... aldrig i transprter, samt att Her av Alexandria uppfann en ångturbin sm användes för att öppna ch stänga prtarna i stadens Athena-tempel, men aldrig industriell t. Och aprpå Bucharins exempel m Kina kan nämnas att Mittens rike fram till slutet av medeltiden låg långt före Eurpa inm mråden sm matematik, fysik, astrnmi ch järn- ch prslinstillverkning. Många tekniska genmbrtt skedde i Kina ch likaså gjrdes där många uppfinningar långt före dessa blev kända i Eurpa, så sm kmpassen, krutet, papperet ch bktryckarknsten. Trts dessa tekniska framsteg skedde inga samhällsmvälvningar i Kina av det slag sm den teknlgiska determinismen förutsätter. et faktum att kineserna redan under 200-talet utvecklade en teknik för riktningsangivelse genm magnetiserade järnnålar ch sedan länge kunde tillverka brandsatser med en sammansättning liknande svartkrut, "gav" t ex inte en kinesisk kannbåtsdiplmati eller klnialism över ceanerna. en centraliserade ch hierarkiska kinesiska ämbetsmannastaten byggde på stabilitet ch dess ledning var därför negativ till förnyelse. Eftersm institutinerna förhindrade framväxten av dynamiska sciala skikt sm t ex en handelsmannaklass eller entreprenörer sm kunde förnya prduktinsprcesserna inm gamla hantverk, förblev det kinesiskasamhällets grundstrukturer i strt sett berörda av de tekniska landvinningarna. Jn Elster, från vilken några av exemplen van är hämtade, framhåller "att det är principiellt tillräckligt att peka på enskilda uppfinningar sm en förklaringsfaktr för histrisk förändring, så länge sm man inte har löst den långt viktigare uppgiften att förklara varför ch hur dessa uppfinningar km att accepteras av det ttala eknmiska systemet". Ytterligare en kmplikatin i den teknikdeterministiska synen m histrisk framåtskridande är fenmenet att samhällen ch flkslag förlrar, alltså glömmer brt, tekniska landvinningar. Ett exempel är den grekiska brnsålderns sammanbrtt i mellan 1200 ch 1000 före vår tideräkning. Inför de kmmande tre århundradena tillintetgjrdes åtskilliga tekniska landvinningar. Kunskap m skrivknsten (linear A ch B) försvann helt, ch ingenjörsknsten föll tillbaka. enna epk går typiskt ng under namnet "den mörka tiden". et var först vid början av 700-talet före vår tideräkning sm grekerna återupptäckte skrivknsten. När det gäller Rjas tes m inbördes möjliga kmbinatiner kan en aspekt på den misslyckade gammejkmmunistiska statskuppen i Svjetuninen augusti 1991 kanske fungera sm ett samtida exempel på att en given teknisk utvecklingsnivå kan möjliggöra en viss typ av samhällsutveckling. Jag syftar då på att kuppmakarna inte medelbart tg kntrll över nyhetsflödet, inte ströp telefnförbindelserna med utlandet, stängde flygplatserna ch började störa utländska sändare. etta var visserligen bara ytterligare ett uttryck för kuppmakarnas allmänna skicklighet- där deras förmåga att säkra sig hela krigsmaktens stöd var den mest uppenbara- men genm att inte försäkra sig m kntrllen över kmmunikatinerna, fick de inte heller tid att reparera sina misstag ch dåliga förberedelser. Man kan förenklat säga att den samtida tekniska utvecklingen på kmmunikatinsmrådet möjliggjrde det samhälle sm en, mt Michail Grbatjv revanschistisk, rtdx kmmunistisk fraktin ville frtsätta att upprätthålla. e mderna kmmunikatinerna möjliggjrde kanske den kmmunistiska diktaturens återkmst i Ryssland, men de ledde, sm lätt knstateras, inte med någt slags nödvändighet till ett frihetens rike. Till yttermera viss hindrade inte infrmatinsrevlutinen ens Jeltsin att bara två år senare, hösten 1993, bmbardera den parlamentsbyggnad han själv talat inför, ch med förevändningen att de kmmunister han bekämpade nu hade låst in sig där ch försökte få med de väpnade styrkrna på ett upprr mt den sittande presidenten.! ETTA PERSPEKTIV KAN MAN OCKSÅ SÄTTA ett frågetecken för Rjas eget påstående att den infrmatinstekniska revlutinens grundtekniker "med en annan idelgisk ch institutinell mgivning" hade kunnat utfrmas "så att de hade blivit en del av ett rwellskt 1984". Frågan är m inte persndatrerna, accesskderna (inte bara de öppna utan ckså de "crackade" ch de "hackade") ch det världsvida nätet just tvärtm är ett utmärkt exempel på hur vissa tekniker möjliggör en viss typ av samhälle, i detta fall strebrrs samhälle. Ett sidspår: äremt ger tekniken samtidigt utmärkta möjligheter att utveckla ett Lillebrr-samhälle, alltså inte en central auktritet sm elektrniskt övervakar ss, utan en mångfald av små ch stra agenter sm med kmmersiella eller plitiska mtiv, ch på basis av de elektrniska spår vi lämnar efter ss, försöker blanda sig i t ex våra knsumtinsmönster. Tillbaka: etta mvända tekniska imperativ, att det tekniska framskridandet inte kan bestämma vad för slags samhälle vi får, men utesluta att vi kan behålla eller etablera ett visst slags samhälle, har Maurici Rjas i ett tidigare arbete kallat för "negativ determinism". et avsnitt där detta begrepp utvecklas är, trts sin starka inriktning på metdfrågan i akademisk frskning, värt att citera i sin helhet: "enna typ av determinism kan, för att skilja den från hårdare varianter, kallas för negativ determinism. Skillnaden ligger i att den negativa determinismen fun- l Svensk Tidskrift l2, nr 1 l lej

5 '- 0 +-' (J') I gerar genm att tvinga fram förändringen ch utesluta vissa möjligheter, inte genm att psitivt ch entydigt bestämma den institutinellt-kulturella 'ramens' beskaffenhet. Frmulerad på detta sätt, är jag beredd att acceptera den negativa tekndeterminismen sm vägledande arbetshyptes i en frskningsstrategi för att studera samhällsförändring i det industriella ch pstindustriella samhället. etta val berr på att de mderna banbrytande innvatinernas enrma prduktivitetsvinster synes mig göra dess anammande till en överlevnadsfråga för alla, så frt de införs någnstans i världssystemet. enna tendens, sm började med den första industriella revlutinen, har försett den tekniska förändringen med ett tilltagande mått av tvångsmässighet ch detta berättigar antagandet av en sådan negativ tekndeterministisk arbetshyptes." etta sätt att närma sig den tekniska utvecklingens inverkan på samhället känns igen. et påminner i sin negativa avgränsning m Karl Pppers falsifieringskriterium för kunskapssökande. en enda lgik sm kan gälla när det gäller generella laghypteser är, enligt Ppper, deduktiv lgik, att hyptesen ännu inte visat sig vara falsk. En generelllaghyptes kan aldrig visas vara sann, men däremt kan den visas vara falsk. Härav följer två saker. els att vi får acceptera utsagr m naturlagar, inte på grund av att de har visat sig sanna, verifierade, utan därför att vi ännu inte kunnat påvisa dem sm falska. els att vi sm ett avgörande kriterium för vetenskaplighet ckså inför principen m falsifierbarhet: en teri är vetenskaplig m det går att ange påståenden sm i princip kan prövas ch sm, m de vre sanna, skulle visa att den uppställda terin är falsk. Ppper kntrasterar Einsteins relativitetsteri å ena sidan ch Marx histrieteri å den andra. en senare är enligt Ppper icke-vetenskaplig, eller sm han kallar det, metafysisk, eftersm dess tlkningsschema kan appliceras överallt, men däremt kan terins företrädare inte kan peka ut någt sm ens kan kullkasta den. Rjas negativt avgränsade teknikdeterminism påminner ckså m Friedrich Hayeks ide m att vi inte kan ha psitiva kriterier på vad sm är rättvist, men väl negativa kriterier sm visar ss vad sm är rättvist. I enlighet med detta bör således lagen inte beskriva vad sm är tillåtet (rättvist) utan vad sm är förbjudet (rättvist). EN FÖRESLAGNA NEGATIVA determinismen löser ett besvärligt dilemma. et är alldeles uppenbart att det tekniska framskridandet har ett strt inflytande på samhällsutvecklingen. Ibland så strt att det blir frestande att i marxistisk anda utnämna det till histriens drivmtr ch börja extraplera vilka slags samhällsfrmatiner sm framtida förändringar, vilka vi för III l Svensk Tidskrift 12000, nr l l övrigt bltt kan gissa ss till, kmmer att leda till. Med en negativ deterministisk ansats tar vi ett steg tillbaka från detta slags hybris, ch våra utsagr m framtiden begränsar sig till hur vi trr att den inte kmmer att gestaltas. Att i all blygsamhet medge att man inte vet hur framtiden kmmer att gestalta sig annat än i negativa termer, att man anar hur den inte kmmer att gestalta sig, är givetvis varken vidlyftigt eller visinärt. Men det är just de vidlyftiga ch visinära påståendena m hur det mänskliga samhället undvikligen kmmer att se ut i framtiden sm ckså åstadkmmit mest skada i mänsklighetens mderna histria. Manifestets författare kan givetvis inte hållas ansvariga för Svjetkmmunismens praktik. Men mellan Marx utsaga m ångkvarnen sm ger ett samhälle av industrikapitalister ch Lenins tankar m scialism sm svjetmakt plus elektrifiering av landsbygden eller sm taylrism plus svjetmakt går en bruten linje av teknikdeterminism. Och den determinismen blir inte snyggare av att begreppen byts ut med till exempel bredband ch nätdemkrati. Thmas G tir (thmas.gur@svd.se) är ledarskribent i Svenska agbladet.