EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter /mn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn"

Transkript

1 EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter /mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN 1. Avgifterna måste leda till att bilköerna snabbt försvinner. Det förutsätter att avgiftsnivåerna löpande kan justeras efter trafikutvecklingen så att nybildade trafikprppar snabbt kan elimineras. Extremt viktigt för intrduktinsfasen ch därmed för den allmänna acceptansen. 2. Systemet måste vara så utfrmat att distributinstrafik ch kllektivtrafik pririteras framför privatbilism där vägutrymmet inte räcker åt alla. Den bästa lösningen är sannlikt att alla bilar debiteras samma avgift avsett strlek, ägare, miljöprestanda etc, att man inför maxavgifter per dygn ch frdn samt att högsta möjliga mmssats ingår i avgiften. 3. Systemet måste snabbt kunna införas (= tas i drift senast 2005, dvs ett år före nästa val). Högsta växel på alla plan (juridik, upphandling av utrustning, rganisatin m m) samtidigt är därför nödvändigt. 4. Det eknmiska överskttet från systemet måste på någt sätt stanna kvar i reginen. 5. Kntrllen över hela systemet (inkl överskttet) måste så snart sm möjligt anförtrs lkala beslutsfattare. Sannlikt är Stckhlms läns landsting den mest lämpade aktören. 6. Betalningsansvaret måste (precis sm för P-böter) läggas på bilens ägare. TÄNKBAR HANTERING STEG 1 staten styr ( ) 1. Riksdagen beslutar att genm lag införa trängsel-/framkmlighetsavgifter i Stckhlms län senast hösten 2005, alternativt m en lag sm ger regeringen rätt att införa sådana avgifter. 2. Lagen bör vara temprär, dvs den bör autmatiskt upphöra att gälla t ex Regeringen ges rätt att överlåta på någn myndighet (lämpligen länsstyrelsen i samråd med riksskatteverket ch vägverket) att besluta m systemets detaljerade utfrmning (teknik, exakt gegrafisk mfattning m m ) samt att inm vissa ramar med jämna mellanrum (t ex varje kvartal) justera avgifterna så att förändringar i trafikflödena kan pareras ch köer undvikas. 4. Överskttet från systemet örnmärks sm ett specificerat bidrag till SL genm ett särskilt avtal mellan staten ch Stckhlms läns landsting. I lagtexten villkras ett beslut från staten m att införa trängsel-/framkmlighetsavgifter till existensen av ett sådant avtal. Alternativt skrivs det direkt in i lagen att överskttet ska gå till SL. 5. Avgiften beläggs med högsta möjliga mmssats. 6. Regler för förmånsbeskattning ses över så att arbetsgivare blir skyldiga att ta upp trängsel- /framkmlighetsavgifter sm betalats för anställdas privatresr sm skattepliktig förmån. STEG II reginen tar över (2011- ) Så snart sm möjligt ersätts den temprära lagen med en ny, generell lagstiftning sm ger regeringen rätt att på begäran av kmmun/landstingskmmun införa trängsel-/framkmlighetsavgifter inm ett specificerat mråde. För att avgifter ska kunna införas krävs således att både staten ch kmmunen/landstingskmmunen är överens m utfrmningen. I regeringsbeslutet/uppgörelsen regleras vem sm beslutar m förändringar i systemet liksm vem sm styr över översktten. Mmsch andra skatteregler består.

2 BEGREPP OCH DEFINITIONER En anledning till att diskussinen m trängsel-/framkmlighetsavgifter är så stökig är att det saknas en sammanhållen begreppsapparat. Det vre bra m alla aktörer använde lika begrepp på ungefär samma sätt ch att man dessutm försökte utmönstra vissa begrepp sm riskerar att öka förvirringen. En lagstiftning på mrådet skulle givetvis reda ut frågan. Begrepp sm jag har sett: biltullar vägtullar differentierade vägtullar bilavgifter miljödifferentierade bilavgifter miljöinriktade bilavgifter differentierade miljöstyrande trängselavgifter framkmlighetsavgi fter Grvt sett kan man definiera tre principiellt lika avgiftssystem: 1. Fiskala system med givet intäktsmål (Dennispaketets biltullar, Öresundsbrn, Osls bmpeng) Utfrmningen styrs av huvudsyftet: att dra in pengar från trafikanterna för att betala investering ch ibland även drift av en viss väganläggning. Psitiva miljöeffekter genm att bilåkande i allmänhet blir dyrare. Ger fta helt snurriga effekter från trafikflödessynpunkt ch försämrar trafiksystemets effektivitet. Avgifterna är ftast differentierade efter frdnens vikt, i enstaka fall även efter tidpunkt på dygnet. Innehåller fta rabattsystem för frdn sm fta passerar. Avgiftsintäkterna undantagslöst örnmärkta till ett visst ändamål, ftast avbetalning på själva väginvesteringen eller någn anslutande satsning. Jag skulle vilja att man kallar den här typen av system BILTULLAR eller VÄGTULLAR. 2. Avgifter baserade på beräknade externa marginalkstnader Den s k KmKm-utredningen (från 1997) innehöll ett räkneexempel med den här typen av avgifter. Existerar frtfarande endast på ritbrdet. Tanken är att ta ut avgifter baserade på den s k externa marginalkstnaden, dvs den extrakstnad en ytterligare trafikrörelse rsakar övriga samhället i frm av ytterligare trängsel, vägslitage, utsläpp, bullerstörning, lycksrisker m m. Genm att sm det heter fullt ut internalisera de externa kstnaderna ska alla trafikanter ges krrekta incitament att ständigt agera på bästa sätt, samhällseknmiskt sett. Varvid hela den befintliga infrastrukturen, frdnsparken etc ska kmma att utnyttjas helt perfekt från samhällseknmisk synpunkt (förutsatt att man har beräknat värdet av alla externaliteter krrekt) genm att vägsystemets externa effekter minimeras. Avgiften differentieras kraftigt berende på enskilda frdns prestanda, vägens knditin, trafiksituatinen vid lika tillfällen, aktuell bullerstörningsbild vid vägsträckan etc, etc. Förutsätter en ganska sfistikerad teknik av den typ sm f n prövas i det s k PROGRESS-prjektet i Götebrg frdn utrustade med GPS/GSM-system med datrer sm kan differentiera avgiftsuttaget. OBS De flesta av de studier m möjligheterna med avgifter på vägtrafiken sm gjrts under senare år i vårt land bl a av SIKA ch Naturvårdsverket baseras på detta perfekta tillstånd! Observera - detta är inte några trängselavgifter utan har ett mera långtgående syfte. I strstadsmråden kmmer avgiftsnivån nästan helt att styras av trängselfaktrn. På sikt är det dck trligt att hela trafikbeskattningen kmmer att läggas m i denna riktning. Beträffande den tunga trafiken är prcessen i full gång. Schweiz har redan infört en mdern km-skatt för all tung trafik, baserad på den samhällseknmiska marginalkstnaden. Tyskland ch en rad andra länder (bl a Sverige) är på gång. I förlängningen kan man räkna med att nuvarande höga drivmedelsskatter sänks ch ersätts av km-skatter. Fram till det senaste valet förberedde Nederländerna en sådan mläggning för alla frdn, dvs även persnbilar.

3 Nrmalt brukar det anses att den här typen av avgifter ska behandlas sm icke-örnmärkta, statliga skatter precis sm nuvarande drivmedelsskatter. Ett skäl är just att lgiken talar för att staten bör flytta trafikbeskattningens tyngdpunkt från drivmedelsskatter till den från styrningssynpunkt mera träffsäkra km-skatten. (I Schweiz finns en annan beskattningstraditin ch här har km-skatten örnmärkts främst för stra järnvägsprjekt.) Observera: Om övergången från drivmedelsskatter till km-skatter slår igenm i Sverige kmmer staten indirekt att införa en trängselbeskattning utanför reginens kntrll ch där intäkterna direkt går till statskassan! Tyvärr finns det ingen riktigt bra beteckning på denna internalisering av externakstnader - avgiftsmdell. Ibland används begreppet rad pricing, men i engelsk vkabulär (eller i nrdisk översättning till t ex vegprising ) har det en vidare innebörd. Jag föreslår att man använder begreppet ALLMÄN KM-SKATT eftersm den grundläggande idén är att beskattningen ska baseras på körsträckan ch mfattas både tunga ch lätta frdn blir km-skatten allmän.. 3. Trängsel-/framkmlighetsavgifter Syftar i princip enbart till att eliminera trängselprblemen (men uppnår samtidigt de flesta av de syften system enligt pkt 2 vill uppnå). Har tillämpats fullt ut endast i Singapre. I februari 2003 införs i kärnan av Lndn ett ganska fyrkantigt avgiftssystem sm i juridisk mening kallas cngestin charging. Lndnmdellen lär dck inte avskaffa stadens bilköer, snarare kmmer köerna att flyttas runt eftersm systemet bara mfattar en mindre del av stan. Tekniskt är Singapresystemet egentligen enbart en stadsvariant av reguljära, helautmatiska avgiftssystem sm finns vid t ex Öresundsbrn. Lndn tänker basera sitt system på videregistrering av nummerskyltar (en av flera dubiösa saker med denna satsning). I Singapre är avgiften differentierad för lika frdn i 7-8 kategrier, dck inte alls efter miljöprestanda. Mtivet för differentieringen är klart eftersm trängseleffekten påverkas ganska lite av t ex hur tungt ett frdn är. Differentieringen innebär samtidigt att det helautmatiska systemet träffsäkert måste kunna skilja mellan lika frdnstyper. I ett trängselavgiftssystem skulle man kunna differentiera avgiften berende på t ex miljöprestanda eller vikt. Frågan är dck hur str den reella vinsten är av en mer eller mindre långt driven differentiering den dminerande variabeln måste likväl vara trängselsituatinen. Likaså kan man ifrågasätta det meningsfulla från styrsynpunkt att överhuvudtaget lägga avgift på yrkestrafik. För en str del av denna, t ex transprter av tyngre varr, är priskänsligheten sannlikt nära nll, dvs trafiken påverkas inte av avgiften, sm därför enbart kmmer att fungera sm en extra skatt sm kmmer att belasta näringslivet utan några vinster för samhället i strt. I princip kunde man utesluta yrkestrafik (ch kllektivtrafik) ur systemet. Fast då skulle man få en annan srts differentiering sm kan vara svår att hantera. Det mesta talar därför för att ha en flat, enhetlig avgift för alla bilar, avsett vikt, strlek, miljöprestanda etc. Med bara en tariff minskas risken för feldebitering till ett minimum. Den differentiering man planerar i Lndn är att ge 90 prcents rabatt till frdn vars ägare br inm avgiftsmrådet, givetvis ett rent plitiskt grepp för att öka acceptansen. I Singapre (sm såvitt jag förstår inte har någt sm liknar kmmuner) betraktas intäkterna sm reguljära, statliga skatter ch går rakt in i den statliga budgeten. I Lndn kmmer pengarna att kntrlleras av (den eljest eknmiskt mycket vingklippte) brgmästaren. Enligt den brittiska lagstiftningen måste dck pengarna under en första tiårsperid satsas på kllektivtrafik. Därefter får de lkala myndigheterna använda dem fritt. Det finns starka argument för att intäkterna från ett system med trängsel-/framkmlighetsavgifter på detta sätt stannar inm den regin där avgifterna tas ut. Avgiften syftar ju inte till att öka skatteuttaget utan är ett styrmedel. Med ett avgiftssystem i Stckhlmsmrådet kmmer säkert minst 99 prcent av avgiftssumman att betalas reginens bilister. Ju smartare systemet är utfrmat, dest lägre blir intäkterna. Å andra sidan lär trängsel i trafiken vara ett permanent fenmen i strstäderna, dvs trängselavgifter kmmer sannlikt att i praktiken kunna fungera sm en minst lika stabil intäktskälla sm inkmstskatten eller mervärdesskatten.

4 Begreppet TRÄNGSELAVGIFTER är numera väletablerat ch återfinns ju t ex i regeringens tilläggsdirektiv till Stckhlmsberedningen. Ett möjligen ännu bättre namn skulle vara FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER sm beskriver vad man sm bilist betalar för. Prefixet miljöstyrande bör utmönstras alla avgifter kan sägas vara miljöstyrande. Risken är att det snarare utnyttjas för att dölja svagheten hs lösningar sm inte är nämnvärt miljöstyrande. TEKNIK Traditinell vägtullsteknik För trängsel-/framkmlighetsavgifter enligt mdell 3 van kan man använda i princip samma teknik sm för traditinella biltullar, dvs avgiften debiteras autmatiskt vid ett antal punkter i vägsystemet. För att kunna beivra smitare men ckså för att hantera tvister m felaktigheter vid debiteringen krävs att frdnens registreringsskyltar videftgraferas. Denna lösning har företaget Cmbitech Traffic Systems med huvudkntr i Jönköping flera gånger sagt sig kunna leverera på månader. Det finns flera knkurrerande leverantörer på andra håll i världen. GPS/GSM-system För kntinuerlig debitering enligt mdell 2 van krävs den typ av lösning sm just nu prövas i full skala inm PROGRESS-prjektet i Götebrg. Med hjälp av GPS-systemet får bilens datr reda på var den befinner sig ch via GSM-nätet infrmeras datrn löpande m vad det kstar att köra på det aktuella vägavsnittet för den aktuella bilen vid det aktuella tillfället. Betalningen kan (såvitt jag förstår) ske på samma sätt i bägge systemen, dvs antingen debiteras man löpande genm att pengar dras från ett cashcard sm finns i bilen eller betalar man i efterhand mt faktura. I det första fallet är det sannlikt inte nödvändigt att elektrniskt lagra infrmatin m hur en bil har kört, under förutsättning att trafikanten accepterar en liten risk för att tekniken går i spinn ch snabbt tömmer krtet. Vid fakturabetalning är det tvärtm angeläget att infrmatin m körningen lagras, helst både centralt ch i bilen så att man kan lösa eventuella tvister. Företag är säkert angelägna m att få full infrmatin m hur deras frdn har nyttjats. JURIDIK Enligt nuvarande lagstiftning är det tillåtet att ta ut vägtull för att betala en ny väg. Väglagen 29 säger: Regeringen kan bestämma att avgift får tas ut för begagnande av väg. Ordet avgift är centralt. I regeringsfrmens mening är avgift någt man betalar för att erhålla en tjänst från samhället, t ex sphämtning, sjukvård, daghem eller rätten att köra på en ny väg sm ska betalas av trafikanterna. Det sm van kallas vägtullar eller biltullar är således att betrakta sm en avgift ch någt sm regeringen redan idag kan besluta m att införa (detta är skälet till att man har spekulerat m att försöka rdna finansieringen av Förbifart Stckhlm med hjälp av vägtull, vid sidan av den rdinarie infrastrukturplaneringen). En avgift sm syftar till att styra bilistens beteende är däremt i juridisk mening att betrakta sm en skatt. Enligt 8 kap 3 regeringsfrmen ska föreskrifter m bl a skatter meddelas genm lag. Enligt 8 kap 11 RF kan riksdagen delegera till regeringen att reglera trafiken med föreskrifter, men ska man ta ut någt sm definieras sm skatt måste riksdagen kpplas in. Utredningen m miljöstyrande 1998:169 knstaterade för sin del: Det får således knstateras att möjligheterna till delegatin enligt 8 kap 11 regeringsfrmen inte är någn framkmlig väg för att ge kmmunerna inflytande över de miljöstyrande na. I den enkät SNF gjrde med riksdagspartierna 2002 säger dck samtliga partier Ja till tanken att göra det möjligt för kmmuner ch landsting att införa trängselavgifter. (m svarade Avstår ch fp ville i efterhand ändra sitt svar till någt sm mest liknade Gd dag yxskaft). Den lagtekniska vägen dit förefaller dck kräva en grundlagsändring sm dels inte kan träda i kraft förrän efter nästa riksdagsval, dels, enligt knstitutinell traditin, i praktiken kräver att scialdemkrater ch mderater är ense m ändringen.

5 Denna väg är mycket säker ch den enda säkert fungerande lösningen är förmdligen att införa avgifterna genm en direkt lag, beslutad i riksdagen. I ett sådant beslut måste man finna en mekanism sm gör det möjligt att smidigt justera tarifferna, dvs utan att behöva kppla in riksdagen. Ett andrahandsalternativ inm nuvarande regeringsfrm kan eventuellt vara är att på någt sätt ge regeringen möjlighet att ge klartecken enligt någn prcedur sm inte strider mt regeringsfrmen. Juridiken är således ett frmidabelt prblem när det gäller att nå dit vi vill ett system sm helt kntrlleras av kmmunerna eller landstinget. VAD GÖR MAN MED PENGARNA DÅ? Hur översktten från trängselavgifterna används är egentligen en rent plitisk fråga ch har mycket liten effekt på hur väl systemet fungerar när det gäller att lösa trängselprblemen. I agitatinen mt avgifterna spelar de påstådda fördelningseffekterna str rll. Man säger att låginkmsttagare inte skulle ha råd att köra bil etc. Trängselavgifter ger definitivt fördelningseffekter (mindre ju lägre avgiftssumman är), men de är sannlikt inte särskilt stra, i varje fall inte på makrnivån. Trts att många uttalar sig tvärsäkert så är dck detta mråde rätt dåligt utrett ch den sm uttalar sig tvärsäkert är definitivt initierad. Lasse Fridström vid Transprtøknmisk Institutt i Osl gjrde för några år sedan en studie åt landstingets reginplane- ch trafikkntr ( Vinnare ch förlrare i lika typer av vägavgiftssystem: mdellberäkningar för Osl ). Hans slutsats (på lite knstig nrsk svenska) var: Om man vågar generalisera dessa utredningsresultat för Osl, så får man säga att ng inte innebär någn särskilt starkt reducerad mbilitet inm låginkmstfamiljerna, utan att det är snarare höginkmsthushållen sm skulle tvingas (eller välja) ändra sitt resebeteende, därför att dessa i mycket högre utsträckning använder bil i rusningstiden ch därför i större mån skulle drabbas av samhällseknmiskt ptimaliserade. Om man istället beaktar de resenärer sm inte ändrar sitt beteende, så vill utgifterna till så att säga väga tyngre, i relatin till hushållsbudgeten, inm låginkmstgrupperna. först ch främst av detta skäl vill inkmstfördelningen, efter betalning av vägavgift, ändra sig i mindre gynnsam riktning. men denna försämring i fördelningen kan i princip mvändas till en förbättring, m man har vilja ch möjlighet att använda hela eller delar av avgiftsinkmsten till skattesänkningar med prgressiv prfil. Ser man pragmatiskt på det hela så är min bedömning att en smidig kppling sm sannlikt har hög acceptans hs allmänheten är att utnyttja överskttet från trängselavgifterna till att täcka en gd del av det permanenta underskttet inm SL sm idag täcks med landstingsskatten. Här kmmer det sannlikt att finnas ett evigt behv av tillsktt utifrån ch det finns liten risk att de nya pengarna förrycker planeringen eller den plitiska pririteringen i största allmänhet. Om man t ex örnmärker pengarna för investeringar i kllektivtrafik ch/eller vägnätet finns det en risk att de permanenta översktten från trängselavgifterna leder till mtiverade överinvesteringar samtidigt sm det är svårt att finansiera underhåll ch drift av SL. Ett andrahandsalternativ för att öka acceptansen ch intresset för trängselavgifter bland reginens plitiker ch medbrgare skulle kunna vara att fördela en andel av överskttet, 30, 40 eller 50 prcent till länets kmmuner i förhållande till antalet invånare.

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Globaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna

Globaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna Glbaliseringens eliter ersätter de gamla stötarna 1 av Nils Karlsn :: > I alla samhällen finns eliter. Oh preis sm samhället förändras, byter de kså skepnad. Frdismens h välfärdsstatens eliter är nu på

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Roller och funktioner

Roller och funktioner Central signering Hur fungerar lösningen tekniskt ch juridiskt Stefan Santessn, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.cm Per Furberg, Setterwalls Per.Furberg@Setterwalls.se Rller ch funktiner Signeringsfunktin

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår Sida 1/13 Eknmiska rutiner inm Göta studentkår Fastställd: 2012-06-20 Reviderad: exp@gta.gu.se 411 34 Götebrg www.gta.gu.se Sida 2/13 Innehåll Grundläggande infrmatin... 3 Handbkens syfte... 3 Styrdkument...

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet Genmförd på uppdrag av revisrerna Januari 2010 Jönköpings kmmun Granskning av kstnadseffektiviteten inm kmmunikatins- ch marknadsföringsmrådet Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund...

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning Elektrnisk förvaltning sm idé, praktik ch Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning IT ch management, åk 1 Agenda Inresetillstånd Verksamt Min pensin Kmmuner Karin Axelssn & Anders Perssn IEI/LiU

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

Accidental Damage Protection och Accidental Damage with Theft Protection

Accidental Damage Protection och Accidental Damage with Theft Protection Accidental Damage Prtectin ch Accidental Damage with Theft Prtectin Försäkringsvillkr Översikt Detta dkument innehåller infrmatin m två lika försäkringar: Accidental Damage Prtectin ch Accidental Damage

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data Tjänsteutlåtande Oöstei 4 ( Kmmunstyrelsens kntr Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0178 Rekmmendatin att publicera datamängder sm öppna data Beslutsförslag Kmmunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

2011-06-20 0.2 Linda Boson Uppdateringar baserat på Intervju med Jan A Svensson

2011-06-20 0.2 Linda Boson Uppdateringar baserat på Intervju med Jan A Svensson Dkumenthistrik Datum Versin Namn Kmmentar 2011-06-16 0.1 Linda Bsn Dkumentet skapas 2011-06-20 0.2 Linda Bsn Uppdateringar baserat på Intervju med Jan A Svenssn 2011-06-21 0.3 Linda Bsn Uppdateringar baserat

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer