EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter /mn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn"

Transkript

1 EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter /mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN 1. Avgifterna måste leda till att bilköerna snabbt försvinner. Det förutsätter att avgiftsnivåerna löpande kan justeras efter trafikutvecklingen så att nybildade trafikprppar snabbt kan elimineras. Extremt viktigt för intrduktinsfasen ch därmed för den allmänna acceptansen. 2. Systemet måste vara så utfrmat att distributinstrafik ch kllektivtrafik pririteras framför privatbilism där vägutrymmet inte räcker åt alla. Den bästa lösningen är sannlikt att alla bilar debiteras samma avgift avsett strlek, ägare, miljöprestanda etc, att man inför maxavgifter per dygn ch frdn samt att högsta möjliga mmssats ingår i avgiften. 3. Systemet måste snabbt kunna införas (= tas i drift senast 2005, dvs ett år före nästa val). Högsta växel på alla plan (juridik, upphandling av utrustning, rganisatin m m) samtidigt är därför nödvändigt. 4. Det eknmiska överskttet från systemet måste på någt sätt stanna kvar i reginen. 5. Kntrllen över hela systemet (inkl överskttet) måste så snart sm möjligt anförtrs lkala beslutsfattare. Sannlikt är Stckhlms läns landsting den mest lämpade aktören. 6. Betalningsansvaret måste (precis sm för P-böter) läggas på bilens ägare. TÄNKBAR HANTERING STEG 1 staten styr ( ) 1. Riksdagen beslutar att genm lag införa trängsel-/framkmlighetsavgifter i Stckhlms län senast hösten 2005, alternativt m en lag sm ger regeringen rätt att införa sådana avgifter. 2. Lagen bör vara temprär, dvs den bör autmatiskt upphöra att gälla t ex Regeringen ges rätt att överlåta på någn myndighet (lämpligen länsstyrelsen i samråd med riksskatteverket ch vägverket) att besluta m systemets detaljerade utfrmning (teknik, exakt gegrafisk mfattning m m ) samt att inm vissa ramar med jämna mellanrum (t ex varje kvartal) justera avgifterna så att förändringar i trafikflödena kan pareras ch köer undvikas. 4. Överskttet från systemet örnmärks sm ett specificerat bidrag till SL genm ett särskilt avtal mellan staten ch Stckhlms läns landsting. I lagtexten villkras ett beslut från staten m att införa trängsel-/framkmlighetsavgifter till existensen av ett sådant avtal. Alternativt skrivs det direkt in i lagen att överskttet ska gå till SL. 5. Avgiften beläggs med högsta möjliga mmssats. 6. Regler för förmånsbeskattning ses över så att arbetsgivare blir skyldiga att ta upp trängsel- /framkmlighetsavgifter sm betalats för anställdas privatresr sm skattepliktig förmån. STEG II reginen tar över (2011- ) Så snart sm möjligt ersätts den temprära lagen med en ny, generell lagstiftning sm ger regeringen rätt att på begäran av kmmun/landstingskmmun införa trängsel-/framkmlighetsavgifter inm ett specificerat mråde. För att avgifter ska kunna införas krävs således att både staten ch kmmunen/landstingskmmunen är överens m utfrmningen. I regeringsbeslutet/uppgörelsen regleras vem sm beslutar m förändringar i systemet liksm vem sm styr över översktten. Mmsch andra skatteregler består.

2 BEGREPP OCH DEFINITIONER En anledning till att diskussinen m trängsel-/framkmlighetsavgifter är så stökig är att det saknas en sammanhållen begreppsapparat. Det vre bra m alla aktörer använde lika begrepp på ungefär samma sätt ch att man dessutm försökte utmönstra vissa begrepp sm riskerar att öka förvirringen. En lagstiftning på mrådet skulle givetvis reda ut frågan. Begrepp sm jag har sett: biltullar vägtullar differentierade vägtullar bilavgifter miljödifferentierade bilavgifter miljöinriktade bilavgifter differentierade miljöstyrande trängselavgifter framkmlighetsavgi fter Grvt sett kan man definiera tre principiellt lika avgiftssystem: 1. Fiskala system med givet intäktsmål (Dennispaketets biltullar, Öresundsbrn, Osls bmpeng) Utfrmningen styrs av huvudsyftet: att dra in pengar från trafikanterna för att betala investering ch ibland även drift av en viss väganläggning. Psitiva miljöeffekter genm att bilåkande i allmänhet blir dyrare. Ger fta helt snurriga effekter från trafikflödessynpunkt ch försämrar trafiksystemets effektivitet. Avgifterna är ftast differentierade efter frdnens vikt, i enstaka fall även efter tidpunkt på dygnet. Innehåller fta rabattsystem för frdn sm fta passerar. Avgiftsintäkterna undantagslöst örnmärkta till ett visst ändamål, ftast avbetalning på själva väginvesteringen eller någn anslutande satsning. Jag skulle vilja att man kallar den här typen av system BILTULLAR eller VÄGTULLAR. 2. Avgifter baserade på beräknade externa marginalkstnader Den s k KmKm-utredningen (från 1997) innehöll ett räkneexempel med den här typen av avgifter. Existerar frtfarande endast på ritbrdet. Tanken är att ta ut avgifter baserade på den s k externa marginalkstnaden, dvs den extrakstnad en ytterligare trafikrörelse rsakar övriga samhället i frm av ytterligare trängsel, vägslitage, utsläpp, bullerstörning, lycksrisker m m. Genm att sm det heter fullt ut internalisera de externa kstnaderna ska alla trafikanter ges krrekta incitament att ständigt agera på bästa sätt, samhällseknmiskt sett. Varvid hela den befintliga infrastrukturen, frdnsparken etc ska kmma att utnyttjas helt perfekt från samhällseknmisk synpunkt (förutsatt att man har beräknat värdet av alla externaliteter krrekt) genm att vägsystemets externa effekter minimeras. Avgiften differentieras kraftigt berende på enskilda frdns prestanda, vägens knditin, trafiksituatinen vid lika tillfällen, aktuell bullerstörningsbild vid vägsträckan etc, etc. Förutsätter en ganska sfistikerad teknik av den typ sm f n prövas i det s k PROGRESS-prjektet i Götebrg frdn utrustade med GPS/GSM-system med datrer sm kan differentiera avgiftsuttaget. OBS De flesta av de studier m möjligheterna med avgifter på vägtrafiken sm gjrts under senare år i vårt land bl a av SIKA ch Naturvårdsverket baseras på detta perfekta tillstånd! Observera - detta är inte några trängselavgifter utan har ett mera långtgående syfte. I strstadsmråden kmmer avgiftsnivån nästan helt att styras av trängselfaktrn. På sikt är det dck trligt att hela trafikbeskattningen kmmer att läggas m i denna riktning. Beträffande den tunga trafiken är prcessen i full gång. Schweiz har redan infört en mdern km-skatt för all tung trafik, baserad på den samhällseknmiska marginalkstnaden. Tyskland ch en rad andra länder (bl a Sverige) är på gång. I förlängningen kan man räkna med att nuvarande höga drivmedelsskatter sänks ch ersätts av km-skatter. Fram till det senaste valet förberedde Nederländerna en sådan mläggning för alla frdn, dvs även persnbilar.

3 Nrmalt brukar det anses att den här typen av avgifter ska behandlas sm icke-örnmärkta, statliga skatter precis sm nuvarande drivmedelsskatter. Ett skäl är just att lgiken talar för att staten bör flytta trafikbeskattningens tyngdpunkt från drivmedelsskatter till den från styrningssynpunkt mera träffsäkra km-skatten. (I Schweiz finns en annan beskattningstraditin ch här har km-skatten örnmärkts främst för stra järnvägsprjekt.) Observera: Om övergången från drivmedelsskatter till km-skatter slår igenm i Sverige kmmer staten indirekt att införa en trängselbeskattning utanför reginens kntrll ch där intäkterna direkt går till statskassan! Tyvärr finns det ingen riktigt bra beteckning på denna internalisering av externakstnader - avgiftsmdell. Ibland används begreppet rad pricing, men i engelsk vkabulär (eller i nrdisk översättning till t ex vegprising ) har det en vidare innebörd. Jag föreslår att man använder begreppet ALLMÄN KM-SKATT eftersm den grundläggande idén är att beskattningen ska baseras på körsträckan ch mfattas både tunga ch lätta frdn blir km-skatten allmän.. 3. Trängsel-/framkmlighetsavgifter Syftar i princip enbart till att eliminera trängselprblemen (men uppnår samtidigt de flesta av de syften system enligt pkt 2 vill uppnå). Har tillämpats fullt ut endast i Singapre. I februari 2003 införs i kärnan av Lndn ett ganska fyrkantigt avgiftssystem sm i juridisk mening kallas cngestin charging. Lndnmdellen lär dck inte avskaffa stadens bilköer, snarare kmmer köerna att flyttas runt eftersm systemet bara mfattar en mindre del av stan. Tekniskt är Singapresystemet egentligen enbart en stadsvariant av reguljära, helautmatiska avgiftssystem sm finns vid t ex Öresundsbrn. Lndn tänker basera sitt system på videregistrering av nummerskyltar (en av flera dubiösa saker med denna satsning). I Singapre är avgiften differentierad för lika frdn i 7-8 kategrier, dck inte alls efter miljöprestanda. Mtivet för differentieringen är klart eftersm trängseleffekten påverkas ganska lite av t ex hur tungt ett frdn är. Differentieringen innebär samtidigt att det helautmatiska systemet träffsäkert måste kunna skilja mellan lika frdnstyper. I ett trängselavgiftssystem skulle man kunna differentiera avgiften berende på t ex miljöprestanda eller vikt. Frågan är dck hur str den reella vinsten är av en mer eller mindre långt driven differentiering den dminerande variabeln måste likväl vara trängselsituatinen. Likaså kan man ifrågasätta det meningsfulla från styrsynpunkt att överhuvudtaget lägga avgift på yrkestrafik. För en str del av denna, t ex transprter av tyngre varr, är priskänsligheten sannlikt nära nll, dvs trafiken påverkas inte av avgiften, sm därför enbart kmmer att fungera sm en extra skatt sm kmmer att belasta näringslivet utan några vinster för samhället i strt. I princip kunde man utesluta yrkestrafik (ch kllektivtrafik) ur systemet. Fast då skulle man få en annan srts differentiering sm kan vara svår att hantera. Det mesta talar därför för att ha en flat, enhetlig avgift för alla bilar, avsett vikt, strlek, miljöprestanda etc. Med bara en tariff minskas risken för feldebitering till ett minimum. Den differentiering man planerar i Lndn är att ge 90 prcents rabatt till frdn vars ägare br inm avgiftsmrådet, givetvis ett rent plitiskt grepp för att öka acceptansen. I Singapre (sm såvitt jag förstår inte har någt sm liknar kmmuner) betraktas intäkterna sm reguljära, statliga skatter ch går rakt in i den statliga budgeten. I Lndn kmmer pengarna att kntrlleras av (den eljest eknmiskt mycket vingklippte) brgmästaren. Enligt den brittiska lagstiftningen måste dck pengarna under en första tiårsperid satsas på kllektivtrafik. Därefter får de lkala myndigheterna använda dem fritt. Det finns starka argument för att intäkterna från ett system med trängsel-/framkmlighetsavgifter på detta sätt stannar inm den regin där avgifterna tas ut. Avgiften syftar ju inte till att öka skatteuttaget utan är ett styrmedel. Med ett avgiftssystem i Stckhlmsmrådet kmmer säkert minst 99 prcent av avgiftssumman att betalas reginens bilister. Ju smartare systemet är utfrmat, dest lägre blir intäkterna. Å andra sidan lär trängsel i trafiken vara ett permanent fenmen i strstäderna, dvs trängselavgifter kmmer sannlikt att i praktiken kunna fungera sm en minst lika stabil intäktskälla sm inkmstskatten eller mervärdesskatten.

4 Begreppet TRÄNGSELAVGIFTER är numera väletablerat ch återfinns ju t ex i regeringens tilläggsdirektiv till Stckhlmsberedningen. Ett möjligen ännu bättre namn skulle vara FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER sm beskriver vad man sm bilist betalar för. Prefixet miljöstyrande bör utmönstras alla avgifter kan sägas vara miljöstyrande. Risken är att det snarare utnyttjas för att dölja svagheten hs lösningar sm inte är nämnvärt miljöstyrande. TEKNIK Traditinell vägtullsteknik För trängsel-/framkmlighetsavgifter enligt mdell 3 van kan man använda i princip samma teknik sm för traditinella biltullar, dvs avgiften debiteras autmatiskt vid ett antal punkter i vägsystemet. För att kunna beivra smitare men ckså för att hantera tvister m felaktigheter vid debiteringen krävs att frdnens registreringsskyltar videftgraferas. Denna lösning har företaget Cmbitech Traffic Systems med huvudkntr i Jönköping flera gånger sagt sig kunna leverera på månader. Det finns flera knkurrerande leverantörer på andra håll i världen. GPS/GSM-system För kntinuerlig debitering enligt mdell 2 van krävs den typ av lösning sm just nu prövas i full skala inm PROGRESS-prjektet i Götebrg. Med hjälp av GPS-systemet får bilens datr reda på var den befinner sig ch via GSM-nätet infrmeras datrn löpande m vad det kstar att köra på det aktuella vägavsnittet för den aktuella bilen vid det aktuella tillfället. Betalningen kan (såvitt jag förstår) ske på samma sätt i bägge systemen, dvs antingen debiteras man löpande genm att pengar dras från ett cashcard sm finns i bilen eller betalar man i efterhand mt faktura. I det första fallet är det sannlikt inte nödvändigt att elektrniskt lagra infrmatin m hur en bil har kört, under förutsättning att trafikanten accepterar en liten risk för att tekniken går i spinn ch snabbt tömmer krtet. Vid fakturabetalning är det tvärtm angeläget att infrmatin m körningen lagras, helst både centralt ch i bilen så att man kan lösa eventuella tvister. Företag är säkert angelägna m att få full infrmatin m hur deras frdn har nyttjats. JURIDIK Enligt nuvarande lagstiftning är det tillåtet att ta ut vägtull för att betala en ny väg. Väglagen 29 säger: Regeringen kan bestämma att avgift får tas ut för begagnande av väg. Ordet avgift är centralt. I regeringsfrmens mening är avgift någt man betalar för att erhålla en tjänst från samhället, t ex sphämtning, sjukvård, daghem eller rätten att köra på en ny väg sm ska betalas av trafikanterna. Det sm van kallas vägtullar eller biltullar är således att betrakta sm en avgift ch någt sm regeringen redan idag kan besluta m att införa (detta är skälet till att man har spekulerat m att försöka rdna finansieringen av Förbifart Stckhlm med hjälp av vägtull, vid sidan av den rdinarie infrastrukturplaneringen). En avgift sm syftar till att styra bilistens beteende är däremt i juridisk mening att betrakta sm en skatt. Enligt 8 kap 3 regeringsfrmen ska föreskrifter m bl a skatter meddelas genm lag. Enligt 8 kap 11 RF kan riksdagen delegera till regeringen att reglera trafiken med föreskrifter, men ska man ta ut någt sm definieras sm skatt måste riksdagen kpplas in. Utredningen m miljöstyrande 1998:169 knstaterade för sin del: Det får således knstateras att möjligheterna till delegatin enligt 8 kap 11 regeringsfrmen inte är någn framkmlig väg för att ge kmmunerna inflytande över de miljöstyrande na. I den enkät SNF gjrde med riksdagspartierna 2002 säger dck samtliga partier Ja till tanken att göra det möjligt för kmmuner ch landsting att införa trängselavgifter. (m svarade Avstår ch fp ville i efterhand ändra sitt svar till någt sm mest liknade Gd dag yxskaft). Den lagtekniska vägen dit förefaller dck kräva en grundlagsändring sm dels inte kan träda i kraft förrän efter nästa riksdagsval, dels, enligt knstitutinell traditin, i praktiken kräver att scialdemkrater ch mderater är ense m ändringen.

5 Denna väg är mycket säker ch den enda säkert fungerande lösningen är förmdligen att införa avgifterna genm en direkt lag, beslutad i riksdagen. I ett sådant beslut måste man finna en mekanism sm gör det möjligt att smidigt justera tarifferna, dvs utan att behöva kppla in riksdagen. Ett andrahandsalternativ inm nuvarande regeringsfrm kan eventuellt vara är att på någt sätt ge regeringen möjlighet att ge klartecken enligt någn prcedur sm inte strider mt regeringsfrmen. Juridiken är således ett frmidabelt prblem när det gäller att nå dit vi vill ett system sm helt kntrlleras av kmmunerna eller landstinget. VAD GÖR MAN MED PENGARNA DÅ? Hur översktten från trängselavgifterna används är egentligen en rent plitisk fråga ch har mycket liten effekt på hur väl systemet fungerar när det gäller att lösa trängselprblemen. I agitatinen mt avgifterna spelar de påstådda fördelningseffekterna str rll. Man säger att låginkmsttagare inte skulle ha råd att köra bil etc. Trängselavgifter ger definitivt fördelningseffekter (mindre ju lägre avgiftssumman är), men de är sannlikt inte särskilt stra, i varje fall inte på makrnivån. Trts att många uttalar sig tvärsäkert så är dck detta mråde rätt dåligt utrett ch den sm uttalar sig tvärsäkert är definitivt initierad. Lasse Fridström vid Transprtøknmisk Institutt i Osl gjrde för några år sedan en studie åt landstingets reginplane- ch trafikkntr ( Vinnare ch förlrare i lika typer av vägavgiftssystem: mdellberäkningar för Osl ). Hans slutsats (på lite knstig nrsk svenska) var: Om man vågar generalisera dessa utredningsresultat för Osl, så får man säga att ng inte innebär någn särskilt starkt reducerad mbilitet inm låginkmstfamiljerna, utan att det är snarare höginkmsthushållen sm skulle tvingas (eller välja) ändra sitt resebeteende, därför att dessa i mycket högre utsträckning använder bil i rusningstiden ch därför i större mån skulle drabbas av samhällseknmiskt ptimaliserade. Om man istället beaktar de resenärer sm inte ändrar sitt beteende, så vill utgifterna till så att säga väga tyngre, i relatin till hushållsbudgeten, inm låginkmstgrupperna. först ch främst av detta skäl vill inkmstfördelningen, efter betalning av vägavgift, ändra sig i mindre gynnsam riktning. men denna försämring i fördelningen kan i princip mvändas till en förbättring, m man har vilja ch möjlighet att använda hela eller delar av avgiftsinkmsten till skattesänkningar med prgressiv prfil. Ser man pragmatiskt på det hela så är min bedömning att en smidig kppling sm sannlikt har hög acceptans hs allmänheten är att utnyttja överskttet från trängselavgifterna till att täcka en gd del av det permanenta underskttet inm SL sm idag täcks med landstingsskatten. Här kmmer det sannlikt att finnas ett evigt behv av tillsktt utifrån ch det finns liten risk att de nya pengarna förrycker planeringen eller den plitiska pririteringen i största allmänhet. Om man t ex örnmärker pengarna för investeringar i kllektivtrafik ch/eller vägnätet finns det en risk att de permanenta översktten från trängselavgifterna leder till mtiverade överinvesteringar samtidigt sm det är svårt att finansiera underhåll ch drift av SL. Ett andrahandsalternativ för att öka acceptansen ch intresset för trängselavgifter bland reginens plitiker ch medbrgare skulle kunna vara att fördela en andel av överskttet, 30, 40 eller 50 prcent till länets kmmuner i förhållande till antalet invånare.

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Plicy för vägvisningsskyltar ch tillfälliga skyltar inm Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Antagen i tekniska nämnden 2014-01-22 POSTADRESS Lidingö stad Tekniska förvaltningen 181 82 Lidingö BESÖKSADRESS Stckhlmsvägen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

POSTEN SOM DIVERSEHANDEL

POSTEN SOM DIVERSEHANDEL POSTEN SOM DIVERSEHANDEL PER BILL Efter en genmgång av Pstens verksamhet visar det sig att 20 prcent strider mt Riksdagens beslut m vad Psten får ch inte får göra. ungliga Pstverket har blagiserats, knkurrensutsatts

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014 Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014 Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 T A X A för Härjedalens kmmuns allmänna vatten- ch avlppsanläggning. Huvudman för den allmänna vatten- ch avlppsanläggningen

Läs mer

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014 Lösningsförslag/lösningskmmentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- rdinarie tenta våren 2014 Fråga 1 15p a Av uppgiften framgår att strandskydd föreligger i mrådet. Av MB 7:15 1p framgår bland annat att

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

ANBUDSFÖRFRÅGAN. Ni inbjuds inkomma med anbud på webb-tv lösning för sändning av kommunfullmäktige. Datum 2011-10-28

ANBUDSFÖRFRÅGAN. Ni inbjuds inkomma med anbud på webb-tv lösning för sändning av kommunfullmäktige. Datum 2011-10-28 ANBUDSFÖRFRÅGAN Ni inbjuds inkmma med anbud på webb-tv lösning för sändning av kmmunfullmäktige Köpare Ängelhlms kmmun, rg.nr 212000-0977 Sista anbudsdag 2010-11-16 Anbudet ska vara giltigt till 2012-01-31

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer