KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

Transkript

1 SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav på kvalitet än tidigare. Dessutm har nya kryphålför att kmma undan skatten öppnats. Det sm för några år sedan var rena spekulatiner m hurinternetskulle kunna användas är idag en realitet. princip allt kan köpas ch I säljas med hjälp av Internet. De möjligheter till spridning av prduktinsresurser sm nu skapas är en annan faktr: Företag kmmer att kunna utnyttja skillnader mellan lika länders lagstiftning ch skattesystem. All verksamhet bygger i dag till str del på infrmatinsbehandling ch administratin ch den kan utföras var sm helst så länge flk kan kmmunicera. IKEA behöver i princip bara ha den persnal sm behövs i butiken anställd i Sverige. Sannlikt kmmer utvecklings- ch marknadsföringsavdelningar finnas kvar nära marknaderna. De andra kan arbeta var sm helst i världen där t ex skatterna är lägre men kan frtfarande medelbart ha infrmatin m vad sm finns på lagerhyllrna, i kassaap- MAGNUS N!LSSON är PR-krtSuit ch frilansskribent. paraterna s v i butiken vid Kungens Kurva. Detta är en viktig förändring men denna artikel skall beröra handel ch inte arbetsmarknad. Självklart kmmer utvecklingen att gå snabbast när det gäller sådana prdukter sm kan överföras på nätet: datrprgram, bild ch ljud, alla tänkbara intellektuella gänster ch m sådant sm inte kan eller behöver flyttas. Vi talar alltså m försäkringar, fastigheter, värdepapper, banktjänster, rådgivning, resr, böcker ch tidningar. D irekt till datrn Redan i dag går det bra att köpa tåg, bi- ch teaterbiljetter på internet. Bkning ch bekräftelse sker över nätet ch sedan hämtar man biljetten hs ATG-mbudet (tbakisten) ch betalar där. Men teknik är under utveckling sm medger att man far biljetten direkt hem till datrn. Köparen har ett smart-card d v s sm ett kreditkrt sm laddas med en digital kd. Krtet kan sedan "dras" på bin eller teatern ungefår sm på tunnelbanan. Krt ch "krtstatin" d v s den lilla låda sm är kpplad till datrn ch sm prgrammerar krtet kmmer säkert att ksta mindre än 500 krnr. Vi far ckså helt nya förutsättningar för marknadsföring i ch med att direktmarknadsföring ch annnsering riktade till speciella målgrupper blir radikalt billigare. Fysiska prdukter kmmer naturligtvis aldrig att kunna överföras digitalt, men för både rutinmässiga ch mycket specialiserade inköp krnmer nätet att spela en betydande rll. Redan i dag kan man handla mat från internetbutiker ch lagra sina inköp i en databas d v s veckans strhandling kan bestå av en rutinmässigt vald "varukrg" sm bekräftas med en klickning på musen. Rutinhandlingen tar några sekunder ch maten frslas hem. Efterhand knuner datrn att känna till dina vanr. Du far extrapriserbjudanden för öl, chips ch cigaretter men aldrig för mrötter eller löparskr. Eller tvärt m. För.., i' s:.,

2 detaljhandeln krnmer detta att innebära en str utmaning när det gäller marknadsföring ch kvalitet. För det frsta krnmer varumärken att bli ännu viktigare än i dag. När vi inte kan se ch känna på prdukten vid köp blir varumärket helt avgörande fr valet. Vidare blir kraven på kvalitet betydligt högre. Den trötta salladen, bleka fisken ch de lätt stötta tmaterna sm i dag ligger i detaljhandelsdiskarna leder ju i allmänhet inte till någt missnöje hs kunden. Vi köper helt enkelt inte prdukterna. Men m vi i framtiden rar hem de dåliga varrna blir det sannlikt sista gången vi handlar hs den internetbutiken. På samma vis blir luckr i srtimentet acceptabla. De mycket specialiserade inköpen krnmer ckså att underlättas med internet. Sökning av just den bil, båt, bkhylla, villa eller lägenhet sm du är ute efter blir radikalt förenklad. Tillgången till marknadsplatser blir allmän ch mycket billig. Elektrnisk handel Men fr den närmaste framtiden sker utvecklingen av handeln på intemet främst inm företag ch institutiner ch där finns ckså de frsta beräkningarna av hur stra vinstema blir. Sara Gldberger arbetar med infrmatin ch presskntakter på Tppledarfrums prjekt Elektrnisk handel ch hjälper den ffentliga sektrn att effektivisera sig genm elektrnisk handel. - Syftet med effektiviseringen ch upphandlingen är att man i tider av åtstramning vill ta brt all nödig administratin inm ffentlig förvaltning fr att på så vis frigöra tid ch pengar till kämverksamhetema. 95 prcent av all ffentlig upphandling skall ske på elektrnisk väg senast år Eftersm ffentlig verksamhet till största delen är anslagsfinansierad är det ju alla samhällsmedbrgares, d v s din ch min, rätt att kräva att våra skattepengar används på ett så effektivt sätt sm möjligt. Och det är stra besparingar man kan göra på relativt krt tid. Inm svensk ffentlig sektr skickar man idag 42 miljner fakturr per år, där den ttala hanteringskstnaden uppgår till 325 krnr i genmsnitt per faktura. Detta gäller alla fakturr, alltid, avsett belpp. En faktura på flera miljner kstar lika mycket att hantera sm en faktura på 100 krnr. - Med elektrnisk dkumenthantering kan man ra ned kstnaden per faktura till 150 krnr. Enbart att minska administrativa kstnader sparar 6,5 miljarder. Till detta krnmer andra typer av besparingar, till exempel fårre fel, kapitalflöde ch transprter. Allt sm allt rör det sig m en ttal besparing på minst 30 miljarder. Att järnfra med till exempel ttalfrsvarets (civilt ch militärt) årliga anslag på 40 miljarder. Antalet exempel är strt, menar Sara Gldberger: - I Nrrköping äter cirka barn skllunch varje dag. sklköken har en uppgift sm gör att det svindlar fr alla sm någn gång stått framfr en spis - maten sm serveras skall vara billig, gd, närande ch mättande. Då är det viktigt att pengama läggs på råvarr istället fr administratin. Och när man såg över prcessen svindlade det igen. För varje prtin sm kstar 5 krnr, frsvann det 3 krnr i hanteringskstnader. När Nrrköping införde elektrnisk handel fr sklköken sparade man 1,50 per prtin. Stra effektivitetsvinster - Sundsvalls stadskärna från slutet av 1800-talet har byggts efter ideal från dåtidens metrpler. Man har luftiga parker, breda esplanader ch vackra hus. Lkalvård, inmhus ch utmhus, är alltså någt sm står högt på listan inm Sundsvalls kmmun. För att vårda lkaler inmhus krävs det bland annat städmaterial ch fr att köpa det hade man så mycket nödiga mment att 113 prcent av varuvärdet gick åt bara fr att administrera inköpen. Eller arbetsdagar. Nya elektrniska arbetsprcesser gör att man frigjrt 750 arbetsdagar sm kan användas till kärnverksamheten - aktiv förebyggande lkalvård. Sara Gldberger understryker att det är alla plitikers ansvar att hämta hem vinsterna. -Ja, här krävs plitiska beslut. När behvet av administratin minskar måste tjänsterna dras in ch pengar frigöras. Om de skall användas till att anställa persnal inm den direkta verksamheten eller till skattesänkningar är en annan fråga. - Men man måste våga byta byråkrater mt t ex vårdpersnal. Det blir SVENSK TIDSKR!FT

3 7 f ö inte så smärtsamt ch dramatiskt Tppledarfrum. Elektrnisk handel inte ändrats av någn persn eller p g sm det låter. Att infra elektrnisk är alltså i princip en fullt fungerande a tekniska fel. Vidare kan avsändaren handel tar tid - alla 42 miljner fak teknik, men ännu inte så spridd bland fa en abslut säker kvittering på att turr frsvinner inte från måndag till privatknsumenter. hans meddelande har kmmit fram i fredag... Ett av de återstående prblemen är ursprungligt skick. Detta är en frut - Det är inte enbart ffentlig sektr möjligheten att skapa säkra ch enkla sättning fr att betalningar skall kun sm kmmer att känna av frän na göras helt säkert utan persnliga dringarna. Alla sm på någt vis levererar varr ch tjänster kmmer att påverkas. Samrna besparingar ch effektiviseringar sm inm den ffentliga sektrn kan man kmrna att uppleva inm privat sektr. Genmsnittspriset fr en faktura eller transprt är ju samrna avsett m inköpet skett inm ffentlig eller privat sektr. - Förutm direkta besparingar på grund av minskade kstnader kmmer man även att fa andra psitiva ef ''Allt sm allt rör det sig m en ttal besparing på minst 30 miljarder. Att jämföra med till exempel ttalförsvarets (civilt ch militärt) årliga anslag på 40 miljarder. '' betalningsmedel. Många känner sä underskrifter eller med fysiska betalningmedel, men ger ckså möjligheten till ttal annymitet. "Meddelandet" är i detta fallet en kd sm betyder t ex "100 krnr" därfr att det finns en överenskmmelse inm bank- ch kreditsystemet m att den skall betyda detta. Den kden köper man t ex från sin bank eller far från en kund ch den ger även möjlighet att fylla på bankkntt. Banken vet alltså att du har köpt e-pengar från dem ch att du < :» r "' -l :» -l fekter. Kapitalflödet kmmer att gå snabbare med in~änade räntedagar kerhet över att skicka sitt kreditkrtsnummer på internet trts att det i har satt in e-pengar på ditt knt, men inte vad du använt dem till eller sm fljd. Infrmatinskvaliteten princip inte är mindre säkert att ge varifrån de har kmmit. Säkert km kmmer att höjas, saker blir rätt di det till den kände kyparen eller bi mer vi kunna köpa e-pengar for kn rekt ch m någt blir fel upptäcks luthyrningsexpediten - möjligen kan tanter i frm av kd på disketter eller det frtare ch ansvaret fr vem sm fler se numret eftersm meddelanden smart-cards, t ex hs matvaruaffären. gjrt fel blir tydligare. En annan ef inte alltid går "raka vägen". Det kmmer alltså att bli möjligt fr fekt är krtare ledtider, dvs leveran Men flera system är på gång sm två persner sm inte känner varan ser anländer frtare. ger både säkerhet ch annymitet. dra att handla på nätet for leverans av Säkra betalningsmedel praktiken mfattar elektrnisk af Många tycker ju inte m att krtköp registreras ch lämnar en direkt prfil av krtanvändarens knsumtin. E- varrna till exempelvis en pstbx. Försvårad kntrll fårskmrnunikatin alla typer av af pengar kan göras helt annyma ch Även m man inte skall överdriva fårsmeddelanden ch kan vara allt även övriga meddelanden över inter möjligheter sm internet ger när det från varudatabaser på Internet, upp net kan krypteras på ett i praktiken gäller individers ch fåretags möjlig kppling till en leverantörs rdersys helt säkert sätt. heter att undandra sig statlig kntrll tem, elektrnisk pst ch elektrnis De mderna krypteringsmetderna är det helt klart att de har vidgats. ka meddelanden m rder, leverans tillåter både att ett meddelande skyd Dels har möjligheterna att utbyta planer, fakturr ch aviseringar sm das mt lvlig läsning, utan även att infrmatin ch ~änster snabbt ch överfrs direkt mellan datrsystem. mttagaren kan vara säker på vem synligt ökat. Detta är ju ett grund Så långt Sara Gldberger på avsändaren är ch att meddelandet prblem fr alla sm av lika skäl vill

4 hålla sig undan plis ch skattmas. Så frt man frsöker marknadsfra sig eller på annat vis sprida infrmatin syns man. Det är helt enkelt svårt att sprida ett budskap till ett strt antal människr utan att det spiller över även till flk man inte vill skall veta. Hittills har man varit tvungen att använda persnliga kntakter eller vanlig pst. Dyrt ch tidsödande ch dessutm krävs att man har en adress m man vill ha svar. På internet kan man kmmunicera med tusentals persner nästan utan kstnad ch ögnblickligen. Vidare behöver du inte vara på ett visst ställe fr att kunna fa svar. Din elektrniska brevlåda kan du vittja från vilken internetansluten datr sm helst på hela jrden. Din infrmatin på WWW kan finnas på vilken server sm helst i hela världen ch du kan ändå underhålla materialet. Företag kmmer att kunna utnyttja skillnader mellan lika länders lagstiftning ch skattesystem. I USA, där handel på internet redan hunnit bli strt, betalas frsäljningsskatt enligt de regler sm gäller där man br. Om jag köper en tröja över internet i en stat där frsäljningsskatten är 7 prcent men br i en stat där försäljningsskatten är 8 prcent så debiteras jag 8 prcent i skatt. Den amerikanska Virtualemprium är en av de butiker sm klart ch tydligt deklarerar att de debiterar lkal frsäljningsskatt. Den uppenbara avsaknaden av kntrllmöjligheter antyder dck att det är praktiskt möj-

5 SVENSK TIDSKRI FT 9 ligt att fuska med detta. Denna lag kunna dra av detta. Mmsflykt är till varandra, istället för att föra dem var när den tillkm avsedd för pstrderverksamhet ch stra prblem uppkmmer när den nu ska förenas med internethandel Detta har fatt till följd att en rad nya förslag diskuteras. Bill Clintn har lagt fram ett "framewrk" för den framtida handeln på interner. Han pekar på vikten av att inte försöka brmsa utvecklingen genm kmplicerade lagar utan att stifta lagar sm kan möta detta helt nya medium. Mmsflykt svårt Inm EU tyder allt på att punkt- ch mervärdesskatt ska beräknas enligt gällande lag i det land där varan köps. I ett uppmärksammat mål hs Länsrätten i Stckhlms nyligen fastställdes att den man sm imprterat cigaretter från Spanien inte ska betala tull ch straffskatt när varrna förs in i Sverige. Detta enligt artikel 9 i Rmfördraget. Vad beträffar vin, sprit ch tbak har Sverige undantag jämfört med de andra EG-länderna. Detta handlar dck m pstrder (varrna förs ej in av persnen sm löper dm) ch ska enligt Länsrätten i Stckhlm inte regleras av Sveriges undantag. I dag är mmsfrågan delad mellan skatte- ch tullmyndigheterna. Köp inm EU faller under skattemyndigheternas rutiner. Här är privatköparen mmspliktig i det land en vara köps. Från säljaren finns ett intresse att fakturera mms, då han själv vill alltså svår. Köp av varr utanför EU räknas sm imprt. Därför ska tullmyndigheterna se till att mms på '' I pnnctp är det möjligt att försöka kntrllera elektrnisk införsel av prgram. Prblemet gäller inte bara prgram utan även andra tjänster sm är möjliga att digitalisera ch sända över nätet. Därmed faller de utanför myndigheternas kn trll ch regelverk. '' minst 25 prcent ch tull betalas av köparen. Även m myndigheterna skulle lyckas täppa till nuvarande hål i lagen, finns ett ytterligare prblem. I princip är det möjligt att försöka kntrllera elektrnisk införsel av prgram. Prblemet gäller inte bara prgram utan även andra tjänster sm är möjliga att digitaliseras ch sändas över nätet. Därmed faller de utanför myndighetemas kntrll ch regelverk. Några exempel är revisrer, arkitektkntr ch banker. Delar av skattelagstiftningen kan kringgås genm att företag flyttar till andra delar av världen ch sänder digitala paket genm tullen. r många fall kan köpare ch säljare slippa ifrån skatteprblemen genm att köpa via nätet. Många delar av eknmin blir trligtvis berende av natinella lagar. Plitiker kan möjligtvis skapa nya natinella lagar, men ingen knm1er någnsin att kunna genmdriva en lag sm gäller glbalt. Många upplever ännu inte att någt håller på att ske. Detta berr på att den ökande trafiken över datanäten inte syns. Det är inte sm den industriella revlutinen med trängsel av människr ch bilar, utbyggnad av infrastruktur, bstäder ch lkalyta mflyttningar av hela samhällen ch förbrukning av naturresurser. Här sker den svindlande snabba förändringen tyst ch synligt. Sverige är ett bra exempel. Från att nästan ingen hade hört talas m interner för fyra år sedan, tekniken var skraltig ch utbudet av tjänster litet ch kufiskt, har vi fatt en situatin där en str del av beflkningen i har tillgång till www ch e-pst. Utvecklingen är mycket snabbare än den var för bilismen, telefnen, radin ch televisinen. Och då skall vi kmma ihåg att vi har att göra med en betydligt mer specialiserad ch svåranvänd teknik. För fyra år sedan frågade sig även entusiaster vad den nya tekniken egentligen skulle kunna användas till. Nu börjar vi veta en liten aning. l' ::: >