Bilaga 4. Krav på bredbandsanslutning för offentliga digitala tjänster

Transkript

1 SID 1 Bilaga 4. Krav på bredbandsanslutning för ffentliga digitala tjänster Bakgrund s arbetsgrupp Infrastruktur för digitalisering har till uppgift att öka medvetenheten hs ffentliga aktörer sm har beställaransvar ch ansvarar för planering av samhällets infrastruktur m behvet, nyttan ch ansvaret för infrastrukturens rbusthet. Bakgrunden är att sett att verksamheternas digitalisering ch infrastrukturens möjligheter att möta verksamhetens krav sällan hanteras tillsammans. För att säkerställa att de tjänster sm erbjuds invånarna ckså levereras enligt verksamhetens förväntningar behövs en ökad förståelse för den digitala infrastrukturens möjligheter. Detta underlag syftar till att öka förståelsen för hur kraven på digitala tjänster ch krav på den digitala infrastrukturen hänger samman ch hur lika verksamheter kan tänka för att säkerställa den kvalitet ch driftsäkerhet sm behövs för respektive digital tjänst. I samråd med SKL överlämnar arbetsgruppen detta underlag för vidare utveckling i det framtida beställarnätverket. Inledning Den ffentliga sektrn behöver ställa m mt en effektiv digital ffentlig förvaltning. För att dra nytta av digitaliseringens möjligheter handlar det m att förändra i grunden hur ffentliga verksamheter erbjuder tjänster till sina invånare. Målet är att i större utsträckning ch mer effektivt kunna leverera välfärdstjänster med högre kvalitet, till större nytta för invånare. Alla ffentliga verksamheter berörs, stra sm små, i hela landet. Denna verksamhetsutveckling handlar till viss del m att mvandla analga tjänster till digitala frmat men framför allt handlar det m att göra saker ch ting på ett nytt sätt. Genm nya tekniker (t.ex. artificiell intelligens (AI), sakernas internet ch allt mer avancerade bakmliggande digitala prcesser) kmmer nya ffentliga tjänster att utvecklas ch levereras på nya sätt, vi får en förändring i hur ärenden hanteras ch hur beslut fattas. Insikten i att digitalisering medför helt nya möjligheter är utbredd i verksamheterna, så ckså att det medför förändrade arbetssätt. Den förändring sm sker är mfattande ch många ffentliga rganisatiner arbetar just nu intensivt med att utveckla ch ställa m verksamheterna. En grundläggande förutsättning för att lyckas med den digitala mställningen är tillgång till en digital ch rbust infrastruktur sm möter kraven på de tjänster sm ska levereras, hela vägen fram till slutanvändaren.

2 SID 2 Digital infrastruktur med lika egenskaper I Sverige är den digitala infrastrukturen väl utbyggd ch det finns en grundläggande rättighet för hushåll ch företag att få tillgång till internet med en överföringshastighet på minst 10 Mbit/s. Enligt PTS hade ca 77 prcent av alla hushåll tillgång till fiber i ktber 2018, mbilnät sm kan erbjuda datatjänster till med en överföringshastighet på 10 Mbit/s täckte ca 94 prcent av Sveriges yta medan mbilnät med en överföringshastighet på 30 Mbit/s täckte drygt 21 prcent. Vilken typ av infrastruktur sm finns tillgänglig varierar med plats. På vissa ställen finns det både fiber- ch mbilnät medan det på andra ställen finns täckning av bara det ena. De lika infrastrukturerna har lika tekniska egenskaper, vilket gör att bredbands-anslutningar fungerar lika ch påverkar hur, vilka ch m digitala tjänster kan levereras. Schematisk bild av infrastrukturen för att leverera digitala tjänster Trts tillgång till en väl utbyggd digital infrastruktur finns det fler utmaningar när ffentliga digitala tjänster ska erbjudas, förutm vilken typ av infrastruktur sm finns på platsen. Dessa utmaningar berr på en kmplex leveranskedja bestående av många lika aktörer, där var ch en av aktörerna tar ansvar för sin del i kedjan men ingen enskild aktör har hela ansvaret. De berr ckså på att verksamheterna inte alltid förstår vilka krav sm kan ch bör ställas, till vilken aktör. Histriskt var det få tjänster sm den digitala infrastrukturen användes för ch för inte alls så länge sedan kunde verksamheter i strt sett lista vilka digitala tjänster de hade. Riktigt så enkelt är det inte längre, förteckningen över vad sm har digitaliserats är mfattande ch en förteckning av vad sm kmmer att digitaliseras blir i det närmaste ändlig. Många gånger sker dessutm de digitala prcesserna i bakgrunden sm vi knappt är medvetna m. Den digitala mställningen går allt frtare. Ju mer av verksamheten sm digitaliseras ch ju mindre sm ligger kvar i manuella miljöer gör att allt högre krav behöver ställas på den digitala infrastrukturen.

3 SID 3 Alla verksamheter behöver utfrma sina krav - det börjar med slutanvändarens behv Behven av ffentliga tjänster börjar hs slutanvändaren, dessa behv behöver sedan översättas till lämpliga digitala lösningar i verksamheterna. Respektive verksamhet behöver ta ställning till vad i en ffentlig tjänst sm kan digitaliseras, i vilken utsträckning en tjänst kan digitaliseras, vilka funktinskrav sm kan ch bör ställas samt när det finns behv av att verksamheten stöttar med andra insatser. Det kan finnas situatiner där ett behv kan tillgdses i sin helhet med en digital lösning, det finns andra situatiner där en digital lösning endast är en del av en större lösning. Att se till helheten, där infrastrukturen ch särskilt den sista anslutningen fram till slutanvändaren ingår, kmmer att bli allt viktigare ju fler tjänster sm digitaliseras. Utifrån en helhetsbedömning blir det ckså tydligt vilka krav på kvalitet, drift ch rbusthet sm ska ställas på leveransen. Här ingår ckså att ställa krav på bredbandsanslutningen fram till slutanvändaren för att säkra den kvalitet ch driftssäkerhet sm behövs för respektive digitala tjänst. Frågan kring vilka krav sm ska ställas på den digitala infrastrukturen kan besvaras först när verksamheten bestämt vilka tjänster sm ska utvecklas ch erbjudas. Det vi kan knstatera är dck att alla verksamheter berörs. Det betyder ckså att alla verksamheter behöver ha en förståelse för möjligheter ch utmaningar med digital infrastruktur utifrån sitt perspektiv. Först då kan medvetna val göras. Alla verksamheter i ffentliga rganisatiner är kravställare på den digitala infrastrukturen. Aktiv ch passiv tillsyn kan exempelvis levereras med hjälp av trygghetslarm sm individen själv kan trycka på vid behv. Digital tillsyn kan erbjudas via kamera eller sensrer sm meddelar m någt avviker från förutbestämt mönster

4 SID 4 Hemsjukvård kan levereras genm digitala sensrer sm mäter ch skickar medicinsk data mellan vårdtagare ch vårdgivare. Medicinpåminnelser kan skickas sm SMS ch numera erbjuds allt ftare digitala läkarbesök sm kmplement till fysiska vårdmöten. Fastigheter kpplas upp för kntrll av elförbrukning, värme ch ventilatin fjärrövervakas ch styrs på distans. Användningen av digitala lås blir allt vanligare inm såväl fastighetsförvaltning sm i msrgen. Överföringshastighet ett grundkrav Grundkravet på den digitala infrastrukturen är överföringshastigheten ch i str utsträckning förknippas kvaliteten med överföringshastighet. Den infrastruktur sm ska leverera tjänsten måste sm minst möta kraven på överföringshastighet (Mbit/s, Gbit/s) för att tjänsten ska kunna levereras över huvud taget. Betydligt fler aspekter påverkar dck kvaliteten på digital infrastruktur. Förutm överföringshastighet är fördröjning en viktig kvalitetsparameter. En del tjänster behöver hanteras i realtid 1 sm till exempel telefnsamtal eller videsamtal. För dessa tjänster behöver man säkerställa en låg fördröjning. En viktig länk i kedjan av digital infrastruktur är den anslutning sm finns fram till slutanvändaren, exempelvis anslutningen fram till en skla, en vårdgivare eller ett hem. Förutm nämnda kvalitetsparametrar är det vanligt att denna anslutning levererar digitala tjänster efter bästa förmåga, det kallas besteffrt. Det betyder att all trafik sm skickas i anslutningen ges samma värde ch att ingen trafik pririteras. 1 Omedelbart, utan fördröjning

5 SID 5 Situatinen hs både brukaren ch verksamheten styr kvalitetskraven på den digitala tjänsten Digitala tjänster kräver allt från små datamängder ch låga överföringshastigheter där avläsning sker vid givna tidpunkter, till stra datamängder sm levereras i realtid mellan flera användare spridda på lika gegrafiska platser. Skillnaderna är stra mellan dessa situatiner ch därmed ckså kraven. Kvalitetskraven på samma grundtjänst kan se helt lika ut, jämför till exempel högupplösta rörliga bilder sm ska användas i helt lika situatiner. En skla ger elever tillgång till studiematerial bestående av instruktinsfilmer sm eleverna kan ladda ner eller få skickat till sig, de kan titta filmerna när sm helst ch var sm helst, i sklan eller i hemmet, på datrn eller mbilen. Med så str tillgänglighet är risken att de inte ska få tillgång till den digitala tjänsten låg. En helt annan situatin är ett digitalt vårdmöte mellan en patient sm befinner sig i sitt hem ch en läkare på en vårdmttagning. Tiden är inbkad, samtalet ska ske i realtid ch m samtalet inte kan ske behöver patienten ta sig till läkaren. I denna situatin är flexibiliteten lägre ch knsekvenserna betydligt större m det inte fungerar vid givet tillfälle. En larmtjänst hs en brukare sm behöver tillsyn dygnet runt ch där bemanningen är en begränsad resurs är en helt annan situatin jämfört med en larmtjänst i en ffentlig kntrsfastighet. Situatinen hs både slutanvändaren ch verksamheten påverkar de krav sm behöver ställas på den digitala infrastrukturen ch på bredbandsanslutningen. Ett annat exempel på där situatinen styr de krav sm ska ställas på bredbandsanslutningen: Avläsning på distans ch fjärrstyrning blir allt vanligare inm ffentliga verksamheter. Det kan handla m att avläsa infrmatin i fastigheter, styra värme ch ventilatin. Det kan ckså handla m att avläsa medicinsk infrmatin av patienter. Hur viktig den digitala anslutningen är avgörs av behvet hs individen. En tjänst sm avläser bldtrycket kan för den ena patienten vara ett sätt att reducera antalet fysiska besök hs vårdgivaren, medan det för en annan patient kan avgöra m den kan b hemma eller inte. Samma digitala tjänst kan egentligen vara två lika vårdtjänster, ch därmed blir brde ckså kraven på bredbandsanslutningen ch på behvet av beredskapsåtgärder bli helt lika. En verksamhet behöver bedöma m best-effrt är en rimlig kvalitetsnivå för den tjänst de tänker leverera. Om det inte räcker kan verksamheten behöva addera andra kvalitetsstärkande åtgärder. Ett alternativ är att betala för högre överföringshastigheter ch/eller kvalitet i anslutningen, till exempel kan anslutningen behöva uppgraderas, tilläggstjänster adderas eller redundanta anslutningar införskaffas. Ett annat sätt är att köpa en högre servicenivå (SLA) 2 för anslutningen. Ytterligare ett alternativ är att förstärka den digitala tjänsten genm rganisatriska beredskapsåtgärder. 2 Serviceavtal eller SLA (Service Level Agreement) kan avtalas med peratören. Detta styr bland annat åtgärdstider vid fel på anslutningen.

6 SID 6 En kvalitetsanalys av tjänsterna behövs Varje digital tjänst ch kmbinatiner av digitala tjänster kmmer att ställa specifika krav på infrastrukturen. Utgångspunkten kan dck inte vara att den underliggande infrastrukturen aldrig får prblem. Avgrävningar, elavbrtt ch sabtage är reella ht mt tillförlitligheten i digital infrastruktur. Därför behövs det beredskapsåtgärder sm tar vid m infrastrukturen får leveransprblem. Sådana viktiga beredskapsåtgärder är att säkerställa tillgång till el, infrmatinssäkerhet, tillgång till persnal, relevanta avtal mellan aktörer i leveranskedjan, säkrad utrustning hs slutanvändaren med mera. Ju mer tidskritiska ch verksamhetskritiska tjänster dest större krav på både infrastruktur ch beredskapsåtgärder behövs. När en verksamhet beslutat sig för att leverera digitala tjänster behövs en analys av hur kvaliteten i den ffentliga tjänsten kan säkerställas. Nedan har vi tagit fram exempel på frågr sm verksamhetsansvariga behöver ställa sig när ffentliga tjänster ska levereras med hjälp av digital teknik. 1. Vilken typ av infrastruktur har slutanvändaren tillgång till? Den infrastruktur sm slutanvändaren har tillgång kan påverka möjligheterna att leverera digitala tjänster. En fiberanslutning eller ett mbilnät har lika egenskaper. Ibland saknas täckning av både fibernät ch mbilnät, vilket kan vara fallet på landsbygden. Då kan andra alternativ från lika leverantörer behövas. Förutm täckningen har lika nät lika tekniska egenskaper sm kan påverka vilka typer av tjänster sm bör levereras över näten. En verksamhet sm ska leverera digitala tjänster behöver därför ta reda på m tjänstens kvalitet påverkas av vilken infrastruktur sm används. I Sverige finns det ett strt antal nätägare ch kraven på dessa nätägare varierar. Lkala nät sm ägs av fastighetsägare i flerfamiljshus ch fiberföreningar har generellt lägre driftssäkerhetskrav än till exempel natinella nätägare. Det behöver inte innebära faktiska skillnader men en kännedm m säkerhetsfaktrerna för respektive situatin behövs, till exempel Åtgärdstider vid avbrtt ch är de rimliga? Finns det redundans ch behövs det för tjänsten? Finns det extra strömförsörjning/back-up ch behövs det för tjänsten? Hur får man kännedm m driftsstörningar/avbrtt? För vissa slutanvändare kanske den digitala infrastrukturen saknas eller inte är ändamålsenlig. Går det inte att åtgärda kan alternativa lösningar behövas ch rutiner för sådana alternativ utfrmas. 2. Hur leveranssäker är bredbandsanslutningen? Om digitala tjänster ska levereras över en anslutning sm slutanvändaren kntrllerar behövs infrmatin m vilken överföringshastighet (Mbit/s, Gbit/s) sm de digitala tjänsterna kräver ch vilken överföringshastighet slutanvändaren har tillgång till. Räcker inte denna hastighet kan tjänsten behöva ändras eller uppgraderas. infrmatin m vilken leverantör av bredbandsanslutning ch internettjänst sm slutanvändaren har tillgång till är betydelsefull.

7 SID 7 Berende på typ av digital tjänst ch slutanvändarens behv kan det behöva adderas extra funktiner, det kan t.ex. behövas en larmfunktin/övervakningsfunktin m tjänsten slutar fungera, snabbare åtgärdstider när avbrtt uppstår, ställas högre kvalitetskrav i de fall tjänsten påverkas av tekniska prblem (jitter, paketförluster, fördröjning mm). Oberende av vilka kvalitetskrav sm ställts på infrastrukturen, anslutningen ch tjänsten behöver det finnas en fastställd rutin vid det fall att den digitala anslutningen eller den tjänsten slutar fungera? 3. Vilken utrustning är placerad hs slutanvändaren (kallas fta kundplacerad utrustning eller CPE - Custmer Premises Equipment) Den kundplacerade utrustningen (till exempel fiberbx, ruter, switch) fås nrmalt av leverantören ch varierar både i utfrmning ch i funktin. Den kan påverka hur annan utrustning kan anslutas ch hur tjänster fungerar. Digital utrustning ch digitala tjänster är berende av ström för att fungera. Om tjänster levereras till slutanvändarna ch det är viktigt att de fungerar även m det blir strömavbrtt kan det behövas extra strömkälla på den kundplacerade utrustningen. När täckning ch/eller överföringskapacitet är begränsad kan det behöva ställs högre krav på terminaler/utrustning hs slutanvändare sm då kan behöva kunna lagra/buffra data innan det går att skicka. 4. Är ansvarskedjan för den digitala tjänsten säkerställd ch tydlig? Hur ser verksamhetens beredskapsrganisatin ut, utöver de tekniska aspekterna. Det kan vara många leverantörer invlverade i en tjänsteleverans. Om prblem uppstår behövs det tydliga rutiner för vilken aktör sm har ansvaret för vad i leveranskedjan. När prblem uppstår behöver det vara tydligt för både persnal ch slutanvändare vem de ska vända sig till ch hur detta ska gå till. Finns det ansvarig persnal inm/utm verksamheten? Är infrmatinen m befintlig utrustning, ansvar, rutiner ch åtgärdstider spritt till dem sm behöver infrmatinen? Är rganisatinen (bemanning ch teknisk utrustning) förberedd för längre avbrtt Berende på situatin ch slutanvändare kan finnas tjänster sm har högre priritet än andra. Det behöver ckså tydligt framgå för samtliga inblandade. Det i sig kan medföra att andra driftssäkerhetskrav ch rutiner behöver fastställas. 5. Finns det risker i handhavandet hs slutanvändaren? Ibland kntrllerar slutanvändaren viktiga funktiner i leveranskedjan. Det kan vara slutanvändaren sm äger abnnemanget ch därmed ckså de tekniska ch affärsmässiga villkren. Slutanvändaren kan ha ansvaret för att abnnemanget betalas i tid. Det kan ckså finnas en risk att slutanvändaren kan ändra inställningar i utrustningen sm påverkar tjänstens funktinalitet. Funktiner sm verksamheten inte kntrllerar behöver kartläggas tillsammans med rutiner för hur de ska hanteras. 6. Vilka kmpetenser behövs för att säkra leveransen av den digitala tjänsten?

8 SID 8 Det är en kmbinatin av kmpetenser sm kmmer att behövas för att säkra leveranserna. När tjänster ska levereras hem till brukare/invånare behövs en förståelse för användarnas unika behv? Digitalisering handlar i str utsträckning m verksamhetsutveckling ch kmpetens att driva förändring behövs. Det behövs ckså kmpetens m digital teknik ch digital infrastruktur. Vilken kmpetens har verksamheten. Vilken kmpetens har rganisatinen sm helhet? Finns det stöd att hämta från andra delar av rganisatinen? Vilken kmpetens kan inhämtas externt? Vilka uppgifter bör rganisatinen ansvara för ch vad kan läggas på extern part? Finns det en kntinuitetsplan sm belyser vad sm görs m tjänsten inte fungerar genm den rdinarie leveranskedjan? Vem har ansvaret för att ta fram ch uppdatera kntinuitetsplanen?

9 SID 9 Exempel på lika tjänsters kvalitetskrav i relatin till betydelse för verksamheten En digital tjänst sm i sitt grundutförande kan tyckas vara densamma kan innebära att lika krav på den digitala infrastrukturen behöver ställas. Avslutningsvis har vi förtydligat detta samband genm nedanstående två exempel. Fjärrövervakning fastighetsbestånd Fastigheter kpplas samman i ett gemensamt system med möjlighet att övervakas ch styras digitalt. På distans kan värme ch därmed energiförbrukning blir mer effektiv. Digital tjänst: Övervakning av små ch många datamängder i realtid. Exempel på krav på anslutning: Vanligtvis behv av låga överföringshastigheter per digital tillämpning, både fasta ch mbila nät fungerar vanligtvis för anslutningen, många samtida tillämpningar kan ställa högre krav på överföringshastighet, kntinuerlig kntrll på CPEn behövs ch görs kanske av fastighetsförvaltaren själv, nrmal SLA/åtgärdstider, övervakningsfunktin m tjänsten slutar fungera, persnalen sm övervakar har hög kmpetens kring teknik (utrustning, anslutning ch övervakning), genm avtal är ansvarskedjan tydlig ch säkrad i det fall någt händer. Exempel på beredskapsåtgärder: Ansvarig persnal sm både kan övervaka, byta ut/reparera utrustning, kntakta underleverantörer vid avbrtt. Det är inte vanligt att den sm övervakar ch kntrllerar systemet ckså är ansvarig för sluttjänsten, dvs en del av fastighetsförvaltningen. Tillsyn på distans av brukare/patients i hemmet via kamera, så kallad nattillsyn via kamera En kamera installeras hs brukaren i hemmet. Persnal i hemtjänsten kan via datr ch kamera se en rörlig bild av svrummet/sängen. Tillsyn av via kameran utförs av behörig persnal på tider sm vårdgivare/vårdtagare har kmmit överens m. Digital tjänst: Tillsyn via kamera, envägskmmunikatin i realtid. Exempel på krav på anslutning: Val av teknisk utrustning påverkar behven av anslutning, högupplöst bild i färg kräver mer än lågupplöst bild i svart/vit. Andra tillämpningar på samma anslutning påverkar behvet av överföringshastighet. Vanligtvis fungerar både fast ch mbila nät för nattillsyn. Strömförsörjning på såväl anslutning sm kamera är viktig, extra batteri-backup kan behöva övervägas. Exempel på beredskapsåtgärder: Ansvarig persnal sm både kan övervaka, byta ut/reparera utrustning, kntakta underleverantörer vid prblem/avbrtt. Plan för m ch hur tillsynen ska tillgdses, överenskmmen med brukare. Det kan t.ex. innebära "aktivera" eventuella anhöriga, tidigarelägga mrgndagens hemtjänstbesök med tillgänglig persnal för fysiska besök m tjänsten inte fungerar hs brukaren eller hs flera brukare. Genm avtal är ansvarskedjan tydlig ch säkrad i det fall någt händer. Den kundplacerade utrustningen är i verksamhetens kntrll ch kan inte ändras av brukaren.