Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun"

Lars-Olof Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun

2 Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka kmmun sm kan vara intresserade ch har förutsättningar att prducera bigas gemensamt eller var för sig. Tillvägasgångssätt Undertecknad har under två dagar (3/3 ch 30/3-2010) besökt 9 gårdar ch därtill via telefn ch annan kntakt med lantbrukare i mrådet, uppskattat gödselptential från ytterligare 15 gårdar. Gårdarnas gödselmängd ch andra aktuella råvarr har dkumenterats. Varje gårds lkalisering har införts på en karta. En uppskattning av möjlig gasptential har sammanställts ch även transprtkstnader för gödseln har beräknats. Materialet har delvis arbetats fram gemensamt i gruppen under bigaskurserna. 2

3 Nedanstående tabell är en sammanställning av mängd rågas ch en uppskattad transprtkstnad till bigasanläggning enligt karta Transprtkstnad Gård nr m 3 rågas kwh kr kwh , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Summa ,10 (fattas underlag) 3

4 Karta ch placering av kartlagda gårdar. se underlag i excellmall 4

5 Slutsatser Bigasptentialen från de 24 gårdarna hamnar på ca 1,6 miljner m 3 rågas/år, vilket mtsvara ca 10 GWh. Intresset ch förutsättningarna för att bygga gårdsbaserade bigasanläggningar var ganska lågt ch därför har utredningen kncentrerat sig på en större gemensam anläggning. Diskussinen för en sådan placering har varit någnstans mitt i mrådet, se karta markering B Valet av placering utgår ifrån tillgänglighet ch så låga transprtkstnader sm möjligt. Hänsyn till andra viktiga faktrer sm markägare ch angränsade grannar är ej med i detta förslag När man planerar samrötningsanläggningar för gödsel måste man ta upp för diskussin hur gödseln ska värderas. Inte enbart ur energisynpunkt utan även näringsinnehåll. Mitt förslag är därför att man ska se en bigasanläggning sm navet i ett gödselvårdsmråde. D.v.s. att all gödsel sm levereras in till bigasanläggningen ska betalas efter sitt näringsinnehåll ch ts.halt. Den gödsel sm transprteras tillbaka får på samma sätt värderas. Avsikten med ett gödselvårdsmråde är även att näringsämnena i gödsel kan styras till de mråden där den behövs bäst ch har ett högsta värde. Det innebär ftast att djurgårdar sm vanligvis har höga fsfrvärden i sina marker kmmer att behöva gödsel sm är balanserad med låg fsfr innehåll ch högre kväve ch kaliumvärde. Genm en gödselseparering efter rötning kan man till viss del styra näringsinnehållet i en trr ch en blöt fraktin, där den trra har någt högre fsfrinnehåll. Man kan även påverka bigödselns innehåll genm att samröta gödseln med andra dlade prdukter I mrådet finns förhållandevis mycket fast gödsel vilket innebär att transprtkstnaderna in till anläggningen kan hållas ner. Dck är det viktigt att även återtransprten av bigödseln sker på ett effektivt sätt vilket en avvattningsanläggning delvis kan vara en lösning för ch därmed transprtera den trrare fraktinen lite längre än den blöta. I excellmallens finns en flik sm heter sammanställning. Här kan man bl.a. se vad det kstar att flytta gödseln in till bigasanläggningen. Inm Kungsbacka kmmun finns flertalet hästgårdar ch planer på att Åby travsprt ska flytta ut i mrådet (gård 25). Detta innebär att man brde undersöka möjligheten att hitta ett samarbete där en bigasanläggningen kunde vara en anläggning sm kan ta emt deras gödsel ch därmed ev. lösa ett prblem för hästägarna. Eknmi För att få eknmi i en bigasanläggning måste man studera värdekedjans lika länkar. Var länk har en kstnad ch det gäller att den ttala värdekedjans kstnader blir lägre än det pris sm kunden är beredd att betala för prdukten. Prdukt att röta -gödsel -dlad prdukt Transprtkstnad -lastbil -pumpning Bigasprduktin Förädlat till kundens kvalitetskrav x kr/kwh Transprtkstnad -gaslednig -flakning Mttagningspunkt för kunden -tankstatin -gasledning 5

6 I strävan att hålla nere lika kstnader för bigasprduktin kmmer det även finnas möjligheter att skapa mervärden sm stärker kalkylen. Mervärden kan var; bättre gödsel sm innehåller ett mer välbalanserat näringsinnehåll lättare att sprida luktar mindre är hygieniserad ch innehåller därför mindre mängd gräsfrö ch smittspridande rganismer mhändertagande av hästgödsel lkalt prducerad energi sm ökar självförsörjningsgraden skapar arbetstillfällen minskar utsläpp av metan ch lustgaser Kalkyl I nedanstående beräkningar finns ett försök till en grv uppställning av en eknmisk beräkning. Intäkter Försäljning av uppgraderad gas kwh x 0,55kr Kstnader Transprt gödsel (se excellfil) Uppvärmning av reaktr m.m kwh x 0, El till pumpar, mrörning kwh x 0, Persnal tim Underhåll av anläggning ( x 3%) Administratin, försäkringar m.m Avskrivning av investering /15 år Ränta (medeltal) x 5%/ Summa kstnader Resultat Kmmentar Kalkylen är en grv uppskattning ch avsikten är att den ska vara ett underlag till en frtsatt diskussin ch ej till någt beslutsunderlag. Investeringen på 25 miljner kr är en uppskattning för en bigasanläggning på m 3 reaktrvlym med tillbehör, efterrötningskammare, förbrunn, hygienisering, värmeväxlare, av- ch pålastningshall, kntrll- ch persnalutrymme, uppgradering ch inköp av markmråde. Investering på 25 milj. kr är med dagens prisbild trligen lite lågt, men det pågår en prduktutveckling sm minskar investeringskstnaderna även för mindre anläggningar. I dag förekmmer en diskussin m ett prduktinsstöd för bigas sm prducerats av gödsel. I Energimyndighetens Förslag till en sektrsövergripande bigasstrategi mnämns en siffra på 0,2 kr/kwh. Om detta blir av ökar resultatet med kr 6

7 Förslag till frtsättning Bilda en grupp sm arbetar vidare med frågan ch sm söker finansiering för prjektkstnader via Leader, se Frågr sm prjektgruppen kan arbeta med Undersök m det finns någt intresse bland hästägarna att bli av med sin gödsel ch i så fall hur detta kan skapa ett mervärde både för hästägarna ch för bigasblaget. Frtsätt förankringsprcessen av prjektet i mrådet med berörda grannar, deltagande lantbrukare, kmmunen, andra intressenter ch med tänkta köpare av gasen Ta fram ch sätt värden på mervärdena för bigasprduktinen Gå igenm värdekedjans lika länkar ch ta fram kstnadsbilder, hitta förbättringsmöjligheter Undersök vilka möjliga kunder det finns för bigasen Ta in fferter för anläggningen Arbeta med tillståndsfrågr Ge förslag på ägarstrukturer Halmstad Lars-Erik Janssn Affärsrådgivare LRF Knsult, Halmstad 7

Relevanta dokument

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar