Hur kan vattenvårdsorganisationernas verksamhet samordnas med övrigt vattenvårdsarbete? Övervakning analys samverkan

Transkript

1 Hur kan vattenvårdsrganisatinernas verksamhet samrdnas med övrigt vattenvårdsarbete? Övervakning analys samverkan Möte den i Uppsala mellan Vattenförbund, Vattenvårdsförbund, Länsstyrelserna ch Vattenmyndigheten Detta dkument utgör vattenmyndighetens sammanfattning av presentatinerna ch diskussinerna den. Dkumentatinen kmmer att finnas tillgänglig via Webben under seminarier. Ett nytt möte bestämdes till den 19 ktber 2006 i Eskilstuna. Inbjudan till mötet kmmer senare till alla vattenvårdsrganisatinerna i distriktet. Lennart Srby, Jhannes Sandberg ch Erik Lundbrg, Vattenmyndigheten Mötesanteckningar den Deltagare: Vattenvårdsrganisatiner: Lars Bäcklund, Anders Larssn, Åke Ekström, Carina Widlund, Sari Virkkala, Stina Thörnelöf, Björn Clasinder, Bengt Fladvad, Thmas Nitzelius, Länsstyrelserna: Lars Juhlin, Lina Sultan, Anette Björlin, Gunilla Lindgren, Jennie Tjernell, Göran Anderssn, Erik Törnblm, Peder Erikssn, Jnas Hagström, Jan Eckhell Naturvårdsverket: Lena Tranvik Fiskeriverket: Ulrika Beijer VM: Lennart Srby, Erik Lundbrg, Jhannes Sandberg Nytt från Vattenmyndigheten Lennart Srby Nya webbplatser vattenmyndigheten@u.lst.se Marint direktiv är på ingång Sverige kmmer att ha Nrdsjöknferens i Götebrg i maj 2006 Översvämningsdirektiv på gång. Österrike sm är rdförandeland driver denna fråga starkt Redgjrde för VM:s tidsplan Övervakningsprgram Fas 1, 2006 beskriv ch fastställ de prgram Sverige redan har

2 Metadatabas Natinellt = kntrllerande övervakning Reginalt/SRK = perativ övervakning SGU ska ge förslag till grundvattenövervakning Fas 2, Revidera ch försöka uppfylla målsättningarna Kartläggning ch analys Test av bedömningsgrunder Kartläggningsdatabas Revidering av rapprteringsförekmster Eknmisk analys (antagligen SCB) 2007, Beskrivning av status ska vara klar Vattendirektivet i Svensk lagstiftning 5 kap miljöbalken Översyn av miljökvalitetsnrmer & åtgärdsprgram Översyn av samverkansstruktur Redgörelse från de lika förbunden Fyrisåns vattenförbund Anders Larssn Beskrivning av mrådet ch dess ingående kmmuner 1990 mbildades det till vattenförbund, ca 120 medlemmar, Egna initiativ Arbetar med den htade arten Asp, htad p g a vandringshinder Har börjat åtgärda vandringshinder i Fyrisån Den stra kstnaden står Uppsala kmmun för Islandsfallet 2,5 milj. Kvarnfallet 1,5 milj. Saker vi måste göra Vattendragsunderhåll, klipper 10 mil å per år Recipientkntrll Vattenhushållning, många sm har tillstånd att ta vatten från Fyrisån Tagit fram ett nytt arbetsprgram Oxundaåns vattenvårdsprjekt Carina Widlund ch Åke Ekström Startade 1999, De fem ingående kmmunerna hade egna prgram innan samarbetet, 276 km2, ca persner bende inm mrådet Mål minska utsläppen av kväve ch fsfr med 25 % inm år - försökte ansluta till Mälarens reginala mål för utsläpp bevara ch förbättra natur ch kultur bilgisk mångfald Restaurera ch återställa förrenade sjöar ch vattendrag Samla ch sprida kunskap

3 Prblem Urbant dagvatten - Ställa krav på fastighetsägare ch kmmun Jrdbruket - Effektiv dikesrensning förstör vattenmiljöerna Bilgiska undersökningar Samarbete med vägverket 30-tal vandringshinder sm ska åtgärdas under 7-8 år Markanvändning ch recipienter Åtgärder i jrdbrukslandskapet Skapa en serie av fångdammar Skyddszner, söka bidrag från andra Varje kmmun lägger ca 100 per år Åtgärder i urban miljö Samarbetar med Edsvikens vattensamarbete Hur gör vi med eknmin? De eknmiska flöden sm finns för åtgärder stannar för mkt på den övergripande nivån (LST, beredningssekretariat) Försöker få kmmunerna att dubbla från 100 per år till 200 Klbäcksåns vattenförbund Sari Virkkala 60-tal medlemmar, 25 dikningsföretag, Budget på ca 600 Mkt tung industri ända sedan 1700-talet, en av de mest förrenade åarna i Sverige Vill gärna ha ett bättre samarbete med Länsstyrelserna Bällstaå-gruppen Stina Thörnelöf Vattenvårdsfrågrna är viktiga i Stckhlm, plitikerna är engagerade Arbeta mer med samverkan ch infrmatin Prgrammet kmmer att diskuteras i kmmunfullmäktige En del av åtgärderna i prgrammet finns redan finansierade via miljömiljarden Delvis en ny knstellatin efter smmaren Rekreatinsfrågan Mälarens vattenvårdsförbund Lars Juhlin Miljöövervakningsförbund, bedriver inte recipientkntrll Recipientkntrllen sköts via respektive tillsynsmyndighet Finns ingen samrdnad recipientkntrll för mälaren Medlemmar: Alla kmmuner, Länsstyrelserna, Sjöfartsverket, NV, m fl Det arbete sm förbundet utför är till hälften av natinell karaktär Det finns 11 (ev reviderat antal) statiner i mälaren

4 Åtgärderprgram framtaget Fågelinventering Fsfrmdell för Sagån Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Björn Clasinder Sedan ca ett år ingår Kilaån ch Svärtaån därav namnet Nyköpingsåarna 47:e året sm det bedrivs verksamhet Vattenreglering, recipientkntrll, WFD Underlag till nytt prgram Intervjuat medlemmarna Har bett en knsult se över verksamheten Sammanställa alla undersökningsserier sm finns Ingen anställd persnal utan fritidsarbete plus knsulter Vill gärna se fler medlemmar Svealands kustvattenvårdsförbund Bengt Fladvad Förbundets tre huvudfundament Utsläpps databas Mätningar Mdeller Eknmi på cirka 3 miljner krnr Mätningar ch mätdatabas Kvalitetskntrllerade data (interlab?) Utsläppsdatabas (emissinsdatabas) Mdeller / prgnsverktyg Mdell för hur vatten rör sig inm mrådet 126 väl avgränsade kustbassänger BEVIS syr ihp Finska ch Svenska mdeller 2001 smmarprvtagning 2002 vinterprvtagning Framtidstankar

5 Miljöanalysfunktin Ombildning till ett samrdnat recipientkntrll OCH miljöövervakningsprgram Samarbete med VM Samarbete med Åland Möjlighet till uppdragsverksamhet Utveckling av hemsidan för att möjliggöra uttagsfunktiner från databas Länsstyrelsernas arbetsgrupp Övervakning sötvatten Lina Sultan, Lst Södermanland Representanter från samtliga LST + VM Tidsplan Sammanställa befintlig övervakning Revidering utifrån existerande övervakning Årets uppgifter Sammanställa uppgifter Srtera statiner i kntrllerande, perativ ch undersökande övervakning Genmföra en bristanalys mellan befintlig övervakning ch direktivets krav Bristanalys Värdera statiner Få fram relevant övervakning Underlag för karakterisering Arbetat mha GIS (Gegrafiska InfrmatinsSystem) Under bristanalysen framkm att SRK-prgrammen spelar en viktig rll i övervakningen Det är framförallt vattenkemi sm prvtagits SRK är den mest relevanta övervakningen vi har Länsstyrelsernas arbetsgrupp Kartläggning & analys Anette Björlin, Lst Stckhlm Fkus på sötvattten (hittills), tar fram förslag ch underlag för analys Styrs av 3 kapitlet enligt förrdningen, skall vara klart 22:a december 2007 Huvudmmenten Statusbedömning Bilgiska faktrer Fysikalisk-kemiska faktrer Hydrmrflgiska Påverkansbedömning Riskbedömning Ny applikatin på gång, karakteriseringsdatabasen Nya preliminära bedömningsgrunder Test av bedömningsgrunder april-maj Sjöar Vattendrag Bedömningsgrundsmöte 3-4 maj (NV ch SGU)

6 Cirkulatin av Bedömningsgrunder 3 april till 2 juni Statusbedömning tidigast hösten 2006 Påverkansbedömning Miljödmstlens kartr (fr m 1918) Datahantering arbete på krt ch lång sikt A-, B- ch C-anläggningar Förrenade mråden, MIFO-databas Beräkning av närsaltsbelastning (mdellering) Enskilda avlpp Förstudie kring användning av GIS ch databaser för samrdnat arbete Frågr Hur har ni tänkt hantera de bilgiska faktrerna? Den nya Östersjöstrategin? Finns inget nämnt m miljö i den stra Östersjöstrategin Levande sjöar ch vattendrag Lena Tranvik, Naturvårdsverket, Vattenmiljöenheten, Naturresursavdelningen Fem delmål Skydd av natur ch kulturmiljöer Restaurering av vattendrag Vattenförsörjningsplaner Utsättning av arter får inte påverka BM (bilgisk mångfald) negativt Åtgärdsprgram för htade arter Just nu Vår 2006, Delmål 1 ch 2, åtgärdsprgram för skydd ch restaurering underlag för fördjupad utvärdering, förslag till nya åtgärder ch nya delmål Årlig uppföljning de Fact Åtgärdsprgrammens huvudsyfte Identifiera mråden med natinella värden - natur, kultur ch fisk/fiske Kvantifiering av delmål Strategi för genmförande Underlag för bristanalys Instruktiner för länsvis sammanställning Länsstyrelserna har bästa kunskapen Identifiera värdekärnr Relativt fria händer Presentatin av enkätundersökning Sammanvägda värden Olika natinella värden kan förstärka varandra Det ena intresset kan vara tyngre Områden med sammanvägda värden bör lyftas för priritering Kmbinatin av skyddsfrmer för långsiktigt skydd Vad är långsiktigt skydd, måste definieras Restaurering, många frågr kvar Naturvårdsverket I uppdrag ta fram register 2006 (samarbete med FiV, LST) Vägledning för restaurering Mdell för hantering av intresseknflikter

7 Juridiska frågr Frskningsbehv Restaurering i ett landskapsperspektiv Åtgärdsprgrammens status Skydd ch restaurering kpplingar till förrdningen Erfarenheter Samarbete mellan myndigheter fungerar Spretigt underlag men viktigt att genmföra Utmaningar Samrdning för att undvika dubbelarbete Tydlig ansvarsfördelning Landskapsperspektivet Mtverkan mellan miljömål Hantering av framtida ht (klimat, vattenkraft..) Bedömningsgrunder för fisk Ulrika Beier, Fiskeriverkets sötvattenlabratrium Drttninghlm Innehåll Eurpeiskt fiskindex EFI Nya bedömningsgrunder VIX Nya bedömningsgrunder för sjöareqr8 FAME prjektet FIDES (Fish database f eurpean streams) FAME-metden Samla in berende data på påverkan Graderade från 1 till 5 4 av 23 variabler Mdellera referensvärden för ptentiella indikatrer Klassificera fiskarter i funktinella grupper Habitatval Födval Undersöka indikatrernas svar på påverkan Multipel linjär regressin för varje referensvärde Välja ut relevanta indikatrer till ett index Hemsida för prjektet, Nya bedömningsgrunder för rinnande vatten i Sverige Möjliggöra rättvis bedömning av artfattiga system Ta hänsyn till öringens ppulatinstyp Ta hänsyn till gegrafiska skillnader 6 typer av påverkan Försurning Övergödning Mrflgi Hydrlgi generell påverkan (max av 4) Knnektivitet 6 indikatrer lika bra för lika slags påverkan

8 Generell indikatr - VIX Visade bild på körschema för hur man arbetar med dessa index. Nya bedömningsgrunder för sjöar Det fanns inte så mkt berende data för sjöar 8 av 20 testade indikatrer utvalda till EQR8 Index EQR8 = medel av 8 indikatrer EQR8 = 0.46 ger 63 % rätt FAME gav ca 80 % Slutsatser EFI ej användbart för alla lkaler i Sverige FAME-metden gångbar Frågr Det är ett ganska kmplext system, har ni samarbetat med de andra bedömningsgrundsgrupperna? Fiskeriverket har sagt att 90% av Sveriges vatten är dåligt för fisk vad grundar det sig på? Hur lång tid tar det att göra en sådan här analys? Vi kan göra det för alla länen! Vad ska vi priritera? Det finns ingen natinell inventering, eran med våtmarksinventeringen kmmer inte tillbaks. Användningen av nyckelbitper (Västmanland) SystemAqua. Tittat på avrinningsmrådesnivå. Vi mäter det vi redan vet (SRK) kan vi frigöra resurser från SRK till förmån för bilgiska undersökningar Vi förväntar ss inte att VVF ska inventera mråden med höga naturvärden, däremt hur övervakningen ska ske skulle ev vara av intresse Länsstyrelsernas arbetsgrupp Samverkan Göran Anderssn, LST-AB Prdukter Gemensamma mallar för avrinningsmrådesinfrmatinsblad Nytryck av brschyr Levande Vatten Nyhetsblad; natinell nivå Prjektplats på nätet Sharepint services Utveckla webbsidr Vattenkartan Vattenprtalen Länsstyrelserna Vattenråd Avslutande frågr/diskussin Hur har ni tänkt hantera de bilgiska faktrerna? Finns det kriterier för hur man ska prvta bilgin? Finns det inte bttenfaunaprvtagningar i recipientkntrllen? Om vi ska verifiera en påverkan vad ska vi mäta?

9 Skulle vattenförbunden kunna ha stickprvsundersökningar i känsliga lkaler? Hur kan vi hantera diskussiner ch samarbeten så de inte förs i lika skikt. Vi behöver ha en dialg mellan de lika nivåerna (kmmun, län, NV etc.) Eknmin: Vattenmyndigheten ch Länsstyrelserna (beredningssekretariaten) är i strt fria att använda sina medel helt fritt. I höst kmmer trligen regeringen att tillsätta en utredning kring prisplitiken Det är viktigt att tillvarata vattenförbundens engagemang Nästa möte 19 ktber 2006 (övervakningsprgram för distriktet bör vara ganska klart till dess) Lars Juhlin ansvarig för rganisatin av nästa möte, preliminärt i Eskilstuna.