Biologisk mångfald i järnvägsmiljöer

Transkript

1 Bilgisk mångfald i järnvägsmiljöer Sammanställning från seminarium 15 januari 2019 Sammanfattning av presentatiner Under seminariet presenterades aktuell kunskap m naturvärden i järnvägsmiljöer, fr a statinsmråden. Trafikverkets artinventeringar av statiner har pågått rikstäckande sedan 2008 ch alla statiner är nu bedömda enligt en fastställd manual ( Över ett hundratal rödlistade arter ch flera prihabitat har hittats. För ca 75 arter bedöms järnvägsmiljöer sm avgörande för deras bevarande i Sverige. Statiner med särskilda naturvärden (klass 1-3) är väl spridda över landet ch utgör en betydande ptential för natinellt artbevarande. Trafikverket har nterat de stra naturvärdena i järnvägsmiljöer ch att det behövs ett fkus på att bevara, sköta ch utveckla dem. Resultatet från inventeringarna samlas i Miljöwebb landskap (MWL) ch ska ligga till grund för restaurerings- ch skötselplaner. TRVs Riktlinje landskap (TDOK 2015:0323) anger att artrika infrastrukturmiljöer ska skötas, utvecklas ch nyskapas. Just naturvärden i järnvägsmiljöer är av särskild betydelse i den vegetatinsskötselstrategi för järnväg sm nu tas fram. Även SL, sm förvaltar ch äger Rslagsbanan samt Stckhlms tunnelbanr, har i sina riktlinjer att naturvärden ska beaktas vid utfrmning, planering ch etablering. Längs Rslagsbanan anläggs viltpassager, nyckelbitper (kmpensatinsmark), åtgärder i vattenmiljöer, insekts-/salamanderhtell mm. Möjlighet till grön banunderbyggnad (bilgisk mångfald längs spåren) utreds, men denna fråga har hamnat lite efter exvis barriäreffekter. Naturvårdsåtgärder i statinsmråden kan utfrmas för att gynna specifika arter, artgrupper eller bitper. Åtgärderna kan bestå av att skapa rätt grundförhållanden (material, lutning etc) eller eklgiska prcesser (slåtter, skrapning, trka etc). Nya (ch gamla) åtgärder behöver utvecklas. Vid utfrmning av åtgärder bör man särskilt överväga störningsintensitet (starta m eller bara sakta ner successinen?) ch masshantering (kan massr sparas lkalt, kan fraktiner separeras?). Vissa åtgärder trde vara generellt psitiva, ex hålla tillbaka sly, men även dessa behöver detaljutfrmas. Försök med nya restaureringsmetder (röjning, rtryckning ch ytskrapning) visar att träd ch buskar skapar de största prblemen med igenväxning, att ytskrapning är den mest effektiva engångsåtgärden, att invasiva arter (lupiner) etablerade sig mer slumpmässigt men att de sprider sig snabbt ch verkar vara ett ökande prblem, ch att blmresurser påverkas mer av lkala förhållanden ch artpl än av restaurering ch skötsel. Det finns möjligheter ch kanske även behv att ytterligare utveckla metder ch skötselriktlinjer för att de verkligen ska bli effektiva. Prblem i dagens skötsel utgörs av: var göra av ptentiellt förrenade massr? var göra av slåttermaterial, särskilt lupinblmmr? hur stängsla utan att försvåra skötseln? Ptentialer finns i exvis att bara lägga på sand, bespruta(!), brsta. Möjligheter i järnvägsmiljö finns inte bara för växter ch insekter, exempel beskrevs hur rmhtell kan anläggas ch hur banvallar kan erbjuda ersättningshabitat för sandödla där naturliga bitper försvunnit i landskapet. Kanske kan vissa åtgärder i vissa lägen gynna både sällsynta växter, insekter ch kräldjur, såsm exempelvis skapande ch skötsel av trr, vegetatinsfattig, slbelyst mark.

2 Diskussinsfrågr Under diskussinen lyftes följande aspekter: 1. Är järnvägsmiljöerna värda besväret? Hur förhåller sig nyttr för bilgisk mångfald, miljömål etc till kstnader? Ja, definitivt! Många jvg-miljöer är viktiga ch väl värda att arbeta med. De utgör bristhabitat (exvis magra sandmarker), ch refugier för arter sm varit med spridda. Det kan vara kstnadseffektivt att bevara miljöer i jvg-mråden istället för att nyskapa på annan plats. Järnvägsmråden (ch andra infrastrukturmiljöer) finns i hela landet, är relativt lättåtkmliga (dck finns säkerhetsaspekter), ch erbjuder en möjlighet för åtgärder/verksamhet sm samhället inte kan genmföra hursmhelst i övriga landskapet; det är alltså mråden sm samhället har str rådighet över. Jvg-miljöerna är fta relativt stra ch sammanhängande, ch kan utgöra spridningskrridrer. Områden sm har höga eller betydande värden ch de rätta förutsättningarna kan väljas ut för skötsel. Rätta förutsättningarna kan utgöras av lkala förhållanden (mark, lutning mm) ch mgivande landskap (hedmarker, kalkmarker, kulturmiljöer etc). Jvg-miljöer kan även mfatta bilgiska kulturarv, både i ch med kvarstående dlade arter ch vilda arter sm säger någt m tidigare marknyttjande. Kstnaderna behöver inte vara så stra egentligen; ett lass grus kstar inte så mycket, ch eftersm åtgärder måste göras avsett är det relativt lätt att anpassa. Även m åtgärder inte är helt gratis så kan de mtiveras av besparingar på andra mråden eller längre fram i tiden. Det kan i vissa fall t m finnas en win-win, m man planerar naturvårdsåtgärder ch övrig skötsel samlat. Men det är svårt att kstnadsuppskatta ch därmed jämföra med nyttan. Och viss skötsel kan kräva initiala restaureringsåtgärder. Det behövs mer undersökningar (frskning) för att svara på frågan m avvägning mellan kstnader ch nyttr. Det behövs mer kunskap (sammanställning) m när jvg-miljöerna fungerar sm refugier, dvs överlevnadsmöjligheter för arter sm annars hade försvunnit eftersm deras tidigare livsmiljöer försvunnit. Vilka arter, vilka livsmiljöer etc? 2. Vilka värden ch möjligheter finns mellan statinerna längs spåren ch i trädsäkringsznerna? Har inte undersökts tillräckligt (undersökning via artprtalen är dck på gång). Kan vara svårinventerat men ptentialen finns. Ptentialer: Sandmiljöer, buskmiljöer, variatinsrika miljöer, blttad sand, slbelysta ytr. Skapa spridningsmöjligheter grön infrastruktur. Högstubbar ch faunadepåer kan skapas i trädsäkringsznen. Även veteranisering av träd (skapa hål mm) är en möjlighet. Exempel på fkusarter för åtgärder: Vedlevande insekter, kärlväxter, kräldjur. 2 (5)

3 Dck risk för eklgisk fälla (ex fåglar ch fladdermöss i trädsäkringsznen, kanske även kräldjur). Finns kunskaper m skötsel av kraftledningsgatr sm kan överföras till trädsäkringsznen? Exvis buskmarker ch bryn kan utgöra en ptiential för bilgisk mångfald (fåglar mm). Inm Trafikverkets prgram En ny generatin järnväg ( har frskningsprjektet Sidmråden startats, med syftet att undersöka hur vi kan skapa tekniskt välfungerande, eklgiskt hållbara ch gestaltade gröna slänter enligt TRVs Riktlinje Landskap ch Trafikverkets arkitekturplicy (TDOK 2017:0636). Målen ska uppfyllas på slänter längs den tänkta höghastighetsjärnvägen. Prjektet ska ge kunskap m hur slänter sm uppfyller dessa krav kan skapas ch skötas, exvis hur skötsel av vegetatin sm fastnar i stängsel kan undvikas genm att se vad lika gräsdukar under stängsel har för effektivitet. Testytr kmmer att anläggas under våren Kntaktpersn är Martin Malm (martin.malm@trafikverket.se). 3. Hur har skötseln på statinerna förändrats? Behöver vissa gammaldags arbetsintensiva metder återinföras eller kan vi utveckla nya, innvativa skötselåtgärder sm bevarar bilgisk mångfald? Skötseln av jvg-miljöer var fram till talen mer manuell. Statinsmråden hade sin egen vaktare/trädgårdsmästare. Frskning m hur jvg-miljöer nyttjats histriskt skulle ge en kunskapsbas. Infrmatin m histrisk skötsel av jvg-mråden efterlyses av Anna Westin (CBM/SLU). Även landskapseklgiska studier ligger artrika statiner i artrika landskap? Igenväxning är idag det stra prblemet. Slyvegetatin på statinsmråden är fta ung (10-20 år), kan det vara en effekt av upphörd besprutning? Besprutning skedde mer allmänt fram till 90-talet. Finns det möjlighet att vissa bilgiska värden är en effekt av besprutning? (exvis stra mängder 1-2åriga växter). Verktygslådan för skötsel är lätt dvs det finns idag inte många lika skötselalternativ. Verktygslådan behöver fyllas på. Det behövs kanske inte mycket innvatin för att få till fungerande lösningar; det finns redan mycket teknik att bygga vidare på. Knkreta förslag på metder: Rtryckning. Insådd av lågväxande naturvårdsarter ex getväppling, fibblr. Spara frön, samla upp slåtterklipp. På med sand. Fler exempel på nya innvativa metder: Brstning (snöröjningsbrste körd på barmark), hetvatten, mikrvågr, bränning, fräsning. Alla dessa har sina för- ch nackdelar, ch nggrannare utredning behövs av vilka sm har förutsättningar att fungera, ch under vilka mständigheter. Det kan finnas en päng i att se hur jrdbruket får till praktiska åtgärder, där finns mycket erfarenhet. Samtidigt behöver infrastrukturmiljöer skötas utifrån sina egna förutsättningar, så metder får inte kpieras rakt av. Arbetsintensiva metder kan utgöra arbetsmarknadsåtgärder gröna jbb. Fkus bör ligga på de statiner sm har de rätta förutsättningarna. Nya metder kan krävas pga invasiva arter (ex masshantering). 3 (5)

4 För att förstå förekmster av arter ch livsmiljöer behövs bättre kunskaper m vilken skötsel ch åtgärder sm genmförts. 4. Behv av art-inriktade åtgärder respektive mer generella skötselregimer. Utgångspunkten bör vara generella metder inriktad på habitat/naturtyp, men även artinriktad skötsel kan behövas. Objekt med lägre värdeklass brde kunna tillåta mer generell skötsel. Vissa arter är unika för jvg-miljöer, inte riktigt vanliga någnstans (htade); de kan behöva ett särskilt fkus. En närmare analys av de arter sm är knutna till järnvägsmiljöer (ch sm därmed bör vara pririterade) bör kunna ge en bild av hur generell skötseln kan göras. Åtgärder mt invasiva arter kan behöva vara art-inriktade. Olika skötsel kan behövas i lika delar av landet. 5. Prblem för åtgärder på statinsmråden ch hur man kan kmma förbi dem. Exempelvis fördyringar sm förrenad mark, praktiska svårigheter sm säkerhetsstängsel, ch eklgiska prblem sm invasiva arter. Brtförning av massr kan vara ett prblem m de är kntaminerade (kräver prvtagning). Att lämna massrna lkalt kan vara ett sätt att kmma runt detta. Eftersm förreningar fta är knutna till finpartiklar ch rganiskt material kanske bara detta kan tas brt (i srteringsverk) ch grvt material lämnas. Detta skulle samtidigt kunna skapa trrare, sandigare marker sm har bättre förutsättningar för bilgisk mångfald. Säkerhetsstängsel behöver placeras så att det inte försvårar skötseln av värdefulla miljöer. Detta är en rganisatinsfråga inm TRV. Ansvarsfördelningen för invasiva arter är idag klar, behöver utvecklas. Knkret förslag för att bekämpa invasiva arter: slå ch täck över under lång tid. 6. Vem gör vad? Ansvarsfördelning ch samrdning TRV knsulter NV LST m fl. Ansvarsfördelningen är egentligen given, men mer samverkan ch kunskapsöverföring behövs. Särskilt kntrllen av invasiva arter kräver samrdning med andra aktörer, eftersm arterna sprids till ch från övriga landskapet. En lösning för samrdning skulle kunna vara återinförande av banmästare /driftsplatsansvarig, men det kanske är realistiskt. Tanken är att Trafikverkets databas Miljöwebb landskap ska kunna fungera samrdnande (när den är fullt fungerande). Arbete med grön infrastruktur (GI) bör kunna bidra till att knyta ihp lika aktörer, exvis Skgsstyrelsen, Jrdbruksverket... LSTs GI-planer är ett möjligt verktyg. Flk med kmpetens behöver vara med på alla nivåer. Särskilt LST bör ställa tydliga krav i prcessen. Även kmmunerna bör kunna ha en samrdnande rll. Naturvårdsverket bör kunna ge riktlinjer. Naturvårdsverket har ansvar för samrdning av åtgärder mt invasiva arter. 4 (5)

5 Det behövs frum/mötesplatser mellan eklger ch tekniska innvatörer (entreprenörer). Kunskapsutbyte behöver ske åt båda hållen. Har seminariet nått rätt grupp? Ex NCC, Skanska, InfraNrd brde ha varit med. Opininen skiljer sig m huruvida bilgisk mångfald i jvg-miljöer är viktig eller ej. Det behövs pininsarbete, skapa förståelse publikt, nå plitiker. Ett sätt skulle kunna vara infrmatin i mer beflkade mråden. Hur påverka de plitiker sm styr inriktningsuppdraget till TRV? Näringsdepartementet behöver infrmeras. Svårigheter att förankra frågrna internt på TRV. 7. Behövs ändringar i styrdkument upphandling granskning handböcker? Befintliga styrdkument såsm riktlinje landskap är viktiga, men de behöver implementeras. Det behöver infrmeras m styrdkumenten vilka sm finns, hur man hittar dem ch hur de hänvisar till varandra. De kan behöva revideras regelbundet. Det är svårt att få till bättre upphandling i praktiken, men det är möjligt. Upphandlingen behöver ligga på rätt nivå, ej för detaljstyrd så att den riskerar bli fel pga väntade faktrer. En viss flexibilitet, men inte för mycket. Viktigt att åtgärder genmförs på rätt sätt. Behöver kntrlleras att krav i byggskedet efterlevs (byggplatsuppföljning). Rätt kmpetens behövs vid kntrll av kmplicerade naturåtgärder. JOH (5)