Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)
|
|
- Lars-Erik Kjell Lindgren
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Stckhlm Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samrdnad ch dialgbaserad styrning av högsklan (SOU 2019:6) Dnr: U2019/00304/UH AstraZeneca har tagit del av betänkandet SOU 2019:6 En långsiktig, samrdnad ch dialgbaserad styrning av högsklan ch vi vill med detta framföra våra synpunkter avseende delar av betänkandet. Då betänkandet är mycket mfattande fkuserar vi i det följande på det sm är av störst betydelse utifrån vårt perspektiv, dvs. ett glbalt läkemedelsföretag med mfattande frskning ch tillverkning i Sverige. AstraZeneca har anställda i Sverige varav i frskningen i Götebrg ch övriga i Södertälje, där vi har blagets största prduktinsenhet sm står för 35% av vår försäljning. AstraZeneca exprterade läkemedel från Sverige för 39 miljarder krnr Detta mtsvarar ungefär 3% av den ttala svenska varuexprten ch gör AstraZeneca till ett av Sveriges största exprtblag. AstraZeneca investerar mer än 51 mdr krnr i frskning ch utveckling glbalt ch en tredjedel av dessa medel investeras från Sverige (år mdr krnr). Detta mtsvarar mer än en fjärdedel av vår msättning. AstraZeneca har mfattande samarbeten med svensk akademi ch häls- ch sjukvård. Grundläggande perspektiv från AstraZeneca Ett gtt samarbetsklimat mellan företag med frskning, utveckling ch tillverkning i Sverige ch svensk akademi främjar företagens frskningsinvesteringar ch banar väg för framtidens exprtintäkter här krävs tydliga incitamentsstrukturer ch örnmärkta anslag för explrativ frskningssamverkan Vikten av internatinellt knkurrenskraftig kvalitet i frskning ch utbildning är en självklarhet ch även den nyfikenhetsdrivna frskningen bör styras mt hög kvalitet Sverige måste värna investeringar i frskningens infrastruktur för akademins förutsättningar att befinna sig i frskningens framkant ch tillgängliggörandet av dessa infrastrukturer till företag med frskning ch utveckling i Sverige behöver öka Incitamentsstrukturer vid fördelning av medel ch meritvärdet för enskilda frskare bör inkludera aspekterna kvalitet, samverkan ch nyttiggörande Sm beslutsunderlag för regering, myndigheter ch lärsäten bör den nödvändiga prestatinsbaserade uppföljningen samt utvärderingar av akademins verksamhet ha fkus på kvalitet ch samverkan. Analyserna bör inkludera en glbal kntext ch internatinella jämförelser samt belysa verksamhetens bidrag till innvatin ch nyttiggörande. Dessa uppföljningar ch utvärderingar bör påverka framtida uppdrag ch medelstilldelning. Utbildningssystemet behöver sträva efter att möta arbetsmarknadens behv avseende vlym, innehåll ch kvalitet. Analyser för att prgnsticera behven ska inkludera en nära dialg med aktörer på arbetsmarknaden ch utgöra en viktig grund för styrningen. Incitamentsstrukturer i frm av meritvärde ch örnmärkta anslag behövs för att öka samverkan ch mbilitet mellan sektrer, vilket i sin tur ökar kunskapsutbyte ch främjar samarbetsklimatet.
2 I Sverige bör vi ta möjligheten att stärka vår knkurrenskraft genm frtsatta mfattande investeringar i frsknings- ch utbildningssystemet. Övergripande synpunkter på utredningen Av de grundläggande perspektiven van framgår att AstraZeneca avstyrker ett flertal av betänkandets förslag. Bristen på knsekvensanalyser gör det svårt att bedöma de genmgripande förslagen. Detta gäller särskilt när man försöker förstå de sammantagna knsekvenserna av de separat beskrivna förslagen. Aspekter såsm samverkan, nyttiggörande, innvatin ch internatinalisering vägs inte in i betänkandets analys eller knsekvensanalys ch förslag för att stimulera detta saknas i det närmaste helt delar av detta hänvisas till utredningar. Samtidigt föreslås att de örnmärkta medlen från externa finansiärer för detta ska urhlkas. Detta ser vi sm mycket rande. Intentinen att närmare kppla frskning ch utbildning till varandra är lvvärd liksm förslag m ökat samarbete mellan lärsäten för att åstadkmma arbetsdelning kring utbildningsutbudet samt ökat fkus på livslångt lärande däremt är förslagen för att åstadkmma detta i flera fall missriktade eller tydliga. Även ökade incitament för prfilering mellan högsklr, dvs. Fkus på samarbete ch arbetsfördelning snarare än knkurrens är psitivt. Synpunkter på förslag i utredningen Nedan redvisas våra viktigaste synpunkter på vissa av förslagen i betänkandet med en förklarande text samt vår slutsats i kursiv stil En samlad prpsitin för högre utbildning ch frskning lämnas en gång per mandatperid. Dessa prpsitiner har sedan 2008 kallats frsknings- ch innvatinsprpsitiner. Detta har understrukit ch stärkt bejakandet av lärsätenas betydelse för innvatin liksm vikten av ett gtt samarbetsklimat mellan samhällssektrer. Vi ser det sm självklart att kmmande prpsitiner inkluderar innvatinsperspektivet. Intentinen att knyta högre utbildning närmare frskning är psitiv, men betänkandet presenterar inte några drivkrafter eller mekanismer för hur en samlad prpsitin ch ett samlat anslag skulle leda till denna tätare kppling. Eftersm lärsätena enligt betänkandet i högre grad än i dag själva ska bestämma hur finansiering ska fördelas på lika verksamheter, finns inget sm garanterar att sambandet mellan utbildning ch frskning stärks, det skulle bli upp till respektive lärsäte. Knsekvenserna av att lägga in även utbildning i en sammanhållen prpsitin ch ett sammanslaget anslag går inte att bedöma utifrån betänkandet, då det inte framgår hur en sådan prpsitin skulle förhålla sig till det svenska utbildnings- ch frskningssystemet sm helhet. I betänkandet saknas analys av vilka knsekvenser det skulle kunna få relativt nuvarande styrning. Senare i betänkandet föreslås även att ta brt prestatinsbaserade mål i utbildningen, det talas m istället m ramar, tak ch antal helårsstudenter. Det är svårt att få en överblick över vilka knsekvenser de sammantagna förändringarna kmmer att få. Förslagen inm utbildningsmrådet är många ch fta genmgripande ch beskrivs i lika delar av texten med tydligt helhetsperspektiv. Det finns fördelar med ett samlat anslag, då det blir lättare för lärsätena att hantera sina resurser ch ökar handlingsfriheten. Men det behöver finnas styrinstrument med höga krav på uppföljning av mål, resultat ch kvalitet. Frågan m uppföljning samt knsekvenser av
3 eventuell brist på måluppfyllelse, resultat ch kvalitet har inte hanterats i utredningens betänkande. Det är därför angeläget att frågan m ett samlat anslag utreds vidare. Vi ser risker med att samtidigt föra in högre utbildning i en samlad prpsitin sm det föreslagna genmgripande nya dialgbaserade lärsätesspecifika styrsystemet. Det handlar m två stra mställningar sm kan leda till mfattande knsekvenser sm i betänkandet är tillräckligt analyserade. Vi avstyrker förslaget med en samlad prpsitin för utbildning ch frskning En mer långsiktig, fkuserad ch dialgbaserad styrning En mer dialgbaserad styrning skulle innebära en genmgripande förändring. Samtidigt föreslås en större andel av resurserna än idag gå direkt till lärsätena. Återigen två samtidiga stra förändringar i frskningssystemet sm skulle behöva en betydligt mer djupldad knsekvensanalys innan genmförande. Själva dialgförfarandet är tillräckligt preciserat i betänkandet. Det är tydligt hur rllerna i förhandlingen mellan regering ch lärsäten ska fördelas, vilka sm ska sitta runt brdet, avgränsningen av vad sm ska beslutas vid dialgen, hur beslut ska fattas, kriterierna sm ska vägleda dialgen ch utifrån vilka underlag dialgen ska föras. Det föreslagna systemet kräver en mställning av arbetssätt i regeringskansliet då man måste hantera många betydligt mer mfattande dialger med enskilda lärsäten än i nuvarande mdell. Förfarandet riskerar bli än mer administrativt betungande ch kstsamt. Samtidigt behöver man tillföra dessa separerade prcesser ett natinellt helhetsperspektiv i en kntext där lärsätena, så sm betänkandet påpekar, har ett infrmatinsövertag. Detta accentueras ytterligare av att det gemensamma regleringsbrevet föreslås tas brt. Dialgerna ska leda till identifiering av mål ch uppföljningskriterier, men det framgår inte hur knsekvenserna avseende exempelvis brist på måluppfyllelse ska se ut. Återrapprtering föreslås primärt ske i samband med ställningstagande inför kmmande perid. Det innebär att man med 4 års mellanrum ska ta fram infrmatin m hur det går. Dessutm ska även de årliga lärsätesspecifika regleringsbreven utfrmas genm en fördjupad dialg med lärsätet med utgångspunkt i prpsitinen vart fjärde år. Vi ser en risk att systemet blir mer fragmenterat med lärsätesspecifika dialger sm kan minska den natinella styrningen ur ett helhetsperspektiv. Systemet riskerar bli mer byråkratiskt ch mindre transparent. Det finns ckså en ökad risk för gdtyckliga principer m det finns begränsningar i underlag ch/eller transparens. Vi ser större risker än nyttr med betänkandets förslag. Vi avstyrker därför förslaget En analysfunktin inm högre utbildning ch frskning Förslaget m en analysfunktin är psitivt ch ligger i linje med slutsatserna i betänkandet Analyser ch utvärderingar för effektiv styrning (SOU 2018:79) sm menar att regeringen behöver en analysfunktin m sektrn kännetecknas av stra kstnader, dminerande myndighet eller stark prfessin samt kmplexitet. Utfrmningen av funktinen, liksm funktinens uppdrag behöver utredas ytterligare innan funktinen inrättas. Uppdraget behöver även sättas in i kntexten av redan existerande ffentliga analysfunktiner, exempelvis de sm finns inm frskningsfinansiärernas verksamheter, UKÄ ch Tillväxtanalys. En effektiv användning av resurser, långsiktighet, tydlighet i uppdrag ch styrning samt transparens talar för att analysfunktinen bör ha en fast rganisatrisk frm sm en del av en redan existerande myndighet ch inte vara en kmmitté. Möjligen kan tydliga uppdrag med medföljande förstärkta anslag till existerande analysfunktiner täcka behvet. Samtidigt talar mycket för vikten av berende relativt sektrn.
4 Funktinens analyser bör inkludera prestatinsbaserad uppföljning ch utvärdering av lärsätenas frskning ch utbildning, med fkus på kvalitet ch samverkan. Glbal kntext ch internatinella jämförelser liksm verksamhetens bidrag till att möta samhällsbehv samt bidrag till innvatin ch nyttiggörande bör ingå i analyserna sm med fördel kmbinerar kvantitativa ch kvalitativa metdiker. Dessa analyser, uppföljningar ch utvärderingar bör påverka framtida uppdrag ch medelstilldelning. 6.2 Utbildning på grundnivå ch avancerad nivå I betänkandet står att utbildningsutbudet ska utfrmas med hänsyn till kunskapsutvecklingen ch svara mt studenternas efterfrågan samt arbetslivets ch samhällets behv. Samtidigt står det att Etableringen på arbetsmarknaden är enligt vår mening viktig att följa, men bör inte ligga till grund för någn autmatisk styrning t.ex. via resurstilldelningen, inte minst givet den snabbt föränderliga ch svårprgnsticerade arbetsmarknaden.. Det sistnämnda mtverkar styrning av resurser utifrån prgnser m arbetsmarknadens behv. Vi menar att utfrmningen av utbildningar ch utbildningsvlymer måste anpassas utifrån frsknings- ch samhällsutvecklingen i strt samt analyser av arbetsmarknadens behv, inkluderande en dialg med aktörer på arbetsmarknaden. Ett förslag är att mål ska finnas för antal examina inm vissa utbildningar sm leder till legitimatinsyrken, men att uppdraget för alla andra utbildningar endast ska innehålla mål m antal helårsstudenter. Detta skapar incitament att ta in många helårsstudenter utan att bry sig m genmströmning eller kvalitet. Eknmiska incitament ch drivkrafter sm i dag finns för att universiteten ska se till att studenterna blir färdiga med sina utbildningar kmmer därmed saknas i framtiden. Prestatinsbaserade mål behövs sm drivkrafter för kvalitet i innehåll, kvalitet i genmförande samt genmströmning. Lägg dessutm till vikten av frtsatta ch vidareutvecklade uppföljningar ch analyser av var studenterna från respektive utbildning ch lärsäte tar vägen efter avslutad utbildning ch ser på nyttan av sin utbildning i sin yrkesutövning, för analys av relevans ch anställningsbarhet. Vi bejakar förslagen att samarbeten mellan lärsäten för att åstadkmma arbetsdelning kring utbildningsutbudet bör utvecklas vidare samt att både natinella ch reginala behv av kmpetens- ch kunskapsförsörjning bör ingå i lärsätenas planering av utbildningsutbudets utfrmning. Även det arbete sm har inletts med att skapa natinella ch reginala samverkansarenr bör utvecklas vidare. Nära samverkan med det lkala näringslivet ch andra större arbetsgivare bör vara en del av lärsätenas utbildningsuppdrag, dvs. tydliga incitament sm främjar att universitet ch högsklr invlveras i det reginala kmpetensförsörjningsarbetet. Ett sådant exempel är samarbetet mellan KTH ch Scania ch AstraZeneca i Södertälje. I uppbyggnaden av sådana initiativ krävs en långsiktighet ch mfattande riktade infrmatinsinsatser till sina målgrupper. Vi håller med m bedömningarna i Vad är högsklans rll i det livslånga lärandet?, men anser att dessa bedömningar inte följs upp med förslag på relevanta förändringar i incitamentsstrukturer. Betänkandet anger endast att ansvar för frtbildning ska tydliggöras i författningen. Betänkandet menar sedan att förslaget att ta brt det prestatinsbaserade resurstilldelningssystemet skulle leda till en flexibilitet i utbildningsutbudet. Detta förslag skulle så sm tidigare nämnts riskera andra negativa knsekvenser ch innebär i sig inget incitament för större flexibilitet avseende kursutbud. Istället skulle betänkandet ha kunnat föreslå andra åtgärder för att stärka högsklans incitament att bidra till det livslånga lärandet via exempelvis medel för enstaka kurser, distanskurser eller för att öppna upp utbildningsprgrammens kursutbud för redan anställda på attraktiva sätt. Detta är ett viktigt
5 samhällsbehv sm behöver stärkta insatser, t.ex. för att möta ch ta tillvara digitaliseringens utmaningar/möjligheter Dimensinering av utbildning på frskarnivå Även dimensineringen av utbildning på frskarnivå bör ta hänsyn till prgnser av arbetsmarknadens behv Balansen mellan direkta anslag ch externa medel Utredningen föreslår att regeringen ska ha sm mål att andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de ttala intäkterna till frskning. För exempelvis KI mtsvarar de externa anslagen enligt UKÄ 66% av de ttala intäkterna (3,97 av 6,02 mdr kr), från exempelvis svenska frskningsfinansiärer, EU, NIH ch företag. Enbart att kmpensera KI skulle innebära att regeringen i statsbudgeten skulle behöva föra över ca en tredjedel av Vinnvas anslag eller 15% av Vetenskapsrådets anslag till KIs direkta anslag. Ett alternativt sätt att nå betänkandets mål är ett tak på hur mycket externa anslag lärsätet får attrahera Lärsätena önskar större direkta anslag, men detta ska inte ställas emt externfinansiering av frskning. Extern finansiering av frskning bidrar till att öka de ttala tillgängliga medlen för frskning i Sverige, verkar kvalitetsdrivande ch förbättrar samarbetsklimatet mellan akademi ch det mgivande samhället liksm internatinellt samarbete inm EU. Förslaget angivet sm andel av ttala intäkterna till frskning är genmtänkt. Det finns inga skäl att jämföra ttala intäkter med direkta anslag. Betänkandet föreslår att medel ska föras över från externa statliga frskningsfinansiärer till direkta anslag. Att minska möjligheterna att söka lärsätesberende extern finansiering i knkurrens innebär att den enskilde frskarens berende av finansiering från det egna lärsätet ökar, vilket kan minska frskarens frihet. Ur ett internatinellt perspektiv befinner sig de svenska lärsätenas andel basfinansiering någnstans i mitten. Dessutm visar undersökningar att lärsäten av hög kvalitet, med en öppenhet mt företag ch frskningssamverkan är en kritisk faktr för att vända utvecklingen av minskande FUinvesteringar från näringslivet 1. Den internatinella trenden har under en längre tid gått mt ökad knkurrensutsättning av universitetens frskningsfinansiering, någt sm stöds av OECD. Tesen att ökade basanslag leder till bättre frskningskvalitet saknar stöd 2. I Sverige har de statligt finansierade frskningsfinansiärerna verkat kvalitetsdrivande i frskningssystemet. De har utfrmat effektiva sätt att granska ch fördela frskningsanslag till högkvalitativ frskning i natinell knkurrens ch med relevant transparens. Vinnva har framgångsrikt förbättrat samarbetsklimatet mellan sektrer ch drivit på nyttiggörande ch innvatin. De örnmärkta externa statliga medlen för explrativ samverkansfrskning mellan akademi ch industri behöver öka då de förbättrar Sveriges knkurrenskraft för näringslivets frskningsinvesteringar ch banar väg för framtidens svenska exprtintäkter. Låt inte eventuella ökningar av de direkta anslagen ske på bekstnad av de externa statliga finansiärernas anslag, det gäller för Life Science särskilt Vinnva ch Vetenskapsrådet. AstraZeneca avstyrker förslaget! Förmågan att attrahera externa anslag bör istället premieras, både på individnivå ch lärsätesnivå. Såsm betänkandet föreslår kan det vara relevant att göra en översyn av det externa frskningsfinansieringssystemet. En sådan översyn bör ske utifrån tydliga direktiv, vilket saknas i betänkandet. 1 Görnerup, Hur starkt står Sverige?, Svenssn R, Eknmisk debatt, 2019
6 6.6.2 Fördelningen av direkta anslag Förutm att föreslå att de kvalitetsdrivande externa medlens andel ska minska, så ska inte heller prestatinsbaserade indikatrer användas vid fördelning av de direkta anslagen. Endast de medel sm föreslås föras över från de externa frskningsfinansiärerna kan möjligen påverkas av kvalitetsindikatrer (biblimetri) samt histrisk tilldelning. I utredningen anger man att andra styrfrmer än en prestatinsbaserad resurstilldelning fta kan vara mer ändamålsenliga. Styrningen ska enligt STRUT vara tillitsbaserad, i mtsats till ett granskningssamhälle. Detta ska istället ersättas med ett kvalitetssäkringssystem ch en utvecklad dialgbaserad styrning. Akademin ska bli den sektr där fördelningsnycklar avseende kvalitet vid medelstilldelning samt prestatinskrav/granskning sm leder till knsekvenser vid brist på måluppfyllelse, saknas. Kvalitetssäkringen avser i betänkandet analysera m verksamheten använder kvalitetsdrivande arbetssätt, inte avseende resultat/utfall. Lärsätena ska främst utvärdera sig själva då de är unika ch så måste tillåtas vara. Behåll ch vidareutveckla prestatinsbaserade kvantitativa ch kvalitativa analyser, uppföljningar ch utvärderingar avseende kvalitet, samverkan ch nyttiggörande ch låt resultaten påverka framtida uppdrag ch medelstilldelning i kmmande prpsitiner/budgetar. Lejnparten av de direkta anslagen behöver sannlikt fördelas enligt ungefärlig histrisk tilldelning, men överväg att använda fördelningsnycklar för delar av de direkta anslagen. Ta fasta på betänkandets förslag att kvalitetssäkra lärsätenas arbetssätt ch stöd lärsätenas lärandeprcesser. Vidareutveckla incitamentsstrukturer sm främjar kvalitet, samverkan, nyttiggörande, internatinalisering, jämställdhet ch mbilitet (gegrafiskt ch mellan sektrer). Exempelvis vid rekrytering, sm meritvärde, eller sm fördelningsnycklar för en del av de direkta anslagen. Att lärsäten är unika eller att det är svårt att analysera kvalitet, samverkan ch nyttiggörande är inte skäl att låta bli att natinellt följa upp ch utvärdera resultat/utfall ch dra lärdm ch fatta beslut utifrån analysernas resultat. 7.8 Innvatinssystemet En särskild utredning av Högsklans rll i det natinella innvatinssystemet föreslås. Svårt att kmma med synpunkter då det är tydligt vad den skulle belysa/granska. 9.3 Utbildningsramen Utbildningspengen föreslås bestå av en fast bas ch en årligt rörlig del., Den rörliga delen föreslås styras av antalet helårsstudenter. Anpassa ersättningsnivåerna till kstnaden för respektive utbildning annars riskerar dyra utbildningar att inte pririteras. AstraZeneca står gärna till förfgande i de frtsatta diskussinerna m förslagen i detta betänkande ch m hur det framtida styr- ch resurstilldelningssystemet till universitet ch högsklr skulle kunna utfrmas. Med vänliga hälsningar Katarina Agebrg VD, AstraZeneca AB
Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13)
2019-06-24 REMISSVAR Dnr LiU-2019-01406 Miljö-ch energidepartementets diarienummer M2019/00661/S Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 ch Sverige: Världens utmaning -världens
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs merA!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt
Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merYttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden
HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden
Läs merTurismutbildning 2.0
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016
Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för
Läs merMiljö- och energidepartementet. Er referens: M2016/01154/Ke
2016-09-16 Miljö- ch energidepartementet Er referens: M2016/01154/Ke Återvinningsindustriernas svar på remiss av Naturvårdsverkets rapprt Minskad förbrukning av plastbärkassar samt separat prmemria med
Läs merPlan för forskningskommunikation 2017
7 Plan för frskningskmmunikatin 2017 Publicerad: 2017-03-07 Beslutsfattare: Prrektr Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2017-03-07 Giltighetstid: 2017 Sammanfattning: Planen för frskningskmmunikatin
Läs merLivslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg
Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs merYH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
Läs mer1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum
PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merSvenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt
Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk
Läs mer~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.
Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta
Läs merSVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016
Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram
Läs merDen nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121
ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska
Läs merÅterrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola
GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS
Läs merSwedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045
Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen
Läs merREGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT
REGLAB 2019-2022 181010 INRIKTNINGSDOKUMENT 1. INLEDNING Reglab är ett frum för kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling, sm sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges reginer, Vinnva, Tillväxtverket
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merIT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).
Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF
Läs mer1- Inledning Definition av huvudområde och ämne Examensrätt vid Konstfack...2
Bilaga 1 KU-prtkll 2015:15 Fastställt av KU-nämnden 2015-12-09 (ersätter Rutiner för inrättande, uppföljning ch avvecklande av huvudmråde vid Knstfack, fastställda av KU-nämnden 2012-12-12). 1- Inledning.......2
Läs merPlan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull
2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild
Läs merEn långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan
1 En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut) SOU 2019:6 2 Syftet med utredningen (Citat ur direktivet) Syftet är att utveckla styrningen
Läs merUtlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft
1 (5) Utlysning: Vindval m planering för en hållbar strskalig utbyggnad av vindkraft Nu finns medel att söka på planeringsmrådet inm Vindval, etapp IV. Ttalt mfattar utlysningen cirka 15 miljner krnr.
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merDatum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag
Persnalnämnden Ann-Sfi Bennheden HR-direktör Ann-Sfi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-07 Dnr 1502570 1 (6) Persnalnämnden Strategi - Begränsa berendet av bemanningsföretag Ordförandens förslag
Läs merForskningsstrategi 2015 och framåt
Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför
Läs merCivilingenjör Energi- och miljöteknik. Programmets benämning: Master of Science in Energy and Environmental Engineering
Dnr: HNT 3016/333 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACEM Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Master
Läs merUnderlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden
Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...
Läs merDIGITALISERINGSPLAN 2016-2025
Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs mertf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr
Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merCivilingenjör kemiteknik. Master of Science in Chemical Engineering
Dnr: HNT 2016/336 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Kemiteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACKT Civilingenjör kemiteknik Master f Science in Chemical Engineering
Läs merAvfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX
Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den
Läs merKonsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning
Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys
Läs mer"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN
Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:
Läs merFörslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter
1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas
Läs merNäringslivspolitiskt program
Näringslivsplitiskt prgram 2017-05-08 2 (10) INNEHÅLL 1. INLEDNING. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Fakta 4 2.2 Platsens attraktin 4 2.3 Förhållningssätt.. 5 3. ÖVERGRIPANDE MÅL 6 3.1 Näringslivsklimat...
Läs merSvar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)
Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merHandlingsplan för Jämställdhetsintegrering vid Jönköping University
Handlingsplan för Jämställdhetsintegrering vid Jönköping University 2017-2019 JÖNKÖPING 2017-05-15 1 Integrerat jämställdhetsperspektiv sm en del av rdinarie verksamhet Jönköping University (JU) kmmer
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merÖverenskommelse om kommunernas krisberedskap
1 (16) Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 2 (16) Innehållsförteckning 1. Överenskmmelse... 3 2. Utgångspunkter... 4 3. Villkr för användning av ersättningen... 5 4. Ersättning... 6 5.
Läs merVattenfall Innovation Awards
Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer
Läs merYttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)
Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2
Läs merACD Accelerated Competitive Dialogue
1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat
Läs merBasALT ett webbaserat författarstöd för att skriva på enkel svenska
BasALT ett webbaserat författarstöd för att skriva på enkel svenska Katarina Heimann Mühlenbck Sfie Jhanssn 2016-11-30 ALT Access and Language Technlgy Fil. dr Sfie Jhanssn Föreståndare vid Institutet
Läs merAnge din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.
Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:
Läs merPRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN
PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad
Läs merHHFS Bilaga 1 PM Datum: Dnr: Mottagare: Fakultetsstyrelsen Justerat i enlighet med fakultetsstyrelsens diskussion Byg
HHFS 2019-10-23 Bilaga 1 PM Datum: 2019-09-19 Dnr: Mttagare: Fakultetsstyrelsen Justerat i enlighet med fakultetsstyrelsens diskussin 2019-09-18 Byggprjekt kvarteret Handelshögsklan inför beslut m systemhandling
Läs merAktörsgemensam CBRNEstrategi
samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...
Läs mer11.u LINKÖPINGS UNIVERSITET
LINKÖPINGS UNIVERSITET DNR LIU-2017-00472, p74 FSM -5 1(5) Återrapprtering av Uppdrag till medicinska fakulteten att vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten blir anpassad till eknmiska förutsättningar
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs mer9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt
Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future
Läs merBeslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017
NOV 2016 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag ch direktiv för verksamhetsdelarna i ny rganisatin från januari 2017 Inriktning för ledarskapet Ledarskapet är en central del
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merKravspecifikation / Uppdragsbeskrivning
Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade
Läs merVäxtverk & Framtidstro!
2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 26 mars 2010 (OR. en) För delegationerna bifogas rådets slutsatser från Europeiska rådet den mars 2010.
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 26 mars 2010 (OR. en) EUCO 7/10 CO EUR 4 CONCL 1 FÖLJENOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegatinerna EUROPEISKA RÅDET 25 26 MARS 2010 SLUTSATSER För delegatinerna
Läs merHälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet
Häls- ch sjukvård i Regin Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet 2015-09-28 Bakgrund aktuell situatin Tillgängligheten avseende besök ch peratin/åtgärd har under de senaste åren försämrats i Regin
Läs merBredbandspolicy för Skurups kommun
Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners
Läs merLokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg
Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014
Läs merAtt bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna
Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen
Läs merStrategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut
Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merMedicinska fakulteten Institutionen för klinisk och experimentell medicin
Medicinska fakulteten Institutinen för klinisk ch experimentell medicin Anmälan m inrättande av frskarutbildningsplats vid Institutinen för Klinisk ch Experimentell Medicin Utbildning på frskarnivå vid
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merIT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017
IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...
Läs merUppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2016/856 Uppdrag m kvalitetsutveckling inm e-lärandemrådet vid Uppsala universitet Direktiv för fas 1 Beslutade av rektr 2016-05-24 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ch förutsättningar 3 2 Uppdraget
Läs merHandlingsplan romsk inkludering. I Gävle kommun
Handlingsplan rmsk inkludering I Gävle kmmun 2017-2020 Innehållsförteckning BAKGRUND...3 HANDLINGSPLANENS SYFTE...4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER...5 MR-STANDARD OCH ANSVARSDIMENSIONER...5 MR-PRINCIPER...6 NATIONELLA
Läs merAnvisningar för utlysning av forskningsmedel
MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för inriktning av frskning Sara Brunnberg +4610-240 4087 sara.brunnberg@msb.se Anvisningar för utlysning av frskningsmedel
Läs merFörslag till beslut. Tjänsteskrivelse 1 (11)
Tjänsteskrivelse 1 (11) Kmmunledningsförvaltningen Hans Asplund 2017-03-13 Dnr KS 2017-309 Kmmunstyrelsen Kmmunkncernens gemensamma Finansplicy, Brgensplicy, Riskinstruktin samt kmmunens egna Finansregler,
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial
Läs merFörstudie XBRL Finansiell information
N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin
Läs merÖverenskommelse om kommunernas krisberedskap
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 14 Vårt ärendenr: 18/03101 2018-10-12 Kmmunstyrelserna Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 Ärendenr: 18/03101 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges
Läs merSFI- En brygga till livet i Sverige?
SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar
Läs merMöte i användarrådet för FoU-statistik, 10 april 2018
Mötesanteckningar 1 (5) 2018-04-10 ES/INF Martin Löwing Möte i användarrådet för FU-statistik, 10 april 2018 Närvarande: Göran Marklund, Vinnva, rdförande Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Peter Jhanssn,
Läs merMöjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar
Läs merStyrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11
JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn
Läs merNya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård
Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber
Läs merVerksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23
150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merAnteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.
Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merAvsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag
2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad
Läs merFörstudie: Towards a Federated Information Model for European Public Safety
Förstudie: Twards a Federated Infrmatin Mdel fr Eurpean Public Safety Security Arenadagen 2014-04-08 Rev C Michael Landzelius, URBSEC Trbjörn Andréassn, Ericssn AB Dispsitin Om prjektet Metd Resultat 2013
Läs merHANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/704 HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktin medarbetarprtalen.gu.se/styrdkument
Läs merSvensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande från kommissionen "En ren jord åt alla"
Miljö-ch energidepartementet m.registratr@regeringskansliet.se cc: m.remisser-energi@regeringskansliet.se Er referens/diarienummer: M2019/00116/Kl Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande
Läs mer