Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande från kommissionen "En ren jord åt alla"

Transkript

1 Miljö-ch energidepartementet cc: Er referens/diarienummer: M2019/00116/Kl Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande från kmmissinen "En ren jrd åt alla" Sammanfattning: Svensk Vindenergi är tacksam över att få ge synpunkter på kmmissinens meddelande En ren jrd åtalla. Övergripande välkmnar vi dkumentet, vars mål ch inriktning speglar en höjd plitisk klimatambitin inm EU. Meddelandet betnar särskilt att sektrövergripande insatser är avgörande för attbegränsa utsläppen ch kmmissinen lyfter på ett tydligt sätt in de förnybara energikällrnasstra ptential i mställningen, i synnerhet vindkraftens. Vissa synpunkter bör dck framhållas: Det långsiktiga målet m klimatneutralitet bör tidigareläggastill att uppnås senast år2040 för att vara i linje med Parisavtalets mål m att begränsa den glbala uppvärmningen till 1,5 grad. Dekrtsiktiga målen inm klimatstrategin har en för låg ambitinsnivå. Målen m andelen förnybar energi till år 2030 bör skrivas upp till minst 35 prcent. Stark tilltr till teknikutvecklingen är bra. En förutsättning för teknikutvecklingäreffektiva styrmedel på eurpisk nivå; exempelvis en kldixidskattinm EU, ett stppdatum för klkraft, ch strategi för uppföljning av medlemsländernas klimatarbete. Utbyggnad av förnybar elprduktin sänker ckså priset på el, vilket bidrar till att förse Eurpas beflkning medbillig el ch ren el. Genm att fysiskt öka överföringskapacitet mellan länder ch reginer, minska flaskhalsar ch skapa handelsfunktiner för effektiv elexprt, kan imprtbehvet till EU minska ch försörjningstryggheten öka. Det är i huvudsak psitivt att kmmissinen pekat på elektrifieringen sm en allsidig lösning på klimatutmaningen men ökad elanvändning kräver ökad utbyggnad. Det saknas knkreta förslag för genmförandet av denna mställning ch en prblematisering av hur utbyggnaden ska gå till. 1

2 Allmänt: EU:s strategi ch långsiktiga målsättning m klimatneutralitet betraktas sm ett första steg mt en eurpeisk klimatlag. Strategin är inte bara viktig för att säkerställa livskvalitén för kmmande generatiner; det är ckså ett ställningstagande gentemt mvärlden. Allmänt bör lyftas, att kmmissinen kan vara mer kritisk till sitt eget uttalande m Eurpa sm ledande i det glbala klimatarbetet. Det är förviss sant att EU i relatin till andra världsnatiner ch internatinella samarbeten har kmmit långt men yttrandet framstår inte sm trvärdigt utan att påtala att utsläppen per capita är högre hs ss än i de flesta andra delar av världen, liksm att många utsläppstunga industrier finns här. Utifrån detta måste en mer radikal plitik ch tydliga plitiska spelregler kmma till. Vidare är det utifrån kmmissinens meddelande svårt att utläsa m de lika scenarierna ska ses sm lösningar var ch en för sig, eller m de är tänkta att kmbineras. Därifrån behövs ckså en mer utförlig diskussin kring huruvida scenarierna harmniserar med varandra eller ej. Specifika synpunkter: 1. Långsiktigt mål IPCC, FN:s klimatpanel menar att de glbala utsläppen behöver nå nett-nll år 2050, men m målet m temperaturhöjning med 1,5 grad inte ska överstigas under århundradet måste nett-nll uppnås senast år FN:s klimatknventin föreskriver vidare lika men differentierat ansvar, vilket baseras på ländernas bakgrund samt kapacitet att genmföra Parisavtalet. Med tanke på EU sm en histriskt tung glbal spelare med stark eknmi, är det uninens ansvar gentemt mvärlden att höja ambitinen. Här bör just signalvärdet av ett tidigarelagt mål lyftas: När EU beslutar m att bli en förebild för andra natiner ch internatinella samarbeten, ritas kartan m. De riktlinjer sm frmas måste resten av världen förhålla sig till. EU bör höja den långsiktiga målsättningen ch sträva efter att nå nett-nllutsläpp senast Krtsiktiga mål EU har tidigare förbundit sig att minska utsläppen med 40 prcent till år 2030 jämfört med 1990 års nivå, men hur resterade 60 prcent ska uppnås har varit klart. I den framtagna strategin tycks det ha varit svårt för EU att föreslå mer framåtsträvande krtsiktiga målsättningar till år Det har framför allt blivit tydligt i de förhandlingar sm skett inm bland annat inm ramen för Ren Energi-paketet. Ett exempel: I alla de alternativ sm har analyserats går energisystemet i riktning mt nllutsläpp av växthusgaser, eftersm energisektrn står för 75 prcent av EU:s växthusgasutsläpp. Men andelen förnybar energi ska enligt EU vara 32 prcent Målet står ej i prprtin till den mängd ren energi sm krävs för att svara för behvet. EU bör senast vid den planerade mvärderingen år 2023, skrivas upp målet till minst 35 prcent förnybar energi år

3 3. Behvet av styrmedel: Kmmissinens meddelande ch den bakmliggande analysen lyfter särskilt teknikutvecklingen sm en möjliggörare för mställningen. För att uppnå teknikutveckling i den mfattning sm behövs, är prgressiva styrmedel avgörande. Vidare är det av str vikt att finna en metd för att säkerställa att plitiska beslut inte stannar vid beslut, utan sipprar ner till myndighetsnivå - i alla medlemsländer. Därför uppmuntrar Svensk Vindenergi EU att: 4. Elnät Frtsätta arbetet med att utveckla handelssystemet med utsläppsrätter (EU ETS) så att utsläppens faktiska samhällskstnader i högre grad internaliseras i priset. Undersöka hur en kldixidskatt skulle kunna utfrmas inm EU för att kmma åt de utsläpp sm inte täcks in genm handeln med utsläppsrätter. Utveckla strategin för utfasning av fssila energislag ch sätta ett stppdatum för klkraft i Eurpa. Säkerställa att EU-ländernas klimatarbete utvärderas kntinuerligt ch ge kmmissinen rätt att vidta åtgärder mt länder sm inte sköter sin klimatmställning. Styra i riktningen att alla medlemsländer ska instruera sina myndigheter att integrera klimatfrågan i den ffentliga förvaltningen. Ställa krav på att ffentlig sektr ska upphandla uteslutande förnybar energi ch därigenm påskynda utfasningen av fssila bränslen. Strategin lyfter knkret de stra klimatvinster sm uppkmmer av ökad elexprt ch minskad imprt. Det är en gd start ch ett ställningstagande för den stra utbyggnad av förnybart sm kmmer att krävas i EU under framför allt 2020-talet. I Sverige ch i flera länder är elnäten ch elsystemet gamla ch står inför en mfattande mdernisering berende av klimatmställningen. Det är ett gynnsamt tillfälle att anpassa elnäten ch energisystemet till en högre andel förnybar elprduktin ch till knsekvenserna av förestående elektrifiering, digitalisering ch ändrade energiknsumtinsmönster. Svensk Vindenergi vill särskilt framhålla att: I strategin adresseras många lika lösningar för mställningen av elsystemet; såsm flexibel elprduktin, imprt/exprt, lagring av energi ch efterfrågeflexibilitet. För att möjliggöra en snabb mställning är det angeläget att EU skyndsamt undersöker de lika lösningarnas ptential ch utreder hur de på bästa sätt kan implementeras i ett samrdnat eurpeiskt elsystem. Kablarna mellan medlemsländerna blir fler ch fler, men utbyggnaden går trögt för att möta upp mt behvet av förnybar el i ch med elektrifieringen. Det är framför allt brådskande att bygga brt flaskhalsar ch utveckla överföringskapaciteten inm ch mellan länder. Tillståndsprcesserna att bygga ut elnäten behöver snabbas upp genm effektivisering, i synnerhet på de högre spänningsnivåer, utan att för den delen göra avkall på demkratiska principer. 3

4 Den långsiktiga tillgången till effekt ch gd elkvalitét behöver säkerställas genm regeländringar sm ger ökade incitament för marknadsaktörer att erbjuda flexibla tjänster. Redan nu kan vindkraftparker bidra till ett stabilare elsystem med både spännings- ch frekvensreglering. Med energilagring mellan vindkraftsparken ch elnätet kan vindkraftsparken bidra med systemtjänster även när det är vindstilla. För att realisera den fulla ptentialen av systemtjänster förrdar Svensk Vindenergi att man ytterligare utreder hur en integrerad marknad för systemtjänster skulle kunna se ut inm EU ch när den kan realiseras. 5. Möjliggöra effektiv utbyggnad av förnybar energi Idag är det svårt att få tillstånd för att etablera vindkraftsparker. Utöver de långa administrativa ledtiderna, sm ser lika ut i EU:s medlemsländer, följer fta långa överklagandeperider för både vindkraftsparken ch elnäten. I längden gör det att spridningen av utbyggnaden kan kmma att bli jämn ch snedfördelad i relatin till mråden där elbehvet är strt. För att få den mfattande elektrifieringen till stånd genm utbyggnad av förnybar elprduktin, krävs enklare, mer samrdnade ch effektivare tillståndsprcesser. Styrande lagstiftning idag är inte anpassad för mställning ch beaktar inte klimatvinster. En str del av dagens utmaningar kmmer att kunna hanteras inm ramen för EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, RED II. Men; I EU:s övergripande strategi bör det inkluderas att en harmnisering av ländernas tillståndsprcesser måste till för att underlätta för utbyggnad av förnybar energi i hela Eurpa ch därmed minska risken för investerare ch öka sannlikheten att mställningen genmförs. Den bakmliggande analysen påtalar att land- ch havsbaserad vindkraft har kapacitet att möta hela Eurpas kraftbehv, men att begränsningarna ligger i avvägningar sm måste göras vad gäller knkurrerande markanvändningsintressen så sm jrdbruk, fiske, artskydd, turism ch försvar. Svensk Vindenergi ställer sig bakm detta resnemang men anser att utmaningarna bör beskrivas ytterligare: EU bör uppdra respektive medlemsland att planera för utbyggnaden ch utpeka mråden pririterade för exempelvis vindbruk eller annan nödvändig mställningsinfrastruktur. På så vis underlättas ckså intresseavvägningar vid tillståndsmyndigheterna ch prcesserna effektiviseras. T.ex. kan markanvändningsanalys av typen Symphny användas för att värdera mtstående intressens klimatpåverkan sm grund för intresseavvägning. År 2040 kmmer i princip all vindkraft sm etablerats till ch med år 2015 att ha nått sin tekniska livslängd. Sett till elsystemet vre det värdefullt att i första hand öka, i andra hand behålla, den förnybara elprduktinen i attraktiva mråden. Genm så kallad repwering, sm innebär en uppgradering av redan existerande vindkraftsverk, finns ptential att flerdubbla dagens prduktin: EU:s strategi behöver adressera frågr så sm; hur mycket nya platser måste tas i anspråk när förnybar energi byggs ut ch hur mycket av elbehvet kan vi bemöta genm att rusta upp befintliga kraftverk? 4

5 Klimatmställning ch scial hållbarhet Det är psitivt att sciala hållbarhetsaspekter adresseras i strategin, särskilt viktigt är att se till att i de reginer sm påverkas då klkraften fasas ut inte drabbas av arbetslöshet eller sämre levnadsstandard. Det kan leda till ökat missnöje sm försenar klimatmställningen: I EU:s strategi bör det inkluderas åtgärder för ökat medbrgardeltagande. Ett exempel är att ge förslag på hur samråd kan rganiseras vid utbyggnad av vindkraft för att på ett lyckat sätt inkludera närbende ch intressenter. Att invlvera medbrgare tidigt i prcessen minskar sannlikt antalet överklaganden. EU har ansvar för att den allmänna acceptansen ökar. I Sverige är 80 prcent psitiva till mer förnybar energi. Ett fåtal negativa röster kan inte tillåtas prägla den allmänna debatten. Kraftfulla kmmunikatinsinsatser från myndigheter ch medlemsstater krävs för att upprätthålla den allmänna acceptansen för klimatmställningen. Industrin för förnybar energi har brist på arbetskraft, just nu särskilt vindkrafttekniker för drift ch underhåll. Ett knkret förslag på hur scialt ansvar kan tillgdses, är att mskla persnal i exempelvis klindustri till energitekniker (se exempel på liknande i USA). Svensk Vindenergi Stckhlm Charltte Unger Larsn VD Hanna Magnussn Kmmunikatin & Omvärldsbevakning 5