Energi och säkerhet: framtidsinriktade omvärldsanalyser för Försvarsmakten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi och säkerhet: framtidsinriktade omvärldsanalyser för Försvarsmakten"

Transkript

1 Energi ch säkerhet Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten Malin Östenssn, Daniel K. Jnssn, Rger Magnussn, Karl Henrik Drebrg FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är frskning, metd- ch teknikutveckling till nytta för försvar ch säkerhet. Organisatinen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är frskare. Detta gör rganisatinen till Sveriges största frskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inm ett strt antal tillämpningsmråden såsm säkerhetsplitiska studier ch analyser inm försvar ch säkerhet, bedömning av lika typer av ht, system för ledning ch hantering av kriser, skydd mt ch hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet ch nya sensrers möjligheter. FOI Ttalförsvarets frskningsinstitut Försvarsanalys CBRN-skydd ch säkerhet Stckhlm Tel: Fax: FOI-R SE ISSN Underlagsrapprt Januari 2009 Försvarsanalys CBRN-skydd ch säkerhet

2 Malin Östenssn, Daniel K. Jnssn, Rger Magnussn, Karl Henrik Drebrg Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten

3 Titel Title Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten Energy and Security: future-riented studies fr the Swedish Armed Frces Rapprtnr/Reprt n FOI-R SE Rapprttyp/ Reprt Type Underlagsrapprt Base data reprt Månad/Mnth Januari / January Utgivningsår/Year 2009 Antal sidr/pages 184 p ISSN ISSN Kund/Custmer Försvarsmakten / Swedish Armed Frces Frskningsmråde Prgramme area 1. Analys av säkerhet ch sårbarhet / Security, safety and vulnerability analysis, FT-mråde CBRN ch Miljö / R&D area CBRN and Envirnment Delmråde Subcategry 34. Internatinell säkerhet / Internatinal Security Prjektnr/Prject n Gdkänd av/apprved by E11108 Göran Kindvall FOI, Ttalförsvarets Frskningsinstitut FOI, Swedish Defence Research Agency Avdelningen för Försvarsanalys Defence Analysis Avdelningen för CBRN-skydd ch säkerhet CBRN Defence and Security Stckhlm SE Stckhlm

4 Sammanfattning Ett tngivande inslag i de mänskliga knflikternas histria är kampen m naturresurser. Det glbala spelet kring energiresurserna håller på att intensifieras, vilket har uppenbara säkerhetsplitiska knsekvenser. De fssila energiråvarrna är kncentrerade till ett begränsat antal platser på jrden ch de klimatförändringar sm kl, lja ch gas bidrar till medför ytterligare en intrikat säkerhetsdimensin. Energi är en strategisk fråga med många bttnar det handlar till exempel inte bara m att planera för ch säkra den egna energiförsörjningen utan ckså m att förstå ch ha beredskap inför mvärldsförändringar liksm hur de kan kmma att bemötas av lika aktörer. Detta kan dels påverka Sveriges ch EU:s utrikes- ch säkerhetsplitik liksm energisäkerhet, dels innebära förändringar i den internatinella säkerhetsrdningen liksm uppkmsten av nya knfliktmönster. Strävan efter att minska den sårbarhet sm förknippas med berendet av krympande ljeresurser, liksm att minska klimat- ch miljöpåverkan, medför att den glbala energiförsörjningen på sikt står inför stra förändringar. Betydelsen av allt detta för svenskt försvar har hittills endast analyserats i begränsad mfattning. Rapprten utgör ett underlag till Försvarsmaktens långsiktiga planering; dels hur förändringar i den glbala energiförsörjningen kan innebära nya utmaningar, htbilder, krav ch uppgifter för Försvarsmakten; dels vilka för- ch nackdelar sm kan förknippas med lika framtida energilösningar för Försvarsmaktens egen verksamhet, avseende främst drivmedel ch kraftförsörjning under insats. För att belysa hur långsiktiga energirelaterade mvärldsförändringar kan påverka Försvarsmakten tas avstamp i dels; 3

5 - befintliga mvärldsanalyser inm försvarsplanering, t.ex. den svenska försvarsberedningen ch perspektivplaneringen, samt mtsvarigheter från Finland, Strbritannien, Frankrike, USA ch EU; dels - internatinella energiscenariarbeten från t.ex. Internatinal Energy Agency, Wrld Energy Cuncil, EU-kmmissinen, UNEP, IPCC ch Shell; dels - inflytelserika natiners ch rganisatiners energiplitik ch -strategier, t.ex. USA, Ryssland, EU, Kina ch Indien. En slutsats är att den ptentiella knflikten mellan energisäkerhet ch klimatsäkerhet kan medföra långtgående säkerhetsknsekvenser ch att ett frtsatt glbalt fssilberende bidrar till ökat säkerhetsplitiskt ch militärt fkus på ett antal ptentiella knfliktmråden. Ett nytt sådant mråde kan bli Arktis, sm i spåren av klimatförändringarna blir tillgängligt för explatering. Strskalig glbal förnybar energiprduktin kan däremt innebära ökad gegrafisk utspridning ch minskat tryck på befintliga ht-spts. Kärnkraften blir sannlikt inte tngivande i den sammantagna glbala energiförsörjningen, men säkerhetsprblemen förknippade med framställning av kärnmaterial kan spridas ch förstärkas. Vidare förstärker energiprblematiken klyftrna mellan fattig ch rik, vilket kan medföra sciala friktiner ch knflikter. Trenden mt ökad natinalisering ch plitisering av energin står i kntrast mt frihandel ch marknadsliberalism ch kan medföra ytterligare militarisering av energiresurserna. Bilaterala energiavtal kan medföra splittring inm EU ch försvåra gemensamma ställningstaganden ch ageranden, t.ex. vid internatinella insatser. Framtida utmaningar ch uppgifter för Försvarsmakten behandlades vid en wrkshp med utgångspunkt från följande energi- ch miljörelaterade insatsscenarier, avseende år 2030 (i samverkan med FT-prjekt Miljö ch Säkerhet): Insats i östra Afrika för att bygga fred i svårt splittrat samhälle med miljöprblem. Knflikt kring rätten att utvinna lja ch gas i reglerade mråden i Arktis. Skydd av energiinfrastruktur ch -anläggningar i f.d. Svjetrepublik. Internatinell insats i megastad i västra Afrika med närliggande ljetillgångar. Resultaten från wrkshpen behandlar bl.a. skillnaderna mellan helt nya uppgifter för Försvarsmakten, bekanta uppgifter i nya insatsmiljöer, eller under nya förutsättningar sm t.ex. nya typer av samarbetspartners. En slutsats är att Försvarsmakten bör skapa beredskap inför de nya utmaningar sm ckså innebär de största mställningarna även m det i dagsläget kan vara svårt att bedöma

6 hur sannlika de är. Man bör därför etablera system, metdiker ch generisk kapacitet för att på ett adaptivt sätt kunna integrera relevanta aspekter av energich miljöförändringar i den långsiktiga planeringen. Vad gäller Försvarsmaktens egna framtida energilösningar redvisas en kunskapssammanställning m alternativa drivmedel (t.ex. alkhler, dieselvarianter, gasfrmiga drivmedel) samt energimvandlare (t.ex. hybridfrdn, bränsleceller). Vidare diskuterades följande alternativa principlösningar för drivmedel ch kraftförsörjning vid insatser i ett 2030-perspektiv i en wrkshp med Försvarsmakten: 1. Kraftförsörjning genm småskalig elprduktin via slceller ch små vindkraftverk samt elverk med flytande bränsle sm kmplement. Transprt med plug-in-hybridfrdn, d.v.s. flytande drivmedel i kmbinatin med eldrift. 2. Flytande bränsle sm drivmedel till frdn ch sm insatsvara till kraftch värmeprduktin med lika grad av inblandning av förnybart flytande bränsle. 3. Bränsleceller både för kraftförsörjning ch framdrift av frdn (vätgas eller annat väterikt bränsle). För respektive lösning behandlades safety -aspekter, t.ex. teknisk säkerhet, driftsäkerhet, hälsa ch persnskydd, security -aspekter, t.ex. energiråvarutillgång, tillförselsäkerhet ch perativa förutsättningar, insatsmiljöns betydelse, t.ex. klimat ch tpgrafi, samt interperabilitet ch kstnadseffektivitet. En effektivare energianvändning bör vara den primära utgångspunkten för att sedan balansera miljökrav, säkerhetskrav, kstnadseffektivitet ch perativa krav. Samhället i strt kmmer att gå mt mindre miljöbelastande tekniker vilket kan innebära både synergier ch målknflikter givet de speciella mständigheter ch krav sm förknippas med Försvarsmaktens verksamhet. Det är därför viktigt att analysera målknflikternas karaktär, att ta lärdm av andra sektrers ch försvarsmakters erfarenheter, samt att etablera en metdik för att göra avvägningar mellan miljökrav ch de krav sm ställs på Försvarsmaktens energilösningar avseende säkerhet ch perativ förmåga. Den försvarsrelaterade energisäkerhetsfrskningen bör på sikt utvecklas så att energiframtids- ch mvärldsanalyser samverkar med teknisk energifrskning, men att inriktningarna bedrivs sm separata prjektmråden eftersm tidsperspektiv, samverkanspartners ch mttagare av frskningen fta är lika. Omvärldsanalyserna bör ha ett säkerhetsplitiskt fkus på längre sikt, men betna Försvarsmaktsspecifika utmaningar ch krav på nya förmågr på medellång sikt. Vad gäller Försvarsmaktens egna energilösningar bör frskningen å ena sidan hantera både befintliga perativa krav ch framtida utmaningar, å 5

7 andra sidan både verksamhet i Sverige ch vid internatinella insatser, vilket kan kräva lika angreppssätt. Nyckelrd: energi, säkerhet, miljö, drivmedel, scenarier, mvärldsanalys, Försvarsmakten, försvarsplanering, säkerhetsplitik, klimatförändringar

8 Förrd I denna rapprt redvisas en bred framtidsinriktad mvärldsanalys med fkus på energi. Syftet är att ge den svenska Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen dels när det handlar m eventuella nya uppgifter ch nya krav på kmpetenser (t.ex. i samband med i internatinella insatser), dels när det gäller alternativ för Försvarsmaktens framtida energilösningar. Rapprten utgör huvudresultatet av FT-prjektet Energisäkerhet sm under 2008 bedrivits av FOI på uppdrag av Försvarsmakten. Prjektet frtsätter under Malin Östenssn har inte bara fungerat sm medförfattare utan ckså sm samrdnare av arbetet med rapprten. Rger Magnussn har ansvarat för underlag m alternativa drivmedel till både rapprten ch den wrkshp sm arrangerades tillsammans med Försvarsmaktens miljöavdelning, HKV PROD MILJÖ, ch FT-prjektet Miljö ch Säkerhet. Karl Henrik Drebrg ansvarade för planering ch scenariframställning inför wrkshpen, sm ckså Maria Elena Wulff var med ch arrangerade. Rbert Larssn ch Inglf Kiesw har bidragit med underlag till rapprten m rysk respektive kinesisk ch indisk energiplitik. Under arbetets gång har vi haft en givande dialg ch fått värdefulla synpunkter från Försvarsmakten. Vi vill tacka wrkshpdeltagarna, sm bidrg med undgängliga inspel för vidare arbete. Författarna ansvarar för innehållet i rapprten. Daniel K. Jnssn Prjektledare Göran Kindvall Marknadsmrådeschef Försvar Avd. för Försvarsanalys 7

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte, metdik ch läsanvisningar Vad är energisäkerhet? avgränsning i detta prjekt Omvärlds- ch framtidsanalyser i försvarsplanering Försvarsberedningens mvärldsanalys Försvarsmaktens perspektivplanering Finland: Ministry f Defence Strategy Strbritannien: The Natinal Security Strategy ch DCDC Glbal Strategic Trends Frankrike: Défense et sécurité natinale - Le livre blanc ch Le plan prspectif à 30 ans EU: Den eurpeiska säkerhetsstrategin, Eurpean Defence Agency s Lng-Term Visin samt Institute fr Security Studies USA: Natinal Security Strategy, Natinal Defense Strategy ch Quadrennial Defense Review Diskussin: hur hanteras energifrågrna i försvarsplaneringen? Energi i framtidsscenarier Vad är scenarier? Wrld Energy Outlk, IEA/OECD 2007 ch Energy Technlgy Perspectives: Scenaris and Strategies t 2050, IEA 2006 ch Deciding the Future: Energy Plicy Scenaris t 2050, WEC Glbal Climate Plicy Scenaris fr 2030 and beynd, EUkmmissinen Wrld Energy Technlgy Outlk , EU-kmmissinen Lighting the Way: Tward a Sustainable Energy Future, InterAcademy Cuncil Shell Energy Scenaris t

10 3.9 IPCC, FN:s klimatpanel, 2001 ch Glbal Envirnment Outlk: Envirnment fr develpment, UNEP 2002 ch Peak Oil Energiframsyn Sverige i Eurpa, IVA Tvågradersmålet i sikte? Naturvårdsverket Tematisk diskussin: mvärldsförändringarna i relatin till säkerhet Långvågiga utvecklingar Trendbrtt? Dynamiken kring energiresurserna Energitekniker Aktörer ch plicy-mvärld Strategier för energiförsörjning Klimat, miljö ch människrs säkerhet Sammanfattningsvis några slutsatser med bäring på säkerhet Olika aktörers energiplitik ch syn på energisäkerhet EU Strbritannien USA Ryssland Kina Indien G Sammanfattande diskussin Alternativa drivmedel ch energimvandlare: en kunskapsöversikt Alternativa drivmedel Bidrivmedel generellt Alkhler ch etrar Bidiesel - Syntetisk diesel

11 6.1.4 Naturgas, Bigas, LPG, DME Vätgas Avgasutsläpp från alternativa drivmedel Utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv Prgnser för alternativa drivmedel Alternativa energimvandlare Hybridfrdn Bränsleceller Om mbil kraftförsörjning i fält Diskussin ch analys: energi ch säkerhet med Försvarsmaktens perspektiv Vad kan mvärldsförändringarna innebära för Försvarsmakten? Sammanfattning av scenarierna ch scenaridiskussinerna Några generella slutsatser från wrkshpen Perspektiv på Försvarsmaktens framtida energilösningar Sammanfattning av wrkshp m framtida energilösningar Några generella slutsatser m framtida energilösningar Avslutande diskussin ch framtida frskning Preliminära delstudier i FT-prjekt Energisäkerhet Slutrd reflektin m framtida energisäkerhetsfrskning Referenser 164 Bilagr 173 Bilaga 1: Insatsscenarier med bäring på energi ch miljö Underlag för wrkshp m Miljö, energi ch säkerhet: nya utmaningar för Försvarsmakten Bilaga 2: En översikt över alternativa drivmedel Underlag till wrkshp m Försvarsmaktens framtida energilösningar Bilaga 3: Skissartade insatsscenarier med fkus på lgistik Underlag till wrkshp m Försvarsmaktens framtida energilösningar Bilaga 4: Urval av energipublikatiner av FOI-frskare

12 1 Inledning Det finns ett påtagligt förändringstryck inm energimrådet. Den fssila energianvändningens miljö- ch klimateffekter har fått allt större plitiskt utrymme, liksm viljan att säkra framtida energiförsörjning, vilket har säkerhetsplitiska knsekvenser eftersm energiråvarrna är kncentrerade ch jämnt fördelade. Även förnybara energifrmer kan vara knfliktskapande eftersm knkurrens m fruktbar mark påverkar livsmedelsprduktinen ch främst drabbar fattiga människr. Detta påverkar såväl svensk energiförsörjning sm hur miljökrav ch säkerhetskrav kan förenas. Betydelsen av detta för svenskt försvar har hittills endast analyserats i begränsad mfattning. FT-prjektet Miljö ch Säkerhet är ett systerprjekt sm handlar m hur miljöch resursprblem samt klimatförändringen kan påverka försvarets uppgifter på längre sikt. Energisäkerhetsprblematiken är en resursfråga ch överlappar därför delvis miljösäkerhetsmrådet. Energiprblematiken ch energins särställning sm strategisk resurs rymmer dck en rad speciella förutsättningar sm därför studeras i ett eget prjekt. 1.1 Syfte, metdik ch läsanvisningar Prjektmålet är att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen dels vad gäller påverkan från spelet kring energin på den internatinella arenan, dels vad gäller framtida energilösningar för den egna verksamheten. Studien kan därför sägas ha två lika ben där följande huvudfrågeställningar avses besvaras: 1. Vilka nya htbilder, uppgifter eller krav kan den svenska Försvarsmakten ställas inför på längre sikt på grund av förändringar i den glbala energiförsörjningen ch en hårdnande kamp m energiråvarr, såväl fssila sm förnybara? 2. Vilka är för- ch nackdelarna med lika alternativa framtida energilösningar, framför allt avseende drivmedel, men i viss mån ckså kraftförsörjning i fält, utifrån kriterierna låg miljöbelastning ch hög säkerhet? Frskningen bedrivs främst genm litteraturstudier. När det gäller knsekvenser för det svenska försvaret av den internatinella utvecklingen genmförs scenaribaserade analyser, delvis i wrkshpfrmat med representanter för Försvarsmakten ch andra försvarsmyndigheter. 11

13 Vi avser belysa hur energirelaterade mvärldsförändringar kan påverka Försvarsmakten på längre sikt. I framtidsstudiesammanhang är försvarssektrn tämligen unik eftersm det finns lång erfarenhet av att arbeta med planering under säkerhet ch alternativa framtidsbilder. Vi tar vårt första avstamp i ett antal befintliga mvärlds- ch framtidsanalyser från lika försvarsmakter i kapitel 2. Syftet är att exemplifiera mvärlds- ch framtidsanalyser samt att ntera m ch i sådana fall hur energifrågr behandlas. Kapitel 2 är främst riktat till läsare sm vill bekanta sig med långsiktig försvarsplanering. Kapitel 3 fkuserar på energins rll i framtidsscenarier. Vi har inm ramen för detta prjekt valt att inte utveckla egna allmänna (energi)mvärldsscenarier utan sammanfattar ett tital scenariarbeten sm på lika sätt fkuserar på energi. Baserat på kapitel 3 förs sedan en tematisk diskussin m mvärldsförändringarna i relatin till säkerhet i kapitel 4, sm rekmmenderas för läsare sm inte önskar tillgdgöra sig den fullständiga genmgången av energiframtidsscenarier i kapitel 3. En viktig slutsats från kapitel 4 är att smliga aktörer inte bara har stra möjligheter att respndera på mvärldsförändringar utan även delvis frmar framtiden i vid bemärkelse. Vi sammanfattar därför i kapitel 5 några betydande natiners ch rganisatiners energiplitik ch syn på energisäkerhet. Tillsammans med scenarigenmgången i kapitel 3 ch diskussinen i kap. 4 utgör detta byggstenar för de insatsscenarier (se kapitel 7, samt bilaga 1) sm användes vid en wrkshp med syfte att identifiera nya utmaningar, uppgifter ch krav för Försvarsmakten. Resultaten från wrkshpen, liksm våra egna slutsatser, redvisas i den första delen i kapitel 7, avsnittet 7.1: Vad kan mvärldsförändringarna innebära för Försvarsmakten? Studiens andra ben framtida energilösningar för Försvarsmakten berörs delvis på ett övergripande ch indirekt sätt i scenarigenmgången i kapitel 3, men framför allt i kapitel 6, sm utgör en kunskapssammanställning m alternativa drivmedel ch energimvandlare. Baserat på denna behandlades några lika principlösningar för drivmedel ch kraftförsörjning i fält vid wrkshpen med Försvarsmakten, vars resultat redvisas i avsnitt 7.2: Perspektiv på Försvarsmaktens framtida energilösningar. Rapprten avslutas, i avsnitt 7.3, med en diskussin där bl.a. framtida frskning berörs. 12

14 1.2 Vad är energisäkerhet? avgränsning i detta prjekt Begreppet energisäkerhet, eller energi ch säkerhet, används i en rad lika sammanhang, t.ex. i samband med teknisk design ch knstruktin, strategier för lika verksamheter ch företag, samhällets sårbarhet ch beredskap, samt inm en rad lika plitikmråden (energi, miljö, utrikesrelatiner, försvar ch säkerhet). Begreppet används på lika sätt i lika sammanhang ch det är i vårt prjekt knappast fruktbart att försöka lansera någn exakt definitin. Det viktiga är snarare att förstå hur, när ch varför de lika begreppen används samt med vilken avgränsning. I detta sammanhang är det intressant att ntera att en del förhållanden sm tidigare benämndes sm energifrågr i allmänhet idag ibland srteras under energisäkerhet. Det berr sannlikt på att säkerhetsbegreppet har breddats under det senaste decenniet ch att det finns en säkerhetstrend i samhället. Eftersm säkerhetsfrågrna ligger högt på agendan idag finns det därför ckså en tendens att säkerhetisera vissa frågr för att göra dessa synbart ännu viktigare. Det engelska språket erbjuder en nyansering av säkerhetsbegreppet i frm av skillnaden mellan safety ch security. Ett mtsvarande svenskt begreppspar skulle möjligtvis kunna vara trygghet ch säkerhet. Enkelt uttryckt handlar safety m att ingen ska göra sig illa eller att saker ch ting inte ska gå sönder. I ett energisammanhang kan safety t.ex. syfta på skydd av persnal ch utrustning inm ett energiföretag. Ibland används benämningen teknisk säkerhet när safety åsyftas. Security däremt syftar på säkerhet i en bredare bemärkelse. I Sverige används både begreppen energisäkerhet ch energitrygghet när en fungerande energiförsörjning åsyftas. När energisystemet betraktas utifrån ett helhetsperspektiv handlar det då både m prduktins- ch distributinssäkerhet liksm tillförselsäkerhet. Prduktins- ch distributinssäkerhet är fta besläktat med energy safety eftersm tekniska kmpnenter ch infrastruktur är i fkus, men här finns ckså en bredare security-dimensin eftersm energiförsörjningen är strategiskt viktig för samhället. Hög energisäkerhet är på denna nivå synnymt med t.ex. rbusta elnät. Tillförselsäkerhet, eller security f supply, brukar tlkas sm en kntinuerlig, stabil ch trygg tillförsel av energiråvarr till ett visst land eller regin. Detta är ftast vad sm åsyftas när begreppet energy security återfinns i plicydkument. 1 Eftersm endast ett fåtal länder i världen är helt självförsörjande på energi är en 1 T.ex. COM (2006a): 105, A Eurpean Strategy fr Sustainable, Cmpetitive and Secure Energy, Winstne et al. (2007), eller sammanställning i Larssn (2007). 13

15 fungerande energiförsörjning berende av en säker tillförsel av vissa energiråvarr utifrån. För Sveriges del, sm på elsidan är i strt sett självförsörjande tack vare framför allt vatten- ch kärnkraften, handlar tillförselsäkerheten av fssil energi i första hand m drivmedel för transprtsektrn samt en mindre del för uppvärmning. För de flesta EU-länder ser det dck annrlunda ut. Vid sidan av inhemsk klbrytning ch viss lje- ch gasutvinning är stra delar av Eurpa berende av imprt av naturgas ch lja inte bara för transprterna utan även för prduktin av värme ch el. Detta har medfört att energisäkerhetsfrågan diskuteras betydligt mer intensivt inm EU liksm inm många EU-länder jämfört med i Sverige. En trygg ch pålitlig energitillförsel från andra delar av världen har givetvis direkta implikatiner på handels-, utrikes- ch säkerhetsplitiken, men ckså på miljö- ch klimatplitiken. Ett sätt att öka energisäkerheten är ju att minska berendet av (framför allt imprterad fssil) energi, vilket kan göras via styrmedel sm vanligtvis förknippas med klimat- ch miljöplitik. Samtidigt kan säkerheten förknippad med det faktiska berendet minska genm att å ena sidan upprätthålla gda relatiner med prducerande stater ch aktörer liksm att verka för plitisk stabilitet i de prducerande reginerna, å andra sidan att säkerställa att distributinsvägarna är trygga (farleder, pipelines etc.). Kpplat till tillförselbegreppet bör det tilläggas att begreppet energisäkerhet ibland har en mvänd betydelse för natiner eller aktörer sm exprterar energi. För dessa innebär energisäkerhet att kntinuerligt få avsättning för sina prdukter till utpekade köpare alternativt på världsmarknaden. Ökad energisäkerhet kan i detta fall ckså innebära att begränsa utländskt inflytande över inhemska energiresurser. Ett annat besläktat begrepp i detta sammanhang är energiberedskap, sm är mer kpplat till eventuella kriser i tillförseln snarare än den kntinuerliga tillförselsäkerheten. Energiberedskap var i högsta grad aktuellt under 1970-talets energikriser då stra beredskapslager av lja (ljereserv) upprättades för att klara krta ch medellånga tillförselbegränsningar. Idag är de centraliserade natinella lagren inte i drift. Sverige ska dck enligt internatinella avtal ch medlemskapet i EU hålla en viss vlym i ständigt lager för att svängningar på världsmarknaden ska kunna mdereras. Detta faller främst på de ljeimprterande blagen. 2 När vi rör ss mt högre nivåer bland tlkningarna av energisäkerhetsbegreppet rör vi ss samtidigt från det praktiska ch tekniska mt det strategiska ch plitiska. Det är ckså där sm begreppet energy security gärna övergår till energy and security. Energiprblematikens säkerhetsimplikatiner kan på den glbala nivån relateras till kampen m begränsade naturresurser i en värld där trenderna 2 Energimyndigheten (2008) 14

16 pekar mt en frtsatt ökad energianvändning liksm att många knflikter åtminstne delvis har att göra med kamp m naturresurser. Här har tillväxten under de senaste åren i framför allt Kina ch Indien spelat en str rll ch i ch med att energianvändningen ökade snabbare än prduktinstakten sattes ett högre tryck på det glbala prduktinssystemet, vilket bl.a. avspeglades i rekrdhöga ljepriser våren Energiprblematiken på den glbala nivån är generellt sett synnymt med ljans rll. Orn att prduktinsmaximum (se avsnitt 3.11) närmar sig gör att knkurrensen m de (eventuellt) sinande resurserna ökar, vilket bidrar till både väpnade knflikter (t.ex. Mellanöstern), plitiska ch diplmatiska ansträngningar liksm biståndsffensiver (t.ex. Kina i Afrika) samt rn att energiråvaran kan användas sm säkerhetsplitiskt påtryckningsmedel (t.ex. Ryssland gentemt grannstater ch EU). Det är viktigt att pängtera att bara för att ett begrepp spänner från lkal till natinell till glbal nivå så blir den inte per autmatik mer eller mindre strategisk. Effektiv energianvändning på t.ex. hushållsnivå är verkligen en strategisk energisäkerhetsfråga eftersm detta sammantaget kan minska energiberendet, vilket reducerar säkerheten förknippad med tillförsel, vilket minskar sårbarheten,.s.v. För att summera; begreppet energisäkerhet sträcker sig över följande kategrier: 1. Safety, teknisk säkerhet, skydd av persnal, utrustning ch lkal miljö. 2. Prduktins- ch distributinssäkerhet, fta på systemnivå, eller delar av ett specifikt energisystem. 3. Tillförselsäkerhet (security f supply), sm behandlar samspelet mellan system ch mvärld. Begreppet används ftast på natinell eller reginal nivå (t.ex. Sverige eller EU) men kan naturligtvis ckså beröra en enskild aktör (t.ex. Försvarsmakten). 4. Energi ch säkerhet, kampen m energiresurser ch dess implikatiner på säkerhet ch internatinell plitik (ftast på glbal nivå men sm givetvis kan få lkala effekter). För att vara en energistudie har detta prjekt ett brett, ch till viss del ckså ett fragmenterat, fkus. Det berr på att Försvarsmakten dels för egen del använder ch är berende av energi för att kunna lösa sina uppgifter, dels för att de uppgifter sm Försvarsmakten ställs inför kan ha direkta eller indirekta energikpplingar. 15

17 När det handlar m Försvarsmakten sm energianvändare är främst nivåerna 1-3 van relevanta för detta prjekt. De framtida energilösningar sm väljs ska vara säkra både avseende skydd (1) ch driftspålitlighet (2). Vidare bör lösningen förknippas med gd tillförseltrygghet (3). När det handlar m vilka uppgifter Försvarsmakten kan ställas inför i framtiden är främst nivåerna 3-4 relevanta för detta prjekt. Det kan handla m att tillvarata strategiska energiintressen för Sverige ch EU i världen (3), men ckså att spela en fredsframtvingande eller fredsbevarande rll i knflikter vars ursprung har energikpplingar (4). Kunskap m de grundläggande knfliktrsakerna är viktigt ch kan även vara en förutsättning för att kunna lösa uppgifterna ch göra gda strategiska överväganden. 16

18 2 Omvärlds- ch framtidsanalyser i försvarsplanering Då detta prjekt utgör ett underlag till Försvarsmaktens långsiktiga planering är det fruktbart att först ntera vad sm redan behandlas i de lika prcesser sm stödjer denna. Dessutm undersöks vad sm finns att lära av andra länder ch rganisatiner. Detta kapitel inleds med att sammanfatta Försvarsberedningens mvärldsanalys samt Försvarsmaktens perspektivstudier sm dels är ett underlag för utfrmandet av den svenska försvars- ch säkerhetsplitiken, dels anger förutsättningarna för Försvarsmaktens långsiktiga utveckling. Syftet är att få en överblick över vilka frågr ch aspekter sm i allmänhet behandlas samt att identifiera aspekter med direkt eller indirekt energikppling. Vidare sammanfattas några exempel på vad andra länder beaktar i försvarsplitiskt arbete ch försvarsstrategisk planering. I det sammanhanget är den finska inriktningen intressant, då Finland är ett grannland ch liksm Sverige är militärt alliansfritt. Länderna ingår dessutm tillsammans i det nrdiska försvarssamarbetet. De nrdiska länderna står inför utmaningen att mfrma försvaret i enlighet med framtida uppgifter ch behv. Sveriges stridskrafter ch kapacitet bestäms i hög grad av de internatinella uppgifter man ser framför sig, medan Finland har hållit fast vid en str mbiliseringsrganisatin för att kunna utnyttjas natinellt vid ett förändrat mvärldsläge. Sveriges deltar genm EU-medlemskapet i EU:s gemensamma utrikes- ch säkerhetsplitik (GUSP) ch inm detta i en gemensam säkerhets- ch försvarsplitik (ESFP). Sverige ställde inm ramen för ESFP upp med en stridsgrupp, Nrdic Battle Grup (NBG), sm std till EU:s förfgande för krishanteringsuppgifter under första halvåret Utvecklingen av NBG anses ha haft str betydelse för mställningen av det svenska försvaret mt tillgängliga ch flexibla förband ch man har även åtagit sig att sätta upp en stridsgrupp för beredskap under Frankrike ch Strbritannien är två tngivande aktörer i Eurpa, inte minst på försvarsmrådet. Det är dessa två länder sm anses ha påbörjat utvecklingen av ESFP ch det var även de sm, med stöd av Tyskland, lade fram förslaget m 3 EU:s stridsgrupper för internatinell krishantering ska kunna sättas in tidigt i ett krisskede i princip var sm helst i världen ch antingen lösa en uppgift under begränsad tid eller förbereda en mer mfattande insats. Fem länder deltg i NBG08, förutm Sverige även Estland, Irland, Nrge ch Finland. 17

19 EU:s stridsgruppskncept. En jämförelse mellan eurpeiska länders deltagande i internatinella militära krishanteringsperatiner visar att dessa två länder står i en klass för sig när det gäller att mtsvara högt ställda ambitiner med faktiska insatser. 4 Detta är intressant ur ett svenskt perspektiv, framför allt i ljuset av den uttalade svenska ambitinen m ett insatsförsvar. Länderna förenas dessutm av att de båda är kärnvapenmakter ch permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd. Däremt skiljer de sig åt avseende sin relatin till USA ch NATO. 5 Det amerikanska säkerhets- ch utrikesplitiska agerandet är någt sm övriga natiner på ett eller annat sätt beaktar i sina mvärldsanalyser. USA är sm militär strmakt, med betydande trupper baserade ch i insats på flera håll i världen, alltid intressant att studera i försvarssammanhang. USA sm natin är en str knsument av energi ch landets militära ingripanden anses fta i debatten till str del ha påverkats av energifrågr. De dkument sm studerats spänner i innehåll från att ungefär mtsvara Försvarsmaktens perspektivstudier till Försvarsberedningens underlag. Referenser till de närmaste svenska mtsvarigheterna görs dck utifrån vilken instans sm ger ut dem, i huvudsak m de är frskningsbetnade eller snarare mer plitiskt rienterade. Jämförelsen försvåras någt av det faktum att i vissa länder kan både den dktrinära verksamheten, sm i Sverige hör till Försvarsmaktens strategiska ledning, ch den frskning sm FOI:s avdelning för Försvarsanalys utför, snarare återfinnas på respektive lands försvarsdepartement. Nedan återges huvudinnehållet i texterna, med en tyngdpunkt på de aspekter sm berör energifrågr. Kapitlet avslutas med en diskussin där den svenska försvarsplaneringen främst avseende synen på energi- ch energisäkerhetsfrågr jämförs med andra länders. 2.1 Försvarsberedningens mvärldsanalys Försvarsberedningen är ett frum för knsultatiner mellan regeringen ch representanter för de plitiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningens främsta uppgift är att följa den säkerhetsplitiska utvecklingen i världen ch bedöma ht, risker ch det internatinella säkerhets- ch försvarssamarbetets utveckling. I beredningen ingår representanter från riksdagspartierna ch sakkunniga från 4 Giegerich (2008) 5 För en genmgång av hur relatinerna mellan Frankrike, Strbritannien, NATO ch USA avseende eurpeisk försvarsplitik förändrats genm åren, se exempelvis Sundberg, A: Ett maktskifte med knsekvenser? Fransk utrikes- ch säkerhetsplitik under president Sarkzy, FOI Försvarsanalys, ktber 2008, FOI-R SE 18

20 departement ch myndigheter. Man strävar efter att nå en så bred enighet sm möjligt m hur säkerhets- ch försvarsplitiken ska utfrmas. I Försvarsberedningen mvärldsanalys för 2007 Säkerhet i samverkan 6 resnerar man kring energi, miljö ch klimat sm framtida säkerhetsht, i en vidare bemärkelse än ur rent försvarsmaktsperspektiv. Man knstaterar att de glbala miljöutmaningarna ch klimatförändringarna utgör de allvarligaste hten mt människrs säkerhet ch fundamentala levnadsvillkr. Säkerhetsarbete nu ch i än större grad i framtiden mfattar instrument inm fler mråden än utrikesplitiken ch försvarsplitiken. Aktörer återfinns även i privat sektr, sm exempel nämns bland annat energiblag ch deras rll för energisäkerheten. Man resnerar kring resursbrist ch hur fördelningen av resurser lätt kan bli en grundrsak till kriser ch knflikter. Knkurrensen ch därmed knfliktrisken skärps av beflkningstillväxt, klimatförändringar ch det frtsatta berendet av fssila energislag. Eftersm staters energiförsörjning är strategiskt viktig har den även säkerhetsplitisk betydelse. Man pekar på den starka kpplingen mellan energi ch säkerhet; genm energiberende samhällens sårbarhet, kntrll över energitillgångar ch deras distributin samt genm knkurrens m energitillgångar. Då handel ch eknmiska strukturer är känsliga för störningar finns ett starkt samhällsintresse att skydda energiflöden ch fungerande internatinella energimarknader. Genm kntrll över energiresurserna ch över infrastrukturen fås ett effektivt medel för att utöva påtryckningar, men eftersm berendet fta är ömsesidigt får leverantören minskade intäkter ch minskat förtrende m tillförseln avbryts. Vidare diskuteras större staters inflytande på handel ch råvaruhantering på andra kntinenter, t.ex. Kinas rll i Afrika ch Mellanöstern ch de säkerhetsplitiska följder det kan få. Kinas ökade investeringar i Afrika har flera syften: att göra det lättare att imprtera energi- ch andra råvarr från Afrika, att underlätta för kinesiska industrivarr att kmma in på nya marknader samt att skapa ett plitiskt-diplmatiskt stöd för den kinesiska utrikesplitiken. Detta kan i sin tur leda till att USA ser ett behv av att utöka sin närvar, med ännu klara säkerhetsplitiska knsekvenser. Man lyfter fram I-ländernas ansvar att snabbt ändra sin energianvändning, genm minskad användning av fssila bränslen, energibesparingar, ökad energieffektivitet ch förnybara energifrmer. En fungerande internatinell energimarknad behövs för en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Att alla viktiga länder ingår ett långtgående klimatavtal anses ytterst vara en glbal säkerhetsfråga, speciellt USA:s medverkan i ett pst-kytavtal är av central betydelse. 6 DS 2007:46 Säkerhet i samverkan, Försvarsberedningens mvärldsanalys 19

21 Vad gäller Eurpa pekar man på ett ömsesidigt berende mellan Ryssland ch EU, genm att EU köper 70 % av den ryska energiexprten ch därmed utgör den viktigaste marknaden. Det ryska distributinsnätet är knstruerat för leveranser till Eurpa ch gör det svårt att hitta avsättning för sina energiråvarr på andra marknader. Å andra sidan skulle EU-länderna, speciellt vintertid, bara klara sig några dagar utan rysk lja ch gas. Man ser att stra investeringar i energisektrn är nödvändiga för att Ryssland ska kunna leva upp till sina åtaganden, men den ryska inställningen till detta är klar. Ryskt agerande för att hindra att utländska energiföretag kan verka i landet är rväckande ch begränsar möjligheterna att explatera nya energiresurser med den senaste teknlgiska kmpetensen. Vidare kan gasledningen Nrd Stream i Östersjön, m den byggs, öka den eknmiska integratinen mellan Ryssland ch övriga Eurpa samt trygga energitillförseln i Eurpa. Den ryska staten kmmer att ha ett betydande inflytande över ledningen genm gasblaget Gazprm, vilket innebär att den blir delvis statskntrllerad ch plitiskt styrd. Ryssland är världens största gas- ch näst största ljeprducent ch kan kmma att använda detta sm påverkansmedel i utrikesplitiken. Ryssland försöker dessutm, främst genm sina energiresurser, få ökat inflytande i Asien. Vidare pekas den framtida möjligheten att lja ch gas kan frigöras i Barents hav ch Arktis ut sm en möjlig källa till knflikter. Snabb eknmisk tillväxt i främst Indien ch Kina leder till en ökad efterfrågan på ch knkurrens m energi ch råvarr, vilket i sin tur kan leda till knflikter ch kriser. Att säkra tillgången på nödvändiga resurser kmmer att bli en viktig uppgift för Asiens tillväxteknmier för frtsatt utveckling. Asiens knsumtin av lja har ökat snabbt ch många industrier finns i energikrävande sektrer. Knkurrensen kring energitillgångar har inneburit att vissa asiatiska länder har använt nya medel för att få till stånd mellanstatliga avtal m energitillgångar, i flera fall har detta varit vapenleveranser. Denna handelsplitik kmmer på kllisinskurs med EU:s ch USA:s plitik att främja den fria marknaden för lja ch andra råvarr. I Mellanöstern finns mer än hälften av världens kända ljereserver ch lja ch naturgas dminerar exprten. Energiutvinningen ger stra intäkter, men de fördelas jämnt inm ch mellan länderna ch skapar därmed sciala rättvisr ch spänningar. Den starka energimarknaden har förstås ändå bidragit till den starka eknmiska expansinen i vissa länder under 2000-talet. Man ser dck att de lje- ch gasberende eknmierna kmmer att behöva diversifieras för att välståndet ska kunna hålla takt med beflkningstillväxten. Strmakternas intressen i energiutvinningen i reginen, liksm säkra energileveranser därifrån, påverkar deras ställningstaganden ch kan förstärka mtsättningarna. 20

22 USA:s strategi på energimrådet handlar m hur berendet av imprterad lja ska kunna minska. Satsning sker på förnyelsebar energi, kärnkraft ch så kallad användning av ren klteknik. Man uppfattar den kntrll OPEC-länderna har över ljereserverna sm ett ht mt amerikansk säkerhet ch landets industriella stabilitet. 2.2 Försvarsmaktens perspektivplanering Regeringen ger återkmmande Försvarsmakten i uppdrag att redvisa lika alternativ för Försvarsmaktens framtida utfrmning i ett ti- till tjugårigt perspektiv. I perspektivstudierna identifierar Försvarsmakten vägvalsfrågr ch belyser alternativ även utanför gällande försvarsplitisk inriktning. Perspektivstudien hösten 2007: Ett hållbart försvar för framtida säkerhet 7 De senaste årens perspektivstudier har avrapprterats i två delrapprter ch en slutrapprt. Delrapprten för 2006, Försvarsmakten sm säkerhetsplitiskt instrument, fkuserade på vilken ttal förmåga sm krävs för att hantera lika typer av knflikter, med utgångspunkt i den mvärldsanalys ch de knflikttyper sm redvisades I delrapprten för 2007, Knsekvenser av lika militärstrategiska inriktningar, redvisades tre militärstrategiska kncept, sm beskriver vad sm ska åstadkmmas ch hur detta ska uppnås. Dessa möter på lika sätt ch i lika mfattning kraven på den effekt sm behövs ur det militära systemet (militärstrategisk effekt). Referensalternativet A är en prlngering av dagens försvarsmakt. Kncept B har en ambitin att hantera både internatinella ch natinella insatser, medan kncept C har en högre ambitin för internatinella insatser. Den senare fasen av arbetet innebar fördjupade analyser av mvärldsutveckling, militärstrategisk dimensineringsgrund, försvarsmaktsuppgifter ch deluppgifter, perativa förmågr, krav på insatsrganisatinens utfrmning, kapacitets- ch förmågeutveckling i Eurpa samt utveckling av insatsrganisatinen. Omvärldsanalysen knstaterar en ökad dynamik i den glbala situatinen, kpplad till utvecklingen i Kina ch Indien samt prblem i Mellanöstern, Sydstasien ch Afrika. Framtiden innebär även strategiska utmaningar för vårt närmråde, avseende EU:s ch NATO:s utveckling, Rysslands eknmiska utveckling ch förhållande till EU, de mfattande energitillgångarna i mrådet, samt den ökade betydelsen av Östersjön sm transprtled. 7 Försvarsmakten (2007a) 21

23 Man gör bedömningen att de största utmaningarna ch riskerna för vår säkerhet finns på den glbala arenan, då Sveriges säkerhetsplitiska läge har förbättrats de senaste åren genm NATO:s ch EU:s utvidgning österut. Genm medlemskapet i EU har Sverige ett ansvar sm spänner över vårt eget territrium ch dess närmråde, till Eurpa ch dess närmråden, samt glbalt. Man knstaterar att natinella, reginala ch glbala intressen alltmer sammanfaller ch att hten i många fall är gränsöverskridande; klimatförändringarna ch dess tänkbara långsiktiga knsekvenser, knkurrens m sinande naturresurser, samt internatinell terrrism. Sm en följd av detta krävs ett gemensamt agerande för att stärka vår natinella säkerhet. Energitillgångar nämns sm källa till spänningar, kpplat till detta finns de säkerhetsprblem sm klimatförändringar ch sinande naturresurser kan ge upphv till. Att gå ned på en sådan detaljeringsgrad att man diskuterar knkreta energilösningar för Försvarsmakten ligger inte inm perspektivstudiernas ram. Däremt pekar man på strategiska samarbeten sm ett sätt att öka kstnadseffektiviteten, kvaliteten ch den perativa effekten. Man anser att strategiskt samarbete inm styrkeprduktin ch lgistik sannlikt ger störst effekt, genm en hög grad av systemlikhet. Detta ökar även de perativa möjligheterna att samutnyttja förband vid internatinella insatser. 2.3 Finland: Ministry f Defence Strategy 2025 Det finska försvarsministeriets strategi Securely int the future Ministry f Defence Strategy 2025 lades fram smmaren Syftet är att försöka beskriva vilka utmaningar sm försvaret står inför, d.v.s. mtsvarande Försvarsberedningens underlag, ch undersöka hur dessa utmaningar kan hanteras. Detta görs utifrån bedömningar av den långsiktiga (20 år) utvecklingen i Finlands säkerhetsmgivning. I analysen använder man tre scenarier sm beskriver lika glbala utvecklingar ch undersöker deras möjliga knsekvenser för Finland: Scenari A Glbalisering ch samarbete förstärks ch resulterar i en fredligare värld Scenari B Business as usual Scenari C Den eknmiska tillväxten stannar av ch samarbetet paralyseras, då de glbala strukturerna försvagas. De internatinella knflikterna blir fler. 22

24 Man pängterar att det att viktigt att beakta chcker, d.v.s. väntade händelser sm direkt eller indirekt kan påverka säkerhetsläget. Sm histriska exempel anges tsunamin ch terrristattackerna i USA ch Eurpa, i framtiden anges sådana kunna vara en ny energiprduktinsmetd, en pandemi eller att EU går in i en djup kris. Fem glbala nyckeltrender för utvecklingen av säkerhetsläget identifieras: beflkning, miljö ch naturresurser, teknlgisk utveckling, glbalisering av världseknmin samt världsrdningen ch lika länders betydelse. Beflkningstillväxt ch urbanisering frtgår i utvecklingsländer. I Eurpa blir högre medianålder en utmaning för eknmisk tillväxt ch knkurrenskraft. I Finland minskar antalet människr i arbetsför ålder, vilket innebär att Försvarsmakten behöver framstå sm en attraktiv arbetsgivare. Energireserverna kmmer att räcka till, trts ökande efterfrågan. Däremt kmmer tillgången att ber av stabiliteten i energiprducerande reginer kmmer EU:s berende av imprterad energi att ha ökat till 70 %, större delen kmmer från eller via Ryssland. Energiaspekter kmmer att användas för att utöva plitiskt tryck. Man ser ökade risker för att störningar i tillförseln kan hta Finlands eknmiska tillväxt. Avtal för att säkra energitillförseln kmmer därför att öka i betydelse. Frtsatt höga energipriser kmmer att belasta även försvarets verksamhet. Miljökatastrfer påverkar det glbala säkerhetsläget ch därigenm Finland ch det finska försvaret. Därför måste även försvaret beakta miljöskydd i sin verksamhet ch rusta för att kunna stödja andra myndigheter vid miljökatastrfer. Teknikutvecklingen sker allt snabbare, men nya tekniker bedöms inte ändra den traditinella krigföringens karaktär. Däremt kmmer begränsade resurser ch högre priser medföra att det blir allt dyrare att utveckla ch upprätthålla militär teknlgi. Materielsamarbete med de nrdiska länderna ch EU är därför av str vikt för att den finska försvarsmakten ska kunna anamma nya tekniker. Den snabba teknikutvecklingen innebär vidare ökad sårbarhet, både i samhället ch för försvaret. En glbaliserad världseknmi driver tillväxt, ökar ömsesidiga berenden ch medför plitisk stabilitet. Däremt är inte vinsterna rättvist fördelade ch avhängda natiner kan kmma att utgöra säkerhetsht. USA, Indien ch Kina tillhör de stater sm är bäst på att utnyttja möjligheterna med glbalisering. EU:s eknmi kmmer att lida av en åldrande beflkning. Rysslands eknmi berr till str del av priset på energi ch råvarr, men kmmer att hållas tillbaka av bland annat demgrafiska faktrer ch eftersatt infrastruktur. Finlands eknmi är berende av handel med utlandet. Då medelåldern ökar riskerar eknmin att backa. Det kmmer att bli större tryck på hur ffentliga medel fördelas, speciellt 23

25 sm kstnaden för den sciala välfärden blir allt högre, vilket kan påverka försvarsanslaget. USA kmmer att behålla en dminerande ställning internatinellt, Kina ch Indien kmmer att öka i plitisk betydelse. I EU ökar integratinen ch man försöker stärka sin rll sm internatinell aktör, men utvidgningen är en utmaning både i interna ch externa relatiner. De transatlantiska relatinerna kmmer frtsatt att vara viktiga. Knsekvenserna av säkerhetsprblem sprider sig allt snabbare ch framtida ht, såväl sm lösningar kmmer att vara glbala. Ökande plitisk extremism kan rsaka våldsamma aktiner ch betydelsen av religin för persnlig identitet kan kmma att öka. Det ligger i Finlands intresse att verka för sammanhållning inm EU, speciellt vad gäller säkerhets- ch försvarsplitik. Däremt bedömer man att man i ett utvidgat EU måste ha valfrihet, m nödvändigt kunna ingå i lika reginala grupperingar ch kunna välja nivå ch grad av deltagande i lika aktiviteter. Utvecklingstrenderna lägger grunden för en utvärdering av framtida militära knflikter ch säkerhetsht. Man bedömer att framtida militära knflikter främst kmmer att vara interna eller reginala ch ber av histriska faktrer, kntrll av energikällr eller naturresurser, etniska eller religiösa spänningar eller sciala ch eknmiska rättvisr. I en gråzn mellan krig ch fred kmmer ht m eller begränsad användning av militära medel, plitiskt ch eknmiskt tryck ch asymmetrisk krigföring att förekmma. Detta utökar skalan av militära uppgifter, men förmågan att försvara finskt territrium mt väpnat angrepp är frtfarande huvuduppgiften. 2.4 Strbritannien: The Natinal Security Strategy ch DCDC Glbal Strategic Trends Brittiska Cabinet Office (kan sägas mtsvara Statsrådsberedningen) tg 2008 för första gången fram en natinell säkerhetsstrategi Security in an interdependent wrld. Här tar man ett helhetsgrepp när det gäller statens viktigaste förpliktelse; att sörja för säkerhet för natinen ch dess medbrgare, istället för att sm traditinellt betrakta säkerhets- ch försvarsplitiken i ett separat stuprör. I strategin lyfts därför nya utmaningar för säkerheten fram, hur de har förändrats ch hur de ska bemötas. De senaste årens erfarenheter beskrivs, vad gäller bland annat terrrism ch civila kriser. 24

26 I avsnittet m utmaningar mt säkerheten nämns kampen m energi, sm kmmer att förvärras i takt med att efterfrågan från nuvarande utvecklingsländer ökar. Energikällrna kmmer att kncentreras, till str del i plitiskt instabila mråden. Det nteras att länder sm Kina ch Ryssland redan har pririterat kntrll över energiförsörjningen i sin utrikesplitik. Man anser till ch med att kampen m energi kan bli en av de främsta rsakerna till det internatinella systemets kllaps ch framväxt av mellanstatliga knflikter ch reginal instabilitet. Energi- ch livsmedelssäkerhetsfrågr, tillsammans med bland annat klimatförändringar, ses ckså sm förstärkningsfaktrer till redan existerande ht. En integrerad energistrategi är utfrmad för att samtidigt hantera frågan m säker ch pålitlig energitillgång, reducera sårbarheten för säkerhetsprblem på andra platser, reducera bidraget till spänningar p.g.a. kampen m energiresurser ch för att bekämpa klimatförändringar. Genm att arbeta både genm EU ch bilateralt ska öppna energimarknader främjas. I nära samarbete med andra natiner ska tydliga regler utarbetas för att försäkra sig m att energi prduceras på effektivt sätt ch att stimulera lämpliga investeringar. Försörjningssäkerheten avseende gas uppnås bl.a. genm gda relatiner med nyckelländer såsm Ryssland. Här avser man verka via EU ch andra internatinella rganisatiner. Strategin innebär även diversifiering av källrna till primärenergi ch deras transprtvägar. Stra investeringar i ny infrastruktur för gasimprt ch lagring är planerade. Strbritannien, liksm andra delar av världen, står inför utmaningen att ställa m till en eknmi med låga kldixidutsläpp. I detta ingår att stödja plicys för förbättrad energieffektivitet, öka användningen av förnybara energikällr ch att prissätta kldixidutsläpp för att möjliggöra att gröna energitekniker ska kunna knkurrera med mer knventinell energiprduktin. Natinellt stödjer man även investeringar i kärnkraft medveten m de säkerhetsrisker sm det i sin tur kan medföra. Glbal Strategic Trends Prgramme är ett levande dkument sm prduceras ch uppdateras av Develpment, Cncept and Dctrine Centre (DCDC), sm är ett direktrat under det brittiska försvarsministeriet. Dkumentet är att betrakta sm ett underlag för utfrmningen av brittisk försvarsplitik ch kan närmast jämföras med de mvärldsanalyser FRMA 8 utför åt Försvarsmaktens långsiktiga planering. Strategic Trends ska ge en berende bild av framtiden genm; 8 FOI:s prjekt FRMA stödjer Försvarsmaktens långsiktiga planering med metder ch analyser. FRMA lämnar underlag bland annat i frm av mvärldsanalyser till Perspektivplaneringen. I mvärldsanalysen studeras trender inm de tre kategrierna aktörer-reginer-teman. 25

27 - en histrisk ch tematisk analys av det framtida strategiska sammanhanget, - en analys av de viktigaste riskerna ch strategiska chckerna, inklusive en värdering av sannlikhet, frekvens ch strlek, samt - identifiering av implikatiner på försvars- ch säkerhetsplitik. Man har beaktat fem dimensiner: resurser, scialt, plitiskt, vetenskapligt/tekniskt ch militärt ch identifierat trender inm dessa under de kmmande 30 åren. Genm att analysera hur dessa trender kan kmma att utvecklas ch interagera, tas både trliga ch alternativa utvecklingsvägar fram. De risker sm senare frmuleras ska belysa vilka knsekvenserna kan bli ch hur dessa kan påverka det brittiska försvaret. Exempelvis betraktar resursdimensinen hur människans strävan efter högre eller bibehållen levnadsstandard kmmer att tillgdses i framtiden. Man analyserar trender inm följande mråden: Miljörisker, vatten ch livsmedel. Energi ch råvarr. Hälsa ch sjukdmar. Den byggda miljön. Det glbala eknmiska systemet. Tillväxt ch utveckling. En utpekad risk är instabila energimarknader, vilket kan leda till att fler länder försöker etablera bilaterala arrangemang för att försöka kntrllera den glbala marknaden. Detta riskerar att leda till spänningar mellan dem sm stängs ute eller inte kan knkurrera på dessa villkr. Det finns en risk för plitiska ch militära interventiner för att skydda ch säkra tillgången. Man har förutm trliga utvecklingsvägar även beaktat avbrtt i trenderna, s.k. strategiska chcker, sm radikalt kan förändra utfallet glbalt. I resursdimensinen pekas revlutin i tillgången till energi ut sm en sådan chck. Investeringar i nya energifrmer, speciellt vätgas, ger nya möjligheter ch skulle minska berendet av knappa fssila resurser från instabila reginer. För att ge ett ramverk ch systematik kring hur förändringar kan mötas, har utfallen delats in i fyra glbala nyckelteman: Beflkning ch resurser, Identitet ch intressen, Samhällsstyrning ch plitiskt stabilitet samt Kunskap ch innvatin. Man knstaterar att under de kmmande tretti åren kmmer livet för många människr att förändras drastiskt. Tre s.k. drivers f change, eller 26

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Energisäkerhet: syntes och sammanfattning. för Försvarsmakten. Roger Magnusson, Malin Östensson

Energisäkerhet: syntes och sammanfattning. för Försvarsmakten. Roger Magnusson, Malin Östensson Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten Daniel K. Jnssn (red.),

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande från kommissionen "En ren jord åt alla"

Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande från kommissionen En ren jord åt alla Miljö-ch energidepartementet m.registratr@regeringskansliet.se cc: m.remisser-energi@regeringskansliet.se Er referens/diarienummer: M2019/00116/Kl Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier och forskning

Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier och forskning Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier ch frskning Malin Östenssn FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är frskning,

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Förstudie: Towards a Federated Information Model for European Public Safety

Förstudie: Towards a Federated Information Model for European Public Safety Förstudie: Twards a Federated Infrmatin Mdel fr Eurpean Public Safety Security Arenadagen 2014-04-08 Rev C Michael Landzelius, URBSEC Trbjörn Andréassn, Ericssn AB Dispsitin Om prjektet Metd Resultat 2013

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014 Kvalitativ Eurbarmeterundersökning EU:s UTSIKTER Svenska versin Rm den 12 september 2014 Denna sammanfattning är tillgänglig på danska, engelska, finska, franska, italienska, plska, prtugisiska, tyska

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft 1 (5) Utlysning: Vindval m planering för en hållbar strskalig utbyggnad av vindkraft Nu finns medel att söka på planeringsmrådet inm Vindval, etapp IV. Ttalt mfattar utlysningen cirka 15 miljner krnr.

Läs mer

Implementeringsplan för FoI inom området bioenergi och förnybara drivmedel inom EU:s SET-plan

Implementeringsplan för FoI inom området bioenergi och förnybara drivmedel inom EU:s SET-plan Ingrid Nyström 2018-11-07 Implementeringsplan för FI inm mrådet bienergi ch förnybara drivmedel inm EU:s SET-plan Intrduktin Den 13 juni i år gdkände styrgruppen för EU:s SET-plan en implementeringsplan

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Budgetkontrollutskottet ARBETSDOKUMENT

Budgetkontrollutskottet ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetkntrllutskttet 20.6.2013 ARBETSDOKUMENT m Särskild rapprt nr 21/2012 (ansvarsfrihet 2012) Kstnadseffektiviteten i de sammanhållningsplitiska investeringarna i energieffektivitet

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.remissvar@regeringskansliet.se Stckhlm 2019-06-24 Remissvar av betänkandet: En långsiktig, samrdnad ch dialgbaserad styrning av högsklan (SOU 2019:6) Dnr: U2019/00304/UH

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121 ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 26 mars 2010 (OR. en) För delegationerna bifogas rådets slutsatser från Europeiska rådet den mars 2010.

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 26 mars 2010 (OR. en) För delegationerna bifogas rådets slutsatser från Europeiska rådet den mars 2010. EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 26 mars 2010 (OR. en) EUCO 7/10 CO EUR 4 CONCL 1 FÖLJENOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegatinerna EUROPEISKA RÅDET 25 26 MARS 2010 SLUTSATSER För delegatinerna

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk SID 1 (6) Bilaga 4A Säkerhetskrav Förfrågningsunderlag Systemdrift ch Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk 105 35 STOCKHOLM. Telefn 08-508 29 000. Fax 08-508 29 036. Org. nr 212000-0142

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland

Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland Att återuppfinna Jämtland sm regin - utifrån unika kulturella, humana, eklgiska, eknmiska ch kunskapsmässiga värden Förstudie Sammanställd av: Peter Kisch

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer

Läs mer

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Strategi för att minska ungdomskriminalitet Strategi för att minska ungdmskriminalitet Beslutsdatum 20XX-XX-XX Dkumenttyp Plan Beslutad av Kmmunfullmäktige Dkumentägare Brttsförebyggande strateg Diarienummer 2017/KS 0316 005 Giltighetstid Tillsvidare

Läs mer

REGION SKÅNE, FÄRDPLAN FÖR BIOGAS, WORKSHOP 2

REGION SKÅNE, FÄRDPLAN FÖR BIOGAS, WORKSHOP 2 2013-06-14 BIOGAS, WORKSHOP 2 1. Förflyttningsövning Skåne Eurpas bigasregin 2020 Redvisning per grupp i frm av pressknferens: Varför har vi fått det här priset? Vi har skapat en marknad för kretslppsanpassad

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT 2

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT 2 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskttet för medbrgerliga fri- ch rättigheter samt rättsliga ch inrikes frågr 5.10.2010 ARBETSDOKUMENT 2 m betänkandet m en EU-strategi för integrering av rmer Utskttet för

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ert D.nr. M2012/3318/Kl Stckhlm 2013-04-23 Miljödepartementet Tegelbacken 2 103 33 Stckhlm Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13)

Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning -världens möjlighet (SOU 2019:13) 2019-06-24 REMISSVAR Dnr LiU-2019-01406 Miljö-ch energidepartementets diarienummer M2019/00661/S Remissvar från Linköpings universitet avseende betänkandet Agenda 2030 ch Sverige: Världens utmaning -världens

Läs mer