Energisäkerhet: syntes och sammanfattning. för Försvarsmakten. Roger Magnusson, Malin Östensson

Transkript

1 Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten Daniel K. Jnssn (red.), Alexander Atardi, Karl Henrik Drebrg, Jerker Hellström, Bengt Jhanssn, Rbert L. Larssn, Rger Magnussn, Malin Östenssn FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är frskning, metd- ch teknikutveckling till nytta för försvar ch säkerhet. Organisatinen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är frskare. Detta gör rganisatinen till Sveriges största frskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inm ett strt antal tillämpningsmråden såsm säkerhetsplitiska studier ch analyser inm försvar ch säkerhet, bedömning av lika typer av ht, system för ledning ch hantering av kriser, skydd mt ch hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet ch nya sensrers möjligheter. FOI Ttalförsvarets frskningsinstitut Tel: Försvarsanalys Fax: Stckhlm Användarrapprt Försvarsanalys ISSN December 2009

2 Daniel K. Jnssn (red.), Alexander Atardi, Karl Henrik Drebrg, Jerker Hellström, Bengt Jhanssn, Rbert L. Larssn, Rger Magnussn, Malin Östenssn Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten

3 Titel Rapprtnr Rapprttyp Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten Användarrapprt Månad December Utgivningsår 2009 Antal sidr 87 p ISSN ISSN Kund Försvarsmakten Prjektnr. E Gdkänd av Göran Kindvall FOI, Ttalförsvarets Frskningsinstitut Avdelningen för Försvarsanalys FOI, Swedish Defence Research Agency Departement f Defence Analysis Stckhlm SE Stckhlm 2

4 Sammanfattning Energi är en strategisk fråga med flera bttnar det handlar till exempel inte bara m att planera för ch säkra den egna energiförsörjningen utan ckså m att förstå ch ha beredskap inför energirelaterade mvärldsförändringar liksm hur de kan kmma att bemötas av lika aktörer. Detta kan dels påverka enskilda natiners utrikes- ch säkerhetsplitik liksm tillförseltrygghet, dels innebära förändringar i den internatinella säkerhetsrdningen liksm uppkmsten av nya knflikter ch knfliktmönster. Detta påverkar Försvarsmakten, för det första genm att det kan innebära nya utmaningar, htbilder, uppgifter ch krav på förmågeutveckling. För det andra, Försvarsmakten använder energi ch är berende av en trygg energiförsörjning under insatser. Prjektet sm sammanfattas i denna rapprt hade målet att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen, dels vad gäller påverkan från spelet kring energin på den internatinella arenan, dels vad gäller framtida energilösningar för den egna verksamheten. Inm ramen för prjektet har en metdik utvecklats för hur energirelaterade mvärldsförändringar kan inkluderas i långsiktig försvarsplanering. Baserat på denna framtidsinriktade mvärldsanalys knstruerades ett antal insatsscenarier (för 2030) med någn frm av energikppling (t.ex. skydd av infrastruktur, kamp m energiråvarr). Vidare har några alternativa principlösningar för energiförsörjning av camper ch frdn för framtida insatser analyserats. Detta har följts upp med en undersökning av förutsättningarna för att etablera en metdik för att på ett systematiskt sätt kunna göra sammanvägda avvägningar där miljökrav balanseras mt säkerhetskrav vid val av energilösningar inm Försvarsmakten. Dessutm har energisäkerhetsstrategier på försvarsmaktsnivå i andra länder eller rganisatiner inventerats. Energisäkerhetsstrategier på natinell nivå har behandlats inm flera delstudier, bl.a. avseende EU:s ch Kinas ökande imprtbehv. 3

5 Tillgång på energiråvarr kmmer sannlikt att vara en viktig faktr i den glbala säkerhetsrdningen. Energi är starkt förknippad med eknmisk utveckling ch en växande världsbeflkning kmmer ytterligare att förstärka knkurrensen m energitillgångarna, framför allt mellan Nrdamerika, Kina, Indien ch Eurpa. Bristande investeringar i ny prduktinskapacitet i kmbinatin med ökad efterfrågan är en rsak till detta, men ckså att nya fssila energifyndigheter inte upptäcks i lika snabb takt sm tidigare. Stra knsumenter av energi försöker diversifiera imprten av lja ch gas för att inte bli alltför berende av ett fåtal leverantörer. Ett frtsatt berende av fssila bränslen bidrar till fkus på befintliga utvinningsreginer men även på nya mråden sm Arktis. Strskalig glbal prduktin av bienergi eller kraftigt ökat nyttjande av flödande förnybara energikällr kan leda i lika riktningar utifrån ett säkerhetsperspektiv. Delvis avhängigt denna utveckling, var energiresurserna återfinns ch vilket pris de betingar, kan klyftrna mellan fattiga ch rika kmma att öka. Vidare kan plitisering ch militarisering av energitillgångarna på vissa håll i världen påverka energisäkerheten på lika sätt berende på m man har ett prducenteller knsumentperspektiv. Det framtida glbala energisystemet ch mställningen därtill kmmer på lika sätt ha ptentiellt str påverkan på framtida utrikes- ch säkerhetsplitiska förhållanden, kanske t..m. bli en ny plariserande faktr i det glbala säkerhetssystemet. Energifrågans vikt förväntas därför stärkas både avseende mvärldsförändringar i allmänhet ch vad avser påverkan på förutsättningarna för verksamhet i en säkerhets- ch försvarskntext. Rekmmendatiner för Försvarsmakten: Bibehåll kntinuerlig mvärldsbevakning på energimrådet men genmför riktade frsknings- ch utredningsinsatser i samverkan med övrig intern strategisk analys för bästa nyttiggörande. Samma princip bör gälla för energiteknik sm för annan materielanskaffning: analysera ch värdera först, teknikutveckla sedan m det behövs. Utveckla en energistrategi för att få en sammanhållen ansats för energifrågr, vilken skulle kunna vara ett hjälpmedel ch en ledstång vid t.ex. priritering av frskning ch utveckling, liksm internatinella försvarssamarbeten. Ta fram ett strategiskt beslutsunderlag med typfall av energiförsörjning vid insats för att underlätta lgistik- ch insatsplaneringen vid skarpt läge. Många försvarsmakter har liknande inriktning sm den svenska, med fkus på internatinella insatser ch samtidigt miljökrav att uppfylla. 4

6 Försvarsmakten bör därför delta i energirelaterade internatinella försvarssamarbeten men innan stra investeringar görs i gemensam teknikutveckling är det givetvis viktigt att först göra en individuell värdering med hänsyn till Försvarsmaktens specifika behv. Förslag på framtida frsknings- ch utredningsmråden: Klimatet ch energin två förändringsfaktrer sm mtiverar mer vidgad scenarianalys av explrativ karaktär sm planeringsunderlag för att öka handlingsberedskapen för Försvarsmakten. Hur påverkas svensk ch eurpeisk säkerhet av framtida akut energibrist i kmbinatin med markant temperatur- ch havsnivåhöjning? Svenska energiberenden ch svensk energisäkerhet med ett Försvarsmaktsperspektiv. Vad kan Försvarsmakten kmma att spela för rll i upprätthållandet av det svenska samhällets funktinalitet med avseende på energiförsörjningen? Militära perspektiv på ökad energidistributin ch prduktin i närmrådet. Vad innebär ökade energiflöden ch ökad militarisering av Östersjön, Västerhavet ch Arktis? Finns det behv av nya samverkanskanaler mellan Försvarsmakten ch dess mtsvarigheter i grannländer för att exempelvis undvika ch/eller bistå vid eventuella incidenter ch lyckr? Försvarsmakter sm aktörer i den framtida handelsplitiken, liksm analys av samarbeten mellan försvarsmakter ch energiblag, exempelvis kinesisk, amerikansk ch rysk ffentlig-privat-samverkan. Kan Eurpa kmma att utvecklas i liknande riktning? Kan det innebära nya uppgifter för Försvarsmakten? En vidareutveckling av den scenaribaserade metdiken så att den generiskt kan användas för att belysa ch inkludera även andra tematiska mråden än energi inm ramen för den långsiktiga försvarsplaneringen. Nyckelrd: energi, säkerhet, försvar 5

7 Förrd I föreliggande rapprt sammanfattas ett frskningsprjekt m energisäkerhet sm under bedrivits vid FOI ch finansierats av Försvarsmakten (FTprjekt 11.17). Prjektet har syftat till att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen dels vad gäller hur mvärldsförändringar med bäring på energi påverkar försvar ch säkerhet, dels vad gäller energilösningar för Försvarsmaktens verksamhet. Daniel K. Jnssn Prjektledare Publikatiner från FT-prjekt Energisäkerhet: Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE. Energilösningar inm Försvarsmakten: en diskussin kring värderingsmetder. Jhanssn, Magnussn, Jnssn, FOI-R SE. Säkerhetsplitiska aspekter på ökat externt berende av lja ch gas: EU ch Kina sm exempel. Atardi, Hellström, FOI-R SE. Militära perspektiv på energisäkerhet: exempel på strategier ch frskning. Östenssn, FOI-R SE Energy and Security in Lng-Term Defence Planning: Scenari Analysis fr the Swedish Armed Frces. Jnssn, Östenssn, Drebrg, Magnussn, Jurnal f Eurpean Security, Vl. 18, N. 1, pp , (publiceras mars 2010). Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten. Jnssn (red.), Atardi, Drebrg, Hellström, Jhanssn, Larssn, Magnussn, Östenssn,

8 Innehållsförteckning 1 Inledning: m frskningsprjektet 9 2 Energi sm mvärldsfaktr i försvarsplanering Hur hanteras energifrågr i försvarsplanering? Metdik för att inkludera energifaktrn, samt läshänvisningar Energi ch säkerhet: begrepp ch generell analys Begreppet energisäkerhet Dynamiken kring energiresurserna Tngivande säkerheter, trender ch slutsatser i ett glbalt perspektiv Olika perspektiv ch prblem för lika aktörer EU:s behv av naturgas i ett säkerhetsplitiskt perspektiv Rysk energiplitik ch Rysslands framtida pålitlighet sm energileverantör Kinas energibehv ch dess säkerhetsplitiska kppling Hur kan Försvarsmakten kmma att påverkas? Insatsscenarier sm tillämpning av metdiken Scenari 1: Insats för att bygga fred i svårt splittrat samhälle i östra Afrika Scenari 2: Arktis knflikt kring rätten att utvinna lja ch gas i reglerade mråden Scenari 3: Skydd av infrastruktur i f.d. Svjetrepublik Scenari 4: Internatinell insats i megastad i västra Afrika Övergripande slutsatser Energianvändning i försvarssammanhang Översikt över alternativa drivmedel Wrkshp-slutsatser m drivmedel ch annan energi under insats Energistrategier ch -frskning i andra försvarsmakter Metdiker för att värdera energilösningar inm Försvarsmakten Slutdiskussin, rekmmendatin ch förslag till framtida frskning ch utredning 72 Referenser 78 Bilagr 84 Bilaga 1: Exempel på energiscenarier...84 Bilaga 2: Urval av variabler ch nyckelaspekter från scenarierna

9 8

10 1 Inledning: m frskningsprjektet Ett tngivande inslag i de mänskliga knflikternas histria är kampen m naturresurser. Det finns tendenser sm talar för att det glbala spelet kring energiresurserna håller på att intensifieras, vilket ckså har säkerhetsplitiska ch militära dimensiner. Dessa tendenser är exempelvis ökat utrymme i plicy ch debatt, kraftiga prisuppgångar, förstatligande av energiråvarr liksm utländska statliga investeringar ch att de kmmersiella aspekterna på energifrågan allt ftare får stå tillbaka för de plitiska. De fssila energiråvarrna är kncentrerade till ett begränsat antal platser på jrden ch de klimatförändringar sm kl, lja ch gas bidrar till medför ytterligare en intrikat säkerhetsdimensin. Strävan efter att minska den sårbarhet sm förknippas med berendet av framförallt krympande ljeresurser, liksm att minska klimat- ch miljöpåverkan, medför att den glbala energiförsörjningen på sikt står inför stra förändringar. Energi är en strategisk fråga med flera bttnar det handlar till exempel inte bara m att planera för ch säkra den egna energiförsörjningen utan ckså m att förstå ch ha beredskap inför energirelaterade mvärldsförändringar liksm hur de kan kmma att bemötas av lika aktörer. Detta kan dels påverka enskilda natiners utrikes- ch säkerhetsplitik liksm tillförseltrygghet, dels innebära förändringar i den internatinella säkerhetsrdningen liksm uppkmsten av nya knflikter ch knfliktmönster, vilket påverkar Försvarsmakten. För det första, det kan innebära nya utmaningar, htbilder, uppgifter ch krav på förmågeutveckling för Försvarsmakten. För det andra, Försvarsmakten använder energi ch är berende av en trygg energiförsörjning under insatser. Föreliggande rapprt utgör en sammanfattning ch syntes av FT-prjektet Energisäkerhet, sm bedrivits vid FOI under på uppdrag av Försvarsmakten. Prjektmålet var att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen dels vad gäller påverkan från spelet kring energin på den internatinella arenan, dels vad gäller framtida energilösningar för den egna verksamheten. Prjektet kan därför sägas ha två lika ben där följande huvudfrågeställningar avses belysas antingen indirekt genm att bidra med underlag, eller genm direkt tillämpad analys i samverkan med Försvarsmakten: 1. Vilka nya htbilder ch uppgifter kan Försvarsmakten ställas inför på längre sikt på grund av förändringar i den glbala energiförsörjningen ch en hårdnande kamp m energiråvarr? 2. Vilka är för- ch nackdelarna med lika alternativa framtida energilösningar utifrån kriterierna låg miljöbelastning ch hög säkerhet? 9

11 Frskningen har främst bedrivits genm litteraturstudier. När det gäller knsekvenser av mvärldsutvecklingen för det svenska försvaret har scenaribaserade analyser genmförts, delvis i wrkshpfrmat med representanter för Försvarsmakten ch andra försvarsmyndigheter. Givet det speciella tillämningsmrådet, d.v.s. långsiktig försvarsplanering, har ingen etablerad analysmetdik funnits att tillgå. Av den anledningen har prjektet utvecklat en metdik för hur energirelaterade mvärldsförändringar kan inkluderas i långsiktig försvarsplanering. Vid sidan av denna syntesrapprt har prjektet prducerat fyra underlagsrapprter i FOI:s publikatinsserie samt en vetenskaplig artikel, vilka krtfattat beskrivs nedan: Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE. Rapprten behandlar prjektets bägge inriktningar, d.v.s. hur energirelaterade mvärldsförändringar kan påverka Försvarsmaktens framtida uppgifter samt förutsättningar för Försvarsmaktens egen energiförsörjning. I denna inledande del av prjektet utvecklades ch prövades mvärldsanalysmetdiken (se metdartikel nedan) sm helhet med utgångspunkt från ett tital scenariarbeten sm på lika sätt fkuserar på energi, försvarsstrategiska dkument från Sverige ch andra länder, samt lika aktörers ch natiners energiplicy ch syn på energisäkerhet. I rapprten finns ckså en kunskapssammanställning m alternativa drivmedel ch energibärare. Resultatet från mvärldsanalysen knkretiserades i ett antal insatsscenarier där energiaspekter spelar någn frm av rll, samt några alternativa energilösningar för frdnsframdrift ch kraftförsörjning under insats. Dessa diskuterades ch värderades vid en wrkshp i samverkan med Försvarsmakten. Resultaten ch dkumentatinen från wrkshpen återfinns i denna rapprt tillsammans med en diskussin av relevanta fördjupningsmråden, varav några behandlades i nedanstående delstudier. Energilösningar inm Försvarsmakten: en diskussin kring värderingsmetder. Jhanssn, Magnussn, Jnssn, FOI-R SE. En slutsats från vanstående rapprt var att det finns behv av att undersöka förutsättningarna för att etablera en metdik för att på ett systematiskt sätt kunna göra sammanvägda avvägningar där miljökrav balanseras mt säkerhetskrav. I denna rapprt undersöks förutsättningarna för att etablera en sådan metdik ch ett urval metder sm kan stödja Försvarsmakten i beslut sm rör den framtida energiförsörjningen redvisas. Dessa beslut har lika karaktär ch tidsperspektiv 10

12 vilket i sig kan mtivera lika angreppssätt. En slutsats är att själva prcessen för värdering av energilösningar är viktig i sig för Försvarsmakten. Att invlvera en bred uppsättning kmpetenser redan i ett tidigt skede är betydelsefullt för att generera lika handlingsalternativ, identifiera viktiga kriterier för att bedöma energilösningarnas egenskaper samt att värdera deras vikt i lika sammanhang. Säkerhetsplitiska aspekter på ökat externt berende av lja ch gas: EU ch Kina sm exempel. Atardi, Hellström, FOI-R SE. Knkurrensen m fssila energiresurser kmmer trligen att bli hårdare i framtiden, framför allt mellan Asien, Nrdamerika ch Eurpa. Bristande investeringar i ny prduktinskapacitet i kmbinatin med ökad efterfrågan är en bidragande rsak till detta, men ckså att nya fssila energifyndigheter inte upptäcks i lika snabb takt sm tidigare. Stra knsumenter av energi, såsm EU ch Kina (sm utgör de tematiska nedslagen i denna rapprt), försöker diversifiera imprten av lja ch gas för att inte bli alltför berende av ett fåtal leverantörer. Denna rapprt bidrar med ett fördjupat underlag m lika natiners energiplicy ch syn på energisäkerhet, vilket kmpletterar den genmgång sm gjrdes i den första prjektrapprten. Vidare pängteras de säkerhetsplitiska aspekterna av ett ökat berende av imprterade energiresurser, vilket utifrån ett EU-perspektiv indirekt kan innebära nya utmaningar ch uppgifter för Försvarsmakten. Militära perspektiv på energisäkerhet: exempel på strategier ch frskning. Östenssn, FOI-R SE. Denna delstudie har undersökt m det tagits fram energisäkerhetsstrategier på försvarsmaktsnivå i andra länder eller rganisatiner ch i så fall vilka pririteringar eller avvägningar sm gjrts. Studien har mfattat NATO, USA, Strbritannien ch Kanada. Undersökningen visar bl.a. att nyttiggörande av den civila teknikutvecklingen är någt sm pririteras via väl utvecklade strategier för att bevaka, samarbeta med ch stimulera näringsliv ch frskningsrganisatiner. Rapprten behandlar även energiaspekter på det nrdiska försvarssamarbetet, sm sannlikt får str påverkan på den svenska försvarsutvecklingen, både avseende framtida uppgifter ch tekniska lösningar. En del i samarbetet är strävan efter systemlikhet ch gemensam lgistik, vilket kmmer få str påverkan på de energilösningar sm väljs. I rapprten rekmmenderas Försvarsmakten att utveckla en energistrategi sm ett hjälpmedel ch en ledstång när det gäller att ha en sammanhållen ansats för energifrågr. 11

13 Energy and Security in Lng-Term Defence Planning: Scenari Analysis fr the Swedish Armed Frces. Jnssn, Östenssn, Drebrg, Magnussn, Jurnal f Eurpean Security, Vl. 18, N. 1, pp , (publiceras mars 2010). Syftet med denna vetenskapliga artikel var att kvalitetssäkra de metdlgiska aspekterna i föreliggande frskningsprjekt genm s.k. peer-review-granskning. Artikeln redvisar den använda metdiken, samt diskuterar utvecklingsmöjligheter ch möjligheten att använda tillvägagångssättet även inm andra tillämpningsmråden. 12

14 2 Energi sm mvärldsfaktr i försvarsplanering 2.1 Hur hanteras energifrågr i försvarsplanering? Energins strategiska betydelse, liksm dess säkerhetsplitiska kpplingar, nteras men utvecklas eller nyanseras sällan. Läs mer i: Omvärlds- ch framtidsanalyser i försvarsplanering, kap. 2 i Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE Då resultatet av detta frskningsprjekt utgör ett underlag till Försvarsmaktens långsiktiga planering inleddes arbetet med att undersöka vad sm redan behandlas i de lika prcesser sm stödjer denna. Det handlar främst m Försvarsberedningens mvärldsanalys samt Försvarsmaktens perspektivstudier sm dels är ett underlag för utfrmandet av den svenska försvars- ch säkerhetsplitiken, dels anger förutsättningarna för Försvarsmaktens långsiktiga utveckling. Dessutm undersöktes vad sm finns att lära av andra länder ch rganisatiner via försvarsplitiska ch försvarsstrategiska dkument från det finska försvarsministeriet, Strbritanniens Cabinet Office (mtsvarande statsrådsberedningen) ch DCDC - Develpment, Cncept and Dctrine Centre (ett direktrat under försvarsministeriet), det franska försvarsministeriet, EU:s Eurpean Defence Agency, ch det amerikanska försvarsdepartementet. Syftet med genmgången (se kap. 2 i Östenssn m.fl. 2009) var att få en överblick över vilka frågr ch aspekter sm i allmänhet behandlas samt att identifiera aspekter med direkt eller indirekt energikppling. Då de lika dkumenten har tagits fram av lika instanser, med lika syften, försvåras en jämförelse mellan deras inriktning avseende energifrågrna ch deras betydelse för det militära försvaret. De dkument sm studerats spänner i innehåll från att ungefär mtsvara den mer plitiskt rienterade mvärldsanalysen sm Försvarsberedningen presenterar, till Försvarsmaktens perspektivstudier ch vad sm närmast kan jämföras med de mer 13

15 frskningsrienterade mvärldsanalyserna i FRMA 1 sm FOI gör för Försvarsmaktens räkning. Jämförelsen försvåras ckså någt av det faktum att i vissa länder kan både den dktrinära verksamheten, sm i Sverige hör till Försvarsmaktens strategiska ledning, ch den frskning sm FOI:s avdelning för Försvarsanalys utför, snarare återfinnas på respektive lands försvarsdepartement. I de flesta av de studerade dkumenten erkänns energiförsörjningens strategiska vikt ch därmed påverkan på säkerhetsplitiken. Det råder samstämmighet m att energiresurser nu ch i framtiden kmmer att utgöra en grgrund för instabilitet ch en sårbarhet för knsumentländerna. Man ser en ökande efterfrågan ch knapphet på energi, en kncentratin av energiresurserna till redan instabila mråden ch risken med att energimarknaderna fungerar sämre eftersm länder kan ingå bilaterala avtal för att försäkra sig m tillgången till energiresurser. Däremt berörs militära strategier för att säkra energitillförseln endast spradiskt på denna övergripande nivå. Den svenska perspektivplanen pekar på strategiskt samarbete inm energimrådet avseende styrkeprduktin ch lgistik för att uppnå kstnadseffektivitet. Systemlikhet ökar även interperabiliteten vid internatinella insatser. Kpplat till lgistik ch systemlikhet finns förstås även frågr sm berör energiförsörjning, även m de inte explicit lyfts fram i perspektivplanen. I det finska försvarsministeriets strategi påpekas att höga energipriser kmmer att belasta försvarsbudgeten ch även här betnas att materielsamarbeten, främst med de nrdiska länderna, krävs för att man ska kunna anamma nya tekniker. Inte heller här pekas just energitekniker ut specifikt, men det är inte heller att vänta på denna strategiska nivå. Den franska perspektivplanen berör frågan m det ökade behvet av el i många försvarssystem, sm medför krav på energiprduktin ch -lagring. Det anges däremt ingen inriktning för hur detta behv ska tillgdses. I EDA:s tekniska arbete finns i nuläget heller ingen studie sm hanterar framtida energitekniker. I USA utpekas det stra energiberendet sm en sårbarhet för natinen men även för de militära styrkrna. Det amerikanska försvarsdepartementet ska därför vidta åtgärder för att minska bränslebehvet ch därigenm öka energisäkerheten. Vår genmgång av såväl svenska sm andra länders försvarsplitiska ch försvarsstrategiska dkument visar att den allmänna uppfattningen är att energifrågrna är viktiga framtidsfrågr. Vi knstaterar dck att nyanseringen i mvärldsanalyserna ch prblembilden kpplad till den försvarsspecifika energiförsörjningen är för låg för att direkt kunna överföras för svenskt 1 FOI:s prjekt FRMA stödjer Försvarsmaktens långsiktiga planering med metder ch analyser. FRMA lämnar underlag bland annat i frm av mvärldsanalyser till Perspektivplaneringen. I mvärldsanalysen studeras trender inm de tre kategrierna aktörer-reginer-teman. 14

16 nyttiggörande. Detta är ett av flera mtiv till att vi valde att ta ett steg tillbaka ch studera ett antal icke-militärt inriktade energimvärldsscenarier sm en av flera utgångspunkter för den analys vi sedan gjrde för den svenska Försvarsmakten. 2.2 Metdik för att inkludera energifaktrn, samt läshänvisningar Att planera för det kända handlar m att skapa beredskap inför flera tänkbara framtider. Istället för att förlita sig på enskilda, säkra prgnser bör den bredd sm finns i civila scenariarbeten utnyttjas. Läs mer i: Energy and Security in Lng-Term Defence Planning: Scenari Analysis fr the Swedish Armed Frces. Jnssn, Östenssn, Drebrg, Magnussn, Jurnal f Eurpean Security, Vl. 18, N. 1, pp , (publiceras mars 2010) Vad är scenarier?, avsnitt 3.1 i Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE Ett övergripande resultat från detta frskningsprjekt är ett förslag till metdik för hur man kan inkludera långsiktiga förändringar i den glbala energiförsörjningen, det internatinella geplitiska spelet m energiresurser, samt förutsättningar för framtida energiförsörjning i långsiktig försvarsplanering. Behvet av att på ett systematiskt sätt inkludera energi sm mvärldsfaktr har gjrts tydligt vid genmgången av de försvarsstrategiska dkumenten ch därför kan ett vidgat systemperspektiv med utgångspunkt i glbala framtidsscenarier vara behjälpligt. Vi vill med detta angreppssätt visa att mvärldsförändringar med bäring på energi kan analyseras på ett strukturerat sätt inm långsiktig försvarsplanering. Detta kan göras genm att dra nytta av den breda civila expertkunskap sm finns i frm av befintliga scenariarbeten. Genm att studera flera möjliga framtidsutvecklingar snarare än att förlita sig på enskilda, tämligen säkra, prgnser ges då utrymme för att skapa beredskap inför sig ett bredare spektrum av utmaningar. 15

17 Detta är inte någt nytt i försvarssammanhang. Alternativa knflikt- ch angreppsscenarier var under det kalla kriget centrala för försvarsplaneringen. I själva verket utvecklades själva framtidsstudiemrådet sm frskningsfält parallellt i USA ch i Eurpa med början efter det andra världskriget. Det militärindustriella kmplexet i USA hade en stark traditin av teknisk prgnstisering, vilken utvecklades vidare mt vad vi idag skulle benämna scenarier. Detta skedde bl.a. vid RAND Crpratin där fkus låg på vapensystemutveckling i relatin till rådande säkerhetsplicy (läs mer m lika scenarityper i Östenssn m.fl. 2009, avsnitt 3.1). Vår metdik åskådliggörs i figur 1 nedan (beskrivs i sin helhet i Jnssn m.fl. 2010). Figur 1: Metdik för att analysera energi- ch säkerhetsaspekter inm kntexten långsiktig försvarsplanering. 16

18 Vår metdik strävar efter att fånga upp två lika men delvis sammankpplade energirelaterade fkusmråden. Försvarsmakten har, sm vi tidigare betnat, ett speciellt förhållande till energi. För det första, Försvarsmakten påverkas indirekt av energimvärldsförändringar sm kan innebära nya knfliktmönster, förändrad säkerhetssituatin i lika reginer, ch därför nya utmaningar, htbilder, krav ch uppgifter. För det andra, Försvarsmakten använder själva energi ch är berende av en trygg energiförsörjning under insatser. Civila energiscenarier med glbal fkus, liksm andra typer av framtidsstudier med energikppling, har använts sm utgångspunkt (se sammanfattning av scenarierna i Östenssn m.fl. 2009, kap. 3, samt mer krtfattat i bilaga 1 i denna rapprt). Oavsett typ byggs scenarier fta upp kring en eller flera nyckelvariabler sm utgångspunkt. 2 Prediktiva scenarier, d.v.s. prgnser, kalkylerar ch extraplerar vissa utvalda variabler, t.ex. ljepris eller efterfrågan på el. I nrmativa scenarier, sm speglar önskvärda utvecklingar, brukar en viss variabel låsas på en bestämd nivå det mål man vill uppnå, t.ex. maxgräns för CO 2 -utsläpp så att man sedan kan fkusera på hur de andra variablerna kan eller måste förändras för att målet ska kunna nås. För explrativa scenarier är syftet att vidga förståelsen för vad sm är möjliga utvecklingar. Det handlar således m att rikta ljuset mt aspekter sm på lika sätt kntrasterar mt varandra ch sm därigenm spänner upp den möjliga utfallsrymden för framtiden. Till exempel kntrasterar FN:s klimatpanel IPCC ökad glbalisering mt en mer fragmenterad ch reginaliserad samhällsutveckling. Vi har huvudsakligen använt ett explrativt angreppssätt men i viss mån även försökt dra prediktiva slutsatser genm att lyfta fram trender vi bedömer sm stabila. För att kunna tlka ch analysera lika scenariarbeten är det fruktbart att för det första identifiera de variabler de är uppbyggda av för att sedan själv kunna göra avvägningar m vilka av dessa variabler sm är relevanta (utifrån ett försvars- ch säkerhetsperspektiv), samt för det andra, att identifiera övriga viktiga aspekter sm byggts in i scenarierna sm antaganden eller knstanter men sm är särskilt relevanta i vår kntext ch kanske därför bör nyanseras eller varieras i just vår analys. Olika scenariarbeten fkuserar på lika frågr. Vissa aspekter kan i vissa scenarier ges str vikt medan samma fråga i andra scenarier antas vara mindre betydelsefull. På mtsvarande sätt kan lika variabler varieras kraftfullt, bara lite grand eller inte alls. Prcessen att välja ut de variabler sm är relevanta för den 2 Vi använder samma scenarityplgi sm Börjessn m.fl. (2006), d.v.s. prediktiv, explrativ ch nrmativ. 17

19 egna frtsatta analysen blir undvikligen subjektiv ch individuell men kan ändå vara systematisk ch därför i någn mening ratinell. Slutsatser baserade på scenariegenmgången samt tillhörande variabler ch nyckelaspekter med säkerhetsrelevans diskuteras krtfattat i avsnitt 3.2 (för utförlig diskussin, se Östenssn m.fl. 2009; variabler ch nyckelaspekter listas i bilaga 2). I vår metdik stäms relevanta aspekter i mvärldsförändringarna av mt befintlig långsiktig försvarsplanering (se kap. 2 i Östenssn m.fl. 2009). En annan viktig del av kntexten till analysen är betydelsefulla natiners ch aktörers kmbinerade energi- ch säkerhetsplitik, med tnvikt på strategier för energisäkerhet. Smliga aktörer har inte bara stra möjligheter att respndera på mvärldsförändringar utan även delvis möjlighet att frma framtiden i vid bemärkelse. Det handlar bl.a. m; EU (avsnitt 4.1 i denna rapprt, avsnitt 5.1 i Östenssn m.fl. 2009, samt kap. 3 i Atardi ch Hellström 2009), USA (avsnitt 5.3 i Östenssn m.fl. 2009), Kina (avsnitt 4.3 i denna rapprt, avsnitt 5.5 i Östenssn m.fl. 2009, samt kap. 4 i Atardi ch Hellström 2009), Indien (avsnitt 5.6 i Östenssn m.fl. 2009), samt Ryssland (avsnitt 4.2 i denna rapprt, avsnitt 5.4 i Östenssn m.fl. 2009, samt kap. 3 i Atardi ch Hellström 2009). I vår Försvarsmaktsspecifika del av studien (de nedre delarna av figur 1) har vi använt variablerna liksm de generella slutsatserna ch trenderna för att generera några framtida insatsscenarier (kap. 5 i denna rapprt, samt avsnitt 7.1 ch bilaga 1 i Östenssn m.fl. 2009). Insatsscenarierna kan i sig ses sm ett resultat av analysen sm bidrar med underlag till försvarsplaneringen ch i förlängningen även försvars- ch säkerhetsplitisk dktrinutveckling i vid mening. Vi har dck tagit analysen ytterligare ett steg genm att värdera scenarierna utifrån ett Försvarsmaktsperspektiv med målet att identifiera nya utmaningar, uppgifter, samt behv av nya förmågr, materiel etc. (med hjälp av wrkshp-metdik i samverkan med Försvarsmakten). Resultatet av den generella analysen (övre delen av figur 1) har ckså använts för att belysa förutsättningarna för Försvarsmaktens framtida energiförsörjning (se avsnitt i denna rapprt). Även där tgs ytterligare ett analyssteg via wrkshp-värdering i samverkan med experter från bl.a. Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Frtifikatinsverket ch FOI. Därefter har resultaten kmpletterats med dels en fördjupningsstudie m energistrategier i andra 18

20 försvarsmakter (avsnitt 6.3 i denna rapprt, samt Östenssn 2009), dels en m värderingsmetdik för energilösningar i försvarssammanhang (avsnitt 6.4 i denna rapprt, samt Jhanssn m.fl. 2009). 19

21 3 Energi ch säkerhet: begrepp ch generell analys I detta avsnitt diskuteras lika tlkningar av energisäkerhetsbegreppet. Vidare diskuteras dynamiken bakm energiresurserna med syfte att sätta mvärldsförändringarna i relatin till lika säkerhetsfrågr. Kapitlet avslutas med några sammanfattande slutsatser ch betydande säkerheter. 3.1 Begreppet energisäkerhet För Försvarsmakten handlar energisäkerhet främst m den egna energiförsörjningen ch hur spelet m energiresurserna påverkar lika säkerhetsprcesser, men ckså att värna det svenska samhällets funktinalitet. Läs mer i: Energisäkerhetsbegreppet i ett militärt perspektiv, kap. 2 i Militära perspektiv på energisäkerhet: exempel på strategier ch frskning. Östenssn, FOI-R SE Vad är energisäkerhet?, avsnitt 1.2 i Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE Begreppet energisäkerhet, eller energi ch säkerhet används i en rad lika sammanhang, t.ex. i samband med teknisk design ch knstruktin, strategier för lika verksamheter ch företag, samhällets sårbarhet ch beredskap, samt inm en rad lika plitikmråden (energi, miljö, industri ch näringsliv, utrikesrelatiner, försvar ch säkerhet). En del förhållanden sm tidigare benämndes sm energiförsörjningsfrågr i allmänhet idag ibland srteras under energisäkerhet. Det berr sannlikt på att säkerhetsbegreppet har breddats under det senaste decenniet ch att det finns en säkerhetstrend i samhället. Eftersm säkerhetsfrågrna ligger högt på agendan idag finns det därför ckså en tendens att säkerhetisera vissa frågr för att göra dessa synbart ännu viktigare. Engelskans safety ch security kan grvt sett sägas mtsvara begreppsparet trygghet ch säkerhet. I Sverige används både begreppen energisäkerhet ch energitrygghet när en fungerande energiförsörjning åsyftas. När energisystemet 20

22 betraktas utifrån ett helhetsperspektiv handlar det då både m prduktins- ch distributinssäkerhet liksm tillförselsäkerhet. Ett annat besläktat begrepp i detta sammanhang är energiberedskap, sm är mer kpplat till eventuella kriser i tillförseln snarare än den kntinuerliga tillförselsäkerheten. Energiberedskap var i högsta grad aktuellt under 1970-talets energikriser då stra beredskapslager av lja (ljereserv) upprättades för att klara krta ch medellånga tillförselbegränsningar. Idag är de centraliserade natinella lagren inte i drift. Sverige ska dck enligt internatinella avtal ch medlemskapet i EU hålla en viss vlym i ständigt lager för att svängningar på världsmarknaden ska kunna mdereras. Detta faller främst på de ljeimprterande blagen. Tillförselsäkerhet, eller security f supply, brukar tlkas sm en kntinuerlig, stabil ch trygg tillförsel av energiråvarr till ett visst land eller regin till rimliga ch stabila priser. Detta är ftast vad sm åsyftas när begreppet energy security återfinns i plicydkument. 3 Eftersm endast ett fåtal länder i världen är helt självförsörjande på energi är en fungerande energiförsörjning berende av en säker tillförsel av vissa energiråvarr utifrån. För Sveriges del, sm på elsidan är i strt sett självförsörjande handlar tillförselsäkerheten av fssil energi i första hand m drivmedel för transprtsektrn samt en mindre del för uppvärmning. För de flesta EU-länder ser det dck annrlunda ut. Detta har medfört att energisäkerhetsfrågan diskuteras mer intensivt inm EU jämfört med i Sverige. En trygg ch pålitlig energitillförsel från andra delar av världen har direkta implikatiner på handels-, utrikes- ch säkerhetsplitiken, men ckså på miljöch klimatplitiken. Ett sätt att öka energisäkerheten är ju att minska berendet av framför allt imprterad fssil energi, vilket kan göras via styrmedel sm vanligtvis förknippas med klimat- ch miljöplitik. Samtidigt kan säkerheten förknippad med berendet minska genm att å ena sidan upprätthålla gda relatiner med prducerande stater ch aktörer liksm att verka för plitisk stabilitet i de prducerande reginerna, å andra sidan säkerställa att distributinsvägarna är trygga (farleder, pipelines etc.). Kpplat till tillförselbegreppet bör det tilläggas att begreppet energisäkerhet ibland har en mvänd betydelse för natiner eller aktörer sm exprterar energi. För dessa innebär energisäkerhet att kntinuerligt få avsättning för sina prdukter till utpekade köpare alternativt på världsmarknaden. Ökad energisäkerhet kan i detta fall ckså innebära att begränsa utländskt inflytande över inhemska energiresurser. När vi rör ss mt högre nivåer bland tlkningarna av energisäkerhetsbegreppet rör vi ss samtidigt från det praktiska ch tekniska mt det strategiska ch pli- 3 T.ex. COM (2006a): A Eurpean Strategy fr Sustainable, Cmpetitive and Secure Energy 21

23 tiska. Det är ckså där sm begreppet energy security gärna övergår till energy and security. Energiprblematikens säkerhetsimplikatiner kan på den glbala nivån relateras till kampen m begränsade naturresurser i en värld där trenderna pekar mt en frtsatt ökad energianvändning liksm att många knflikter åtminstne delvis har att göra med kamp m naturresurser. Här har tillväxten under de senaste åren i framför allt Kina ch Indien spelat en str rll ch i ch med att energianvändningen ökade snabbare än prduktinstakten sattes ett högre tryck på det glbala prduktinssystemet, vilket bl.a. avspeglades i rekrdhöga ljepriser våren Energiprblematiken på den glbala nivån är generellt sett synnymt med ljans rll. Orn att prduktinsmaximum närmar sig gör att knkurrensen m de, eventuellt, sinande resurserna ökar (se diskussin m peak il längre fram). Detta bidrar till både väpnade knflikter (t.ex. Mellanöstern), plitiska ch diplmatiska ansträngningar liksm biståndsffensiver (t.ex. Kina ch USA i lika delar av Afrika ch Mellanöstern) samt rn att energiråvaran kan användas sm säkerhetsplitiskt påtryckningsmedel (t.ex. Ryssland gentemt grannstater ch eventuellt EU, se avsnitten ). Energisäkerhetsbegreppet används i en rad lika sammanhang ch dessutm med skiftande innebörd. I nedanstående figur illustrerar vi våra tlkningar av i vilka sammanhang några begrepp med energisäkerhetsinnebörd brukar användas. Energy security Energy and security Security f supply Energy safety Tillförselsäkerhet (natiner, reginer) Kntrll, makt över energiresurser ch distributinsvägar Väpnade knflikter med energikppling (Distributinssäkerhet) (Avsättningssäkerhet) Tillförselsäkerhet (enskilda aktörer) (Upprätthålla samhällsviktiga funktiner) Driftsäkerhet, funktinssäkerhet Teknisk säkerhet, skydd, lyckr, lkal miljö Energisäkerhet Figur 2: Vår tlkning av innebörden av några energisäkerhetsrelaterade begrepp. 22

24 3.2 Dynamiken kring energiresurserna Energidynamiken berr av beflkningstillväxt, glbalisering, BNP-tillväxt ch ett ökat naturresursuttag men är ckså mer specifikt aktörsdriven. Läs mer i: Tematisk diskussin: mvärldsförändringarna i relatin till säkerhet, kap. 4 i Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE Energifrågan har många dimensiner, vilket vi försöker belysa i detta avsnitt. Det innebär samtidigt många förändringsdimensiner sm fta berr av, ch påverkar, varandra. När vi talar m dynamiken kring energiresurserna syftar vi på just dessa, fta kmplexa, samband i ett förändringsperspektiv. Den glbala energianvändningen har ökat stadigt ch är nära kpplad till andra tämligen stabila trender såsm beflkningstillväxt, urbanisering, eknmisk tillväxt, glbalisering, teknikutveckling, specialisering avseende prduktin ch arbete, samt ökat naturresursuttag. Dessa långvågiga utvecklingar är alltså metadrivkrafter för den glbala energianvändningen ch de är i hög grad sammankpplade med varandra. 4 En ökande världsbeflkning skulle inte kunna försörjas utan ett ökat naturresursuttag i frm av t.ex. energi ch mineraler för att framställa knstgödningsmedel sm är en förutsättning för dagens vlymer av livsmedelsprduktin. Detta i kmbinatin med ett i eknmisk mening mer ratinellt utnyttjande av dessa resurser (teknikutveckling, specialisering) samt ökat utbyte av förädlade resurser mellan reginer, verksamheter ch människr (urbanisering, glbalisering) har medfört att den glbala eknmin har växt kntinuerligt. Trendbrtt inm dessa mråden skulle förändra prblembilden avseende energi men samtidigt innebära så mvälvande generella förändringar att en analys utifrån enbart ett energiperspektiv sannlikt inte skulle upplevas sm relevant. Sådana trendbrtt skulle t.ex. kunna vara att världsbeflkningen minskar, att tillväxtparadigmet bryts, eller att glbaliseringen avstannar ch återgår till en mer fragmenterad reginal utveckling. Andra trendbrtt sm radikalt skulle 4 Vi har valt begreppet långvågig utveckling (inspirerat av Jseph Schumpeter) för att markera att vi inte utesluter trendbrtt, d.v.s. att det inte är givet att beflkningstillväxt, eknmisk tillväxt, naturresursuttag etc. för alltid kmmer att öka. 23

25 kunna förändra prblembilden vre t.ex. m genmgripande klimatchcker eller andra miljörelaterade s.k. tipping pints påverkar samhällssystemen så att ökad eknmisk aktivitet möjliggörs eller att peak il inträffar plötsligt. Med peak il menas den tidpunkt då glbalt ljeprduktinsmaximum nås för att därefter kntinuerligt minska. Peak il är ett mdebatterat begrepp men enighetens kärna är inte m prduktinsmaximum kmmer att inträffa utan när det kmmer att hända, vilka effekter det kmmer att ha samt hur hastigt förändringarna kmmer att ske. De prediktiva peak il-mdellerna bygger på gelgiska data liksm utvinnings- ch fyndstatistik. Optimistiska bedömare hävdar att glbalt prduktinsmaximum sannlikt inte kmmer att inträffa före 2030-talet ch att det därför finns gtt m tid till mställning. Pessimistiska bedömare hävdar att peak il kmmer att ske mycket snart, eller faktiskt redan har inträffat. I förlängningen menar en del av dessa bedömare att eftersm utvecklingen av alternativa energikällr liksm energieffektivisering inte har pririterats, så kan en långvarig glbal eknmisk depressin förväntas, vilken förknippas med stra säkerhetsknsekvenser, t.ex. krig, flyktingströmmar ch svält (se utvecklad diskussin m peak il i Östenssn m.fl. 2009, avsnitt 3.11). Givet en stegvis ch inte alltför dramatisk utveckling styrs dynamiken kring energiresurserna primärt av bl.a. följande mständigheter, sm i många fall berr av varandra (lista på samtliga identifierade variabler ch nyckelaspekter finns i bilaga 2): Energipris samt balans mellan utbud ch efterfrågan Prduktins- ch tillförselstörningar Ökad knkurrens m jämnt fördelade resurser Diversifiering av energikällr Investeringsbehv i prduktinskapacitet Osäkerhet kring tillgängliga ljereserver Osäkerhet kring den knventinella ljans utvinnbarhet Klets ch naturgasens framtida rll Den förnybara energins framtida rll Ett antagande sm förefaller någrlunda rimligt är att energi även i framtiden kmmer att handlas på någn frm av glbal marknad. En plausibel mtsats vre knappast ttal avsaknad av glbal marknad utan snarare mer tnvikt på reginala marknader. Friktiner uppstår givetvis m det blir stra balanser mellan efterfrågan ch utbud men det är samtidigt någt sm på krt sikt regleras av 24

26 priset, sm i sin tur bidrar till förändrad efterfrågan. I detta sammanhang är de förändringar sm består över knjunkturcyklerna mer intressanta än krta svängningar. Utifrån ett säkerhetsperspektiv kntrasterar ökad knkurrens m de kncentrerade fssila resurserna av knventinell lja ch gas mt ökad diversifiering av energikällr i frm av bienergi, annan förnybar energi, kärnkraft, kl ch knventinella ljr. De internatinella ambitinerna att ställa m energiförsörjningen för att minska klimatpåverkan förstärker trenden mt mer förnybar energi medan argumentatinen för ökad energisäkerhet är mer endimensinell ch grvt sett jämställer alla alternativ till lja ch gas, d.v.s. även kärnkraft, kl ch knventinell lja. Detta är ett exempel på kntrasterande utfall sm kan betraktas sm en genuin säkerhet det kan gå åt bägge hållen till skillnad från säkerheter sm i någn mening kan beräknas ch förknippas med sannlikheter, t.ex. utvinningstakt av etablerade energislag. När lika energitekniker kmmer på tal är det relevant att skilja på primärenergikällr eller energiråvarr (t.ex. petrleum, uran), energimvandlingstekniker (t.ex. förbränning, kemisk mvandling i bränslecell, kärnklyvning), energibärare (t.ex. el, diesel) ch nyttig energi (t.ex. värme, ljus, rörelseenergi). Utifrån ett tillförselperspektiv så behöver inte nödvändigtvis nya tekniker medföra några skillnader jämfört med dagens läge m den baseras på samma fssila energiråvara (t.ex. fssilbaserad vätgas). Det kan däremt spela väldigt str rll utifrån ett klimat- ch miljösäkerhetsperspektiv. Str expansin av förnybara energilösningar medför gegrafiska förändringar när det handlar m var energin mvandlas ch prduceras samt vilka vägar den distribueras. I jämförelse med t.ex. ljan, är bienergin relativt sett jämnt fördelad över jrden. Det gäller i ännu högre grad förnybar energi i frm av infallande slljus ch vind. 5 En diversifiering av energikällr baserad på jämnt spridda energikällr leder dck inte autmatiskt till decentraliserad slutprduktin. Centralt i sammanhanget är avståndet mellan energiråvaran ch användaren liksm att typ av teknik, infrastruktur ch institutinella förhållanden avgör m det är energiråvarr eller energibärare sm utgör de stra distributinsflödena. Ett exempel är energiråvaran rysk naturgas sm distribueras långa sträckr för att nå EU för att sedan mvandlas till bl.a. energibäraren elektricitet vilken idag främst knsumeras lkalt. Energimvärldsförändringarna drivs alltså av en rad glbala meta-trender, tillgången på naturresurser, samt teknikutvecklingen men de är ckså aktörsdrivna på ett mer specifikt sätt. Att utifrån ett natinellt perspektiv beakta 5 Visserligen är exempelvis slljusinstrålningen ungefär dubbelt så str i Nrdafrika jämfört med i Nrdeurpa men det är egentligen inte så str skillnad jämfört med den höga kncentratinen av fssil energi på vissa platser i knstrast till platser sm helt saknar lje-, gas- ch kltillgångar. 25

27 energisäkerhet handlar inte bara m den egna energiförsörjningen utan ckså m att förhålla sig till hur mvärldsförändringarna bemöts av andra natiner ch aktörer, vilket direkt eller indirekt kan påverka den natinella säkerheten. Nedan ges några exempel på lika strategier för ökad energisäkerhet: Bilaterala energiavtal Natinalisering av energitillgångar Investeringar för ökad självförsörjning Förändra industristruktur för att minska sårbarhet Energieffektivisera ch -spara Investeringar i mellanstatlig infrastruktur Investera i energitillgångar i andra länder Plitiskt ch/eller kmmersiellt inflytande i andra länder med energitillgångar Plitisk ch/eller militär kntrll över energitillgångar i andra länder Sverige ch EU är i energihänseende knsumenter. För prducerande länder ch reginer innebär energisäkerhet att säkra möjligheten att få avsättning ch så mycket avkastning sm möjligt för sina prdukter. I detta sammanhang är natinalisering (t.ex. Venezuela) ch plitisering (t.ex. Ryssland) av energitillgångar en väg att hindra inflytande från utländska företag ch aktieägare ch därigenm stärka det egna landets, alternativt de ledande plitikernas, kntrll över resurserna. Att säkra energitillgångar genm bilaterala avtal ch infrastruktur (t.ex. Tyskland i fallet Nrd Stream) är en variant sm är besläktad med att göra direkta investeringar (t.ex. Kina i Afrika) eller att stater utövar indirekt eknmiskt inflytande i utländska energitillgångar via s.k. Svereign Wealth Funds (SWF:s, t.ex. Nrge ch Kuwait). SWF:s kritiseras fta under benämningen statskapitalism, d.v.s. att denna typ av ägarinflytande inte bör vara staters rll. SWF:s har direkt säkerhetsplitisk bäring, bl.a. för att när andra stater till skillnad från inhemska eller utländska företag äger råvarutillgångar i andra länder så kan det anses sm en direkt verkningsfull spelpjäs i utrikes- ch säkerhetsplitiken. Olika aktörer har lika stra möjligheter att påverka sin egen situatin men ckså i vid bemärkelse mvärldsutvecklingen. Olika betydelsefulla natiners ch aktörers energi- ch säkerhetsplitik är därför ckså en viktig del av kntexten till analysen. Det kan sägas vara förbehållet strmakterna att utöva inflytande 26

28 utöver det sm diskuterats van antingen genm påtagligt plitiskt ch eknmiskt, ch eventuellt i kmbinatin med militärt, inflytande (t.ex. Kina i Afrika, USA i Mellanöstern, Ryssland i f.d. Svjetrepubliker). EU är en str energiimprtör ch är därmed till viss del i händerna på energiprducenterna, framför allt avseende rysk naturgas eftersm den inhemska prduktinen minskar samtidigt sm behvet förväntas öka. EU:s tre övergripande energiplitiska mål handlar m hållbar utveckling, knkurrenskraft ch kstnadseffektivitet, samt trygg ch säker energitillförsel. En förutsättning för framgång sm framhålls tydligt i plicy-dkumenten 6 är att man skapar en väl fungerande inre marknad för energi. Man undviker i skrivningarna att beröra ptentiella hinder sm t.ex. enskilda medlemsländers egna initiativ i frm av bilaterala avtal för att själva försöka försäkra sig m energitillgång. Även den amerikanska energisäkerheten htas av det stra berendet av imprterad lja ch eftersatt energiinfrastruktur. Amerikansk energiplicy 7 har därför sm mål att diversifiera energityp ch -källa, samt att öka energieffektivitet ch energibesparingar. I många avseenden liknar den amerikanska energiprblematiken den eurpeiska. Därför är ckså resultaten av de analyser man gjrt över energirelaterade risker ch ht i str utsträckning överlappande. Det finns dck en tydlig skillnad i amerikanska ch eurpeiska plicydkument sm berör energisäkerhet. I USA är energin på ett mycket tydligare sätt än i Eurpa definierad sm en natinell säkerhetsfråga, vilket bl.a. speglas av att det amerikanska försvarsdepartementet frmulerar delar av energiplicyn. Det amerikanska försvarsdepartementet liksm försvarsmaktsgrenarna är på ett helt annat sätt drivande jämfört med sina eurpeiska mtsvarigheter när det gäller energifrågr. Även Kina är en nettimprtör av energi, framför allt av lja, ch energibehvet ökar snabbt (se avsnitt 4.3). Kina har därför gjrt säkrad energitillgång till en del i sin utrikesplitik. Ett strt prblem är att man till str del är knuten till instabila länder för sin ljetillgång. Diversifiering av ljeimprtländer ch ökat ägande av ljekällr i utlandet ingår för att öka energisäkerheten. Denna ansats, där man genm att hyra eller förvärva ljekällan undandrar lja från marknaden ch mellanstatliga förhandlingar, skiljer sig markant från den eurpeiska ch amerikanska plitiken ch skapar friktiner. De stra kinesiska ljeblagen är statligt ägda eller är under strt inflytande av staten. För ökad energisäkerhet 6 COM (2007): An Energy Plicy fr Eurpe; COM (2006a): A Eurpean Strategy fr Sustainable, Cmpetitive and Secure Energy; COM (2006b): Twards a Eurpean Strategic Energy Technlgy Plan 7 Natinal Energy Plicy Develpment Grup (2001); Department f Energy (2006, 2007); Obama- Biden cmprehensive New Energy fr America Plan (2008) 27