Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier och forskning

Transkript

1 Militära perspektiv på energi-säkerhet: exempel på strategier ch frskning Malin Östenssn FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är frskning, metd- ch teknikutveckling till nytta för försvar ch säkerhet. Organisatinen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är frskare. Detta gör rganisatinen till Sveriges största frskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inm ett strt antal tillämpningsmråden såsm säkerhetsplitiska studier ch analyser inm försvar ch säkerhet, bedömning av lika typer av ht, system för ledning ch hantering av kriser, skydd mt ch hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet ch nya sensrers möjligheter. FOI Ttalförsvarets frskningsinstitut Tel: Försvarsanalys Fax: Stckhlm FOI-R SE Underlagsrapprt Försvarsanalys ISSN December 2009

2 Malin Östenssn Militära perspektiv på energisäkerhet: exempel på strategier ch frskning Omslagsbild: Anders Sjödén - Försvarets Bildbyrå 1

3 Titel Title Rapprtnr Rapprttyp Militära perspektiv på energisäkerhet: exempel på strategier ch frskning Military perspectives n energy security: examples f strategies and research FOI-R SE Underlagsrapprt Månad December Utgivningsår 2009 Antal sidr 63 p ISSN ISSN Kund/Custmer Försvarsmakten/Swedish Armed Frces Kmpetensklss Säkerhet i scitekniska system Extra kmpetensklssar Miljö Säkerhetsplitisk analys Prjektnr Gdkänd av E11108 Göran Kindvall FOI, Ttalförsvarets Frskningsinstitut Avdelningen för Försvarsanalys FOI, Swedish Defence Research Agency Department f Defence Analysis Stckhlm SE Stckhlm 2

4 Förrd I föreliggande rapprt redvisas en delstudie inm ett frskningsprjekt m energisäkerhet sm under bedrivits vid FOI ch finansierats av Försvarsmakten (FT-prjekt 11.17). Prjektet har syftat till att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen dels vad gäller hur mvärldsförändringar med bäring på energi påverkar försvar ch säkerhet, dels vad gäller energilösningar för Försvarsmaktens verksamhet. Daniel K. Jnssn Prjektledare Publikatiner från FT-prjekt Energisäkerhet: Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. Östenssn, Jnssn, Magnussn, Drebrg, FOI-R SE. Energilösningar inm Försvarsmakten: en diskussin kring värderingsmetder. Jhanssn, Magnussn, Jnssn, FOI-R SE. Säkerhetsplitiska aspekter på ökat externt berende av lja ch gas: EU ch Kina sm exempel. Atardi, Hellström, FOI-R SE. Militära perspektiv på energisäkerhet: exempel på strategier ch frskning. Östenssn, FOI-R SE Energy and Security in Lng-Term Defence Planning: Scenari Analysis fr the Swedish Armed Frces. Jnssn, Östenssn, Drebrg, Magnussn, Jurnal f Eurpean Security, special issue n Energy Plicy, (dec. 2009). Energisäkerhet: syntes ch sammanfattning av ett tvåårigt frskningsprjekt för Försvarsmakten. Jnssn (red.), Atardi, Drebrg, Hellström, Jhanssn, Larssn, Magnussn, Östenssn, FOI-R SE. 3

5 Sammanfattning Föreliggande rapprt är en del av FT-prjekt Energisäkerhet sm bedrivits under 2008 ch Prjektmålet är att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen, avseende energimrådets lika dimensiner. Det gäller dels påverkan från det internatinella spelet kring fta knappa energiresurser, dels val av framtida energilösningar för den egna verksamheten. Denna delstudie har undersökt m det tagits fram energisäkerhetsstrategier på försvarsmaktsnivå i andra länder eller rganisatiner ch i så fall vilka pririteringar eller avvägningar sm gjrts. Studien har främst bedrivits genm litteraturstudier, med fkus på engelskspråkig dkumentatin tillgänglig på Internet. Resultatet får därför betraktas sm en indikatin på ämnets aktualitet hs några för Sverige relevanta försvarsaktörer: NATO, USA, Strbritannien ch Kanada. NATO debatterar sedan några år flitigt sin rll på energisäkerhetsmrådet. Föreslagna uppgifter är bland annat skydd av sjöfartsleder eller nätverksskapande ch analyser av energisäkerhet, där man skulle utnyttja den spridning sm finns bland medlemsländerna, både gegrafiskt ch avseende knsumtin ch prduktin av energi. Den amerikanska försvarsrganisatinen är mfattande ch det har tagits, framför allt tekniska, energiinitiativ på flera lika håll, utan krdinatin sinsemellan. Sedan början av 2008 finns ett förslag till energistrategi sm avser säkerställa en sammanhållen ansats vad gäller energimrådet. Strbritannien har sedan några år en spårbar ch tydlig dkumentstruktur över önskvärd försvarsutveckling, sm innefattar bland annat strategisk inriktning, försvarsindustri ch tekniska planer. Det finns ingen explicit energistrategi, men 4

6 väl teknikprgram ch förmågevisiner sm handlar m att minska berendet av fssila bränslen ch ersätta dem med alternativa lösningar. En kanadensisk studie har tagit fram ett strategiskt ramverk för utvärderingar av alternativa energikällr, för att kunna sänka energikstnaderna, minska berendet av fssila bränslen ch minska kldixidutsläppen. De genmgångna studierna har inte i någn större utsträckning identifierat nya uppgifter till följd av förutspådd framtida energisäkerhetsprblematik. Däremt finns det en mängd tekniskt inriktade initiativ, fta drivna av de taktiska fördelar sm kan erhållas med nya energilösningar, exempelvis ökad rörlighet ch tillgänglighet. Andra drivande faktrer är säkerhet, eknmi samt miljö- ch klimatkrav. En viktig aspekt är att dra nytta av den civila teknikutvecklingen. Både USA ch Strbritannien har en väl utvecklad strategi för att bevaka, samarbeta med ch stimulera näringsliv ch frskningsrganisatiner, för att tillgdse även de militära behven. Sammantaget kan sägas att det finns en str mängd försvarsdkument sm på lika sätt handlar m energisäkerhet. Ett annat tecken på att energisäkerhet ligger högt upp på den militära dagrdningen är de många knferenser sm anrdnas på temat energi ch försvar. Rapprten behandlar även krtfattat de långt gångna ambitinerna avseende nrdiskt försvarssamarbete, då detta sannlikt får str påverkan på den svenska försvarsutvecklingen, både avseende framtida uppgifter ch tekniska lösningar. Östersjön ch Arktis är mråden med nrdiska intressen ch starka energikpplingar. En del i samarbetet är strävan efter systemlikhet ch gemensam lgistik, vilket kmmer få str påverkan på de energilösningar sm väljs. Avslutningsvis ges några rekmmendatiner att beakta vid ett eventuellt frtsatt arbete med energisäkerhet. Tekniska lösningar bör systematiskt värderas utifrån försvarsrelevanta kriterier, innan de anskaffas, mdifieras eller utvecklas från grunden. Införande av ny teknik påverkar även rganisatin, dktrin ch utbildning, vilket kräver gd framförhållning för att kunna minska tiderna för införande. En gd bild av den säkerhetsplitiska dimensinen av energifrågrnas betydelse för Försvarsmaktens framtida verksamhet är ckså av str betydelse för en adekvat utveckling av förmåga. En energistrategi skulle kunna vara ett hjälpmedel ch en ledstång när det gäller att ha en sammanhållen ansats för energifrågr. 5

7 Innehållsförteckning 1 Inledning ch bakgrund Syfte Metdik, avgränsning ch läsanvisning Energisäkerhetsbegreppet i ett militärt perspektiv 10 3 NATO Nya utmaningar ch uppgifter Energilösningar Single Fuel Plicy (SPF) - enhetsbränsle Sverige ch SFP Kmmentar NATO täcker hela energikedjan, men dess rll är klar NATO påverkar svensk materiel(utveckling) USA Defense Science Bard Task Frce n DD Energy Strategy DARPA ERDC Andra amerikanska försvarsinitiativ på energisäkerhetsmrådet Amerikanska arméns krav på framtida energiförsörjningssystem Organisatin för ökad energisäkerhet Kmmentar: många teknikinitiativ kräver sammanhållande strategi Många teknikinitiativ civilt driven utveckling Det civila samhället invlveras på lika sätt En sammanhållande strategi ställer krav på rganisatin ch utbildning

8 5 Strbritannien Defence Technlgy Strategy Defence Technlgy Plan Emerging Technlgies: Energy and Pwer Förmågevisin Reducing peratinal dependency n fssil fuels Teknikprgram Energising the Armed Frces Dstl Qinetiq MOD:s klimatstrategi Kmmentarer Sammanhållen strategi för försvaret, dck inte specifikt för energi Drar nytta av civil teknikutveckling Strbritannien ch Sverige har liknande inriktningar ch krav Kanada CORA Kmmentar: Kanada ch Sverige har liknande prblematik Försvarsrelaterade energisäkerhetsknferenser Energins rll i det nrdiska försvarssamarbetet 50 9 Sammanfattning ch slutsatser Rekmmendatiner för Försvarsmakten Referenser 59 7

9 1 Inledning ch bakgrund Olika energirelaterade faktrer, sm höga ljepriser, säkerhet avseende tillförsel ch negativa klimateffekter har fått många av världens natiner ch försvarsrganisatiner att ta fram energi- ch/eller energisäkerhetsstrategier. För många länder i väst handlar det m att minska det starka berendet av fssila bränslen, framför allt lja. Även den militära dimensinen påverkas av den hårdnande kampen m energiresurserna ch den kmmande mställningen av det glbala energiförsörjningssystemet. Dels kan detta medföra säkerhetsplitiska knsekvenser i frm av nya eller förvärrade knflikter, sm i sin tur kan innebära nya htbilder, krav ch uppgifter för försvarsmakter. Dels ställer det nya krav på hur de egna styrkrna ska energiförsörjas, framför allt vid internatinella insatser långt ifrån den infrastruktur sm finns tillgänglig på hemmaplan. Försvarsmakten bör beakta dessa frågr ch inkludera dem i den långsiktiga planeringen. I detta syfte kan det vara av värde att beakta andra försvarsmakters eller försvars- rganisatiners syn på energimrådet avseende de van nämnda aspekterna. I 2008 års frskning avseende energisäkerhet studerades andra natiners långsiktiga försvarsplaneringsdkument (de flesta på departementsnivå) ch man kunde knstatera att de visserligen beaktar energifrågans betydelse för den glbala ch natinella säkerheten, men att det inte i någn större utsträckning dras några slutsatser m hur den egna verksamheten bör anpassa sig till denna utveckling Syfte FT-prjektet sm helhet ska ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen avseende hur den svenska Försvarsmaktens uppgifter kan påverkas av förändringar i den glbala energiförsörjningen ch en hårdnande kamp m energiråvarr, såväl fssila sm förnybara ch för- ch nackdelar med lika alternativa framtida energilösningar, framför allt avseende drivmedel, men i viss mån ckså kraftförsörjning i fält, utifrån kriterierna låg miljöbelastning ch hög säkerhet. Denna delstudie diskuterar natinella energisäkerhetsstrategier ch energifrskningsinitiativ på försvarsmaktsnivå. Att undersöka vilka avvägningar andra aktörer har gjrt kan ge viktig underlag till Försvarsmaktens långsiktiga planering (cirka 20 år), avseende nya krav, uppgifter ch lösningar kpplat till energi. 1 Östenssn et al (2009) 8

10 En frågeställning att försöka besvara är m andra natiner identifierat behv av utveckling av nya förmågr ch strategier till följd av förutspådd framtida energisäkerhetsprblematik. Andra frågeställningar inriktas på framtida energilösningar, med fkus på drivmedel ch kraftförsörjning under insats, främst för markstridskrafter: vilka krav styr utfrmningen (säkerhet, kstnad, miljö m.fl.), hur pririteras eller balanseras dessa krav, beaktas samverkan med andra natiners försvarsmakter? 1.2 Metdik, avgränsning ch läsanvisning Studien bedrivs främst genm litteraturstudier ch i viss mån genm persnliga kntakter. Studiens begränsade mfattning har inneburit att fkus har legat på de dkument sm funnits tillgängliga på Internet ch vars innehåll är lätt att tillskansa sig, dvs. är skrivna på engelska. Resultatet är därigenm inte på någt sätt heltäckande, utan får betraktas sm nedslag hs några större aktörer för att undersöka m, ch i så fall hur, dessa beaktat frågeställningarna. Rapprten inleds med en översiktlig diskussin m begreppet energisäkerhet ch speciellt dess betydelse för försvarsmakter. För en mer utförlig diskussin hänvisas till 2008 års rapprt Energi ch säkerhet: framtidsinriktade mvärldsanalyser för Försvarsmakten. 2 Rapprtens huvudsakliga innehåll utgörs av genmgångar av några försvarsaktörers dkumentatin av energirelaterade arbeten, i möjlig mån uppdelat i framtida uppgifter ch energilösningar. Inledningsvis behandlas NATO, sedan följer natinella initiativ med fkus på USA, Strbritannien ch Kanada. De försvarssamarbeten sm Sverige deltar i kmmer i str utsträckning att påverka vilken riktning den svenska försvarsutvecklingen tar, både avseende uppgifter ch teknik. Underlagsinsamlingen avslutas därför med en krt beskrivning av aktuella, framför allt nrdiska, försvarssamarbetsdiskussiner. Detta avsnitt har en mer diskuterande ch spekulerande karaktär, då det gäller att utröna vad dessa samarbeten kan ha för betydelse för försvarsrelaterade energifrågr. Varje avsnitt avslutas med kmmentarer m innehållet ch möjlig relevans för svenska förhållanden. Rapprten avslutas med några slutsatser ch rekmmendatiner för Försvarsmakten att beakta vid vidare arbete med energifrågr ch en möjlig framtida energistrategi. 2 Östenssn et al (2009) 9

11 2 Energisäkerhetsbegreppet i ett militärt perspektiv Energisäkerhetsbegreppet inrymmer många lika faktrer, spänner över flera nivåer ch påverkar eller påverkas av en rad lika aktörer. Energirelaterade säkerhetsfrågr kan få geplitiska knsekvenser, dels utifrån deras ptential att ge upphv till eller förstärka redan existerande knflikter, dels utifrån den makt (plitisk, eknmisk, militär) det medför att kntrllera energitillgångar. Energisäkerhet har därmed lika innebörd i lika länder ch för lika intressenter. Det kan sm för exempelvis USA handla m en säker tillförsel av energi, dessutm till ett rimligt pris. För andra, sm Kina, är priset av mindre betydelse, det viktiga är snarare säkrad tillgång på den energi sm krävs för att tillgdse en stark tillväxt. Inm EU fkuserar man istället på efterfrågesidan, med transparenta ch glbala energimarknader. Tidigare betraktades energisäkerhet mest sm en eknmisk fråga. Idag är energisäkerhet mer en plitisk fråga, med delvis militära implikatiner. För prducentländer handlar energisäkerhet m en säker avsättning av energiresurserna. Pratar man istället m energi ch säkerhet rör det snarare den påverkan energifrågr kan få på lika säkerhetsprcesser. Ytterst handlar det m energi sm en begränsad men strategisk resurs, vilken kan vara knfliktdrivande ch åtminstne delvis vara en rsak till krig. 3 Användningen av fssila energiresurser är ju ckså ju ckså den främsta rsaken till klimatförändringar ch de senaste åren har mycket uppmärksamhet ägnats åt de lika säkerhetsprblem sm kan uppstå pga. detta. En annan miljörelaterad säkerhetsaspekt är ljeutvinning sm kan leda till miljöförstöring ch försämrade levnadsvillkr för dem sm drabbas. Ytterligare ett exempel är att energiinkmster kan bidra till krruptin ch understöd till auktritära regimer. 4 Dessa innebörder påverkar försvarsmakter runt m i världen, i deras rll sm ett säkerhetsplitiskt instrument, både vad gäller att säkra den natinella tillgången till energi ch för att hantera de andra säkerhetsprblem sm kan uppstå till följd av energiaspekter. Men energisäkerhet för försvarsmakter handlar (liksm för alla verksamheter) även m energifrågrnas betydelse för den egna verksamheten. Säker tillförsel är förstås av str vikt även för försvarsmakters verksamhet. Det finns de sm hävdar att pririteringen av Försvarsmakten tillsammans med lika ransneringssystem innebär att en natins säkerhetssektr kmmer att ha 3 Militariseringen av energisäkerheten diskuteras bland annat i Mran, D., Russell J. (2008) 4 Några av dessa miljö- ch energirelaterade säkerhetsprblem ch hur de kan påverka försvarsmakter behandlas i Östenssn et al (2009). 10

12 tillgång till drivmedel även i kristider. Däremt är militära insatser även utanför natinens gränser berende av tillförsel av stra mängder energi, vilket innebär att det är en nödvändighet att säkra leveranserna till ch inm insatsmrådet. Inhemsk prduktin av drivmedel är ett sätt att minska imprtberendet ch därmed eventuellt öka energisäkerheten för en natin. Däremt minskas inte behvet av knvjer för tillförsel av drivmedel till baser ch camper, dvs. energisäkerhet för Försvarsmakten. Förutm att den persnal sm ska transprtera drivmedel till farliga mråden utsätts för risk, finns det säkerheter förknippade med att vara berende av lkala leverantörer av drivmedel, vad avser tillgång ch kvalitet. Båda dessa aspekter har säkerhetsimplikatiner. Resurser för att anskaffa ch transprtera energi till insatsmråden mfördelar både finansiella ch persnella resurser från stridsförmåga till skydd. Höga kstnader för drivmedel begränsar vidare andra investeringsmöjligheter ch påverkar den ttala funktinaliteten. I den militära dimensinen kan alltså energisäkerhet snarare innebära att säkra lgistikkedjan samt att kntrllera kstnad för ch efterfrågan på energi. Den amerikanska armén har en definitin av energisäkerhet sm förmåga att undvika negativa effekter av avbrtt i energitillförseln, avsett m de berr på naturliga eller avsiktliga händelser eller lyckr: Energy security is the capacity t avid adverse impact f energy disruptins caused either by natural, accidental r intentinal events affecting energy and utility supply and distributin systems. 5 5 Department f the Army (2006) 11

13 3 NATO Under kalla kriget betydde energisäkerhet säker tillförsel av bränsle till de militära styrkrna ch ett system av pipelines byggdes därför i Eurpa, delvis för militära syften. Inm NATO diskuteras energisäkerhetens nuvarande innebörd ch vilken rll alliansen bör spela inm mrådet. 6 I NATO:s strategiska kncept från 1999 slås fast att störningar i tillförseln av vitala resurser kan påverka alliansens säkerhetsintressen. Vissa menar ändå att energi inte är ett av NATO:s mråden, utan att det är en fråga för rganisatiner sm EU ch IEA. Energi ses då sm ett segment inm eknmin, utan militära kpplingar ch alltså inte i första hand sm en vital resurs. Perspektivet är dck på väg att förändras mt att energi är en strategisk resurs för samhället ch har därför betydande säkerhets- ch även militära implikatiner. 7 Exempelvis pågår sedan 2001 insatsen Active Endeavur, där NATO:s maritima styrkr upprätthåller säkra sjöfartsleder i Medelhavet, varigenm ca 65 % av den lja ch naturgas sm knsumeras i västra Eurpa passerar. 8 Det kanske starkaste skälet att åtminstne beakta energifrågan är att NATO har genmgått stra förändringar sedan kalla krigets slut ch därigenm antagit en betydligt bredare definitin av sitt uppdrag. Utifrån den plitiska ch strategiska utvecklingen finns behv av att förändra knceptet ch klargöra NATO:s rll inm mrådet. I deklaratinen från Riga-tppmötet i slutet av 2006 uppmanades Nrdatlantiska rådet, NATO:s högsta beslutande rgan, att se över de medelbara riskerna ch peka ut de mråden där NATO kan bidra för att skydda de ingående natinernas säkerhet Nya utmaningar ch uppgifter NATO:s möjliga rll har sedan dess debatterats flitigt. I en artikel i NATO Review diskuteras detta utifrån ett tillförselsäkerhetsperspektiv. 10 Hten mt en säker tillförsel av främst lja ch gas är många: terrristattacker, naturkatastrfer, plitisk eller annan utpressning, eller störningar pga. knflikter. Detta medför ett behv av en strategi för att förhindra störningar ch att minimera effekterna på tillgången vid en eventuell kris. Ett förslag är att NATO skapar ett nätverk för övervakning ch utvärdering av utvecklingar kpplat till energisäkerhet. Det kan 6 NATO Schl Research (2007), se även NATO:s hemsida (a) 7 NATO Parliamentary Assembly (2008) 8 NATO:s hemsida (b) 9 NATO:s hemsida (c) 10 Shea, J. (2006) 12

14 handla m knsultatiner med medlemsländer, partnerländer, frskarsamhället ch energiblag. En analys- ch underrättelsecell mtsvarande den sm finns för terrrism skulle kunna skapas, alternativt skulle mandatet för denna kunna utökas till att även innefatta energisäkerhet. Andra uppgifter sm föreslås är förmåga till ett brett spann av insatser för att säkra energitillförsel utifrån det htspektrum sm identifierats samt även maritim övervakning. Respektive land ansvarar för sitt territrialvatten, men NATO:s nisch skulle kunna vara sjöfartslederna. När Hague Centre f Strategic Studies i början av 2008 anrdnade seminariet Security f Energy Supplies: the Rle f NATO and Other Internatinal Organisatins uttrycktes åsikten att NATO:s rll bör vara både reaktiv ch praktiv ch innefatta flera funktiner sm övning ch utbildning, ledning, lgistik, planering, kapacitetsuppbyggnad, delgivning av infrmatin ch underrättelser, dialg ch samarbete. 11 Även vid tppmötet i Bukarest våren 2008 diskuterades energisäkerhet. Här delades möjliga uppgifter istället in i fem mråden: 12 Fusinering ch delgivning av infrmatin ch underrättelser Främja stabilitet Främja internatinellt ch reginalt samarbete Stödja knsekvenshantering Stödja skydd av kritisk infrastruktur I ktber 2008 beskrev generalsekreterare Jaap de Hp Scheffer NATO:s möjliga rll på energisäkerhetsmrådet. 13 Han lyfte fram tre uppgifter för alliansen på energisäkerhetsmrådet: att övervaka ch skydda till havs, att främja partnerskap ch att hjälpa medlemsstaterna att hantera utmaningarna på energimrådet. Sjöfartsleder är strategiskt viktiga för alliansen, både då merparten av det sm krävs vid många insatser, bland annat i Afghanistan, ch en str del av lje- ch gasflödet, transprteras via havet. NATO har redan en rll avseende maritim säkerhet ch skulle i så fall fkusera på de nder sm är både kritiska ch sårbara, sm Hrmuzsundet utanför Iran ch Adenviken utanför Smalia. På senare tid har NATO utvecklat ett säkerhetsnätverk med lika länder, varav flera är energiprducenter, sm Kazakstan ch Algeriet, eller transitländer sm Ukraina. Genm nätverket hppas man kunna förbättra förmågan att förutse trender ch bygga förtrende genm en öppen dialg mellan prducenter, knsumenter ch transitländer. Nästa steg skulle vara mer praktiskt inriktat, med 11 Sweijs, T. (2008) 12 NATO:s hemsida (a) 13 de Hp Scheffer, J. (2008) 13

15 övning för att kunna skydda kritisk infrastruktur, både mt naturliga ch avsiktliga händelser. En tredje uppgift kan vara att göra gemensamma analyser av energitrender ch strategiska sårbarheter. NATO skulle här kunna ha en katalyserande rll för medlemsländerna, för att få dem att beakta energisäkerhet sm en strategisk fråga ch utveckla gemensamma ansatser för att hantera detta. NATO kan knceptuellt ha en viktig funktin för att främja synen på energi sm ett gemensamt strategiskt intresse. Knsument- ch prducentländer är inte skilda parter, utan berende av varandra ch delar i en kedja. NATO är även ett verktyg för samarbete ch slidaritet i den transatlantiska reginen då man inkluderar viktiga medlemmar utanför EU, såsm USA (knsument ch den starkaste försvarsmakten), Turkiet (nav för energitransprter), Kanada ch Nrge (prducenter). NATO:s rll skulle handla m att stärka marknadskrafterna ch ömsesidiga berenden i den internatinella energisektrn. Ett knkret sätt är att diversifiera tillförseln genm att bygga fler säkra pipelines. 14 I ch med The Istanbul Cperatin Initiative (ICI) 2004 etablerades dessutm ett samarbete med länder med stra energitillgångar sm Bahrain, Qatar, Kuwait ch Förenade Arabemiraten. Farhågr väcks dck samtidigt att rivalitet ch knflikt kan uppkmma då man försöker uppnå energisäkerhet för alliansens medlemmar ch att den glbala säkerheten istället sätts på spel Energilösningar Samtidigt sm rllen inm mrådet diskuteras, pågår en hel del verksamhet kring energiteknik, bland annat i frm av wrkshps ch frskningsprjekt. I Prag hölls under 2006 NATO Frum n Energy Security Technlgy med stöd från NATO Science fr Peace and Security Prgramme. Företrädare för medlemsstaterna, industrin ch försvars- ch säkerhetssamhället kunde där diskutera viktiga frågr på energisäkerhetsmrådet. Det frtsatta arbetet har döpts m till Glbal Energy Security Summit Prcess. Ett s.k. Explratry Team fr Pwer and Energy initierades under hösten Syftet var att undersöka vilken påverkan den ökande efterfrågan på energi vid insatser får samt den därmed förknippade kstnaden ch dess följder. Även viljan till samarbete mellan medlemsländerna när det gäller att utbyta erfarenheter kring dessa frågr skulle undersökas 16 Områden att hantera var bland annat nyckelfak- 14 Gallis, P. (2007) 15 Karbuz, S. (2007) 16 Deltagande natiner är Belgien, Frankrike, Kanada, Spanien, Strbritannien ch USA. Australien deltar sm bservatör. 14

16 trer avseende energianvändning ch mdeller för att ta fram beslutsunderlag för teknikutveckling, anskaffning ch insatser. Perspektiv på kraft- ch energiförsörjning är till exempel självförsörjande anläggningar vid insatser, standard för enhetsbränsle för att underlätta lgistiken, tillförselsäkerhet, samt energi- ch kraftförsörjning för sensrer, både för lika plattfrmar ch för den enskilde sldaten. ET rekmmenderade vid sin avrapprtering till NATO RTO i ktber 2009 att en SAS (System Analysis and Studies) Task Grup bör bildas för att vidare studier. 17 Denna skulle bland annat behöva ta fram en baslinje ch förfina datainsamlingsprcessen för nuvarande energianvändning ch ta fram en mdell för den faktiska kstnaden för energi (dvs. att även inkludera exempelvis transprtkstnader). Även den mänskliga aspekten bör hanteras, för att få en förståelse för kpplingen mellan energianvändning ch de beslut sm persnalen fattar. Fkus ska vara på de perativa aspekterna av energianvändningen. Från början fanns ambitinen att även geplitiska aspekter avseende säkerhet kring energikällr ch energiinfrastruktur för insatser skulle beaktas, liksm de förväntningar på gröna målsättningar sm plitiker ch allmänhet har på försvarsmakter sm stra knsumenter av energi. Detta föreslås istället hanteras av andra fra inm NATO. 3.3 Single Fuel Plicy (SPF) - enhetsbränsle Drivmedeladministratinen vid insatser är mfattande ch inbegriper, förutm själva hanteringen, även lagerhållning ch transprtplanering infördes inm Single Fuel Cncept, innebärande enhetsbränsle för att effektivisera drivmedelsmrådet ch uppnå interperabilitet. Knceptet utvecklades utifrån amerikanska erfarenheter från militära insatser. Handhavande av endast ett drivmedel ger lgistiska fördelar ch bedöms minska underhållsprblem. Med minskat antal kmpnenter uppnås större uthållighet på taktisk, perativ ch strategisk nivå. 18 Enhetsbränslet är flygftgen F-34, med tillsatser sm förhindrar krrsin, isbildning ch sm smörjer delar i dieselmtrer. Det anses kunna erbjuda tekniska, lgistiska, perativa ch eknmiska fördelar. Det har bland annat låg fryspunkt ch är termiskt stabilt, är mindre benäget för mikrbilgiska förreningar ch erbjuder förbättrade lagringsmöjligheter jämfört med diesel, ljr ch bensin. Tillgången på kmmersiellt flygbränsle, F-35, är gd på den civila marknaden över hela världen ch kan knverteras till F-34 genm tillsatser, vilket ger en 17 Det var vid denna rapprts tryckning klart huruvida en sådan studie skulle inledas. 18 EAPC (2005) 15

17 hög tillgänglighet. F-34 har dck högre halt armater ch svavel än diesel miljöklass 1 19 ch ger högre partikelemissiner. Med hjälp av avancerad teknik kan frdn klara kraven på låga utsläpp. Det uppstår dck prblem när denna utrustning utsätts för drivmedel med högt svavelinnehåll. Många av NATO:s framtida insatser kmmer att vara expeditinära ch det är inte trligt att det lkala dieselbränslet alltid kmmer att uppfylla kraven på lågt svavelinnehåll. Därför måste NATO ha en känd bränslestandard ch utrustning sm kan använda även denna. Frdnen ska alltså kunna gå på flygftgen under insatser, men även klara lkalt tillgänglig smutsig diesel. 20 Bland annat det brittiska försvarsdepartementet har sett svårigheter med att samtidigt uppfylla SFP ch EU:s utsläppskrav. För att kunna sänka utsläppen av bland annat svavelpartiklar ptimeras mtrerna för vissa typer av bränslen (med lågt svavelinnehåll) ch användningssätt. Smutsig diesel riskerar att sänka prestandan hs dessa mtrer ch hs den övriga utrustning sm krävs för låga utsläpp (katalysatrer m.m.). Ökat slitage medför dessutm andra önskade effekter, sm minskad pålitlighet ch ökat underhåll. Detta skulle i så fall mtverka den eftersträvade minskade lgistikhanteringen. NATO Pipeline Cmmittee (NPC) ch AVT-panel (Applied Vehicle Technlgy, en av panelerna inm NATO frsknings- ch teknikrganisatin RTO) tittar på utvecklingen av framtidens bränsle ch möjliga tekniska lösningar. I en Future Fuels Visin ska tankar kring förändringar på marknaden avseende bränsleegenskaper, tillgång ch kstnad samt förändringar i lagstiftning sammanfattas. Inm ramen för AVT-panelen har ett s.k. Explratry Team undersökt den tekniska delen av frågeställningen. Då det inte är trligt att ny teknik sm fungerar med svavelrika bränslen kmmer att utvecklas enbart för militära behv, har man istället undersökt hur befintlig teknik kan anpassas till de militära kraven. De utsläppsreglerande tekniker sm är minst lämpliga då bränslen med högt svavelinnehåll används, har identifierats. 21 Framtida utmaningar för SFP är alltså utvecklingen av krav avseende utsläpp ch hur framtida bränslen kmmer att påverka militär utrustning. För att kunna möta båda kraven behövs en anskaffningsstrategi sm beaktar bland annat möjligheten till kstnadseffektiv militarisering av civila plattfrmar. 22 Knceptet SFP kmmer trligen att bestå, men eventuellt med annat drivmedel sm enhetsbränsle. På medellång sikt (mellan 2010 ch 2020) anses Fischer- Trpsch vara den bäst lämpade tekniken för framställning av syntetiska bränslen 19 Diesel miljöklass 1 används sm bränsle för svenska markfrdn 20 NATO RTO 21 NATO RTO 22 AOF:s hemsida 16

18 från exempelvis naturgas. Även bimassa kmmer under periden att kunna användas för framställningar av syntetiska bränslen (BTL). Dessa kmmer trligen att blandas med knventinellt bränsle (diesel) vid användning i militärfrdn. Vätgas kmmer trligen inte att få tillräckligt strt genmslag under periden. 23 En studie av ptentialen för vätgas sm militär energikälla visar att det finns betydande tekniska svårigheter förknippade med detta, sm säkerhets- (safety-)aspekter, lägre effektiv energilagringstäthet ch prduktins- ch distributinsaspekter. Bäst förutsättningar för vätgas anses vara för frdn med begränsad bränsleförbrukning ch för bärbara bränslecellssystem Sverige ch SFP Sveriges samarbetar med NATO genm bland annat Partnerskap för fred (PFF) ch inm ramen för NATO-ledda insatser, idag i de fredsfrämjande insatserna i Ksv ch Afghanistan. I samarbetet finns en strävan att Sverige ska anta ett interperabilitetsmål avseende enhetsbränsle. Utifrån FMV:s studie av SFP rekmmenderas ett införande av SFP för internatinella insatser, men inte i Sverige för markbunden materiel, med hänsyn till gällande miljölagstiftning ch FM miljömålsarbete. Erfarenheter visar att lkalt anskaffat frdnsdrivmedel håller sämre kvalitet än miljöklass 1 diesel, sm används i Sverige. Lkalt anskaffad diesel innehåller fta höga svavelhalter, mer armater, mycket vatten, partiklar ch mikrrganismer, vilket bedöms ge driftstörningar. F34 skulle alltså vara ett bättre val både ur ett tekniskt ch miljömässigt perspektiv än lkalt anskaffat diesel. 25 Sverige hade tidigare en ambitin att i slutet av år 2008 försäkra att alla flygplan, frdn ch utrustning sm ska delta i NATO-ledda PFF-insatser fungerar med NATO F34/F35 (PARP-mål G 4250). I det senaste underlaget till PARP-mål för drivmedel anges dck att målen kan uppfyllas tidigast Kmmentar NATO täcker hela energikedjan, men dess rll är klar NATO arbetar med att hitta sin rll avseende energisäkerhet. I ena änden av skalan finns de sm anser att man bör ha en mtsvarande artikel 5 avseende 23 van Exem, P. (2008) 24 NATO SPS (2007) 25 FMV (2006) 26 E-pstkrrespndens med Jhan Martinssn, FM HKV; PROD LOG Förssekt,

19 energi 27, dvs. att assistera ett land sm drabbas av störningar i tillförseln. I den andra änden återfinns de sm inte tycker att man bör militarisera en i grunden eknmisk, dck strategisk, fråga. När NATO:s rll på energisäkerhetsmrådet diskuteras handlar det m hur mervärde till redan existerande initiativ från andra rganisatiner kan erbjudas, snarare än att ta en ledande rll. Medan EU till största delen består av knsumenter av lja ch gas, innefattar NATO även viktiga prducentländer. NATO skulle därför kunna utgöra ett kmplement till EU:s ansträngningar för att stärka marknadskrafter ch ömsesidiga berenden i den internatinella energisektrn. Hur mfattande engagemanget kmmer att bli ch vad det kmmer att innefatta är frtfarande föremål för diskussin. NATO kan ändå antas kmma att spela en viktig rll genm sin militära kapacitet till bland annat fysiskt skydd. De uppgifter sm föreslagits inm energisäkerhetsmrådet handlar till str del m att utnyttja de förmågr sm redan till str del finns, exempelvis inm övervakning ch skydd av sjöfartsleder eller nätverksskapande ch underrättelsehantering. Vid analyser av energisäkerheten skulle man utnyttja den spridning sm finns, gegrafiskt ch avseende psitin i energikedjan, bland medlemsländerna. Andra möjliga uppgifter är skydd av kritisk infrastruktur ch knsekvenshantering efter naturkatastrfer NATO påverkar svensk materiel(utveckling) Det har påbörjats en hel del arbeten med alternativa energitekniker ch drivmedel. Militärspecifik teknikutveckling i större mfattning bedöms inte sm trlig ch plicyn med enhetsbränsle innebär speciella förutsättningar, sm att med samma materiel uppfylla både SFP ch miljökrav. Sm ett hjälpmedel föreslås en anskaffningsstrategi sm beaktar bland annat möjligheten till kstnadseffektiv militarisering av civila plattfrmar. Det är klart hur SFP kmmer att utvecklas i framtiden ch vad detta kan kmma att innebära för svensk del, sm tidigare nämnts är en eventuell anslutning uppskjuten till En faktr sm kmmer att spela in är vilken riktning svenskt försvarssamarbete tar i framtiden. Exempelvis innebär ett starkare nrdiskt materielsamarbete bindningar till NATO-länderna Nrge ch Danmark. 27 Artikel 5 rör väpnat angrepp: The Parties agree that an armed attack against ne r mre f them in Eurpe r Nrth America shall be cnsidered an attack against them all. 18

20 4 USA Det amerikanska försvarsdepartementet, Department f Defense (DD), är den enskilt största knsumenten av energi i USA. Energiförsörjningen är således en aktuell fråga för den amerikanska försvarsmakten, såväl ur ett eknmiskt perspektiv, sm utifrån lika säkerhetsaspekter. En str knsumtin av framför allt imprterade petrleumbaserade bränslen, ett berende av det civila elnätet ch ökande kstnader för att understödja energibehvet innebär energisäkerhetsprblem ch sårbarheter. I USA har energiresursernas strategiska betydelse länge varit erkända utifrån ett natinellt säkerhetsperspektiv. I ch med den senaste tidens utveckling, sm inneburit att amerikansk trupp måste ha hög beredskap ch kunna verka uthålligt långt hemifrån, har även energins taktiska betydelse börjat uppmärksammas. För att skapa ch upprätthålla stridsförmåga krävs drivmedel ch kraftförsörjning. Samtidigt läggs många utlkaliserade militärbaser ner, vilket ställer ytterligare krav på lgistiken, då avstånden till insatsmråden ökar. Det dagliga drivmedelsbehvet i insatserna i Irak ch Afghanistan har varit större än i någn annan insats ch medför många ch stra lgistiskknvjer längs sårbara rutter. Drivmedelsförsörjningen kräver således skydd, vilket drar resurser från de stridande styrkrna. Energianvändningen fördelar sig lika över lika stridskrafter ch skiljer sig åt över tiden. Oljebaserade bränslen för rörliga plattfrmar utgör den största delen av energianvändningen, enbart flygbränsle svarar för mer än hälften av departementets energikstnader. Förutm den rent eknmiska aspekten, utgör drivmedel den största delen (70 %) av lgistiktnnaget. 28 Förbrukningen i fredstid skiljer sig vidare mycket åt mt den under krigsaktivitet, med en förskjutning från arméflyg till generatrer. Förutm att generatrer kräver drivmedel, är de krävande att transprtera ch behöver underhåll, vilket i sin tur belastar lgistiken ytterligare. Den amerikanska försvarsapparaten är mfattande ch det bedrivs arbete på många lika håll för att på lika sätt öka energisäkerheten. Nedan redgörs för några andra energi- ch energisäkerhetsinitiativ inm DD, inledningsvis de mest övergripande. 28 Buchanan, S.C. (2006) 19

21 4.1 Defense Science Bard Task Frce n DD Energy Strategy För titalet år sedan fick Defense Science Bard 29 Task Frce n Imprving Fuel Efficiency f Weapns Platfrms i uppgift att bedöma existerande ch kmmande tekniker sm märkbart skulle kunna förbättra plattfrmarnas effektivitet inm relativt krt sikt. Tyngdpunkten låg på dem sm skulle kunna implementeras inm 10 år. År 2001 avrapprterades uppdraget i rapprten Mre Capable Warfighting Thrugh Reduced Fuel Burden. Den viktigaste slutsatsen är att energi måste bli en faktr i de departementala beslut sm handlar m kravställning, anskaffning ch finansiering. Parametrar för energieffektivitet ch investeringsbeslut bör införas ch baseras på den verkliga kstnaden för bränsle, dvs. inte endast på anskaffningskstnaden, utan även på kstnader förknippad med lgistik, effekt på stridsförmåga ch miljövinster. 30 Behv av en sammanhållen energistrategi har identifierats, för att bland annat mtverka en situatin där beslut sm skapar energibehv fattas på lika håll i rganisatinen. Defense Science Bard Task Frce n DD Energy Strategy bildades därför våren 2006, för att se över ch utvärdera försvarsdepartementets energianvändning. Uppdraget var att rekmmendera teknlgier, strategier ch plicy för att säkerställa energitillgång för ett brett spann av militära funktiner. Både prduktins- ch knsumtinssidan för insatser inm hela knfliktskalan skulle beaktas. Det fanns även en ambitin att knyta an till näringslivet, genm att uppmuntra kmmersiella företag att ansluta sig till en energiplan, sm syftar till att erhålla en rimlig grad av natinell självförsörjning av energi. Uppdraget avrapprterades i februari 2008 sm en energistrategi för försvarsmrådet, DD Energy Strategy. 31 Strategin betnar minskad energianvändning ch alternativa energikällr, för att öka perativ förmåga, minska kstnaderna ch bidra till natinens minskade berende av lja. Framför allt två utmaningar identifierades på energimrådet: Högt ch ökande bränslebehv i fält sänker stridsförmågan ch sannlikheten för att lyckas med uppdraget. Det kräver ökat underhåll, vilket dessutm medför kstnader ch risker. Berende av ett sårbart kmmersiellt kraftnät ch annan natinell kritisk infrastruktur utsätter missiner för str risk för utdragna störningar. 29 DSB är ett rådgivande rgan till DD avseende bland annat vetenskap ch teknik. 30 DSB (2001) 31 DSB (2008) 20

22 Några aspekter på energisäkerhet är att med färre drivmedelsknvjer ökar säkerheten, uthålligheten förbättras m man kan verka längre tid ch längre brt utan påfyllning av drivmedel, dessutm till en lägre kstnad ch därmed med frigjrda resurser för mer stridsnära uppgifter. Ett minskat berende av utländsk lja kan även innebära minskade intäkter till fientliga eller instabila prducentländer. 32 Två av aktiviteterna för en förbättrad energisituatin är att öka plattfrmarnas energieffektivitet ch att etablera prgram för alternativa bränslen. Det förstnämnda kan åstadkmmas på tre sätt: genm helt nya frdnsknfiguratiner sm använder nya bränslen, genm förbättringar i delsystem (mtrer, nya material mm), eller genm utveckling av nya kmpnenter (exempelvis effektivare generatrer). Även här påpekades att den ttala kstnaden för drivmedel måste beaktas ch att simuleringar kan användas i större utsträckning. Många av de tekniker sm studerades erbjöd förbättringar i energieffektivitet, men man fann framför allt en sm kraftigt skulle effektivisera bränsleanvändningen avseende markfrdn, den s.k. Blast Bucket Light Armred Grund Vehicle. Med hjälp av lättare material ch ny design kan man åstadkmma ökad drivmedelseffektivitet, med bibehållen eller förbättrad militär förmåga. Minskad energianvändning innebär att det finns större möjligheter att prducera energin av förnybara källr. I Afghanistan används tält med förbättrad islering, vilket minskar behvet av luftknditinering ch därmed energi. Andra lösningar är att använda den kyla sm finns i marken. Om dessutm sl- eller vindkraft används för att driva fläktar, krävs inget bränsle för att driva generatrer. Det finns även designlösningar sm passiv kylning av tält. Under implementering är nya generatrer (Advanced Medium-size Mbile Surces, AMMPS) med mtrer sm kan variera hastighet, är lättare ch mer bränsleeffektiva. De förväntas kräva mindre underhåll, vilket även det minskar lgistikbehvet. Försök pågår att kppla dessa till förnybara energikällr ch utveckla ett hybridsystem. Obemannade farkster har ptential att minska energianvändningen, samtidigt sm man förbättrar säkerhet, uthållighet ch underrättelseinhämtning. Frtsatt frskning kring mbila prcesser för prduktin av syntetiskt bränsle rekmmenderas. Man knstaterar att många tekniker förviss verkar lvande, men att DD saknar instrument för att värdera dem avseende perativa ch eknmiska fördelar. Vidare knstateras att det finns en kultur sm förutsätter tillgång till energi ch att sambandet mellan energiprduktivitet ch stridseffektivitet inte är tydligt för alla. Detta är ett hinder när det gäller att förändra nödiga ch slösaktiga prcedurer ch därigenm minska energibehvet. 32 Mntgmery, M (2008) 21

23 En slutsats är att de risker sm förknippas med avbrtt i bränsletillförseln bäst reduceras genm att minska knsumtinen. DD anses emellertid inte ha de verktyg sm krävs för att kunna fatta infrmerade beslut m de mest effektiva sätten att göra detta på. Sm exempel på framsteg sedan 2006 anges bland annat ökad användning av slenergi, hybridgeneratrer med el från förnybar energi vid militärbaser, beaktande av drivmedelslgistik vid krigsspel ch initiativ för att värdera energi i anskaffningsprcessen, med beaktande av den ttala kstnaden. 33 Med hjälp av the Fuel Efficient Demnstratr (FED) testas m bränsleförbrukningen hs taktiska markfrdn kan sänkas på ett kstnadseffektivt sätt, med bibehållen förmåga. Genm prgrammet integreras tekniker för ökad bränsleeffektivitet med avancerade, lätta material i ny design. Lämpliga tekniker kan kmma att inkrpreras i framtida anskaffning av the Jint Lightweight Tactical Vehicle (JLTV). I Irak har överskttet av prducerad elektricitet vid en militärbas erbjudits till lkalbeflkningen, sm ett led i att förbättra relatinerna ch därigenm öka säkerheten för truppen. Utifrån detta har man tänkt anskaffa en kmmersiell hybridgeneratr för att undersöka m denna kan uppfylla militära behv på islerade, men fasta platser. 34 En rekmmendatin är att departementet investerar i grundfrskning för att utveckla nya bränsletekniker sm är för riskabla för privata investeringar ch att ingå partnerskap med privata drivmedelsanvändare för att dela bördan ch effektivisera de ansträngningar sm görs. 4.2 DARPA DARPA (The Defense Advanced Research Prgram) är DD:s centrala FUrganisatin ch finansierar statlig, industriell ch akademisk frskning inm flera discipliner i hela skalan från grundfrskning till prttypframtagning. När ett frskningsprgram är avslutat ska tekniken vara tillgänglig för försvarsaktörer. Energirelaterade frskningsaktiviteter inbegriper slceller på tält, bränsleceller, ch energi från bimassa eller avfall. DARPA:s Defense Sciences Office (DSO) har till uppgift att överbrygga gapet mellan grundfrskning ch tillämpning, genm att identifiera de mest lvande idéerna i frskarsamhället ch msätta dessa till försvarsförmågr. Fysik är ett av mrådena sm utsetts sm strategiskt. Inm detta finns ett delmråde sm heter Pwer ch sm består av fyra prgram: Mbile Integrated Sustainable Energy 33 Mntgmery, M (2008) 34 DD:s hemsida 22

24 Recvery (MISER), Integrated High Energy Dense Capacitrs (IHEDC), Rbust Prtable Pwer (RPP) ch Micr Pwer Surces (MPS). I MISER-prgrammet undersöks tekniker för att utvinna energi, från framför allt plastförpackningar på ett effektivt sätt. Vid insatser prduceras mycket avfall, främst från förpackningar, vilket kräver resurser i frm av persnal, drivmedel ch transprter för att avlägsna. Plastförpackningar har ett högt energiinnehåll ch skulle istället kunna mvandlas till drivmedel för generatrer, samtidigt sm lgistiken minskas avsevärt. Man arbetar med en design för att fånga 90 % av energiinnehållet i en blandning av plast, papper ch matavfall samt med att syntetisera plymerer av jrdbruksavfall, sm sedan kan användas i förpackningsmaterial ch samtidigt vara lätt att återvinna sm flytande klvätebaserat bränsle. IHEDC arbetar med att el-försörja plattfrmar ch utveckla kndensatrer sm klarar även höga temperaturer. MPS-prgrammet undersöker hur enheter för lagring av energi kan minskas ch energitätheten öka, genm exempelvis nya material ch ny batteriarkitektur. Användningsmråden är främst för väldigt små sensrer ch elektrniska system. RPP-prgrammet syftar till att minska den vikt sldaten behöver bära för att kraftförsörja elektrnisk utrustning. Med bränsleceller ch Stirlingmtrer kan betydligt högre energitäthet än i dagens batterier uppnås. Prgrammet ska därför underlätta en övergång till bärbara versiner av dessa tekniker, även för användning i små bemannade farkster DARPA utlyste 2006 frskningsmedel för tekniker sm utnyttjar grödr eller levande material (exempelvis växter, alger, svamp, bakterier) sm inte knkurrerar med livsmedelsprduktin för att framställa alternativa jetbränslen. 35 Kmmersiella bibränslen har för låg energitäthet för militära applikatiner ch har dessutm begränsad tillgänglighet. Frskning tyder på att det skulle vara möjligt att framställa jetbränslet JP-8 från bilgiskt material (ljerika växter, sm alger) på ett kstnadseffektivt sätt. Företaget UOP (inm Hneywell) påbörjade 2007 arbetet med att utveckla ch kmmersialisera prcesser för att prducera JP-8 från flera lika bilgiska råmaterial. Existerande prcesser ger bidiesel sm inte uppfyller de militära kraven på energitäthet ch temperaturintervall för användning. Förädlingen är dessutm ineffektiv ch medför en rimlig kstnad. 36 Sandia bedriver frskning ch utveckling inm natinell säkerhet, energi ch miljö samt eknmiskt knkurrenskraft. Genm prjektet Sunshine t Petrl, sm delvis finansieras av DARPA, försöker man framställa ett bränsle av kldi- 35 DARPA:s hemsida 36 UOP:s hemsida 23

25 xid ch vatten. I en prttyp (Cunter Rtating Ring Receiver Reactr Recuperatr, CR5) försöker man åstadkmma en mvänd förbränning, där kldixid mvandlas till klmnxid med hjälp av slenergi. Denna kan i sin tur användas för framställning av vätgas eller ett flytande bränsle, sm metanl, bensin, diesel eller jetbränsle. Ett första steg är att fånga kldixiden där den finns kncentrerad, sm vid kraftverk, men målet är att kunna använda luft. Med hjälp av tekniken erbjuds en möjlighet att minska kldixidutsläppen genm återvinning, samtidigt sm man kan frtsätta använda knventinella, men kldixidneutrala, bränslen. Bedömningen är att tekniken kmmer att vara kmmersiellt tillgänglig m år ERDC ERDC, Engineer Research and Develpment Center, är en del av U.S. Army Crps f Engineers team ch utvecklar innvativ vetenskap ch teknik till stöd för lika typer av insatser (väpnad strid, krishantering mm). ERDC har sju labratrier, varav Cnstructin Engineering Research Labratry (CERL) är ett. ERDC-CERL har en Energy Branch, sm frskar på lika teman inm energimrådet. 38 ERDC-CERL har samlat en rad FU-prjekt kring bränsleceller, främst för statinära applikatiner. Ett prjekt heter Lgistics Fuel Refrmer/Prcessr fr Mbile Electric Pwer Fuel Cells Pwer Generatin. 39 Utifrån ett behv att snabbt kunna sätta in styrkr sm kan behöva försörjas under lång tid, tillsammans med det faktum att man har allt färre utlkaliserade militärbaser, är det många gånger nödvändigt att den stödjande infrastrukturen kan transprteras med flyg. Knventinella flyttbara kraftstatiner (Mbile Electric Pwer, MEP) har varit stra ch tunga ch därmed utgjrt en str lgistisk börda. Bränsleceller har hittills haft begränsningen att de inte kunnat använda militära drivmedel sm primär energikälla. De bränsleceller sm utvecklas för civilt bruk använder sig av rena bränslen, där vätgasen är lätt att utvinna. Militära bränslen är svårare att mvandla ch innehåller dessutm svavel, sm förstör bränslecellerna. Att ta fram en bränsleprcessr sm kan mvandla militära bränslen är därför ett unikt militärt behv. DARPA har tagit fram en teknik för att mvandla diesel, men den är tidskrävande, vilket inte lämpar sig för användning vid insats. Bränsleprcessrn behöver dessutm vara relativt liten för att kunna transprteras. Om man kan mvandla dessa bränslen till vätgas, skulle man kunna få en effektiv kraft- 37 Sandias hemsida 38 ERDC-CERL:s hemsida (a) 39 ERDC-CERL:s hemsida (b) 24

26 försörjning med låga utsläpp, låg IR-signatur ch med lägre bullernivå, sm skulle gå att transprtera med flyg. Med hjälp av mikrkanaler kan överföring av värme ch materia, kemiska reaktiner ch avlägsnande av förreningar förbättras ch strleken minskas. Man tänker sig en mdulär design, sm skulle tillåta lika applikatiner. SilentCamp innebär ett system för kraftförsörjning av baser, där en dieselgeneratr är kpplad till en s.k. elektrlysör, ett lagringssystem för vätgas ch en bränslecell. Med detta system kan dieselgeneratrn arbeta mer effektivt. Överskttet av energin överförs till elektrlysören, sm delar upp vatten i vätgas ch syre. Vätgasen kan sedan lagras ch användas i en bränslecell. Fördelarna med systemet anses vara många: det är tystare, kan minska bränsleförbrukningen genm effektivare användning, minskar underhållet av generatrerna, ger tillgång till reservkraft från bränslecellerna, ger möjlighet till påfyllning av vätgasdriven utrustning ch minskad miljöpåverkan. Advanced Pwer & Energy Prgram (APEP) har en krdinerande rll avseende utveckling ch tillämpning av avancerad energiteknik för militära applikatiner. Bland annat är några mål att öka flexibiliteten avseende bränsletyp för fastxidbränsleceller (SOFC) ch att undersöka hur hybridsystem med bränsleceller ch gasturbiner fungerar för militära applikatiner. Prgrammet ska bidra till ökad energieffektivitet, minskade utsläpp, minskad lgistik ch ökad kunskapsnivå kring bränsleceller för framtida behv. Om flexibiliteten avseende bränslet kan ökas, erbjuds möjligheter för användning även i utvecklingsländer utan tillgång till naturgas eller annan drivmedelsinfrastruktur. De initiativ sm rör vätgas finns ckså samlade på ERDC-CERLs hemsida. 40 En av dessa handlar m att utvinna energi från avlppsreningsverk för att utveckla en vätgasinfrastruktur för statinära ch mbila bränslecellstillämpningar. Lösningen skulle erbjuda både en flexibilitet avseende bränslet ch lagringsmöjligheter på platsen. 41 I ett treårigt prgram demnstreras möjligheterna att ta fram vätgasförsörjda bränslecellsfrdn för militära tillämpningar. Ett av målen är att kunna utveckla ett bärbart system för att kunna prducera vätgas av JP-8 när behv uppstår. Vätgasen skulle vara av en kvalitet sm går att använda i PEM (prtn exchange membrane)-bränsleceller för frdnsdrift. Ett tvåårigt piltprjekt rör bränsleceller för gaffeltruckar på militärbaser, sm anses kunna bli en nischapplikatin med stra eknmiska fördelar. Man har även införskaffat bussar sm drivs med hjälp av bränsleceller, för transprt inm basen. Vätgasen 40 ERDC-CERL:s hemsida (c) 41 Perez, G. et al. (2006) 25