INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET Pririterade frågr Tillväxt... 6 Inre marknad ch knkurrens... 6 Transprt... 6 Frskning ch Innvatin... 7 Miljö & Klimat... 8 Miljö... 8 Energi Verktyg ch arbetssätt Särskilda medlemsuppdrag Budget

3 INLEDNING 2014 markerar 20-årsjubileum för Stckhlmsreginen i Bryssel. Arbetet har sett lika ut under åren ch drivits i lika rganisatinsfrmer. Sedan tre år tillbaka rganiseras samarbetet genm den ideella föreningen Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) ch dess helägda blag Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (SEK). Föreningsstyrelsen fastställer varje år verksamhetens strategiska inriktning ch anger pririterade bevaknings- ch påverkansmråden i sin verksamhetsplan sm sedan blaget utför. UPPDRAG OCH ORGANISATION Syfte SEF har till uppgift att samrdna ch främja medlemmarnas gemensamma plitiska intressen genm att samverka i frågr sm rör reginens förhållande till EU. Utifrån Stckhlmsreginens pririterade frågr verkar SEF för att påverka EU:s plitik ch prgraminnehåll i en för Stckhlm gynnsam riktning. SEF:s verksamhet fkuserar på de EU-frågr sm är av specifikt intresse för Stckhlmsreginen eller där reginen har en annan uppfattning än landet i övrigt. Medlemmar SEF har grundats av de tre knstituerande medlemmarna; Stckhlms stad, Stckhlms läns landsting (SLL) ch Kmmunförbundet Stckhlms Län (KSL). Vidare har Reginförbundet Uppsala län, Reginförbundet Sörmland, Västmanlands Kmmuner ch Landsting (VKL), Regin Gtland ch Mälardalsrådet anslutit sig till föreningen. Förening SEF är en ideell förening sm leds av en föreningsstyrelse. Föreningsstyrelsen har till uppgift att fastställa föreningens strategiska inriktning ch ta beslut m pririterade bevakningsmråden samt m reginens ställningstagande i pririterade EU-frågr med relevans för reginen. Föreningsstyrelsen består av tre ledamöter var från Stckhlms stad, SLL ch KSL. Övriga medlemmar har rätt att vardera utse en ledamt till styrelsen med närvar- ch yttranderätt samt gemensamt utse två ersättare. De ledamöter i EU:s Reginkmmitté sm ckså är förtrendevalda hs någn av SEF:s medlemmar adjungeras till föreningsstyrelsen för ömsesidigt infrmatins- ch erfarenhetsutbyte. Ledamöterna nedan sitter åtminstne fram till valet i september Föreningens styrelseledamöter: Stckhlms stad: SLL: KSL: Sten Nrdin (M), rdförande Trbjörn Rsdahl (M) Erik Langby (M) Ulla Hamiltn (M) Anders Ekegren (FP) Susanne Nrdling (MP) Karin Wanngård (S) Helene Hellmark-Knutssn (S) Lars Bryntessn (S) 3

4 Övriga medlemmar Cecilia Frss (M) Ulla Perssn (S) Viking Jnssn (S) Åke Svenssn (S) Christer G Wennerhlm (M) Reginförbundet Uppsala län Västmanlands Kmmuner ch Landsting Reginförbundet Sörmland Regin Gtland Mälardalsrådet Adjungerade ledamöter från EU:s Reginkmmitté Ltta Håkanssn Harju (S) Paul Lindquist (M) Jelena Drenjanin (M) Rger Mgert (S) Järfälla kmmun Lidingö stad Huddinge kmmun Stckhlms stad Blag Föreningens verksamhet drivs genm det helägda blaget Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (Stckhlm Regin EU Office). Blagets syfte är att inm ramen för ägaren ch dess medlemmars kmmunala/reginala kmpetens arbeta med plitisk intressebevakning ch påverkansarbete av Stckhlmsreginens pririterade frågr på EU-nivå. Blaget utför även medlemsuppdrag enligt särskild uppdragsbeskrivning. Blagets styrelse består av chefstjänstemännen från de tre knstituerande medlemmarna. Blagsstyrelse: Madeleine Sjöstrand, förbundsdirektör, Kmmunförbundet Stckhlms län, styrelserdförande Irene Svennius, stadsdirektör, Stckhlms stad, ledamt Tiv Heins, landstingsdirektör, Stckhlms läns landsting, ledamt Kristina Tidestav, stadsdirektör, Slna stad, ersättare Blaget har säte i Stckhlm med en filial i Bryssel, där verksamheten i huvudsak bedrivs. Kntret i Stckhlm ligger i KSL:s lkaler vid Medbrgarplatsen ch fyller i första hand en administrativ funktin samt möjliggör tätare kntakter med medlemmarna. Administrativa tjänster köps av KSL. VD för blaget är Per Splander sm delar sin arbetstid mellan de två kntren. Vid kntret i Bryssel arbetar för närvarande tre handläggare samt en administrativ assistent. Kntret prjektanställer vid behv ch tar varje halvår även emt två praktikanter från Stckhlmsreginen. Bevakning ch påverkan Utgångspunkten för de EU-frågr föreningen pririterar under 2014 är målfrmuleringarna i utvecklingsplanen för Stckhlmsreginen, RUFS Även Mälardalsrådets målfrmuleringar för Stckhlm-Mälarreginen 1, sm bygger på de reginala utvecklingsplanerna (RUP) i Stckhlm- Mälardalsreginens fem län samt Stckhlms stads Visin 2030, har utgjrt underlag. Målet för Stckhlmsreginen är att bli Eurpas mest attraktiva strstadsregin genm att vara en öppen, tillgänglig, resurseffektiv ch ledande tillväxtregin med gd livsmiljö. SEF bidrar till detta 1 Gemensam målbild för Stckhlm-Mälarreginen, Mälardalsrådet 4

5 genm att samrdna ch främja Stckhlmsreginens intressen i frågr sm rör reginens förhållande till EU. Stckhlmsreginen har en psitiv grundsyn på EU-samarbetet ch vill se ett EU sm skapar smart ch hållbar tillväxt för alla med en väl fungerande inre marknad sm ger fri rörlighet för varr, tjänster, persner ch kapital. Stckhlmsreginen kännetecknas av stark tillväxt med en kraftigt växande beflkning ch behv av bstäder ch fungerande infrastruktur. Det innebär att frågr sm pririteras för reginens påverkansarbete i Bryssel är tillväxt- ch miljöfrågr där EU-nivån begränsar eller möjliggör för den växande Stckhlmsreginen att bli Eurpas mest attraktiva strstadsregin. Tillväxt ch Miljö är således SEF:s primära fkus för bevaknings- ch påverkansarbetet 2014 där tvingande lagstiftning, gränsvärden, harmnisering ch gemensamma regleringar eller lagförslag/initiativ sm får stra eknmiska knsekvenser för Stckhlmsreginen är avgörande för pririteringen. Andra mråden med relevans för utvecklingen i Stckhlmsreginen ch medlemmarnas verksamheter, sm t.ex. flkhälsa, sjukvård, sciala frågr, utbildning ch arbetsmarknad kmmer Eurpakntret även frtsättningsvis att bevaka ch rapprtera m i krta uppdateringar ch lika nyhetsntiser på hemsidan. De rapprteras ckså genm det elektrniska nyhetsbrevet EU-länken sm utkmmer med cirka 20 nummer m året. Nyhetsurvalet ska vara relevant för Stckhlmsreginen med en krtare analys utifrån Stckhlmsreginens perspektiv. Eurpakntret vidarebefrdrar även relevant infrmatin m t.ex. nätverk, Eurpeiska kunskapsch innvatinscentra, Eurpeiska innvatinspartnerskap ch partnersök löpande till medlemmarna. Vad gäller allmän bevakning av vad sm händer inm EU bevakar ch analyserar ett flertal svenska myndigheter ch rganisatiner EU-initiativ med relevans för Stckhlmsreginen, t.ex. Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL). VERKSAMHET 2014 Den nuvarande EU-kmmissinens mandatperid sträcker sig fram till den 31 ktber 2014 ch markerar slutet på en femårsperid ch slutet på en tiårsperid med Jsé Manuel Barrs sm rdförande. Tiden fram till dess kmmer fkus att ligga på att försöka gå i mål med redan lagda förslag, inte minst genmförandet av en bankunin ch antagandet av EU:s långtidsbudget. Det innebär att många av de frågr SEF pririterade under 2013 gäller även under Innan valet till Eurpaparlamentet under våren 2014 kmmer EU-kmmissinen dessutm lägga fram ytterligare idéer m uninens framtid för att försöka få igång en verklig eurpeisk debatt kring vart EU-samarbetet är på väg. Då Stckhlm även fyller 20 år i Bryssel under året, avser SEF att kmbinera ett firande i Bryssel med ett inlägg i debatten under våren. Syfte är att göra ett inspel i debatten m hur Eurpa ska få fart på tillväxten samt att påverka EU-institutinerna inför halvtidsöversynen av tillväxtstrategin Eurpa 2020 ch ge Stckhlmsreginens syn på EUsamarbetet ch hur det har gagnat reginen under de senaste 20 åren. Mervärdet blir att stärka Stckhlmsreginens röst i EU genm reginens rll sm ett gtt exempel på hur man kan driva på utvecklingen för nya jbb, för innvatiner, frskning ch stärkt internatinell knkurrenskraft, samt att bidra till en saklig debatt inför Eurpaparlamentsvalet. Målgruppen är beslutsfattare ch andra aktörer i Bryssel. 5

6 2014 ska även EU:s nya långtidsbudget ch dess prgramperid för periden dra igång. Det innebär möjligheter för Stckhlmsreginen att ta del av EU-finansiering för gemensamma utvecklingsprjekt samt att SEF inte längre har möjlighet att påverka utfrmningen av prgrammen. Pririterade frågr 2014 Pririteringarna för föreningens ch kntrets arbete 2014 är framtagna gemensamt med de knstituerande medlemmarna ch kncentreras på ett fåtal nyckelfrågr för att möjliggöra en fördjupad analys ch effektivare påverkansarbete med ett större plitiskt engagemang ch deltagande från Stckhlmsreginen i EU-plitiken. Utöver nedan frågr kan även andra kmma upp under 2014 ch bli föremål för uppmärksamhet från kntret ch föreningen. Tillväxt Inre marknad ch knkurrens EU:s inre marknad är en gemensam marknad med fri rörlighet för varr, tjänster, kapital ch persner. På denna marknad får eurpeiska medbrgare fritt bsätta sig, arbeta, studera ch göra affärer. EU:s inre marknad har str betydelse för Stckhlmsreginens ch hela Sveriges eknmi, både för företag ch enskilda knsumenter. Sedan den upprättades 1993 har den blivit öppnare för knkurrens, skapat nya jbb, lett till lägre priser för knsumenterna ch gjrt att företag ch medbrgare kan dra nytta av ett större utbud av varr ch tjänster samt medfört att EU-länderna börjat handla dubbelt så mycket med varandra sm tidigare. Ungefär 60 prcent av den svenska varuexprten går idag till EU-länderna ch en bättre fungerande inre marknad skulle vara till gagn för Stckhlmsreginen sm har Sveriges mest diversifierade näringsliv. Stckhlmsreginen stödjer därför EU i arbetet att ytterligare förenkla de bestämmelser sm frtfarande hindrar medbrgarna ch företagen från att kunna utnyttja den inre marknadens fördelar fullt ut. För att påskynda arbetet med den inre marknaden har kmmissinen de senaste åren arbetat med två s.k. inre marknadsakter, EU-plicyinitiativ sm samlar en rad åtgärder för att sätta fart på den inre marknaden. Det har bland annat handlat m lagstiftning, rekmmendatiner ch standardiseringar inm ffentlig upphandling, e-upphandling statsstöd, kncessiner samt tjänster av allmänt eknmiskt intresse (SGEI) men ckså att skapa en digital inre marknad, exempelvis genm att förbättra förutsättningarna för e-fakturering. Flera av inremarknadsakternas initiativ har dessutm direkt inverkan på medlemmarnas verksamheter, sm exempelvis EU-direktivet m ffentlig upphandling sm reglerar ffentliga myndigheters upphandling. Därför har Eurpaföreningen under de senaste åren pririterat ch påverkat i frågan. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Under 2014 frtsätter EU arbetet med att förverkliga den inre marknaden. Dck har flera stra frågr med direkt påverkan på Eurpaföreningens medlemmar nyligen avhandlats ch implementeras just nu i medlemsstaterna, därför kan det dröja innan de återigen tas upp. Några frågr sm dck kan bli aktuella är Eurpean Accessability Act sm väntas anta av kmmissinen slutet av 2013 eller början av 2014 med syfte att minska barriärerna för funktinshindrade att dra nytta av EU:s inre marknad. Även initiativ inm den digitala inre marknaden kan bli aktuella. Transprt EU:s transprtplitik handlar m att förena medbrgarnas rörlighet med hållbar utveckling. Det betyder att plitiken syftar till att förverkliga den inre marknaden ch hjälpa till i att uppnå EU:s miljömål. EU:s kmpetens är lagstiftande ch samrdnande. 6

7 För att varr ch persner fritt ska kunna röra sig effektivt över gränser behövs välfungerande transprter, fria från hinder. EU vill bygga upp ett knkurrenskraftigt transprtsystem sm ska öka rörligheten ch bidra till tillväxt ch sysselsättning. Transprtplitiken inbegriper transprter på väg ch järnväg, vatten samt i luften ch genmförs både genm lagstiftning samt genm andra instrument, t.ex. rekmmendatiner av lika slag. EU har även en rad lika finansieringsinstrument i syfte att utveckla infrastrukturen inm EU. Stckhlmsreginen är en växande regin sm ligger relativt långt från Eurpas gegrafiska mitt ch därför är den berende av fungerande transprter ch infrastruktur. Reginen har dessutm en starkt växande beflkning, någt sm kräver en fungerande infrastruktur. Under de kmmande ti åren satsar reginen ca 100 miljarder krnr på ett flertal lika prjekt, t.ex. Citybanan, Förbifart Stckhlm samt en mfattande utbyggnad av kllektivtrafiken. Man bygger även fler cykelvägar ch gångvägar. Då EU samrdnar resurser, harmniserar regelverk ch erbjuder finansieringsmöjligheter kan EU:s arbete på transprtmrådet utgöra både hinder ch möjligheter för reginen. Under 2013 fick Stckhlmsreginen t.ex. ca 17, 5 miljner eur i TEN-T-stöd för prjekt i Rsersberg, Södertälje hamn samt Stckhlms hamnar. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Stadstransprtpaket Ett större paket på stadstransprtmrådet sm kmmer att publiceras innan årsskiftet. Förslagen rör bl.a. trängselskatter, rörlighetsplaner för städer m.m. ITS - intelligenta transprtsystem Eurpakntret yttrade sig i mars i en knsultatin sm rörde multimdala reseplanerare ch intelligenta transprtsystem. Föreningens ståndpunkter rörde främst vikten av öppen data samt interperabilititet. En ny knsultatin är aktuell under hösten ch frågan kan även bli intressant att följa under Initiativ inm den digitala agendan Utöver arbetet med nätverk för fysiska transprter arbetar EU för att bygga ut den digitala infrastrukturen inm den Digitala agendan, sm är ett av flaggskeppsinitiativen i Eurpa strategin. Ett flertal nya initiativ presenterades av EU-kmmissinen i ktber ch dessa kan bli aktuella att frtsätta följa under Förslag till direktiv m utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen EU-kmmissinen publicerade i början av 2013 en ny strategi för alternativa drivmedel samt ett förslag till direktiv m utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Eurpakntret har påverkat i frågan under 2013 ch under 2014 kmmer påverkansarbetet att frtgå berende på hur beslutsprcessen går. Reginens synpunkter är att klimatkpplingen bör stärkas ch det bör tydliggöras att den marknadsdrivna utvecklingen av infrastrukturen är utgångspunkten ch att direktivet endast ska kmplettera denna utveckling. Frtsatt viktig är det även att ta in bibränslen i direktivet ch det är önskvärt att miljö- ch klimatpåverkan av alternativa bränslen klargörs. Frskning ch Innvatin Stckhlmsreginen har målet att bli världens mest innvatinsdrivna eknmi år För att nå dit har man tagit fram handlingsprgrammet Världens mest innvatinsdrivna eknmi - Stckhlmsreginens handlingsprgram med ett antal insatsmråden. Bl. a. ska man arbeta mt att 7

8 Stckhlmsreginen uppfattas mer attraktiv för studenter, frskare, experter ch entreprenörer, investeringar ch investerare samt internatinella strföretag. Viktigt är ckså att samverkan ökar, ch resultaten från samarbeten förbättras, genm bättre ch utökade samarbeten mellan frskare, företag ch plitik/ffentlig verksamhet. Vidare bör fler internatinella nätverk inm frskning ch innvatin ch fler samarbeten mellan kunskapsmråden etableras i Stckhlmsreginen. Leveransförmågan i frsknings- ch innvatinssystemet måste ckså öka genm etableringar av fler innvativa exprtföretag ch skapandet av fler snabbväxande företag i branscher med högt förädlingsvärde. EU påverkar ch stödjer detta arbete på flera sätt genm sin frsknings- ch innvatinsplitik där man strävar efter att skapa en miljö sm är gynnsam för frsknings- ch utvecklingsverksamhet. Stöd till frskning ch innvatin är ckså ett viktigt verktyg för att nå EU:s övergripande mål m att skapa smart ch hållbar tillväxt för alla. EU:s frsknings- ch innvatinsplitik genmförs huvudsakligen genm de s.k. ramprgrammen sm finansierar, med flera miljarder eur årligen, internatinellt FU-samarbete ch nätverkande mellan företag, universitet ch frskningsinstitut samt frskarutbildning ch rörlighet. För 2014 blir det nya ramprgrammet för frskning ch innvatin, Hrisnt 2020, aktuellt med större möjlighet för ffentlig sektr att delta än i tidigare ramprgram. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Hrisnt är det fficiell start för EU:s nya sjuåriga frsknings- ch innvatinsprgram Hrisnt Prgrammet kmmer ha mer innvatinsfkus, vara mer utmaningsfkuserat ch satsa mer på att stödja hela värdekedjan från frskning till prdukt än sin föregångare det sjunde ramprgrammet för frskning FP7. Hrisnt 2020, med en budget på över 70 miljarder eur, är ett användbart kmplement till Stckhlmsreginens ambitin att bli världens mest innvatinsdrivna eknmi Eurpaföreningen har tidigare påverkat utfrmningen av prgrammet ch gick redan 2013 över till att enbart bevaka utvecklingen. Detta arbete kmmer frtsätta under 2014, men på ett mer övergripande plan då andra aktörer sm VINNOVA är ansvariga att infrmera m möjligheter till deltagande ch utlysningar. EU-förrdning m kliniska prövningar Kmmissinen presenterade i juli 2012 ett förslag till förrdning vad gäller EU-harmnisering av kliniska prövningar, d.v.s. undersökningar på människr för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetd. Syftet med förrdningen är bl. a. att lätta upp nuvarande reglering för att fler kliniska prövningar ska kunna utföras i EU. Eurpakntret har under 2013 bedrivit både bevaknings- ch påverkansarbete i frågan, framförallt åt Stckhlms läns landsting sm är psitivt inställt till kmmissinens förslag ch de möjligheter det kmmer att innebära för fler kliniska prövningar i Stckhlmsreginen. Uppföljande bevakning kmmer därför frtsätta under Miljö & Klimat Miljö Sedan början av 1970-talet är EU starkt engagerat för miljön. Miljöarbetet är främst inriktat på skyddet av luft- ch vattenkvalitet, bevarande av resurser ch bilgisk mångfald, avfallshantering ch verksamhet sm är skadlig för miljön. EU, sm har lagstiftande kmpetens tillsammans med medlemsstaterna, beslutar m gränsvärden, bindande mål ch gemensamma regleringar. EU ser det ckså sm viktigt att kppla miljöåtgärder till eknmisk tillväxt. 8

9 EU:s sjunde miljöhandlingsprgram antgs under Prgrammet utgör en övergripande ram för miljöplitiken fram till 2020 ch har infört ett särskilt fkus på att förbättra genmförandet av gällande miljölagstiftning samt att förbättra hållbarheten i uninens städer, någt sm kan kmma att genmsyra nya förslag från EU-kmmissinen. Stckhlmsreginen präglas av en stark tillväxt ch str beflkningsökning. För att människr i reginen ska kunna leva gtt ch må bra behövs frisk luft att andas, rent vatten att dricka ch rena sjöar ch hav att bada i. Att ha nära till rika grönmråden har ckså visat sig avgörande för flkhälsan. Eftersm förreningar inte respekterar landsgränser spelar miljöarbetet på EU-nivå en nyckelrll när det gäller möjligheten att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Av Sveriges sextn miljökvalitetsmål har Stckhlms län pririterat sex av dem: begränsad klimatpåverkan; frisk luft; giftfri miljö; ingen övergödning; gd bebyggd miljö ch ett rikt växt- ch djurliv. Stckhlmsreginen stödjer arbetet med målen i EU:s miljöplitik men har inte alltid samma åsikt m hur dessa ska nås. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Översynen av EU:s luftplitik EU-kmmissinen kmmer i slutet av 2013 att presentera ett paket med initiativ för renare luft i Eurpa. Stckhlmsreginen har deltagit i översynen under ch Eurpakntret kmmer under 2014 att arbeta för att nya direktivförslag samt förslag till strategi för renare luft ligger i linje med Stckhlmsreginens synpunkter. Översyn av avfallsdirektivet EU-kmmissinen har under 2013 inlett en översyn av målen inm avfallsmrådet. Ändrade eller nya mål kan kmma att föreslås år Översyn av direktivet m mgivningsbuller En översyn av direktivet m mgivningsbuller har pågått under Översynen har skett i frm av en öppen knsultatin där Stckhlmsreginen har deltagit. Ett yttrande antgs av Eurpaföreningen hösten Under 2014 väntas ett förslag till revidering av direktivet ch Eurpakntret kmmer att arbeta för att det ligger i linje med reginens synpunkter. Översyn av EU:s regler för miljötillsyn EU-kmmissinen förväntas att under 2014 presentera förslag till bindande regler för miljötillsyn. Bindande regler för miljötillsyn kan kmma att innebära förändrade förutsättningar för kmmuner i reginen att ta sitt miljötillsynsansvar. Stckhlmsreginen deltg i översynen under 2013 ch under 2014 kmmer Eurpakntret att arbeta för att reglerna för miljötillsyn ligger i linje med reginens synpunkter. EU:s vattendirektiv Många medlemsstater är långt ifrån att nå de mål sm fastlagts i vattendirektivet m ett gtt tillstånd av EU:s vattentillgångar senast Det behöver således göras mycket mer för att bevara ch förbättra EU:s vatten. Dricksvatten ch avlppsvatten är stra utmaningar för Stckhlmsreginen eftersm beflkningen ökar kraftigt. Fkus för EU: s vattenplitik ligger på att förbättra genmförandet genm bättre implementering av gällande lagstiftning. Från ch med

10 kan det bli aktuellt att även föreslå förbättringar av det nuvarande regelverket. Här kan Stckhlmsreginen agera praktivt gentemt EU ch tidigt delta i utfrmingen av vattenplitiken. Energi Energi är livsnödvändigt i EU:s vardag. Därför är det i dag frånkmligt att ta itu med de stra prblem sm klimatförändringen, det ökande berendet av imprter, trycket på energiresurserna ch en säker ch överkmlig energiförsörjning innebär. Införandet av en ambitiös energiplitik i EU, en plitik sm mfattar alla energikällr, både fssila källr (lja, gas ch kl), kärnkraft ch förnybar energi (slkraft, vindkraft, bimassa, jrdvärme, vattenkraft ch vågkraft) ska inleda en ny industriell revlutin ch göra EU till en eknmi med låg förbrukning av säkrare, mer knkurrenskraftig ch hållbar energi. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar ch Stckhlmsreginen måste både fasa ut fssila bränslen ch minska resursförbrukningen, m de natinella ch internatinella mål sm har ställts upp ska kunna nås. I Stckhlmsreginen kpplas energi- ch miljöarbetet samman med den reginala utvecklingsplanen RUFS 2010 ch dess mål m en resurseffektiv ch klimatsmart regin med gd livsmiljö. En av de viktigaste utmaningarna handlar m att minska klimatpåverkan men ändå främja tillväxt. Därför satsar reginen på att förbättra dessa mråden för att tillgdse invånarnas behv av en effektiv ch klimatsmart regin. I RUFS 2010 finns dessutm ambitiösa mål m hur mycket utsläppsmängderna per invånare behöver minska för att Sveriges ch EU:s klimatmål ska nås. Fram till 2050 ska energiförbrukningen minska med minst 40 prcent ch kldixidutsläppen med minst 80 prcent från basåret Arbete pågår i reginen bl. a. med att förbättra användningen av avfall sm resurs, bygga ut bigasinfrastrukturen ch tillämpa en mer energieffektiv samhällsplanering, bl. a. vad gäller Stckhlmsreginens byggbestånd. Tre års arbete med den reginala utvecklingsplanen har lett till en rad psitiva effekter; matavfallsinsamling har blivit verklighet i snart alla länets kmmuner samtidigt sm bigasinfrastrukturen så sakta byggs ut, energieffektiviseringen i bebyggelsen har kmmit högre upp på agendan ch drivs både i kmmunala ch reginala blag, fjärrvärmen frtsätter att byggas ut ch gå över till fssilfria bränslen. Viktigast har kanske varit att klimatfrågan fått ett starkare reginalt fkus. Men det finns frtfarande mycket kvar att göra, bland annat ökar energianvändningen i länet ch inm transprtsektrn ökar kldixidutsläppen. Då EU:s energiplitik blivit allt mer mfattande, med mer förslag på lagstiftning ch i allt större utsträckning påverkar Stckhlmsreginen finns således intresse av att bevaka ch påverka EUinitiativ på energimrådet. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: EU:s klimatmål 2030 EU:s övergripande mål är att minska utsläppen av växthusgaser med prcent till Sm en del av det arbetet har kmmissinen under 2013 presenterat en s.k. grönbk för att inleda ett samråd m delmål ch utfrmningen av EU:s energi- ch klimatplitik fram till Eurpaföreningen infrmerade då kmmissinen m arbetet med klimat- ch energifrågr i reginen. Trligtvis kmmer kmmissinen i början av 2014 presentera ett lagstiftningsförslag med EU:s klimatmål 2030 ch det kan därför bli aktuellt att uppmärksamma detta initiativ ch eventuellt starta påverkansarbete. Energieffektivisering i fastighetsbestånd 10

11 2014 ska kmmissinen se över EU:s övergripande 2020-mål på energimrådet. Då uppskattningar visar att EU är långt ifrån att nå målet m en 20 prcents energieffektivisering jämfört med 1990 kan nya regleringar föreslås under Ett mråde sm kmmissinen bedömer har str ptential för energibesparing är renvering av Eurpas fastighetsbestånd. Då kmmissinen dessutm inte är helt nöjda med utfallet av det nya energieffektivitetsdirektivet kan en ny strategi m energieffektivitet i byggnader eventuellt presenteras under året eller andra förslag på detaljregleringar sm påverkar kmmun- ch landstingsägda fastighter. Eurpaföreningen har tidigare tagit fram synpunkter m energieffektivitetsdirektivet ch det kan bli läge att följa upp tidigare påverkansarbete. Verktyg ch arbetssätt Dessa plitikmråden bevakas av föreningens helägda blag ch verksamhetsutförare, Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (blaget), sm i samarbete med tjänstemän hs huvudägarna ckså tar fram förslag till föreningsstyrelsen på vilka EU-initiativ Stckhlmsreginen ska vara med ch påverka genm yttranden. Det är viktigt att föreningen är praktiv i sitt påverkansarbete ch antar yttranden ch försöker påverka så tidigt sm möjligt i EU:s beslutsprcess. Detta är i sin tur förutsättningen för att kntret ska kunna vara praktivt i sitt lbbyarbete. Bevakningen sker löpande under året ch även övriga medlemmar kan föreslå lika initiativ. För de ärenden sm väljs ut, tar kntret fram s.k. påverkansplaner sm beskriver var ärendet ligger i beslutsapparaten samt vad andra institutiner ch rganisatiner tycker m frågan. Dessa påverkansplaner kmmer att innehålla prcessbeskrivning ch förslag på möten, seminarier, texter ch andra tillvägagångssätt för att föra fram Stckhlmsreginens synpunkter i de pririterade frågrna ch utgör således en arbetsplan för blaget. De stäms av med tjänstemän hs huvudägarna regelbundet. När kntret fått i uppdrag att föra fram Stckhlmsreginens synpunkter görs det på lika sätt. Dels när kntret för fram synpunkterna till EU-kmmissinen i ett tidigt stadie innan knkreta åtgärdsförslag finns på papper, d.v.s. direktiv, regleringar, mål, prgram, etc., men ckså i senare skede när t.ex. Eurpaparlamentets utsktt ska ta fram sin slutgiltiga ståndpunkt, kan kntret föra fram knkreta ändringsförlag på själva beslutstexten. Sveriges representanter i rådsförhandlingarna, d.v.s. ämnesråden från den svenska EU-representatinen, får ckså alltid ta del av Stckhlmsreginens synpunkter på lika sätt. Däremellan kan kntret ckså föra fram synpunkterna på lika möten, knferenser ch seminarier sm anrdnas kring frågan i Bryssel. För ett framgångsrikt påverkansarbete bör vikten av Stckhlmsreginens plitiska representanters närvar i Bryssel för att påverka i dessa frågr understrykas. Det synliggör Stckhlmsreginen på ett psitivt sätt ch underlättar för reginen att väcka intresse för våra frågr ch psitinera Stckhlmsreginen sm en intressant samtalspartner i EU-samarbetet i Bryssel. Bevaknings- ch påverkansarbetet med de pririterade frågrna för 2014 rapprteras månadsvis till Föreningsstyrelsen. Särskilda medlemsuppdrag Med särskilda medlemsuppdrag avses aktiviteter sm utförs av Eurpakntret för medlemmarna ch finansieras separat. Varje medlem kan ta fram en handlingsplan tillsammans med Eurpakntret där de särskilda uppdragen planeras i möjligaste mån. Handlingsplanen fkuserar på de mråden där medlemmen önskar ett fördjupat stöd av Eurpakntrets persnal ch tas fram gemensamt. Handlingsplanen definierar tjänster utöver SEF:s grunduppdrag ch baseras på en fastslagen timkstnad för Eurpakntrets persnal kmmer Eurpakntret utföra ett antal särskilda medlemsuppdrag sm senare redvisas i blagets årsredvisning. 11

12 Budget Medlemsavgifter 2014 Knstituerande medlemmar Stckhlms stad Stckhlms läns landsting Kmmunförbundet Stckhlms län kr kr kr Övriga medlemmar Reginförbundet Uppsala län Reginförbundet Sörmland Västmanlands Kmmuner ch Landsting Regin Gtland Mälardalsrådet Summa intäkter kr kr kr kr kr kr Kstnader 2014 Plicybevakning ch påverkan genm Stckhlmsreginens Eurpakntr AB Administrativa kstnader inkl. revisin Summa kstnader kr kr kr 12

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2015... 4 Pririterade frågr 2015... 5 Hållbar tillväxt... 5 EU:s inre

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stockholmsregionens Europaförening 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2013... 5 Prioriterade frågor 2013... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stockholmsregionens Europaförening 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 Smartare EU... 4 Exempel på initiativ inom digitalisering 2016... 4 Grönare EU... 5 Exempel

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten

Riktlinjer för verksamheten Riktlinjer för verksamheten Sveriges Hembygdsrörelses grundsyn Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar brar mellan det förgångna, nutiden ch framtiden. Hembygdsrörelsen har ett

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Stockholmsregionens Europaförening (SEF) Stockholm, den 5 september 2013

Stockholmsregionens Europaförening (SEF) Stockholm, den 5 september 2013 Stockholmsregionens Europaförening (SEF) Stockholm, den 5 september 2013 Verksamhetsrapport maj-sep 2013 Ordinarie föreningsstämma 31 maj Godkänd årsrapport 2012 och ansvarsfrihet åt styrelsen Stockholmsregionens

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

EUROPEI. KOMMISSIONET

EUROPEI. KOMMISSIONET EUROPEI. KOMMISSIONET &r EUROPEISKA KOMMISSIONEN Edith Cressn, ledamt av kmmissinen, med ansvar för frskning, innvatin, utbildning, yrkesutbildning ch ungdmsfrågr GD XIII/D - Prgrammet Innvatin Kntaktpersn

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd

Läs mer

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden Eurpeiska scialfnden w f ;ra n/ra r a rt ets m rfua /ew Ängelhlms kmmun Lilian Erikssn Agila Angelhlm Ostra vägen 2 26280 Angelhlm Beslutsdatum 2015-12-17 Diarienummer 2015100735 sid 1(3) Beslut m stöd

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020 Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt Referens Mikael Gustafssn.... ~,.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R18713 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

SABO välkomnar och inleder mötet. Dagordningen som följer godkändes:

SABO välkomnar och inleder mötet. Dagordningen som följer godkändes: Mötesprtkll SABOs rådgivande energigrupp Tid: 2012-03-01 kl 9:30-15:30 Plats: SABO Närvarande: Förhindrade: Inledning: Kenneth Ahlström, Kpparstaden Carina Herbertssn, Växjöhem Ulla Jansn, MKB Bertil Lundström,

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data Tjänsteutlåtande Oöstei 4 ( Kmmunstyrelsens kntr Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0178 Rekmmendatin att publicera datamängder sm öppna data Beslutsförslag Kmmunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om "Tillgänglighet till Hållbar lt".

Sala kommuns medfinansiering av länsgemensamt projekt om Tillgänglighet till Hållbar lt. ~S~l~ Bilaga KS 2013/240/1 ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARKONTORET 1(2) 2013-10-07 MISSIV StlVANA ENELO-JANSSON DIREKT: 0224-747601 SALA KOMMUN. Kmmunstvrelsens förvaltning 2013-10- 9 MISSIV

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag Detta pressmeddelande får inte distribueras till eller publiceras i USA, Kanada, Australien eller Japan. Pressmeddelandet är en översättning från det engelska riginalet. Pressmeddelande 26 mars 2002 Telia

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Förslag till nya etappmål

Förslag till nya etappmål SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L

Läs mer