INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 Verksamhetsplan för Stockholmsregionens Europaförening 2016

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 Smartare EU... 4 Exempel på initiativ inom digitalisering Grönare EU... 5 Exempel på miljöinitiativ Exempel på energi och klimatinitiativ Öppnare EU... 6 Exempel på öppenhetsfrågor Verktyg och arbetssätt... 7 Särskilda medlemsuppdrag... 7 SYFTE OCH ORGANISATION... 8 Syfte... 8 Medlemmar... 8 Förening... 8 Styrelseledamöter:... 8 Representanter från övriga medlemmar i föreningen:... 8 Adjungerade ledamöter från EU:s Regionkommitté:... 8 Beredningsgruppen... 9 Bolag... 9 BUDGET

3 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Som en av Europas ledande storstadsregioner vill Stockholmsregionen bidra till EU-samarbetet och vara delaktig i EU-politiken med en gemensam röst. Ett av verktygen i det arbetet är det gemensamma Europakontoret i Bryssel där Stockholmsregionens Europaförening årligen beslutar vilka frågor som ska prioriteras under året. Europakontoret bevakar de prioriterade politikområdena och verkar för att regionens intressen synliggörs och tas tillvara på olika sätt. Det är viktigt att EU:s institutioner får information om hur förslag och beslut kan komma att påverka regionen och att beslut fattas på rätt nivå. Dessutom kan Stockholmsregionen bidra med goda exempel på lösningar på de utmaningar som lyfts till EU-nivån och vara med och påverka EU:s initiativ där tvingande lagstiftning, gränsvärden, harmonisering och gemensamma regleringar eller lagförslag utgör hot eller möjligheter samt får stora ekonomiska konsekvenser för regionen. Stockholmsregionen är en ledande öppen, jämlik och inkluderande tillväxt- och kunskapsregion med en exportberoende och innovationsdriven ekonomi som har en stor tjänstesektor. Därför är en fungerande öppen och socialt rättvis marknad inom Europa viktig för Stockholmsregionen. Som växande resurseffektiv storstadsregion med god livsmiljö och erkänt gott rykte på miljö- och klimatområdet är det också viktigt att Stockholmsregionen är med och deltar i utformaningen av EU:s miljö-, energi- och klimatpolitik. Under Nederländernas ordförandeskap under våren 2016 kommer det beslutas om en urban agenda för Europa där det är angeläget att Stockholmsregionen engagerar sig i relevanta partnerskap. Baserat på regionens gemensamma förutsättningar har vi därför valt att sortera Europaföreningens prioriterade frågor under tre ledord; ett Smartare EU, ett Öppnare EU och ett Grönare EU. Föreningen kommer under året ta fram gemensamma Stockholmsregionala övergripande ståndpunkter kring vart och ett av dessa områden som Europakontoret sedan omarbetar i mer konkreta handlingsplaner. Enligt EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker befinner sig EU-samarbetet under 2016 i ett avgörande skede med många yttre och inre utmaningar. Krig, terror och oro i flera grannländer och i närområdet medför en pågående flyktingkris i Europa. Inom unionen är investeringsnivån fortsatt låg och arbetslösheten hög, strukturella reformer går långsamt och de offentliga finanserna utmanas i flera medlemsländer. Hotet mot den fria rörligheten och en gemensam inre marknad växer. Kommissisonens ordförande uppmanar därför till modig och pragmatisk handling under 2016 och fortsatt fokus på kommissionens tio prioriteringar 1 som presenterades förra året för att få fart på jobbskapande och investeringar liksom att lösa flykting- och migrationskrisen. Med tanke på EU-kommissionens snävare fokus och nya arbetssätt kommer Europaföreningen parallellt med arbetet med våra tre prioriterade områden att ha en medlemsdialog under 2016 för att diskutera Europakontorets roll och uppdrag i syfte att maximera nyttan med kontoret. 1 Jobb, tillväxt och investeringar Digitala inre marknaden Energiunionen och klimat Inre marknaden Ekonomiska och monetära unionen Frihandel EU-USA Rättvisa och grundläggande rättigheter Migration EU som global aktör Ökad demokrati 3

4 Smartare EU EU:s forsknings- och innovationspolitik är centrala inslag i EU:s strategi för tillväxt och jobb liksom möjligheterna som digitalisering ger och som EU skulle kunna utnyttja bättre. Under 2016 kommer Europaföreningen att ha ett särskilt fokus på detta område då det blir ett digitaliseringsår med flera nya initiativ från EU-kommissionen, och Stockholmsregionen bör bli en nära partner till kommissionen i arbetet med att digitalisera Europa. Vi berörs av EU:s politik inom dessa områden och har även mycket att bidra med i utformandet av detsamma. Europaföreningen ska därför stödja Stockholmsregionen med att föra fram idéer och synpunkter på relevanta initiativ tillsammans med goda exempel från regionen. Dessutom ska föreningen möjliggöra för aktörer från Stockholmsregionen att tala och delta på strategiska evenemang kring området i Bryssel. Under 2016 kommer också EU:s långtidsbudget och tillväxtstrategi Europa 2020 ses över. Det påverkar också sammanhållningspolitiken, forsknings- och innovationspolitiken och dess fonder och program efter 2020, exempelvis Horisont Då flera av regionens aktörer får finansiering från dessa fonder och program bör därför Europaföreningen bevaka översynen och verka för att en eventuell revidering av målen och de åtföljande flaggskeppsinitiativen ligger i linje med Stockholmsregionens prioriteringar. Dessutom ska föreningen förse medlemmarna med information om kommande utlysningar och aktiviteter relaterade till programmen i syfte att öka deltagande från regionen i strategiska projekt. Exempel på initiativ inom digitalisering 2016 För att utnyttja de digitala möjligheterna bättre har EU-kommissionen redan under hösten 2015 presenterat en rad initiativ inom den digitala agendan och inre marknaden. Det som bedöms intressant för Europaföreningen är framför allt om frågor som e-förvaltning, utbyggnad av stabilt och snabbt bredband samt standarder och interoperabilitet på den digitala inre marknaden. Under 2016 ska Europaföreningen därför bevaka dessa initiativ och verka för att de inte begränsar utvecklingen i Stockholmsregionen samt bidra till att de ligger i linje med Stockholmsregionens intressen. Föreningen har också varit engagerad i utvecklingen av förslaget till en ny dataskyddsförordning under flera års tid. Fokus har framförallt varit på hur en ny förordning kan påverka möjligheterna till att bedriva medicinsk forskning och hälso- och sjukvård i regionen och hur det eventuellt kan äventyra regionalt och nationellt utvecklingsarbete på IT-området. Även om planerna är att förordningen ska vara slutförhandlad i slutet av 2015 är det troligt att förhandlingarna fortsätter våren 2016 varför Europaföreningen ska bevaka slutförhandlingarna och rapportera om utfallet och dess möjliga konsekvenser samt stödja medlemmarna i eventuella avslutande påverkansinsatser. EU-kommissionen fortsätter också arbete med intelligenta transportsystem, ITS, och vill inrätta en all-europeisk multimodal reseplanerare. Europaföreningen har tidigare yttrat sig i ämnet och Stockholmsregionen ställde sig då tveksam till om det verkligen är nödvändigt med ett all-europeiskt övergripande system, som säkerligen skulle bli mycket kostsamt att skapa och underhålla och kanske inte heller så populärt. Det finns dessutom redan många lokala system som är pålitliga och detaljerade att konsultera. Då kommissionen ändå fortsätter sitt arbete med ITS är det viktigt att även under 2016 fortsätta bevaka och eventuellt på nytt framföra föreningens synpunkter. 4

5 Grönare EU En ambitiös politik för att möta allmäneuropeiska miljöproblem har varit en av EU:s stora framgångar, där Sverige och Stockholmsregionen ofta har fungerat som förebilder. Fokus för EU:s miljö,- energi- och klimatpolitik ligger nu främst på förbättrandet av genomförandet av befintlig lagstiftning, resurseffektivitet, kretsloppsekonomi, eko-innovationer, förbättrandet av hållbarheten i unionens städer och en helt integrerad europeisk energimarknad. Stockholmsregionen anser att det är viktigt att EU fortsätter ha en ambitiös miljöpolitik som strävar efter en hög skyddsnivå men som även tar hänsyn till olika förhållanden i unionens olika regioner. Att EU:s miljöpolitik nu har ett särskilt fokus på genomförande i städer gör det allt mer viktigt att Stockholmsregionen deltar aktivt i utformningen av politiken. Flera miljöregleringar inom EU är i praktiken svåra att genomföra och kan vara dåligt anpassade till lokala förhållanden, marknaden och företagens verklighet. Regionen ska verka för att besluten ska fattas på rätt nivå och vara genomförbara i storstadsregioner, utan att skapa onödig byråkrati som riskerar att hämma både innovationer och miljövänlig teknikutveckling. EU:s energi- och klimatpolitik måste göras mer offensiv om vi ska kunna nå en minskning av utsläpp av växthusgaser på % jämfört med 1990 års nivåer till Storstadregioner har en viktig roll i att minska klimatpåverkan och Stockholmsregionen har vunnit erkännande för framsynta miljöinsatser. Regionen har ambitionen att stärka denna position och även fortsättningsvis kunna uppvisa flera exempel på hur det går att framgångsrikt kan skapa attraktiva, energieffektiva och miljövänliga stadsmiljöer. Exempel på miljöinitiativ 2016 Under 2016 kommer fokus ligga på bättre implementering av gällande miljölagstiftning och EUkommissionen förväntas under 2016 presentera förslag till bindande regler för miljötillsyn. Bindande miljötillsynsregler skulle enligt EU-kommissionen underlätta övervakning och därmed förhindra överträdelser av miljölagstiftning inom alla miljöområden. Bindande regler för miljötillsyn kan komma att innebära förändrade förutsättningar för kommuner i regionen att ta sitt miljötillsynsansvar. Stockholmsregionen deltog redan därför i samrådet som pågick under Under 2016 ska Europaföreningen verka för att främjandet av bättre implementering inte sker genom detaljregleringar. Cirkulär ekonomi (kretsloppssamhället) I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket om cirkulär ekonomi. Med paketet vill man främja en effektivare resursanvändning för att skapa ny tillväxt och nya arbetstillfällen. De nya förslagen väl beslutas kommer de att vara styrande för bl.a. kommuners avfallshantering lång tid framöver. Därför ska Europaföreningen under 2016 bevaka de nya förslagen och tillsammans med experter i regionen göra en konsekvensanalys av förslagens innehåll samt eventuellt göra regionens röst hörd i beslutsprocessen och verka för att de får rätt ambitionsnivå samt att de nya regleringarna blir genomförbara i regionen. Dessutom ska föreningen synliggöra regionens arbete med cirkulär ekonomi och säkerställa att goda exempel från regionen tas i beaktande i utformandet av nya strategier och politiska riktlinjer. Exempel på energi och klimatinitiativ 2016 Energieffektivitet En översyn av energieffektivitetsdirektivet är planerad under Europaföreningen har tidigare bedrivit påverkansarbete av direktivet och arbetet ledde till att artiklar i direktivet som var onödigt detaljerade och icke-kostnadseffektiva för föreningens medlemmar togs bort. Då en översyn kan komma att innebära nya förslag på åtgärder från kommissionens sida är det viktigt att fortsätta följa utvecklingen. Europaföreningen ska därför bevaka översynen och se ifall det kan bli aktuellt att föra fram synpunkter. 5

6 Kommissionen lanserade hösten 2015 även en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda. Stockholmsregionen deltar och för fram hur direktivet har fungerat i praktiken och skickar med goda exempel på lyckade projekt i regionen, t.ex. metoder för hur vi beräknar energiprestanda i våra byggnader. Europaföreningen kommer därför under 2016 fortsätta påverkansarbetet och följa upp resultatet från samrådet. Öppnare EU När den fria rörligheten inom EU nu hotas från flera håll är det viktigt att Stockholmsregionen bidrar till en öppen, jämlik och inkluderande union. Den gemensamma men inte välfungerande asylpolitiken inom EU leder till ett migrationsfenomen som är svårhanterligt för flera medlemstater som känner sig tvingade att införa inskränkningar och gränskontroller. Detta tillsammans med att utsatta EUmedborgare från framförallt Rumäninen och Bulgarien lämnar sina hemländer för att tigga på gator och torg i andra länder, vilket i sig skapar betydande utmaningar för kommuner och landsting i Stockholmsregionen, gör att Europaföreningen därför under 2016 ska bistå EU-kommissionen med synpunkter och exempel på hur den fria rörligheten kan utvecklas och stärkas. Exempel på öppenhetsfrågor 2016 Fri rörlighet av tjänster och data Det är även många hinder kvar för fri rörlighet av tjänster och data inom EU som Stockholmsregionen vill bidra till att ta bort. Stockholms Handelskammare har exempelvis räknat ut att en fullt ut genomförd inre marknad ökar Stockholms BRP med kronor per capita till år Men det kvarstår dock en mängd regelverk och andra icke motiverade handelshinder som Stockholmsregionen vill bidra till att ta bort för att uppnå en fullbordad, socialt rättvis inre marknad inom EU. Rörliga och utsatta EU-medborgare Utsatta EU-medborgares rörlighet i Europa är en fråga som uppmärksammas allt mer på EU-nivå. Då frågan även är aktuell för Stockholmsregionen ska Europaföreningen delta i diskussionen på EU-nivå, föra fram regionens ståndpunkter samt bevaka finansieringsmöjligheter, nya initiativ på området liksom följa hur andra regioner arbetar med frågan. Migrationspolitiken Stockholmsregionen är en stor mottagare av asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Det som beslutas på EU-nivå kan få stora konskevenser för regionen som också har många goda exempel på flyktingmottagande och integration att lyfta fram på EU-nivå. Därför ska Europaföreningen noga följa utvecklingen på området under 2016 och rapportera om möjliga konsekvenser för regionen samt lyfta fram exempel från regionen. I spåren av flyktingkrisen så kommer de nyanlända att behöva matchning ut på arbetsmarknaden samt vuxenutbildning för språk- och yrkesfärdigheter. Stockholmsregionen har ett stort intresse av att utveckla utbildningssystemen för att klara denna utmaning och behovet av livslångt lärande inom en modern arbetsmarknad. Det är önskvärt att EU investerar i satsningar med denna inriktning samt sprider goda exempel för att stötta utvecklingen inom området. Arbetsmarknad I slutet av 2015 planerar kommissionen att presentera ett paket för arbetskraftens rörlighet (Labour Mobility Package). Paketet är avsett att underlätta arbetskraftens rörlighet och stävja missbruk. Paketet väntas innehålla förslag till bättre samordning av systemen för social trygghet och inkluderar även en översyn av utstationeringsdirektivet som reglerar förutsättningarna för arbetstagare som tillfälligt jobbar i ett annat medlemsland. 6

7 Med den så kallade Lavaldomen från 2007 begränsades svenska fackföreningars möjligheter att tvinga utländska arbetsgivare att underteckna svenska kollektivavtal. Frågan är relevant för Stockholmsregionen då många utländska företag verkar här. Därför ska Europaföreningen under 2016 bevaka utvecklingen på området och rapportera till medlemmarna. Verktyg och arbetssätt Dessa politikområden bevakas av föreningens helägda bolag och verksamhetsutförare, Stockholmsregionens Europakontor AB, som i samarbete med tjänstemän hos huvudägarna också tar fram förslag till föreningsstyrelsen att besluta om vad Stockholmsregionens budskap ska vara i påverkansarbetet. När Europakontoret fått i uppdrag från föreningen att föra fram Stockholmsregionens synpunkter görs det på olika sätt. Oftast för Europakontoret fram synpunkterna till EU-kommissionen i ett tidigt stadium innan konkreta åtgärdsförslag finns på papper, d.v.s. direktiv, regleringar, mål, program, etc. Men även i ett senare skede, t.ex. då Europaparlamentets utskott ska ta fram sin slutgiltiga ståndpunkt, kan kontoret föra fram konkreta ändringsförlag på själva beslutstexten. Sveriges representanter i rådsförhandlingarna, d.v.s. ämnesråden från den svenska EU-representationen, får också alltid ta del av Stockholmsregionens synpunkter. Däremellan kan kontoret också föra fram synpunkter på olika möten, konferenser och seminarier som anordnas kring en fråga i Bryssel samt arbeta för att få in experter från regionen i olika expertgrupper eller i enskilda möten med tjänstemän på institutionerna. Ibland för Stockholmsregionen själv fram sin ståndpunkt, ibland tillsammans med andra intressenter, framförallt andra storstads- och huvudstadsregioner. Europakontoret representerar även ibland huvudägarna och för deras talan på olika möten och andra aktiviteter i Bryssel när de inte har möjlighet att delta, t.ex. inom Eurocities och CPMR om det rör VP:s prioriterade frågor. Vikten av Stockholmsregionens politiska representanters närvaro i Bryssel på olika möten och event inte nog understrykas. Det synliggör Stockholmsregionen på ett positivt sätt och underlättar för regionen att väcka intresse för våra frågor och positionera Stockholmsregionen som en intressant samtalspartner i EU-samarbetet i Bryssel. Bevaknings- och påverkansarbetet med de prioriterade frågorna för 2016 rapporteras månadsvis till föreningsstyrelsen. Övriga EU-initiativ med relevans för Stockholmsregionen bevakas och rapporteras via hemsidan och nyhetsbrevet EU-länken som utkommer med cirka 20 nummer per år. Nyhetsurvalet ska vara relevant för Stockholmsregionen med en kortare analys utifrån Stockholmsregionens perspektiv. Europakontoret vidarebefordrar även relevant information om t.ex. europeiska nätverk, event och partnersök för deltagande i EU-projekt löpande till medlemmarna. Särskilda medlemsuppdrag Utöver arbetet med att göra Stockholmsregionens röst hörd i EU-politiken ger Europakontoret även service till medlemmarna där kontoret kan tillföra ett mervärde genom att vara på plats i Bryssel. Det kan handla om att representera medlemmarna i olika nätverk, partnersök i EU-projekt, projekt- och nätverksmöten på kontoret, anordnande av studiebesök, bevakning av specifika EU-frågor, olika seminarier, etc. Detta arbete sker genom s.k. särskilda medlemsuppdrag som ska uppdragsbeskrivas och finansieras separat tillsammans med Europakontoret. Uppdragsbeskrivningen definierar tjänster utöver SEF:s grunduppdrag och baseras på en fastslagen timkostnad för Europakontorets personal kommer Europakontoret erbjuda möjlighet till särskilda medlemsuppdrag som kommer att redovisas i bolagets årsredovisning. 7

8 SYFTE OCH ORGANISATION Syfte Europaföreningens syfte är att samordna och främja medlemmarnas gemensamma politiska intressen genom att samverka i frågor som rör regionens förhållande till EU. Medlemmar SEF:s tre konstituerande medlemmar är: Stockholms stad, Stockholms läns landsting (SLL) och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). Övriga medlemmar är Regionförbundet Uppsala län, Regionförbundet Sörmland, Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL), Region Gotland och Mälardalsrådet. Förening SEF är en ideell förening som leds av en föreningsstyrelse. Föreningsstyrelsen har till uppgift att fastställa föreningens strategiska inriktning och ta beslut om prioriterade bevakningsområden samt om regionens ställningstagande i prioriterade EU-frågor med relevans för regionen. Föreningsstyrelsen består av tre ledamöter var från Stockholms stad, SLL och KSL. Övriga medlemmar har rätt att vardera utse en ledamot till styrelsen med närvaro- och yttranderätt samt gemensamt utse två ersättare. De ledamöter i EU:s Regionkommitté som också är förtroendevalda hos någon av SEF:s medlemmar adjungeras till föreningsstyrelsen för ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte. Föreningsstyrelsens beredningsgrupp har också närvarorätt till styrelsemötena. Styrelseledamöter: Karin Wanngård (S), ordförande, Stockholms stad Daniel Helldén (MP), Stockholms stad Anna König Jerlmyr (M), Stockholms stad Torbjörn Rosdahl (M), Stockholms läns landsting Gustav Hemming (C), Stockholms läns landsting Emil Högberg (S), Stockholms läns landsting Mats Gerdau (M), Kommunförbundet Stockholms Län Anna-Lena Johansson (FP), Kommunförbundet Stockholms Län Lars Bryntesson (S), Kommunförbundet Stockholms Län Representanter från övriga medlemmar i föreningen: Johan Edstav (MP), Regionförbundet Uppsala län Anders Teljebäck (S), Västmanlands Kommuner och Landsting Viking Jonsson (S), Regionförbundet Sörmland Björn Jansson (S), Region Gotland Torbjörn Rosdahl (M), Mälardalsrådet Adjungerade ledamöter från EU:s Regionkommitté: Paul Lindquist (M), Lidingö stad Jelena Drenjanin (M), Huddinge kommun Anna Ljungdell (S), Nynäshamns kommun Erik Pelling (S), Uppsala kommun (ersättare i ReK) 8

9 Beredningsgruppen Ärendena till föreningsstyrelsen bereds av en beredningsgrupp som består av VD från Europakontoret tillsammans med tjänstemän från huvudmännen. Gruppen träffas regelbundet och har en pådrivande och uppföljande roll i föreningsarbetet samt ansvarar för att hämta in expertis och kunskap från sina respektive organisationer. Beredningsgruppen har rätt att närvara på föreningsstyrelsemötena med en tjänsteman per medlem. Bolag Föreningens verksamhet drivs genom det helägda bolaget Stockholmsregionens Europakontor AB (Stockholm Region EU Office). Bolagets syfte är att inom ramen för ägaren och dess medlemmars kommunala och regionala kompetens arbeta med politisk intressebevakning och påverkansarbete av Stockholmsregionens prioriterade frågor på EU-nivå. Bolaget utför även medlemsuppdrag enligt särskild uppdragsbeskrivning. Bolagets styrelse består av chefstjänstemännen från de tre konstituerande medlemmarna plus en ersättare: Madeleine Sjöstrand, förbundsdirektör, Kommunförbundet Stockholms län, styrelseordförande Lars Rådh, stadsdirektör, Stockholms stad, ledamot Toivo Heinsoo, landstingsdirektör, Stockholms läns landsting, ledamot Kristina Tidestav, stadsdirektör, Solna stad, ersättare Bolaget har säte i Stockholm med en filial i Bryssel, där verksamheten i huvudsak bedrivs. Kontoret i Stockholm ligger i KSL:s lokaler vid Medborgarplatsen och fyller i första hand en administrativ funktion samt möjliggör tätare kontakter med medlemmarna. Administrativa tjänster köps av KSL. VD för bolaget är Per Spolander som delar sin arbetstid mellan de två kontoren. Vid kontoret i Bryssel arbetar för närvarande tre handläggare samt en administrativ assistent. Kontoret projektanställer vid behov och tar varje halvår även emot två praktikanter från Stockholmsregionen. 9

10 BUDGET Medlemsavgifter 2016 Konstituerande medlemmar Stockholms stad Stockholms läns landsting Kommunförbundet Stockholms län kr kr kr Övriga medlemmar Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Västmanlands Kommuner och Landsting Region Gotland Mälardalsrådet Summa intäkter kr kr kr kr kr kr Kostnader 2016 Stockholmsregionens Europakontor AB Administrativa kostnader inkl. revision Summa kostnader kr kr kr 10