Anteckningar från Kommunberedningen den januari, Falkenberg

Transkript

1 Anteckningar från Kommunberedningen den januari, Falkenberg Närvarande: Mats Eriksson, Carl-Fredrik Graf, Henrik Erlingsson, Ann Charlotte Stenkil, Eva Borg, Liselott Bensköld Olsson, Per Persson, Elisabet Babic, Marie-Louise Wernersson, Per Svensson, Kjell Henriksson, Stefan Bengtsson, Anders Rosén, Jana Nilsson och Hans Forsberg. Nils Danred, Catarina Dahlöf, Fredrik Geijer, Jörgen Preuss, Ann-Charlotte Järnström, Rolf Landholm och Caroline Johansson. Förhinder: Ronnie Löfquist, Per Borg och Ann-Britt Ulfgren Vid föredragningarna deltog Claes Norell, Björn Johansson och Jeanette Larsson. Ann-Mari Bartholdsson och Åsa Väärälä deltog under hela internatet. Mötesformalia Ronny Löfquist valdes till vice ordförande för Kommunberedningen (KB). Allmänt Kommunberedningens arbete ska utgå från visionen om Bästa livsplatsen. Fokus måste ligga på det bästa för Halland. Det krävs gemensamma satsningar, där vi skapar mervärde av exempelvis Gekås, i stället för att fokusera på i vilken kommun det ligger. Kommunberedningen behöver enas om ett fåtal punkter med en tydlig målsättning. En viktig del för att nå framgång är att kunna agera på andra arenor än de egna. Det måste även finnas mandat för genomförande i hemorganisationen. Uppdrag och stöttning gentemot de strategiska grupperna behöver utvecklas. Tjänstemannaorganisationen fungerar bra på sin nivå, men saknar ofta en tydlig koppling till Kommunberedningen. Även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelsen och näringslivet är exempel på aktörer som kan komma att behöva involveras. Om externa aktörer bjuds in är det viktigt med ett tydligt syfte med inbjudan. Mötesstruktur Under Kommunberedningens möten deltar politiker och tjänstemän på lika villkor. Utanför mötet gäller andra roller, vilket innebär att Kommunberedningen kan ge uppdrag till kommunchefsgruppen. Vid förhinder är det önskvärt att tjänstemännen skickar en ersättare. Dock är det viktigt att ordinarie tjänsteman deltar i största möjliga mån samt att endast en ersättare per tjänsteman utses. Tydlighet behövs kring vad som förväntas i form av förberedelser inför möten.

2 FÖREDRAGNINGAR Analysunderlag för Tillväxtstrategin Tillväxtarbetet i Halland utgår från EU2020 och dess strategiska ramverk om smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla, samt nationell strategi för regional tillväxt. Hallands tillväxtstrategi har som målsättning att Halland ska vara en mer attraktiv region 2020 än Det analysarbete som föregick arbetet med strategin har sammanfattats i tolv slutsatser. Dessa slutsatser ligger till grund för tillväxtstrategins strategiska val och prioriteringar. Bland analysens slutsatser finns frågor som bör diskuteras gemensamt i en dialog mellan kommunerna och Region Halland. Halland ligger väl till på många områden. Västkusten är tillsammans med Stockholm den region som har starkast befolkningsutveckling. Det finns stor potential i att försöka få Göteborg och Malmö att närma sig varandra och skapa ett center i Halland, i stället för att de båda städerna utvecklas åt varsitt håll. Detta visar på vikten av att befinna sig på andra arenor än de halländska. Det är viktigt med samarbete inom besöksnäringsområdet för att säkra näringen på sikt. Halland ligger dåligt till vad gäller utländska besök. Besöksnäringen utgör en liten del av regionens ekonomi men har stor påverkan på andra branscher och den övergripande attraktiviteten. Branschen har ett antal strukturella utmaningar, vad gäller sommar- och campingberoende, få utländska gäster och många och små företag. Vad gäller bredband ligger Halland långt efter. Halland har även problem med jämställdhet på arbetsmarknaden. Det finns ett stort kompetensöverskott i länet, som innebär att många bor i Halland och pendlar ut. Halland har bra siffror vad gäller demografi (befolkningsutveckling, förvärvsfrekvens osv) men ligger efter på forsknings- och utbildningsområdet. Potentialanalys/Kollektivtrafik Kollektivtrafik är ett av verktygen för att förverkliga tillväxtstrategin. Kollektivtrafiken kan användas för att stödja annan samhällsutveckling. Omvänt kan annan samhällsutveckling bidra till att kollektivtrafiken fungerar bättre. En preliminär slutsats av pågående kartläggningsarbete är att dagens huvudlinjenät ligger rätt. Halland är en av de största regionerna både vad gäller in- och utpendling. Även pendlingen internt inom Halland är stor. Högutbildade, framförallt män, är mer benägna att pendla. Andelen utpendlare är stort i norra delarna av länet, men väldigt liten i exempelvis Halmstad. Eventuellt kan det vara intressant för de södra delarna att försöka ändra detta mönster, för att höja utbildningsnivån i arbetskraften.

3 En viktig slutsats är att resandet kommer att öka. Kollektivtrafiken måste samplaneras med bostads-, tillväxt- och miljöpolitik. Underlaget för planering blir alltmer förfinat. Potential att öka resandet finns på flera områden, men allt går inte att göra allt samtidigt. Det är viktigt med samarbete både inom och utanför Halland. Regionen är beroende av andra aktörer för genomförandet, inte minst de förutsättningar som infrastrukturen i form av gator, vägar och hållplatser ger. Infrastruktur I Infrastrukturen är en viktig del i att öka attraktiviteten i Halland. 8 million city kallas projektet med syfte att knyta ihop Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Halland gynnas även av arbete inom infrastrukturområdet som sker på europeisk nivå: utifrån identifierade nio europeiska korridorer (TEN-T), där stråket Oslo-Göteborg-Köpenhamn ingår i en av korridorerna, kommer EU nu att ta fram en arbetsplan med brister i stråket och prioriterade projekt under kommande år. För Sveriges del gäller detta bl.a. tunneln genom Hallandsås och andra åtgärder på Västkustbanan. Om Kommunberedningen anser att en förbättring av korridoren är viktigt krävs gemensamt påverkansarbete på nationell nivå. Vad gäller Sverigeförhandlingarna så är sträckningen för den nya höghastighetsjärnvägen Jönköping-Malmö ännu inte beslutad. Halland behöver påverka innan beslut fattas. Förhandlingarna kommer att påbörjas 2016 men visst underlag måste in redan före sommaren En ny regional infrastrukturplan kommer att behöva tas fram, troligen med start Som underlag tas en regional systemanalys fram under 2015 där brister identifieras, som ligger till grund för prioritering av framtida åtgärder. Åtgärdsvalsstudier planeras att genomföras kommande år för redan kända brister. Vi behöver samordna målbilden för gemensam påverkan på olika håll. Ett arbete som pågått under senare tid är arbetet med utbyggnad av regionala cykelvägar inklusive färdigställande av Kattegattleden. Under 2015 kommer Kattegattleden att invigas. Bredband För att få fart på bredbandsutbyggnaden i områden som inte är kommersiellt intressanta i Halland föreslås en ny finansieringsmodell: Från bidrag till investering. Modellen skulle gälla områden som varken täcks in av marknaden eller av stöd från det nya landsbygdsprogrammet, företrädesvis då mindre tätorter. Den nya finansieringsmodellen behöver tas med i den regionala bredbandsstrategin. Medfinansieringsdelen behöver beredas i kommunerna. Regionen har bara fått uppdrag om att utreda frågan vidare. Det är angeläget att hitta en snabb lösning på frågan med tanke på hur Halland ligger till nationellt sett.

4 Innovation Sverige ligger väl till som innovationsland internationellt. Det finns både en nationell och en halländsk innovationsstrategi. Halland har en bra grund men många av de miljöer som byggts upp har kommit till med hjälp av EU-medel. Något Halland måste jobba med är att få fram basfinansiering för bättre långsiktighet. Ett gott företagsklimat och en hög utbildningsnivå är en grundförutsättning för ett gott företagsklimat. Regionen har ansvar för den långsiktiga utvecklingen, medan kommunerna står för utbildning m.m. Framöver skulle man kunna tänka sig ett Science Park Halland och ett innovationscentrum med industrin i centrum, där Science Park, Alexanderssoninstitutet och Marknad Varberg ingår. Det vore positivt med en förnyelse av vår syn på systemet. De system man pratar om nu liknar mycket dem som alltid har funnits. Vi behöver bidra till att olika personer kommer in i rätt miljöer, i stället för att bara utgå från det som finns nära tillhands. Det lokala arbetet behöver stärkas. Vi behöver arbeta på olika nivåer och vara överens om var satsningar bör ske. En annan möjlighet är att använda sig av det som redan finns på plats och styra de aktörer som finns in i de behov som uppstår. I första hand gäller det att få systemet på plats och att säkerställa finansiering. Destinationsutveckling Destinationsutveckling är ett område där vi kan säkerställa att arbetskraften stannar i Halland. Det är en växande bransch, som ökar kännedomen om Halland och skapar bredare relationer med omvärlden. Men konkurrensen om besökarna ökar ständigt. Regionerna i Sverige och andra länder organiserar sig. Halland har stor outnyttjad potential på området. Integration Uppehållstillstånd krävs för att en person ska komma med i befolkningsstatistiken. Det är viktigt att ta hänsyn till ursprungsland i integrationsarbetet, eftersom olika länder innebär olika förutsättningar vad gäller utbildningsnivå, EU-medlemskap osv. Den absolut största gruppen i Sverige just nu är syrier. Från Afghanistan och Somalia kommer främst ensamkommande flyktingbarn och från Syrien främst familjer. Invandringen innebär en föryngring av den halländska befolkning, och förmodligen även en höjning i utbildningsnivån.

5 Reflektioner KB bör regelbundet få dragningar av det här slaget, för att skapa en gemensam Hallandsbild och arbeta aktivt med att definiera Hallands roll. Det behövs en gemensam kommunikationsplan och gemensamt kommunikationsmaterial, så att samma bild sprids i respektive kommun. Halland ska inte vara en sovregion gentemot två starka regioner. Hur kan vi dra nytta av storstädernas utveckling och samtidigt hitta vår egen roll? Hur kan vi knyta rätt kontakter för att få nyckelföretag att etablera sig här? Intresset för Halland är stort i inlandet, men många har svårt att ta sig hit. Infrastrukturen är viktig men bostadsbristen är en annan nyckelfråga. Det finns stor potential i ökat samarbete mellan de kommunala fastighetsbolagen. Jönköping och Kronoberg blir nu regioner: hur kan vi dra nytta av deras ambitioner? Vi behöver se över hur vi kommunicerar våra styrkor. Gemensamma elektroniska skyltar som flaggar för turistområden är ett exempel. Det är viktigt att vara med på banan vad gäller utvecklingen kring sträckan Oslo-Köpenhamn. Det vore bra med ett gemensamt ESF-projekt på integrationsområdet, där Halland har möjlighet att bli föregångare vad gäller samarbete mellan kommuner och regionen. Validering är viktigt, men även språkundervisning. SLUTSATSER En eller flera kommuner får tillsammans med regionen i uppdrag att driva en viss fråga. Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med kommuncheferna ta fram en verksamhetsplan och tidsplan med koppling till målen samt ett kommunikations-underlag inför nästa KB. Tjänstemännen får i uppdrag att samla upp utstående frågor, så att allt fångas in i ett sammanhang och följs upp/avslutas. Utifrån verksamhetsplanen behöver vi sedan titta på vilka strategiska grupper som är relevanta och se hur vi kopplar på de kommunala bolagen.