Anteckningar Kommunberedningen

Transkript

1 Kommunberedningen Lokal: Regionens Hus, sammanträdesrummet Borgsalen, Halmstad Tid: Regional utveckling 2 Regional samverkan, 7 partners 3 Kommunal samverkan, 6 partners Närvarande Politiker Mats Eriksson (ordf.), Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Stefan Bengtsson, Per Stané Persson, Ronny Löfquist, Anna Roos (adjungerad), Elisabeth Babic, Kjell Henriksson, Mari-Louise Wernersson, Per Svensson, Ann-Charlotte Stenkil, Jana Nilsson, Hans Forsberg och Eva Borg Tjänstemän Catarina Dahlöf, Jörgen Preuss, Per Borg, Peter Andreasson, Henry Bengtsson, Charlotte Johansson, Carl Bartler och Pia Wiberg (sekr.) /Övriga deltagare Åsa Väärälä, Region Halland (ärende 1) Emma Gröndahl, Integration Halland, Christina Karlsson, Gulistan Sendi och Kristin Edeskog från Angereds stadsdelsförvaltning (ärende 6) Förhinder Henrik Erlingsson, Carl Fredrik Graf, Anders Rosén, Dag Hultefors, Ann-Charlotte Järnström lista 1. Regionfrågan 2. Uppföljning av överenskommelsen om hemsjukvården 3. Representation Bryssel 4. OECD-rapport för Megaregion western Scandinavia 5. Sammanträdesdatum VP Halland

2 KOMMUNBEREDNINGENS VERKSAMHETSPLAN 1. Regionfrågan Avstämning av förslag till ytttande Avstämning Jörgen Preuss Förberedande frågor Vid mötet redogjordes för beslutsläget i kommunerna och regionen när det gäller yttrandet över Indelningskommitténs betänkande Regional indelning tre nya län. På sammanträdet konstaterades att Kommunberedningen står bakom det gemensamt framtagna förslaget till yttrande.

3 REGIONAL SAMVERKAN 2. Uppföljning av överenskommelsen om hemsjukvården Catarina Dahlöf om Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels (GNHH) beslut gällande uppföljning av överenskommelsen om hemsjukvården. om hur utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen och hjälpmedelsavtalet ska genomföras. t med utvärderingen är en analys av hemsjukvårdsöverenskommelsen och hjälpmedelsavtalet med fokus på vidareutveckling av avtalen. Föreslagna slutprodukter är: - Beskrivning av invånarnas behov av hemsjukvård respektive hjälpmedel och hur det behovet möts idag. - Beskrivning av hur ersättningen från regionen har fördelats till kommunerna. - Redogörelse av områden i överenskommelsen om hemsjukvård samt avtalet för hjälpmedelsverksamheten som har ytterligare förbättringspotential. - Slutrapport med rekommendationer för att vidareutveckla hemsjukvården respektive hjälpmedelsverksamheten. Utvärderingen kommer ske i olika steg och slutrapporten förväntas vara klar i september Projektplanen kommer upp som ett ärende till den gemenamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i november i år. De förtroendevalda revisorerna i regionen och Hallands kommuner har initierat en gemensam granskning av hemsjukvården som kommer att ske parallellt med ovan nämnda utvärdering. Det ställer krav på tydlig kommunikation kring de båda uppdragen gentemot respondenter och övriga som blir inblandade i processen. Ett medskick från Kommunberedningen är att man behöver ha i åtanke, när man genomför utvärderingen, att den gemensamma hemsjukvården inte har varit igång så länge som hjälpmedelssamarbetet samt att man har kommit olika långt i kommunerna.

4 ÖVRIGA RÅGOR 3. Representation Bryssel om regionstyrelsens beslut om Region Hallands medverkan i Sydsveriges Europakontor. Jörgen Preuss Från och med den 1 januari 2017 blir Region Halland medlem i Sydsveriges Europakontor. Idag är följande organisationer medlemmar i Sydsveriges Europakontor/Småland Blekinge South Sweden: Regionförbundet i Kalmar län, Region Blekinge, Region Kronoberg, Blekinge Tekniska Högskola, Jönköping University, Linnéuniversitetet, Landstinget Blekinge Län samt Landstinget Kalmar Län. Halmstad Högskola har valt att inte vara med. Europakontoret kommer främst att arbeta med intressebevakning, påverkansarbete och strategiska kontakter. Verksamheten leds av en politisk styrelse i vilken Region Halland kommer att ha tre ledamöter. Under hösten ska en gemensam verksamhetsplan för 2017 för Sydsveriges Europakontor tas fram. Frågor som är aktuella för verksamhetsplanen är hållbar grön utveckling, infrastruktur, hälsoteknik, innovationsmiljöer och innovativa processer samt kompetens. Region Hallands inspel till verksamhetsplanen stäms av med Chefsgrupp Halland under hösten. På Kommunberedningens möte diskuterades hur den omvärldsbevakning, som ska genomföras inom ramen för Sydsveriges Europakontor, ska förmedlas och återkopplas till Halland. Det är också viktigt att man definierar vilka omvärldsfrågor man vill ska återkopplas. Region Halland tar med sig frågan om återkoppling till arbetet med verksamhetsplanen. Vidare diskuterades skillnaden mellan detta samarbete jämfört med tidigare samarbete via West Sweden och Sydsam. Sydsveriges Europakontor handlar främst om intressebevakning och påverkan och kan inte jämföras med det arbete som bedrevs inom ramen för Sydsam och West Sweden. Exakt hur arbetet ska utformas kommer dock att diskuteras under hösten. Kommunerna kan i viss mån uppleva ett visst tomrum efter Sydsam och West Sweden när det gäller det mer dagliga stödet i EU-frågor. Det kan finnas skäl för Kommunberedningen att återkomma i frågan för att bland annat diskutera behovet av gemensam upphandling av operativt stöd i EU-relaterade frågor framöver likt Vepan.

5 ÖVRIGA RÅGOR 4. OECD-rapport för Megaregion western Scandinavia om pågående arbete med att ta fram en OECD-rapport för Megaregion western Scandinavia Jörgen Preuss Region Halland ingår i samarbetet Den skandinaviska arenan. De ingående parterna har beställt en OECD-rapport för regionen/området. Med OECD-rapporten vill man stärka den regionala utvecklingen och analysera den tillväxtpotential som finns i området från Oslo till Öresund. Det är vidare en kartläggning av regionens/områdets konkurrenskraft och potential de kommande åren. Köpenhamn har valt att inte medverka i OECD-rapporten. OECD-rapporten förväntas vara klar hösten 2017 och den kommer då vara ett av de grundläggande dokumenten i arbetet med kommande RUS. Region Halland återkommer till Kommunberedningen med förslag på ett upplägg kring hur Halland skulle kunna jobba med den nya RUSen. OECD-rapporten, som strategiskt dokument, kommer även att kunna användas i ett påverkansarbete, såväl nationellt som internationellt. Kommunerna i Halland är intresserade av att delta och göra inspel kopplat till detta arbete.

6 ÖVRIGA RÅGOR 5. Sammanträdesdatum år 2017 Fastställande av Kommunberedningens sammanträdesdatum år Beslut Mats Eriksson Kommunbredningens beslut: Kommunberedningen fastställde följande datum och platser för Kommunberedningens sammanträden år 2017: januari Internat, plats ej bestämt 15 februari Kungsbacka 29 mars Halmstad 10 maj Laholm 31 maj Regionens Hus, Halmstad 23 augusti Varberg 13 september Falkenberg 4 oktober Hylte 1 november Kungsbacka Januari 2018 Halmstad Sammanträdestiden är kl , förutom när det gäller internatet den januari som pågår morgon till lunch.

7 KOMMUNBEREDNINGENS VERKSAMHETSPLAN 6. VP Halland - Uppföljning Integration Halland. Emma Gröndahl, projektledare Integration Halland - om hur man jobbar i Angered med att få människor i arbete. Christina Karlsson, Gulistan Sendi och Kristin Edeskog, Angereds stadsdelsförvaltning Se beskrivning till höger Förberedande frågor Emma Gröndahl, projektledare för Integration Halland som är ett treårigt ESF-projekt, lämnade en lägesrapport för projektet. Den primära målgruppen för projektet är kvinnor och män som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det är ett arbetsinriktat projekt där man jobbar för att människor ska nå arbetsmarknaden. Aktiviteterna löper fram till juni Hylte är projektägare men det är ett Hallandsprojekt. Projektet har pågått en tredjedel av projekttiden och det förs nu löpande diskussioner avseende vad som ska implementeras efter projekttiden. Christina Karlsson, Gulistan Sendi och Kristin Edeskog från Angereds stadsdelsförvaltning berättade hur man i Angered arbetar för att få människor snabbare i arbete. Angered är en stad med stora skillnader och ett stort utanförskap. Man har arbetat med processer och strukturer för att få till stånd en förändring när det gäller antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd. Man jobbar mycket ut mot företagen för att bland annat skapa rätt förutsättningar för dem. De framgångsfaktorer som bland annat nämndens var: Gör nytt inte mer av samma, närheten till AF, 48-timmarsregeln, kunskap och erfarenhet om målgruppen samt en 100-procentig aktiveringsförmåga utifrån respektive individs förutsättningar. Sedan strukturerna och processerna förändrades har man exempelvis 30 % färre hushåll i försörjningsstöd och antal långtidsberoende hushåll samt långtidsberoende ungdomar har minskat och fortsätter att minska. Representanterna från Angereds stadsdelsförvaltning betonade slutligen betydelsen av att fokusera på strukturella förändringar och på förändringar som ger effekt för många och som klarar stora flöden.