Valet mellan människa och marknad

Transkript

1 DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot den fria rörligheten. Text: MARIE EDHOLM dagens arbete nr 5 maj Foto: SCANPIX

2 Så röstade de svenska parlamentarikerna Ett förstärkt direktiv om europeiska företagsråd. Socialdemokraterna Var inte närvarande Arbetstidsdirektivet förslag nr 16: Stoppa möjligheten till undantag från regeln om max 48 timmars arbetsvecka. Var inte närvarande Arbetstidsdirektivet förslag nr 9: Inaktiv jourtid ska räknas som arbetstid. Var inte närvarande Tjänstedirektivet förslag 297: Medlemsländernas arbetsrätt och socialförsäkringslagstiftning undantas, de fackliga rättigheterna respekteras. Var inte närvarande Tjänstedirektivet förslag 298: Grundläggande rättigheter som strejkrätten ska inte påverkas av direktivet. Var inte närvarande Bemanningsdirektivet, parlamentets första behandling Förslag 59: Lägg ner hela förslaget på ett bemanningsdirektiv hade inte FI något mandat i parlamentet. Dagens Arbete har granskat hur de svenska parlamentarikerna har röstat i ett antal arbetsmarknadspolitiska frågor som har varit viktiga för LO och viktigt för facken att varje land ska få bestämma över sin egen arbetsrätt samt att de fackliga rättigheterna skyddas. Det går en gräns mellan vänster och höger i EU-parlamentet. Mellan människor och marknad skulle vissa säga. Mellan hinder och frihet skulle andra säga. Det rödgröna laget vill använda EG-lagstiftning för att skydda arbetstagarnas rättigheter. Det blå laget vill ha så lite reglering som möjligt. Där ena sidan ser lagarna som ett skydd för människor, ser andra sidan byråkrati och hinder för jobb, utveckling och samarbete. I den fria rörlighetens Europa har kollektivavtal och lika lön för lika arbete blivit ett handelshinder. EU-valet den 7 juni handlar bland annat om detta. Jan Andersson sätter fingret i EU:s utstationeringsdirektiv. Det står ju där! Enskilda länder ska kunna hävda bättre anställningsvillkor än minimivillkoren. Men när svenska Byggnads för några år sedan satte det lettiska byggföretaget Laval i blockad för att sluta ett kollektivavtal bröt de mot EU:s utstationeringsdirektiv. Det slog EG-domstolen fast i december 2007 och domen går inte att överklaga. Den 7 juni är det val igen och ett nytt Europaparlament ska utses. Jan Andersson är socialdemokratisk europaparlamentariker. Lavaldomen gjorde utstationeringsdirektivet till den viktigaste arbetsrättsliga frågan i EU, tycker han. Därför föreslog han att direktivet ska ses Jan Andersson (S). Charlotte Cederschiöld (M). över och helst skrivas om, så att alla arbetstagare ska behandlas lika oavsett nationalitet, och att EU ska låta varje land ha sin arbetsmarknadsmodell i fred. Svenska fack ska ha rätt att kräva lika bra villkor för anställda i 12 dagens arbete nr 5 maj 2009

3 2002 hade inte Junilistan något mandat i parlamentet. / Fyra röstade ja, en röstade nej. Var ej närvarande den europeiska fackföreningsrörelsen. Frågorna rör lagstiftning till skydd för arbetstagarnas rättigheter. När det gäller tjänstedirektivet var det Inte bara motgångar för facken ª Lavaldomen blev ett fackligt nederlag, men flera politiska beslut som har tagits i EU under de senaste åren har inneburit steg framåt för facken i EU. ª Skärpningen av direktivet om europeiska företagsråd stärkte arbetstagarnas rätt att bilda koncernfackliga råd på internationella företag. Direktivet ställer högre krav på arbetsgivarna och ger rätt till sanktioner mot företag som bryter mot direktivet. ª Ett bemanningsdirektiv antogs. Redan från första dagen ska uthyrd personal ha samma villkor (till exempel lön, arbetstid och semester) som fast anställd personal har. ª När tjänstedirektivet skulle antas var den europeiska fackföreningsrörelsen orolig att det skulle leda till social dumpning. Parlamentets förändringar i lagförslaget innebär att varje lands arbetsrätt lämnas i fred samt att rätten till kollektiva förhandlingar säkrades. utländska företag som är här kortvarigt som svenska företag ger sina anställda. En majoritet av parlamentarikerna sa ja till förslaget, men vägen dit kantades av motförslag från bland annat svenska moderater. Charlotte Cederschiöld (M) är öppen för en översyn av direktivet. Men hon stod bakom ett förslag där principen om lika behandling inte ska gälla arbetskraft som skickas på tillfälligt uppdrag till annat EU-land. Och om facken ställer krav på bättre anställningsvillkor än minimivillkor anser hon att det är ett handelshinder. Hur kan regler som gäller för svenska företag bli till handelshinder för utländska företag som vill ta ett uppdrag i Sverige? Även små företag ska kunna ta uppdrag på den europeiska marknaden utan att bli experter på varje lands lagstiftning, svarar Charlotte Cederschiöld. Tar företaget med sig sitt eget kollektivavtal måste det bara uppfylla minimivillkoren i andra länder. Så undviks handelshinder och då kan den fria rörligheten, en av EU:s grundstenar, fungera. Fack och ª dagens arbete nr 5 maj

4 Så tycker partierna om LO:s krav Marita Ulvskog (S) Eva-Britt Svensson (V) Carl Schlyter (MP) Gudrun Schyman (FI) Inför ett socialt protokoll Skriv in i EU:s fördrag att de fackliga rättigheterna ska gå före de fyra ekonomiska friheterna (fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital). FÖR. Det är vår viktigaste fråga, att fackliga rättigheter ska vara överordnade de fria rörligheterna i EU. Den viktigaste frågan FÖR. Detta är oerhört viktigt. Så fort vi har haft ärenden som rör den fria rörligheten har vi lagt förslag som motsvarar ett socialt protokoll, men vi har inte fått gehör för dem. FÖR. Gärna, men tro inte att det kommer att ändra någonting. EU:s inre marknad är dogmen. När EGdomstolen ska tolka företagens frihet gentemot arbetstagarnas frihet så kommer företagen oftast att vinna. FÖR. Det borde vi haft för länge sedan. Man har bara tagit hänsyn till fri konkurrens och rörlighet, men inte tagit hänsyn till frågorna som rör arbetsmarknaden. Förändra utstationeringsdirektivet Efter Lavaldomen vill LO ändra i direktivet så att principen om lika lön för lika arbete kan garanteras. FÖR. Socialdemokraterna i parlamentet driver att den modell som finns för löner och anställningsvillkor i ett land ska vara den som gäller för alla på den arbetsmarknaden. Man ska inte skapa motsättningar mellan löntagare. N. Utan ett socialt protokoll i fördraget är risken att EG-domstolen ändå dömer som de gjorde i Lavalmålet. Vi har i dag en majoritet i parlamentet som tycker att direktivet redan är för bra för arbetstagarna. Risken finns att det blir sämre. FÖR. Det är mycket viktigt. Minimivillkor kommer att leda till ett lönetryck nedåt. I Sverige ska svenska arbetsvillkor gälla lika för alla. Lika arbetsvillkor för alla FÖR. Det är självklart att man ska garantera lika lön för lika arbete, men man bör också garantera lika lön för likvärdigt arbete. Rätt till fackliga sympatiåtgärder över gränserna När varor, tjänster, människor och kapital kan röra sig fritt över gränserna behöver även fackliga sympatiåtgärder samma rörelsefrihet. FÖR. Rätten till sympatiåtgärder ska vara gränslös. FÖR. Det borde vi få in i fördraget. FÖR. Jag vill att en sådan möjlighet ska finnas. FÖR. Det finns ingen anledning att sätta gränser för fackliga sympatiåtgärder när vi har en gränslös arbetsmarknad. Viktigaste frågorna på kort och lång sikt? På både kort och lång sikt är det jobben. Fler jobb genom att använda EU:s budget så att man stimulerar jobb. Bättre jobb genom att inte ställa löntagare mot varandra. Grönare jobb genom investeringar i energisystem och infrastruktur. På kort sikt är det arbetstagarnas rättigheter: kollektivavtalen, likalönsprincipen, det sociala protokollet. På lång sikt är det miljön och klimatet och den ekonomiska politiken. Vi måste ha full sysselsättning som huvudmål på längre sikt. På kort sikt måste EU ta ett större ansvar i klimatarbetet, annars springer Kina och Sydkorea om oss. På lång sikt kan vi inte fortsätta med ständig tillväxt och ständigt ökande resursförbrukning. Genom att ta ut effektiviseringen i minskad arbetstid blir det jobb till alla utan att vi belastar jorden. På både kort och lång sikt: jämställdhetsfrågan är ett centralt verktyg för att nå målen på arbetsmarknaden, i klimatfrågan och tillväxten. Jämställdhet är inte bara ett mål, det är ett medel att nå samhällelig utveckling. Dagens Arbete lät partiernas toppkandidater kommentera LO:s krav. På kan du läsa partiernas kommentarer till kraven på full sysselsättning, ª företag kan fortfarande förhandla om bättre villkor. Här går sprickan mellan vänster och höger i parlamentet. För Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de fackliga friheterna och det sociala skyddet viktigare än den fria rörligheten. För dem handlar det om rättvisa och att inte ställa arbetare mot arbetare. När EU:s inre marknad blev verklighet under 80-talet ställde fackföreningsrörelsen motkrav om EU:s arbetsmarknad skulle öppnas måste EU garantera ett minsta gemensamma skydd för arbetstagarna. Detta är bakgrunden till flera av EU:s arbetsrättsliga direktiv. Dagens Arbete har gått bakåt i tiden och letat bland röstningsprotokoll för ett antal arbetsmarknadspolitiska frågor som har varit viktiga för facken i Europa. Tabellen på förra uppslaget visar att allianspartierna ofta lägger ner sin röst eller röstar emot förslagen, medan Allianspartierna lägger ofta ner sin röst. socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister är för. Junilistan har oftast röstat som Socialdemokraterna. 14 dagens arbete nr 5 maj 2009

5 Sören Wibe (JL) Gunnar Hökmark (M) Marit Paulsen (FP) Lena Ek (C) Ella Bohlin (KD) FÖR. Vi har röstat för det. I ett socialt protokoll ska det stå att nationell arbetsrätt står över EU:s regler. Nationell arbetsrätt står över EU:s regler MOT. Det viktigaste vi kan göra är att skapa förutsättningar för jobb och fri rörlighet, och det hjälps inte av att man inför regler som hindrar den rörligheten. MOT. I Lissabonfördraget blir EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande och arbetstagarnas rättigheter lyfts fram. Fördraget utgör inget hinder mot den svenska modellen. Det är inte rätt att förhala införandet av Lissabonfördraget ytterligare. N. Ett socialt protokoll är viktigt, men de fackliga rättigheterna ska inte ställas över de fyra friheterna. De ska vara på samma nivå. Ska vara på samma nivå MOT. Vi ställer inte upp på det. Vi ser hellre en flexibilitet på arbetsmarknaden så att unga och andra människor som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden får lättare att komma in. FÖR. Vårt grundkrav är att arbetsrätten ska stå över EU-rätten. På svensk mark ska svensk arbetsrätt gälla, på engelsk mark ska engelsk arbetsrätt gälla. MOT. Skälet till att man vill riva upp direktivet är att man vill skapa nya hinder. MOT. Ett öppnande av direktivet måste ställas mot risken att omförhandlingen inte alls leder i en önskad riktning. MOT. Jag är inte säker på att direktivet skulle bli bättre vare sig ur LO:s eller Lettlands perspektiv. Man bör i stället fastställa en tidsgräns för hur länge utstationering kan pågå. MOT. Den svenska modellen kan behållas ändå. Ansvaret ligger på arbetsmarknadens parter. Båda parter måste vara aktiva och agera lite vakthundar. Jag vill ha så lite stat som möjligt inblandat i det här. FÖR. Jag är positiv till idén, men jag är okunnig om möjligheterna att göra något på EU-nivå. Det kanske bör regleras genom internationella avtal, till exempel ILO (ett FN-organ, red. kommentar). MOT. Jag tycker det låter mycket underligt. Det får man hantera i de olika ländernas lagstiftning. Det låter mycket underligt MOT. Det är inget som vi kommer att driva i Europaparlamentet. FÖR. Om det gäller gränsöverskridande företag, då ska de rättigheterna följa med. Men Handels i Sverige ska inte kunna gå i strejk för att det händer något i en butik i Bordeaux som inte har anknytning till Sverige. MOT. Vi kan inte lagstifta om att alla länder ska ha det exakt som i Sverige. Vi värnar den svenska modellen och rätten att vidta olika åtgärder, men vi tänker inte ta på oss en roll att göra det till EU-lagstiftning. På kort sikt: arbetsrätten. Lavalmålet och Rüffertmålet engagerar mig starkt. På lång sikt: att förhindra att det blir Europas förenta stater. På kort sikt: jobben. Vi måste komma ur krisen och få fart på ekonomin. På lång sikt: en fri och öppen handel. Vi måste driva miljö- och klimatagendan vidare. Ekonomin måste få fart På kort sikt: att införa euron och arbeta för en bättre miljö- och klimatpolitik. På lång sikt måste jordbrukspolitiken reformeras och vi måste skapa en hållbar tillväxt i Europa. På kort sikt är det viktigt att vi kan skapa de nya jobb som det finns möjlighet till och att de jobben är gröna och säkra. På lång sikt: klimatfrågan, men även fred och säkerhet. Jämställd- 1heten är definitivt en fråga som mer och mer blir EU:s uppgift, det är en mänsklig rättighet det med. På kort sikt är det jobben och den ekonomiska situationen. Utmaningen för EU är att inte bli nationalistiska. På lång sikt är det klimatet, att skapa gröna jobb, motverka gränsöverskridande brottslighet, verka för ett friskt Europa genom bland annat konsumentskydd och folkhälsofrågor. rätt till heltid, förebyggande arbetsmiljöarbete samt ett stopp för möjligheten att strunta i reglerna om maximal arbetstid. Den 7 juni är det val igen och ett nytt Europaparlament ska utses. Inför kommande mandatperiod ställer LO ett antal krav. Dagens Arbete har bett toppkandidaterna för de partier som har platser i parlamentet i dag att kommentera kraven. För LO är det viktigt att frihandeln och den gemensamma arbetsmarknaden inte bara anpassas efter företagens intressen. Arbetstagarnas intressen och skydd måste också lyftas till EU-nivå. Partierna till höger säger nej till flera av kraven eftersom de anser att fler lagar hindrar den fria rörligheten som är viktig för att skapa konkurrenskraft och arbetstillfällen. De rödgröna partierna säger ja. De vill även skriva in i EU:s fördrag att de fackliga rättigheterna alltid ska vinna om de ställs mot den fria rörligheten. Det är vår viktigaste fråga, säger Marita Ulvskog, Socialdemokraternas toppkandidat till parlamentet. Till det säger Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Junilistan och Feministiskt initiativ ja. De övriga partierna säger nej. Läs fler svar om LO-krav på dagens arbete nr 5 maj