Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Transkript

1 Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP), inm ett år efter deras anslutning, ch därmed visa hur de ska nå sina kldixidmål till För att hjälpa kmmunerna med att uppnå sina mål har ett frmulär för åtgärdsplan utfrmats av Brgmästaravtalets kansli i nära samarbete med det gemensamma frskningscentret i Eurpeiska Kmmissinen. Detta användarvänliga frmulär måste fyllas i n-line på engelska av kmmunerna själva, samtidigt sm man skickar sin åtgärdsplanens på sitt eget (natinella) språk. Frmuläret innehåller tre huvuddelar sm ägnas åt: - Långtidsvisin ch övergripande strategi - sm specificerar klimatmålet, pririterade åtgärdsmråden, tilldelning av persnal ch eknmiska resurser; - Huvudresultat av utsläppsinventeringen för basåret - sm visar den aktuella nivån på energianvändningen ch identifierar de huvudsakliga utsläppskällrna för kldixid; - Huvuddelar i åtgärdsplan för hållbar energi - sm definierar de krt- ch långsiktiga åtgärder sm satts upp för att få igång den övergripande strategin, tillsammans med tidsramar, tilldelade ansvar ch budget. Frmuläret bör kunna hjälpa kmmunerna att strukturera sina prcesser ch åtgärder, samt att följa upp genmförandet. Samtidigt är frmuläret ett värdefullt verktyg för insamling av nyckelinfrmatin från åtgärdsplanenserna ch därmed för erfarenhetsutbyte. Urval från den insamlade infrmatinen kmmer att visas n-line på Brgmästaravtalets webbplats. Förutm den här handledningen utvecklas övergripande riktlinjer sm ger mer detaljerad infrmatin ch rekmmendatiner för hur man utvecklar ch förbereder utsläppsinventeringen för basåret samt åtgärdsplan. 1. Övergripande klimatmål ÖVERGRIPANDE STRATEGI Vilket är kmmunens övergripande klimatmål? Observera att målet bör vara åtminstne en minskning av kldixidutsläppen med 20% till 2020 enligt kraven i Brgmästaravtalet. I princip bör målet sättas sm ett abslut värde (i prcent av de ttala kldixidutsläppen för basåret). Alternativt kan målet sättas per capita. I detta fall divideras utsläppen för basåret med antalet invånare under samma år, ch prcentsatsen för målet beräknas på det underlaget. Markera i rutan för valt alternativ.

2 2. Långtidsvisin för er kmmun (max tecken) Beskriv långtidsvisinen för er kmmun fram till åtminstne 2020 ch ange: a) Pririterade åtgärdsmråden. Inm vilka sektrer förväntas de största kldixidminskningarna? Vilka är era huvudåtgärder? b) Vilka är huvudtrenderna för kldixidutsläppen i er kmmun? Och var ligger den största utmaningen? 3. Organisatriska ch eknmiska aspekter (max. 500 tecken per cell) a) Organisatinsstrukturer: Beskriv den interna rganisatin ch de strukturer er kmmun har skapat för att arbeta med Brgmästaravtalet. b) Tilldelad persnal: Ange hur många människr sm arbetar (mtsvarande årsarbeten) med förberedelsen ch genmförandet av er åtgärdsplanens för hållbar energi. c) Deltagande från intressenter ch medbrgare: Brgmästaravtalets undertecknare förpliktar sig att invlvera det civila samhället i utvecklandet av åtgärdsplan. Beskriv hur medbrgarna ch de lika intressegrupperna invlverades i framtagandet av åtgärdsplan, ch hur ni planerar att engagera dem under genmförandet. d) Beräknad ttalbudget: Beskriv er ttalbudget relaterad både till utvecklingen ch genmförandet av er övergripande strategi (inkluderande tidsram för den beräknade budgeten). e) Förutsedda finansieringskällr för investeringarna inm er åtgärdsplan: Ange huvudsakliga tilldelningar i den kmmunala budgeten ch från vilka externa källr (t.ex. eurpeiska, natinella eller reginala finansieringsprgram ch spnsrer) ni förväntar er finansiering för genmförandet av huvudåtgärderna i er åtgärdsplanens. f) Planerade åtgärder för övervakning ch uppföljning: Beskriv hur kmmunen planerar att rganisera övervakning ch utvärdering av åtgärdsplan. Ntera att undertecknarna av Brgmästaravtalet måste överlämna en rapprt m genmförandet vartannat år. Den första rapprten skall göras två år efter det att åtgärdsplan för hållbar energi lämnats in. BASÅRSINVENTERING Den viktigaste förutsättningen för upprättandet av åtgärdsplan för hållbar energi är basårsinventeringen. Frmuläret är utfrmat för sammanfattning av huvuddata från er inventering (den är inte utfrmad sm ett beräkningsverktyg för era kldixidutsläpp). Inm ramen för Brgmästaravtalet bör basårsinventeringen liksm åtgärdsplan vara baserad på slutlig energianvändning. 1. Basår Det rekmmenderade basåret för inventeringen är Om kmmunen inte har uppgifter för att ställa samman en inventering för 1990 ska den välja året närmast 1990, för vilket de mest mfattande ch tillförlitliga uppgifterna kan samlas in.

3 2. Val av utsläppsfaktrer Basårsinventeringen bör vara baserad på uppgifter m den slutliga energianvändningen i kmmunen sm gegrafiskt mråde ch utsläppsfaktrer sm kvantifierar mängden utsläpp per sektr. Två lika metder kan användas när man väljer utsläppsfaktrer: 1. Att använda standardutsläppsfaktrer i linje med IPCC:s principer, sm täcker alla kldixidutsläpp från energianvändningen i kmmunen sm gegrafiskt mråde, antingen direkt genm bränsleförbränning eller indirekt genm bränsleförbränning knuten till prduktin av el, värme ch kyla sm används i kmmunen. Denna metd baseras på klinnehållet i varje bränsle, såsm i de natinella växthusgasinventeringarna inm ramen för UNFCCC ch Kyt-prtkllet. Därför betraktas kldixidutsläppen att vara nll från användning av förnybar energi liksm utsläppen från certifierad grön el. Kldixid är den mest betydande växthusgasen, ch utsläppen av metan ch lustgas behöver inte beräknas. Om kmmunen använder sig av denna metd anges kldixidutsläppen i tn. Om även andra växthusgaser inkluderas i basårsinventeringen anges utsläppen sm kldixidekvivalenter. 2. Användning av LCA (livscykelfaktrer), sm tar i beaktande den ttala livscykeln hs energibäraren. Denna metd inkluderar inte enbart utsläppen från slutlig förbränning, utan även alla utsläpp i försörjningskedjan (såsm förluster vid transprt ch energimvandling, eller utsläpp från raffinaderier) sm sker utanför kmmunen. I denna metd är kldixidutsläppen högre än nll från användning av förnybar energi liksm certifierad grön el. Med denna metd kan andra växthusgaser än kldixid spela en avgörande rll. En kmmun sm bestämmer sig för att använda sig av LCA kan rapprtera utsläpp sm kldixidekvivalenter, men m man enbart räknar kldixid kan utsläppen anges sm tn kldixid. Sätt en markering i den ruta sm mtsvarar den metd för utsläppsfaktrer sm valts (IPCC eller LCA). Välj även m utsläppen rapprteras i kldixid eller kldixidekvivalenter. 3. Huvudresultat vid utsläppsinventeringen för basåret Detta avsnitt är uppdelat i fyra tabeller: A. Slutlig energianvändning B. Utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter C. Lkal elprduktin ch mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter D. Lkal fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme ch mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter Tabell A. Slutlig energianvändning Denna tabell sammanfattar väsentliga uppgifter för er slutliga energianvändning, dvs. mängden el, värme/kyla, fssila bränslen ch förnybar energi sm används av slutanvändarna. Kategri Denna klumn refererar till de sektrer sm använder energi/släpper ut kldixid. Sektrerna är uppdelade i två huvudkategrier; Byggnader, anläggningar ch industrier samt Transprter ch åtta underkategrier. Ifyllning av uppgifter för huvudkategrierna är bligatriskt. I detalj: 1 Byggnader, anläggningar ch industrier Denna kategri täcker alla byggnader, tjänster, anläggningar ch industrier Om möjligt bör uppgifterna delas upp i följande fem underkategrier:

4 - "Kmmunala byggnader ch anläggningar : termen anläggningar mfattar energiförbrukande enheter sm inte är byggnader (t.ex. vattenreningsanläggningar, återvinningscentraler ch kmpsteringsanlägg ningar). Bstäder ägda av kmmunen ska inkluderas i underkategrin Bstäder - "Icke kmmunala servicebyggnader ch anläggningar" refererar till alla byggnader ch anläggningar i tjänstesektrn (servicesektrn) sm inte ägs eller sköts av kmmunen (t.ex. kntr, banker, små- ch medelstra företag, handel ch sjukhus) - "Bstäder": energianvändning i byggnader sm huvudsakligen används sm bstäder - "Kmmunal gatubelysning": gatubelysning sm ägs eller drivs av kmmunen. All icke kmmunal gatubelysning bör hänföras till kategrin "Icke kmmunala servicebyggnader ch anläggningar". - Industri : I allmänhet har kmmuner endast ett begränsat inflytande på industrin. Därför tillämpas följande regler för undertecknarna av Brgmästaravtalet: Kmmunen beslutar själv m man väljer att inkludera denna sektr i sin åtgärdsplanens (ej bligatriskt). Uppgifter m energi ch kldixidutsläpp sm hänförs till denna sektr ska rapprteras endast m sektrn är inkluderad i åtgärdsplan. Anläggningar sm ingår i Eurpeiska handelsrättssystemet (ETS, Eurpean Emissin Trading Scheme) ska undantas, såvida inte sådana anläggningar var inkluderade i kmmunens tidigare energiplaner ch kldixidinventeringar. Om industriutsläpp är inkluderade i basårsinventeringen, ch ett strt industriföretag/anläggning stänger ner mellan basåret ch målåret 2020 ska dess utsläpp undantas från inventeringen. Klimatmålet får inte nås genm mlkalisering av industrier. På samma sätt behöver inte nya industriföretag/anläggningar sm uppförs i kmmunen mellan basåret ch målåret 2020 inkluderas i inventeringarna för framtida år. 2 Transprter Denna kategri mfattar väg- ch järnvägstransprter. Uppgifter m energianvändning bör vara baserade på verkliga användaruppgifter (kmmunal bilpark eller kllektivtrafik) eller på uppskattningar baserat på körsträckan på vägnätet i kmmunen. Om möjligt bör uppgifterna delas upp i följande tre underkategrier: - Kmmunal bilpark : Frdn ägda ch använda av den kmmunala rganisatinen - Kllektivtrafik : Buss, spårvagn, tunnelbana, tätrtsjärnvägstransprter - Privata ch kmmersiella transprter : Denna kategri mfattar alla väg- ch järnvägstransprter inm kmmunen sm gegrafiskt mråde, sm inte är specificerade van (t.ex. bilar ch gdstrafik) Slutlig energianvändning i MWh Dessa klumner refererar till de lika energibärare sm används av slutanvändarna inm kmmunen sm gegrafiskt mråde ch ska fyllas i per kategri, m möjligt per underkategri: - "Elektricitet" refererar till den ttala mängden elektricitet sm används av slutanvändarna, avsett prduktinskälla. Om kmmunen köper in certifierad grön el, fyll även i rutan under tabellen liksm den mtsvarande utsläppsfaktrn m LCA-faktrer används. Certifierad grön el" betyder elektricitet prducerad av förnybara energikällr sm mfattas av ursprungsgaranti enligt artikel 5 i direktiv 2001/77/CE, artikel 15 i direktiv 2009/28/EC ch artikel 3 (6) i direktiv 2003/54/EC.

5 - "Värme/kyla" refererar till uppvärmning/kylning sm levereras till slutanvändare inm kmmunens gegrafiska mråde (till exempel från fjärrvärme/fjärrkyla, kraftvärme eller spillvärmeåtervinning). Uppvärmning prducerad av slutanvändare för egen användning skall inte inkluderas här, utan i klumnerna för energibärare sm prducerar värme, med undantag för värme från kmbinerad kraft/värme. Eftersm ett kraftvärmeblck ckså genererar elektricitet skall det helst inkluderas under prduktin (tabellerna C ch D), speciellt m det gäller stra enheter. - "Fssila bränslen" täcker alla fssila bränslen sm används av slutanvändare för rumsuppvärmning, uppvärmning av hushållsvatten, eller matlagningsändamål. Det inkluderar även bränslen använda för transprtändamål, eller sm inmatning i industriella förbränningsprcesser 1. - Förnybar energi Alla bilgiska ljr ch drivmedel, annan bimassa (t.ex. ved), slvärme ch bergvärme sm används av slutanvändare. Ntera: Trv är undantaget. Om trv används inm kmmunen ska det inräknas i klumnen för "annat fssilt bränsle" (även m den inte i strikt bemärkelse är ett fssilt bränsle). Tabell B: Utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter Denna tabell sammanfattar mängden växthusgasutsläpp sm ett resultat av energianvändningen inm kmmunen. Kategri Denna klumn refererar till de sektrer sm släpper ut växthusgaser. De är desamma sm är listade i tabell A, men en tredje sektr har lagts till: 3 andra utsläppskällr Förutm utsläppskällr relaterade till energianvändning enligt tabell A kan kmmunen frivilligt inkludera andra utsläppskällr för växthusgaser i inventeringen, m åtgärdsplan innefattar åtgärder att begränsa dessa utsläpp. Till exempel kan kmmunen välja att inkludera metanutsläpp från depnier, m en av åtgärderna enligt planen är att starta återvinning av depnigas vid depnin. För att underlätta uppgiftsinsamlingen har sphantering ch avlppsvattenshantering fördefinierats sm möjliga sektrer. Observera att insamling av uppgifter för dessa sektrer är frivilligt (ange endast ttala utsläpp i kldixidekvivalenter). Kldixidutsläpp i tn kldixid eller tn kldixidekvivalenter. Jämfört med tabellen för slutlig energianvändning rapprteras växthusgasutsläppen på liknande sätt. De måste beräknas för varje energikälla genm att multiplicera den slutliga energianvändningen med mtsvarande utsläppsfaktrer. Om man ska inkludera flera energibärare i samma klumn i tabell B (t.ex. lika typer av elektricitet, eller värme ch kyla, eller flera fssila bränslen i klumnen "andra fssila bränslen"), är det att föredra att göra separata beräkningar för de lika energibärarna ch deras respektive utsläppsfaktrer, ch att rapprtera de ttala utsläppen i tabellen, med mtsvarande genmsnittliga utsläppsfaktr. Utsläppsfaktrer i tn/mwh IPCC tillhandahåller standardutsläppsfaktrer från 2006 års IPCC-riktlinjer 2. Standardutsläppsfaktrerna kan ersättas med landsspecifika utsläppsfaktrer sm tar hänsyn till 1 Endast m åtgärdsplan inkluderar åtgärder i denna sektr. Men, energianvändning i industri sm mfattas av EU ETS är undantagen. 2 Standardutsläppsfaktrer är tillgängliga i 2006 IPCC-riktlinjerna vl. 2, kapitel 2, tabell 2.2. (sida 16)

6 landsspecifika uppgifter. Kmmunen kan ckså utveckla egna utsläppsfaktrer baserade på de detaljerade egenskaperna hs de bränslen sm används i kmmunen. Dessutm kan man använda LCA-faktrer, sm tar hänsyn till energibärarens livscykel. Fyll för varje energibärare i vilken utsläppsfaktr sm har använts. Ange dessutm det valda värdet i rutan Kldixidutsläppsfaktr för elektricitet sm ej prducerats lkalt [tn/mwh]" i tabell B. Den lkala utsläppsfaktrn för elektricitet (EFE) ska spegla energimixen sm används för att prducera elektricitet. Om kmmunen har beslutat att inkludera åtgärder relaterade till den lkala elprduktinen i handlinsplanen, då skall EFE:n beräknas för att passa den lkala situatinen. För detta ändamål måste tabell C fyllas i (se nedan). Om kmmunen köper in certifierad grön el kan EFE ckså räknas m för att spegla de tillhörande utsläppsvinsterna. På liknande sätt ska den lkala utsläppsfaktrn för uppvärmning/kylning spegla energimixen sm används vid prduktin av värme/kyla sm refereras till i tabell A. Riktlinjerna för utsläppsinventeringen för basåret kmmer tillhandahålla tabeller med alla relevanta utsläppsfaktrer tillsammans med frmler för hur man beräknar lkala utsläppsfaktrer för elektricitet ch uppvärmning/kylning baserat på uppgifterna i tabellerna C ch D (se nedan). Tabell C. Lkal elprduktin ch mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter Även m minskning av den slutliga energianvändningen är pririterat i samband med Brgmästaravtalet, kan även reduktiner av växthusgasutsläppen på tillförselsidan redvisas, till exempel när kmmunen agerar sm främjare av förnybara installatiner eller genmför energieffektiva åtgärder i lkala fjärrvärmeverk. Kmmunen kan besluta huruvida man ska inkludera lkal elprduktin i inventeringen ch åtgärdsplan. Om åtgärdsplan innehåller åtgärder relaterade till elprduktin inm kmmunen sm gegrafiskt mråde (t.ex. utveckling av slceller, vindkraft ch vattenkraft) eller effektivitetsförbättringar i lkal energiprduktin, fyll då i denna tabell. Man ska då enbart inkludera lkala anläggningar/enheter, dvs. sådana sm uppfyller följande kriterier: a) Anläggningar/enheter sm inte ingår i Eurpean Emissins Trading Scheme (ETS), b) Anläggningar/enheter sm är mindre eller lika med 20 MW inmatad värmeenergi då det gäller förbränningsanläggningar, eller utmatad för förnybar (20 MW överensstämmer med EU ETS tröskelenergi för förbränningsanläggningar). Om kmmunen planerar särskilda åtgärder med egna anläggningar (eller har införlivat ETSanläggningar i tidigare åtgärdsplanenser) eller planerar att utveckla ch finansiera stra förnybara installatiner såsm vindkraftverksparker, kan sådana prjekt tas med, så länge sm pririteten kvarstår på minskad slutlig energianvändning. Alla anläggningar sm tar hänsyn till vanstående regler ska tas med, med mtsvarande mängd lkalt genererad elektricitet (i MWh). För förbränningsanläggningar måste energibärare specificeras. Liknande prduktinsenheter kan grupperas (till exempel slcellsanläggningar eller kraftvärmeanläggningar). Rapprtera utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter ch specificera mtsvarande utsläppsfaktrer. Tabell D: Lkal fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme ch mtsvarande utsläpp av kldixid ch kldixidekvivalenter Denna tabell behöver endast fyllas i m värme/kyla (t.ex. från en fjärrväme- eller kraftvärmeanläggning) levereras till slutanvändare inm kmmunen sm gegrafiskt mråde. Syftet med denna tabell är att beräkna kldixidutsläpp relaterat till prduktin av värme ch kyla.

7 Alla anläggningar sm prducerar värme eller kyla sm säljs eller distribueras till slutanvändare inm kmmunen sm gegrafiskt mråde (i allmänhet via ett fjärrvärmesystem) ska räknas med ch föras in med den prducerade mängden värme/kyla, användningen av energibärare, mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter samt emissinsfaktrer. Liknande prduktinsenheter kan grupperas. Observera att energianvändning ch kldixidutsläpp relaterade till värme ch kyla prducerade lkalt av slutanvändare för eget bruk redan innefattas i tabellerna A ch B (klumner för fssilt bränsle ch förnybar energi). I princip ska den ttala mängden värme/kyla prducerad med referens till tabell D vara lika med (eller mycket nära) mängden värme/kyla använd ch rapprterad i tabell A, klumn "Värme/kyla". Andra utsläppsinventeringar Om kmmunen har gjrt flera kldixidutsläppsinventeringar, kan resultaten från dessa inkluderas i mallen under denna avdelning. ÅTGÄRDSPLANENS FÖR HÅLLBAR ENERGI 1. Rubrik på er åtgärdsplanens för hållbar energi Uppge: - Rubriken på er åtgärdsplanens (till exempel: Energiplan, klimatstrategi, Min stad 2020 ), - Beslutsnivån inm kmmunen sm tillstyrkt planen/strategin, - Datum för dess frmella tillstyrkande [dag/månad/år]. 2. Huvuddelar i kmmunens åtgärdsplanens för hållbar energi Detta avsnitt samlar ihp grundläggande infrmatin m huvudåtgärderna i er åtgärdsplanens för hållbar energi. Sektrer ch åtgärdsmråden Energieffektivitetsåtgärder, prjekt för förnybar energi ch andra energirelaterade åtgärder kan intrduceras i kmmunens lika verksamhetsmråden. Brgmästaravtalet berör åtgärder på lkal nivå inm kmmunens kmpetens. Följaktligen förväntas undertecknare av Brgmästaravtalet att vidta åtgärder i flera eller alla sina rller: - Knsument ch tjänsteleverantör - Planerare, utvecklare ch reglerare - Rådgivare, inspiratör ch förebild - Prducent ch leverantör. Därför är den föreslagna åtgärdsmallen tvåfaldig. För det första speglar den sektrer sm tagits med inm kmmunens basårsinventering (dvs. byggnader, anläggningar, industrier, transprter, lkal elprduktin ch lkal prduktin av fjärrvärme/fjärrkyla ch kraftvärme.). För det andra ska den ckså baseras på de mråden där kmmunen har en särskild rll att spela, såsm: - Planering av markanvändning (planerare), - Offentlig upphandling av prdukter ch tjänster (knsument) - Arbete med medbrgare ch intressenter (rådgivare, inspiratör).

8 Men kmmunen kan fritt välja sina nyckelmråden för åtgärder. Därför rekmmenderas starkt åtgärder inm alla nämnda mråden, men det är inte bligatriskt. Denna tabell är utfrmad sm hjälp för kmmunen att strukturera sina åtgärder ch insatser. Om en sektr/insats ej täcks av denna struktur kan man lägga till den under annan (t.ex. m återvinning av depnigas är en av åtgärdsplans insatser). När man skriver in detaljer för åtgärder ch insatser, bservera att infrmatinen måste sparas efter varje avsnitt, i annat fall förlras uppgifterna. Huvudåtgärder/insatser Innehållet i åtgärdsplan ska sammanfattas under detta avsnitt. Insatserna ska knyta an till åtgärdsmrådena (såsm kmmunala byggnader, kllektivtrafik, slcellsinstallatiner, utbildning sv.). Inkludera en krt beskrivning av varje insats. Det går att infga fler linjer m ni vill lista flera huvudåtgärder under samma åtgärdsmråde. Vi förväntar ss att ni listar de krtsiktiga åtgärder sm har tillstyrkts av kmmunen ch för vilka en budget har tilldelats (tidshrisnt 3-5 år) tillsammans med de mer strategiska långsiktiga åtgärderna sm avses genmföras till Ansvarig avdelning, persn eller företag Inm åtgärdsplan skall ansvar tilldelas de lika enheterna inm den kmmunala rganisatinen. Under detta avsnitt anges ansvarig enhet för varje insats. Dessa kan även vara tredje part, såsm ffentliga blag, energitjänstföretag eller lkala/reginala energirgan. Genmförande Denna avdelning anger start- ch sluttid för varje åtgärd/insats i åtgärdsplan. Ange start- ch slutår för att särskilja åtgärder på krt/medellång sikt ch långsiktiga insatser. Det är viktigt att sätta upp krtsiktiga åtgärder sm minskar kldixidutsläppen direkt, ch överväga långsiktiga insatser till 2020 när målsättningen m minskade kldixidutsläpp med minst 20 % behöver vara uppnådd. Beräknade kstnader per åtgärd Uppskatta kstnaderna för genmförandet av åtgärder/insatser på åtminstne krt/medellång sikt. Denna infrmatin ska visa vilka åtgärder/insatser sm är mest kstsamma, samt även hjälpa till att utvärdera kstnaderna för huvudinsatser i lika länder. Ange kstnaderna i eur. Förväntad energibesparing per åtgärd Ange den förväntade energibesparingen i MWh för varje åtgärd. Förväntad förnybar energiprduktin per åtgärd Ange m den planerade åtgärden ökar andelen lkalt prducerad förnybar energi (i MWh). Förväntad minskning av utsläppen av kldixid eller kldixidekvivalenter per åtgärd Ange den förväntade minskningen av kldixid eller kldixidekvivalenter i tn per år (t/å) för var ch en av era huvudåtgärder. Energisparmål per sektr Ange energisparmålet per åtgärdsmråde (t.ex. energibesparing i ffentliga byggnader ch för anläggningar). Uppge en siffra i MWh per sektr. Dessa siffrr ska representera de energibesparingar ni har för målåret 2020 jämfört med basåret.

9 Det kmmer givetvis att vara svårt att ange kvantifierad energibesparing för vissa av sektrerna såsm markanvändningsplanering eller att arbeta med intressenter. Men m det finns några uppskattningar att tillgå, ange även dessa i tabellen. Detta ska hjälpa till att identifiera de huvudmråden där minskningar av kldixidutsläpp är förväntade. Mål för lkal förnybar energiprduktin per sektr Ange målet för den lkalt förnybara energiprduktinens (i MWh) per sektr då det är tillämpligt. Denna siffra ska uppskatta mängden lkalt prducerad förnybar energi år 2020 jämfört med ert basår. Inkludera endast energin sm är lkalt prducerad via förnybara källr (t.ex. slcellsinstallatiner). Observera även att nya installatiner minskar kldixidutsläppen endast m de ersätter energi sm för närvarande imprteras ch används inm kmmunen sm gegrafiskt mråde. Klimatmål per sektr Specificera klimatmålet per sektr liksm för energibesparingarna. Siffrr måste anges i tn (t). Observera att siffrr för flera sektrer är bligatriska (gröna rutr). Om ingen minskning förutses inm de mtsvarande sektrerna, ange nll. För mer infrmatin, v.g. besök våra Frågr ch svar (FAQ) eller ladda ned riktlinjerna sm finns tillgängliga i arkivet! Cvenant f Mayrs - Brgmästaravtalets webbplats: