Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?"

Transkript

1 Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP), inm ett år efter deras anslutning, ch därmed visa hur de ska nå sina kldixidmål till För att hjälpa kmmunerna med att uppnå sina mål har ett frmulär för åtgärdsplan utfrmats av Brgmästaravtalets kansli i nära samarbete med det gemensamma frskningscentret i Eurpeiska Kmmissinen. Detta användarvänliga frmulär måste fyllas i n-line på engelska av kmmunerna själva, samtidigt sm man skickar sin åtgärdsplanens på sitt eget (natinella) språk. Frmuläret innehåller tre huvuddelar sm ägnas åt: - Långtidsvisin ch övergripande strategi - sm specificerar klimatmålet, pririterade åtgärdsmråden, tilldelning av persnal ch eknmiska resurser; - Huvudresultat av utsläppsinventeringen för basåret - sm visar den aktuella nivån på energianvändningen ch identifierar de huvudsakliga utsläppskällrna för kldixid; - Huvuddelar i åtgärdsplan för hållbar energi - sm definierar de krt- ch långsiktiga åtgärder sm satts upp för att få igång den övergripande strategin, tillsammans med tidsramar, tilldelade ansvar ch budget. Frmuläret bör kunna hjälpa kmmunerna att strukturera sina prcesser ch åtgärder, samt att följa upp genmförandet. Samtidigt är frmuläret ett värdefullt verktyg för insamling av nyckelinfrmatin från åtgärdsplanenserna ch därmed för erfarenhetsutbyte. Urval från den insamlade infrmatinen kmmer att visas n-line på Brgmästaravtalets webbplats. Förutm den här handledningen utvecklas övergripande riktlinjer sm ger mer detaljerad infrmatin ch rekmmendatiner för hur man utvecklar ch förbereder utsläppsinventeringen för basåret samt åtgärdsplan. 1. Övergripande klimatmål ÖVERGRIPANDE STRATEGI Vilket är kmmunens övergripande klimatmål? Observera att målet bör vara åtminstne en minskning av kldixidutsläppen med 20% till 2020 enligt kraven i Brgmästaravtalet. I princip bör målet sättas sm ett abslut värde (i prcent av de ttala kldixidutsläppen för basåret). Alternativt kan målet sättas per capita. I detta fall divideras utsläppen för basåret med antalet invånare under samma år, ch prcentsatsen för målet beräknas på det underlaget. Markera i rutan för valt alternativ.

2 2. Långtidsvisin för er kmmun (max tecken) Beskriv långtidsvisinen för er kmmun fram till åtminstne 2020 ch ange: a) Pririterade åtgärdsmråden. Inm vilka sektrer förväntas de största kldixidminskningarna? Vilka är era huvudåtgärder? b) Vilka är huvudtrenderna för kldixidutsläppen i er kmmun? Och var ligger den största utmaningen? 3. Organisatriska ch eknmiska aspekter (max. 500 tecken per cell) a) Organisatinsstrukturer: Beskriv den interna rganisatin ch de strukturer er kmmun har skapat för att arbeta med Brgmästaravtalet. b) Tilldelad persnal: Ange hur många människr sm arbetar (mtsvarande årsarbeten) med förberedelsen ch genmförandet av er åtgärdsplanens för hållbar energi. c) Deltagande från intressenter ch medbrgare: Brgmästaravtalets undertecknare förpliktar sig att invlvera det civila samhället i utvecklandet av åtgärdsplan. Beskriv hur medbrgarna ch de lika intressegrupperna invlverades i framtagandet av åtgärdsplan, ch hur ni planerar att engagera dem under genmförandet. d) Beräknad ttalbudget: Beskriv er ttalbudget relaterad både till utvecklingen ch genmförandet av er övergripande strategi (inkluderande tidsram för den beräknade budgeten). e) Förutsedda finansieringskällr för investeringarna inm er åtgärdsplan: Ange huvudsakliga tilldelningar i den kmmunala budgeten ch från vilka externa källr (t.ex. eurpeiska, natinella eller reginala finansieringsprgram ch spnsrer) ni förväntar er finansiering för genmförandet av huvudåtgärderna i er åtgärdsplanens. f) Planerade åtgärder för övervakning ch uppföljning: Beskriv hur kmmunen planerar att rganisera övervakning ch utvärdering av åtgärdsplan. Ntera att undertecknarna av Brgmästaravtalet måste överlämna en rapprt m genmförandet vartannat år. Den första rapprten skall göras två år efter det att åtgärdsplan för hållbar energi lämnats in. BASÅRSINVENTERING Den viktigaste förutsättningen för upprättandet av åtgärdsplan för hållbar energi är basårsinventeringen. Frmuläret är utfrmat för sammanfattning av huvuddata från er inventering (den är inte utfrmad sm ett beräkningsverktyg för era kldixidutsläpp). Inm ramen för Brgmästaravtalet bör basårsinventeringen liksm åtgärdsplan vara baserad på slutlig energianvändning. 1. Basår Det rekmmenderade basåret för inventeringen är Om kmmunen inte har uppgifter för att ställa samman en inventering för 1990 ska den välja året närmast 1990, för vilket de mest mfattande ch tillförlitliga uppgifterna kan samlas in.

3 2. Val av utsläppsfaktrer Basårsinventeringen bör vara baserad på uppgifter m den slutliga energianvändningen i kmmunen sm gegrafiskt mråde ch utsläppsfaktrer sm kvantifierar mängden utsläpp per sektr. Två lika metder kan användas när man väljer utsläppsfaktrer: 1. Att använda standardutsläppsfaktrer i linje med IPCC:s principer, sm täcker alla kldixidutsläpp från energianvändningen i kmmunen sm gegrafiskt mråde, antingen direkt genm bränsleförbränning eller indirekt genm bränsleförbränning knuten till prduktin av el, värme ch kyla sm används i kmmunen. Denna metd baseras på klinnehållet i varje bränsle, såsm i de natinella växthusgasinventeringarna inm ramen för UNFCCC ch Kyt-prtkllet. Därför betraktas kldixidutsläppen att vara nll från användning av förnybar energi liksm utsläppen från certifierad grön el. Kldixid är den mest betydande växthusgasen, ch utsläppen av metan ch lustgas behöver inte beräknas. Om kmmunen använder sig av denna metd anges kldixidutsläppen i tn. Om även andra växthusgaser inkluderas i basårsinventeringen anges utsläppen sm kldixidekvivalenter. 2. Användning av LCA (livscykelfaktrer), sm tar i beaktande den ttala livscykeln hs energibäraren. Denna metd inkluderar inte enbart utsläppen från slutlig förbränning, utan även alla utsläpp i försörjningskedjan (såsm förluster vid transprt ch energimvandling, eller utsläpp från raffinaderier) sm sker utanför kmmunen. I denna metd är kldixidutsläppen högre än nll från användning av förnybar energi liksm certifierad grön el. Med denna metd kan andra växthusgaser än kldixid spela en avgörande rll. En kmmun sm bestämmer sig för att använda sig av LCA kan rapprtera utsläpp sm kldixidekvivalenter, men m man enbart räknar kldixid kan utsläppen anges sm tn kldixid. Sätt en markering i den ruta sm mtsvarar den metd för utsläppsfaktrer sm valts (IPCC eller LCA). Välj även m utsläppen rapprteras i kldixid eller kldixidekvivalenter. 3. Huvudresultat vid utsläppsinventeringen för basåret Detta avsnitt är uppdelat i fyra tabeller: A. Slutlig energianvändning B. Utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter C. Lkal elprduktin ch mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter D. Lkal fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme ch mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter Tabell A. Slutlig energianvändning Denna tabell sammanfattar väsentliga uppgifter för er slutliga energianvändning, dvs. mängden el, värme/kyla, fssila bränslen ch förnybar energi sm används av slutanvändarna. Kategri Denna klumn refererar till de sektrer sm använder energi/släpper ut kldixid. Sektrerna är uppdelade i två huvudkategrier; Byggnader, anläggningar ch industrier samt Transprter ch åtta underkategrier. Ifyllning av uppgifter för huvudkategrierna är bligatriskt. I detalj: 1 Byggnader, anläggningar ch industrier Denna kategri täcker alla byggnader, tjänster, anläggningar ch industrier Om möjligt bör uppgifterna delas upp i följande fem underkategrier:

4 - "Kmmunala byggnader ch anläggningar : termen anläggningar mfattar energiförbrukande enheter sm inte är byggnader (t.ex. vattenreningsanläggningar, återvinningscentraler ch kmpsteringsanlägg ningar). Bstäder ägda av kmmunen ska inkluderas i underkategrin Bstäder - "Icke kmmunala servicebyggnader ch anläggningar" refererar till alla byggnader ch anläggningar i tjänstesektrn (servicesektrn) sm inte ägs eller sköts av kmmunen (t.ex. kntr, banker, små- ch medelstra företag, handel ch sjukhus) - "Bstäder": energianvändning i byggnader sm huvudsakligen används sm bstäder - "Kmmunal gatubelysning": gatubelysning sm ägs eller drivs av kmmunen. All icke kmmunal gatubelysning bör hänföras till kategrin "Icke kmmunala servicebyggnader ch anläggningar". - Industri : I allmänhet har kmmuner endast ett begränsat inflytande på industrin. Därför tillämpas följande regler för undertecknarna av Brgmästaravtalet: Kmmunen beslutar själv m man väljer att inkludera denna sektr i sin åtgärdsplanens (ej bligatriskt). Uppgifter m energi ch kldixidutsläpp sm hänförs till denna sektr ska rapprteras endast m sektrn är inkluderad i åtgärdsplan. Anläggningar sm ingår i Eurpeiska handelsrättssystemet (ETS, Eurpean Emissin Trading Scheme) ska undantas, såvida inte sådana anläggningar var inkluderade i kmmunens tidigare energiplaner ch kldixidinventeringar. Om industriutsläpp är inkluderade i basårsinventeringen, ch ett strt industriföretag/anläggning stänger ner mellan basåret ch målåret 2020 ska dess utsläpp undantas från inventeringen. Klimatmålet får inte nås genm mlkalisering av industrier. På samma sätt behöver inte nya industriföretag/anläggningar sm uppförs i kmmunen mellan basåret ch målåret 2020 inkluderas i inventeringarna för framtida år. 2 Transprter Denna kategri mfattar väg- ch järnvägstransprter. Uppgifter m energianvändning bör vara baserade på verkliga användaruppgifter (kmmunal bilpark eller kllektivtrafik) eller på uppskattningar baserat på körsträckan på vägnätet i kmmunen. Om möjligt bör uppgifterna delas upp i följande tre underkategrier: - Kmmunal bilpark : Frdn ägda ch använda av den kmmunala rganisatinen - Kllektivtrafik : Buss, spårvagn, tunnelbana, tätrtsjärnvägstransprter - Privata ch kmmersiella transprter : Denna kategri mfattar alla väg- ch järnvägstransprter inm kmmunen sm gegrafiskt mråde, sm inte är specificerade van (t.ex. bilar ch gdstrafik) Slutlig energianvändning i MWh Dessa klumner refererar till de lika energibärare sm används av slutanvändarna inm kmmunen sm gegrafiskt mråde ch ska fyllas i per kategri, m möjligt per underkategri: - "Elektricitet" refererar till den ttala mängden elektricitet sm används av slutanvändarna, avsett prduktinskälla. Om kmmunen köper in certifierad grön el, fyll även i rutan under tabellen liksm den mtsvarande utsläppsfaktrn m LCA-faktrer används. Certifierad grön el" betyder elektricitet prducerad av förnybara energikällr sm mfattas av ursprungsgaranti enligt artikel 5 i direktiv 2001/77/CE, artikel 15 i direktiv 2009/28/EC ch artikel 3 (6) i direktiv 2003/54/EC.

5 - "Värme/kyla" refererar till uppvärmning/kylning sm levereras till slutanvändare inm kmmunens gegrafiska mråde (till exempel från fjärrvärme/fjärrkyla, kraftvärme eller spillvärmeåtervinning). Uppvärmning prducerad av slutanvändare för egen användning skall inte inkluderas här, utan i klumnerna för energibärare sm prducerar värme, med undantag för värme från kmbinerad kraft/värme. Eftersm ett kraftvärmeblck ckså genererar elektricitet skall det helst inkluderas under prduktin (tabellerna C ch D), speciellt m det gäller stra enheter. - "Fssila bränslen" täcker alla fssila bränslen sm används av slutanvändare för rumsuppvärmning, uppvärmning av hushållsvatten, eller matlagningsändamål. Det inkluderar även bränslen använda för transprtändamål, eller sm inmatning i industriella förbränningsprcesser 1. - Förnybar energi Alla bilgiska ljr ch drivmedel, annan bimassa (t.ex. ved), slvärme ch bergvärme sm används av slutanvändare. Ntera: Trv är undantaget. Om trv används inm kmmunen ska det inräknas i klumnen för "annat fssilt bränsle" (även m den inte i strikt bemärkelse är ett fssilt bränsle). Tabell B: Utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter Denna tabell sammanfattar mängden växthusgasutsläpp sm ett resultat av energianvändningen inm kmmunen. Kategri Denna klumn refererar till de sektrer sm släpper ut växthusgaser. De är desamma sm är listade i tabell A, men en tredje sektr har lagts till: 3 andra utsläppskällr Förutm utsläppskällr relaterade till energianvändning enligt tabell A kan kmmunen frivilligt inkludera andra utsläppskällr för växthusgaser i inventeringen, m åtgärdsplan innefattar åtgärder att begränsa dessa utsläpp. Till exempel kan kmmunen välja att inkludera metanutsläpp från depnier, m en av åtgärderna enligt planen är att starta återvinning av depnigas vid depnin. För att underlätta uppgiftsinsamlingen har sphantering ch avlppsvattenshantering fördefinierats sm möjliga sektrer. Observera att insamling av uppgifter för dessa sektrer är frivilligt (ange endast ttala utsläpp i kldixidekvivalenter). Kldixidutsläpp i tn kldixid eller tn kldixidekvivalenter. Jämfört med tabellen för slutlig energianvändning rapprteras växthusgasutsläppen på liknande sätt. De måste beräknas för varje energikälla genm att multiplicera den slutliga energianvändningen med mtsvarande utsläppsfaktrer. Om man ska inkludera flera energibärare i samma klumn i tabell B (t.ex. lika typer av elektricitet, eller värme ch kyla, eller flera fssila bränslen i klumnen "andra fssila bränslen"), är det att föredra att göra separata beräkningar för de lika energibärarna ch deras respektive utsläppsfaktrer, ch att rapprtera de ttala utsläppen i tabellen, med mtsvarande genmsnittliga utsläppsfaktr. Utsläppsfaktrer i tn/mwh IPCC tillhandahåller standardutsläppsfaktrer från 2006 års IPCC-riktlinjer 2. Standardutsläppsfaktrerna kan ersättas med landsspecifika utsläppsfaktrer sm tar hänsyn till 1 Endast m åtgärdsplan inkluderar åtgärder i denna sektr. Men, energianvändning i industri sm mfattas av EU ETS är undantagen. 2 Standardutsläppsfaktrer är tillgängliga i 2006 IPCC-riktlinjerna vl. 2, kapitel 2, tabell 2.2. (sida 16)

6 landsspecifika uppgifter. Kmmunen kan ckså utveckla egna utsläppsfaktrer baserade på de detaljerade egenskaperna hs de bränslen sm används i kmmunen. Dessutm kan man använda LCA-faktrer, sm tar hänsyn till energibärarens livscykel. Fyll för varje energibärare i vilken utsläppsfaktr sm har använts. Ange dessutm det valda värdet i rutan Kldixidutsläppsfaktr för elektricitet sm ej prducerats lkalt [tn/mwh]" i tabell B. Den lkala utsläppsfaktrn för elektricitet (EFE) ska spegla energimixen sm används för att prducera elektricitet. Om kmmunen har beslutat att inkludera åtgärder relaterade till den lkala elprduktinen i handlinsplanen, då skall EFE:n beräknas för att passa den lkala situatinen. För detta ändamål måste tabell C fyllas i (se nedan). Om kmmunen köper in certifierad grön el kan EFE ckså räknas m för att spegla de tillhörande utsläppsvinsterna. På liknande sätt ska den lkala utsläppsfaktrn för uppvärmning/kylning spegla energimixen sm används vid prduktin av värme/kyla sm refereras till i tabell A. Riktlinjerna för utsläppsinventeringen för basåret kmmer tillhandahålla tabeller med alla relevanta utsläppsfaktrer tillsammans med frmler för hur man beräknar lkala utsläppsfaktrer för elektricitet ch uppvärmning/kylning baserat på uppgifterna i tabellerna C ch D (se nedan). Tabell C. Lkal elprduktin ch mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter Även m minskning av den slutliga energianvändningen är pririterat i samband med Brgmästaravtalet, kan även reduktiner av växthusgasutsläppen på tillförselsidan redvisas, till exempel när kmmunen agerar sm främjare av förnybara installatiner eller genmför energieffektiva åtgärder i lkala fjärrvärmeverk. Kmmunen kan besluta huruvida man ska inkludera lkal elprduktin i inventeringen ch åtgärdsplan. Om åtgärdsplan innehåller åtgärder relaterade till elprduktin inm kmmunen sm gegrafiskt mråde (t.ex. utveckling av slceller, vindkraft ch vattenkraft) eller effektivitetsförbättringar i lkal energiprduktin, fyll då i denna tabell. Man ska då enbart inkludera lkala anläggningar/enheter, dvs. sådana sm uppfyller följande kriterier: a) Anläggningar/enheter sm inte ingår i Eurpean Emissins Trading Scheme (ETS), b) Anläggningar/enheter sm är mindre eller lika med 20 MW inmatad värmeenergi då det gäller förbränningsanläggningar, eller utmatad för förnybar (20 MW överensstämmer med EU ETS tröskelenergi för förbränningsanläggningar). Om kmmunen planerar särskilda åtgärder med egna anläggningar (eller har införlivat ETSanläggningar i tidigare åtgärdsplanenser) eller planerar att utveckla ch finansiera stra förnybara installatiner såsm vindkraftverksparker, kan sådana prjekt tas med, så länge sm pririteten kvarstår på minskad slutlig energianvändning. Alla anläggningar sm tar hänsyn till vanstående regler ska tas med, med mtsvarande mängd lkalt genererad elektricitet (i MWh). För förbränningsanläggningar måste energibärare specificeras. Liknande prduktinsenheter kan grupperas (till exempel slcellsanläggningar eller kraftvärmeanläggningar). Rapprtera utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter ch specificera mtsvarande utsläppsfaktrer. Tabell D: Lkal fjärrvärme, fjärrkyla, kraftvärme ch mtsvarande utsläpp av kldixid ch kldixidekvivalenter Denna tabell behöver endast fyllas i m värme/kyla (t.ex. från en fjärrväme- eller kraftvärmeanläggning) levereras till slutanvändare inm kmmunen sm gegrafiskt mråde. Syftet med denna tabell är att beräkna kldixidutsläpp relaterat till prduktin av värme ch kyla.

7 Alla anläggningar sm prducerar värme eller kyla sm säljs eller distribueras till slutanvändare inm kmmunen sm gegrafiskt mråde (i allmänhet via ett fjärrvärmesystem) ska räknas med ch föras in med den prducerade mängden värme/kyla, användningen av energibärare, mtsvarande utsläpp av kldixid eller kldixidekvivalenter samt emissinsfaktrer. Liknande prduktinsenheter kan grupperas. Observera att energianvändning ch kldixidutsläpp relaterade till värme ch kyla prducerade lkalt av slutanvändare för eget bruk redan innefattas i tabellerna A ch B (klumner för fssilt bränsle ch förnybar energi). I princip ska den ttala mängden värme/kyla prducerad med referens till tabell D vara lika med (eller mycket nära) mängden värme/kyla använd ch rapprterad i tabell A, klumn "Värme/kyla". Andra utsläppsinventeringar Om kmmunen har gjrt flera kldixidutsläppsinventeringar, kan resultaten från dessa inkluderas i mallen under denna avdelning. ÅTGÄRDSPLANENS FÖR HÅLLBAR ENERGI 1. Rubrik på er åtgärdsplanens för hållbar energi Uppge: - Rubriken på er åtgärdsplanens (till exempel: Energiplan, klimatstrategi, Min stad 2020 ), - Beslutsnivån inm kmmunen sm tillstyrkt planen/strategin, - Datum för dess frmella tillstyrkande [dag/månad/år]. 2. Huvuddelar i kmmunens åtgärdsplanens för hållbar energi Detta avsnitt samlar ihp grundläggande infrmatin m huvudåtgärderna i er åtgärdsplanens för hållbar energi. Sektrer ch åtgärdsmråden Energieffektivitetsåtgärder, prjekt för förnybar energi ch andra energirelaterade åtgärder kan intrduceras i kmmunens lika verksamhetsmråden. Brgmästaravtalet berör åtgärder på lkal nivå inm kmmunens kmpetens. Följaktligen förväntas undertecknare av Brgmästaravtalet att vidta åtgärder i flera eller alla sina rller: - Knsument ch tjänsteleverantör - Planerare, utvecklare ch reglerare - Rådgivare, inspiratör ch förebild - Prducent ch leverantör. Därför är den föreslagna åtgärdsmallen tvåfaldig. För det första speglar den sektrer sm tagits med inm kmmunens basårsinventering (dvs. byggnader, anläggningar, industrier, transprter, lkal elprduktin ch lkal prduktin av fjärrvärme/fjärrkyla ch kraftvärme.). För det andra ska den ckså baseras på de mråden där kmmunen har en särskild rll att spela, såsm: - Planering av markanvändning (planerare), - Offentlig upphandling av prdukter ch tjänster (knsument) - Arbete med medbrgare ch intressenter (rådgivare, inspiratör).

8 Men kmmunen kan fritt välja sina nyckelmråden för åtgärder. Därför rekmmenderas starkt åtgärder inm alla nämnda mråden, men det är inte bligatriskt. Denna tabell är utfrmad sm hjälp för kmmunen att strukturera sina åtgärder ch insatser. Om en sektr/insats ej täcks av denna struktur kan man lägga till den under annan (t.ex. m återvinning av depnigas är en av åtgärdsplans insatser). När man skriver in detaljer för åtgärder ch insatser, bservera att infrmatinen måste sparas efter varje avsnitt, i annat fall förlras uppgifterna. Huvudåtgärder/insatser Innehållet i åtgärdsplan ska sammanfattas under detta avsnitt. Insatserna ska knyta an till åtgärdsmrådena (såsm kmmunala byggnader, kllektivtrafik, slcellsinstallatiner, utbildning sv.). Inkludera en krt beskrivning av varje insats. Det går att infga fler linjer m ni vill lista flera huvudåtgärder under samma åtgärdsmråde. Vi förväntar ss att ni listar de krtsiktiga åtgärder sm har tillstyrkts av kmmunen ch för vilka en budget har tilldelats (tidshrisnt 3-5 år) tillsammans med de mer strategiska långsiktiga åtgärderna sm avses genmföras till Ansvarig avdelning, persn eller företag Inm åtgärdsplan skall ansvar tilldelas de lika enheterna inm den kmmunala rganisatinen. Under detta avsnitt anges ansvarig enhet för varje insats. Dessa kan även vara tredje part, såsm ffentliga blag, energitjänstföretag eller lkala/reginala energirgan. Genmförande Denna avdelning anger start- ch sluttid för varje åtgärd/insats i åtgärdsplan. Ange start- ch slutår för att särskilja åtgärder på krt/medellång sikt ch långsiktiga insatser. Det är viktigt att sätta upp krtsiktiga åtgärder sm minskar kldixidutsläppen direkt, ch överväga långsiktiga insatser till 2020 när målsättningen m minskade kldixidutsläpp med minst 20 % behöver vara uppnådd. Beräknade kstnader per åtgärd Uppskatta kstnaderna för genmförandet av åtgärder/insatser på åtminstne krt/medellång sikt. Denna infrmatin ska visa vilka åtgärder/insatser sm är mest kstsamma, samt även hjälpa till att utvärdera kstnaderna för huvudinsatser i lika länder. Ange kstnaderna i eur. Förväntad energibesparing per åtgärd Ange den förväntade energibesparingen i MWh för varje åtgärd. Förväntad förnybar energiprduktin per åtgärd Ange m den planerade åtgärden ökar andelen lkalt prducerad förnybar energi (i MWh). Förväntad minskning av utsläppen av kldixid eller kldixidekvivalenter per åtgärd Ange den förväntade minskningen av kldixid eller kldixidekvivalenter i tn per år (t/å) för var ch en av era huvudåtgärder. Energisparmål per sektr Ange energisparmålet per åtgärdsmråde (t.ex. energibesparing i ffentliga byggnader ch för anläggningar). Uppge en siffra i MWh per sektr. Dessa siffrr ska representera de energibesparingar ni har för målåret 2020 jämfört med basåret.

9 Det kmmer givetvis att vara svårt att ange kvantifierad energibesparing för vissa av sektrerna såsm markanvändningsplanering eller att arbeta med intressenter. Men m det finns några uppskattningar att tillgå, ange även dessa i tabellen. Detta ska hjälpa till att identifiera de huvudmråden där minskningar av kldixidutsläpp är förväntade. Mål för lkal förnybar energiprduktin per sektr Ange målet för den lkalt förnybara energiprduktinens (i MWh) per sektr då det är tillämpligt. Denna siffra ska uppskatta mängden lkalt prducerad förnybar energi år 2020 jämfört med ert basår. Inkludera endast energin sm är lkalt prducerad via förnybara källr (t.ex. slcellsinstallatiner). Observera även att nya installatiner minskar kldixidutsläppen endast m de ersätter energi sm för närvarande imprteras ch används inm kmmunen sm gegrafiskt mråde. Klimatmål per sektr Specificera klimatmålet per sektr liksm för energibesparingarna. Siffrr måste anges i tn (t). Observera att siffrr för flera sektrer är bligatriska (gröna rutr). Om ingen minskning förutses inm de mtsvarande sektrerna, ange nll. För mer infrmatin, v.g. besök våra Frågr ch svar (FAQ) eller ladda ned riktlinjerna sm finns tillgängliga i arkivet! Cvenant f Mayrs - Brgmästaravtalets webbplats:

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun

Energiplan 2006 för Karlskrona Kommun Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun 1 Visin Övergripande Mål Inriktnings Mål - Åtgärdsmål Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun Antagen av kmmunfullmäktige 2006-09-28 Energiplan 2006 för Karlskrna Kmmun

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER E+ YiA Spimus LIITE III_KA105_rahitus- ja spimussäännöt_sv.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhet och mångfald 2009-2011

Jämställdhet och mångfald 2009-2011 Bilaga 2 Landstingsstyrelsens förvaltning LSF HR Jämställdhet ch mångfald 2009-2011 1. Förvaltningen övergripande...3 2. Syfte...4 3. Arbetsförhållanden...4 3.1. Mål...4 3.1.1. Nuläge...4 3.2. Sjukfrånvar...5

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas på prjektet enligt avtalet. Dessa regler förtydligas

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ljusdals kmmun UPPDRAGSNUMMER 1529146000 FALUN 2010-04-09 Swec Envirnment AB Falun Pär Jhanssn Håkan Danielssn 1 (17) Swec Vatten & Miljö Parkgatan 3 Bx 1902, 791 19 Falun Telefn 023-464 00 Telefax 023-464

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Sammanträdesdatum. 246 Dnr 646/15

Sammanträdesdatum. 246 Dnr 646/15 ' GJ ~""y SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum. '- TRANAs KOMMUN 2015 11 02 Sida 16 (36)." KOMMUNSTRYRELSENS AU 246 Dnr 646/15 Förslag till riktlinjer för uppvaktning Kansli- ch persnalchef Maria Ejhed

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Styrgrupp Svensk geoprocess

Styrgrupp Svensk geoprocess Mötesanteckningar 2015-02-19 1(10) MÖTESANTECKNINGAR Kpia till Närvarande, Prjectplace.se, prjektets hemsida Styrgrupp Svensk geprcess Tid: Tisdagen den 10 februari 2015, kl. 10.00 16.00 Plats: SKL, Stckhlm

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning Elektrnisk förvaltning sm idé, praktik ch Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning IT ch management, åk 1 Agenda Inresetillstånd Verksamt Min pensin Kmmuner Karin Axelssn & Anders Perssn IEI/LiU

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Förstudierapport Sustainable City Mora

Förstudierapport Sustainable City Mora Sustainable City Mra Förstudierapprt Sustainable City Mra 2009-01-29 1 Sid 2/23 Innehållsförteckning Sid 3/23 1 SAMMANFATTNING...4 2 FÖRSTUDIENS GENOMFÖRANDE...5 3 RESULTAT FRÅN FÖRSTUDIEN...7 3.1 NULÄGET

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden Eurpeiska scialfnden w f ;ra n/ra r a rt ets m rfua /ew Ängelhlms kmmun Lilian Erikssn Agila Angelhlm Ostra vägen 2 26280 Angelhlm Beslutsdatum 2015-12-17 Diarienummer 2015100735 sid 1(3) Beslut m stöd

Läs mer

Hypergene KOMMUN. Användarmanual för Ekonomiapplikationen

Hypergene KOMMUN. Användarmanual för Ekonomiapplikationen Användarmanual för en Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Navigering i Hypergene... 4 3 Prtal ch översikt... 6 3.1 Prtal... 6 3.2 Översikt Eknmi... 6 4 Eknmirapprter... 8 4.1 Resultaträkning... 8 4.2

Läs mer

Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering

Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering SMED Rapprt Nr 87 2010 Riktad kvalitetskntrllstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internatinella rapprtering Utsläpp rapprterade till UNFCCC, EU Mnitring Mechanism, CLRTAP ch NEC Tmas Gustafssn,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer