Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Transkript

1 Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014

2 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag Bkhandel Läsare Bildknstnär Knsthall Publik Regissör/Teater Teater Åskådare Kmpsitör Symfnirkester Lyssnare FEEDBACK Utbildningssystem Scial struktur Eknmiskt system

3 Primära ch sekundära aktörer Primära aktörer aktörer sm är direkt invlverade i prduktin ch distributin, t.ex. knstnärer, författare, kulturinstitutiner, gallerister, förlag ch bkhandel. Sekundära aktörer aktörer sm arbetar för att påverka villkren för prduktin, distributin ch knsumtin/ deltagande, t.ex. kulturplitiska strukturer ch intresserganisatiner.

4 Kulturprduktinens tre kategrier Privat, kmmersiell ch marknadsbaserad kulturprduktin, sm i strt sett klarar sig utan ffentliga bidrag. Hit hör i str utsträckning kulturindustrin med till exempel stra delar av prduktinen av musik ch litteratur. Traditinell kulturprduktin sm inte klarar sig utan ett mfattande ffentligt stöd, till exempel merparten av den teater, pera ch klassik knsertmusik sm prduceras. En mfattande kulturprduktin inm den tredje sektrn eller det civila samhället, fta knuten till frivilliga kulturrganisatiner ch fta med ett starkt ideellt inslag. Men ckså här finns ffentliga bidrag.

5 Kulturdistributinens tre kategrier Privat, kmmersiell ch marknadsbaserad kulturdistributin, sm i strt sett klarar sig utan ffentliga bidrag, till exempel gallerier, privatteatrar, bkhandel ch skivaffärer. Offentliga kulturinstitutiner, till exempel biblitek, knsthallar, teatrar, museer ch kulturhus. Kulturdistributin inm den tredje sektrn, till exempel knstföreningar, studieförbund ch främjanderganisatiner. De har fta men inte alltid ffentliga bidrag men det finns ckså ett strt inslag av ideellt arbete.

6 Det kulturella systemets framväxt De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under lika tidsperider: Kyrkan, Aristkratin, De kungliga hven, Brgerskapet från slutet av 1700-talet Staten efter andra världskriget Privata dnatrer genm histrien Privata företag ch andra frmer av privat finansiering särskilt sedan 1960-talet (Marit Bakke)

7 Stöd till knst/kultur Inm den kulturplitiska frskningen mfattar begreppet stöd till knst/kultur ( arts funding ) den prcess sm knstituerar de ramverk sm finns för att finansiera prduktinen, distributinen ch knsumtinen av knstnärliga prdukter. (Peter Duelund efter Marit Bakke)

8 Det kulturella systemets framväxt De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under lika tidsperider: Kyrkan, Aristkratin, De kungliga hven, Brgerskapet från slutet av 1700-talet Staten efter andra världskriget Privata dnatrer genm histrien Privata företag ch andra frmer av privat finansiering särskilt sedan 1960-talet (Marit Bakke)

9 Institutinalisering ch prfessinalisering Det kulturella systemets framväxt är en prcess sm präglas av institutinalisering ch prfessinalisering.

10 Mtiv för stöd till kultur Manifestera makt. Skapa legitimitet. Bygga identitet. Förmedla grundläggande värderingar. Bildning. Nöje/underhållning. Persnligt intresse.

11 Humanistisk Scilgisk Instrumentell Mål Bildning Frigörelse Synliggörande Sätta X på kartan Bakgrund Staten Civila samhället Marknaden Förankring Natinell Lkal Glbal Strategi Gd knst till flket Kulturell demkrati Uppsökande verk- samhet/publikarbete Eget skapande Kulturalisering Prfilering Events Marknadsföring Publik Hela beflkningen Grupper Segment, Livsstilar Ram Kulturinstitutiner Turnéer Aktivt deltagande Pluralistiska ramar Flaggskepp Festivaler Funktin Upplysning Bildning Bekräftelse Utveckling Kmmunikatin Underhållning Upplevelse Förmedling Kulturförmedlare (t.ex. biblitekarier) Flkbildning Animatörer Kultursekreterare Kulturpedagger Prjektledare Curatrs

12 Armslängdsprincipen För att plitikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den plitiska nivån de eknmiska ch juridiska ramarna ch sätter upp övergripande mål medan bedömningen av innehållet överlåts till ämnesexperter.

13 Armslängdsprincipen Att enskilda knstnärliga beslut fattas av, eller med underlag från, knstnärer eller berende experter snarare än plitiker är en bärande princip inm kulturplitiken. Den är viktig för att säkra den knstnärliga friheten. (Spela samman, SOU 2010:11, s. 64)

14 Fyra mdeller för kulturplitik Tillrättaläggaren (the facilitatr). Mecenaten (the patrn). Arkitekten (the architect). Ingenjören (the engineer). Typlgin bygger på i vilken grad armslängdsprincipen tillämpas. (Hillman-Chartrand)

15 Arkitektmdellen Staten (reginen, kmmunen) har beslutat m en plan för kulturmrådet med övergripande mål för kulturplitiken ch har byggt upp en plitisk ch administrativ struktur för genmförandet av besluten. Avståndet är alltså krt mellan plitikerna ch verksamheten. Sm mtvikt finns bl.a. lika frmer av styrelser liksm strukturer där knstnärerna är representerade. Dessa strukturer fattar de knstnärligt grundade besluten. Det ger kulturplitiken ett krprativt inslag. Förutsättningen för ett fritt ch berende kulturliv är att de lika krafterna bevarar sn självständighet ch balanserar varandra.

16 Några faktrer sm påverkar graden av ffentlig kulturplitisk styrning Relatinen mellan privat ch ffentlig finansiering Omfattningen av kulturplitiska riktlinjer Starkt eller svagt kulturdepartement Decentralisering eller centralstyrning Omfattningen av armslängdsrgan Intresserganisatinernas inflytande (Efter Mangset 1995, s. 251f)

17 Armslängdsprincipen Armslängdsprincipen tillämpas genm: Expertgrupper Självständiga styrelser Att tjänstemän med hög kmpetens har mandat att fatta självständiga beslut

18 Armslängdsrgan styrkr ch svagheter