Ekonomiseringen av kulturen. Karlstad 29 september 2014

Transkript

1 Eknmiseringen av kulturen Karlstad 29 september 2014

2 Två parallella trender q q q q Kulturalisering av eknmin, dvs. att man bygger in kulturella värden i varr ch tjänster för att skapa ett mervärde. Eknmisering av kulturen, dvs. att kultursatsningar mtiveras med eknmiska argument. två tätt sammantvinnande prcesser, svåra att hålla isär (David Karlssn, s. 43) att eknmiska förklaringsmdeller fått ett slags överhöghet i den allmänna samhällsdebatten. Alla värden tenderar att underkastas de eknmiska värdena. (David Karlssn, s. 43f)

3 Humanistisk Scilgisk Instrumentell Mål Bildning Frigörelse Synliggörande Sätta X på kartan Bakgrund Staten Civila samhället Marknaden Förankring Natinell Lkal Glbal Strategi Gd knst till flket Kulturell demkrati Uppsökande verk- samhet/publikarbete Eget skapande Kulturalisering Prfilering Events Marknadsföring Publik Hela beflkningen Grupper Segment, Livsstilar Ram Kulturinstitutiner Turnéer Aktivt deltagande Pluralistiska ramar Flaggskepp Festivaler Funktin Upplysning Bildning Bekräftelse Utveckling Kmmunikatin Underhållning Upplevelse Förmedling Kulturförmedlare (t.ex. biblitekarier) Flkbildning Animatörer Kultursekreterare Kulturpedagger Prjektledare Curatrs

4 Kulturaliseringen av eknmin Att mening ch värden byggs in i varr, estetiseringen av varr, att design ch marknadsföring kpplas till livsstilar ch kultur- ch upplevelseindustrins tillväxt är led i kulturaliseringen av eknmin genm att det handlar m viktiga tillväxtmråden sm bidrar till integratin mellan kultur ch eknmi. (Lars Arnssn 2007)

5 Upplevelseeknmin I upplevelseprduktinen, prduktinen av drömmar, ligger fkus på upplevelsens värde för individen. Att skapa en minnesvärd, persnlig ch engagerande upplevelse för köparen betraktas sm ett sätt att förädla en prdukt. Inm upplevelseeknmin är det viktigt med markörer i frm av varumärken, marknadsföring ch livsstilar, att göra varrna eller tjänsterna eller upplevelserna sällsynta eller exklusiva, att skapa engagerande berättelser eller drömmar ch att nå uppmärksamhet i infrmatinsbruset. (Lars Arnssn 2007)

6 Eknmiseringen av kulturen Exempel på eknmisering av kulturen: Ofrivilliga företagare Kulturarvets ökade betydelse i prdukt- ch platsmarknadsföring. Kultursatsningar mtiveras med att de bidrar till att göra en plats eller regin attraktivare, att kultur genererar utveckling, att den skapar sysselsättning, att den är viktig för turismen. (Lars Arnssn 2007) Kulturutövaren betraktas ch ser i allt högre grad sig själv sm ett varumärke på en marknad, vilket ckså rymmer frön till förnyelse ch förändring. (David Karlssn 2010, s. 44f)

7 Effekter av eknmiseringen Kulturens eknmisering innebär en risk för att kulturen kmmersialiseras. (Lars Arnssn 2007)

8 Effekter av eknmiseringen Det går en liten trivselvåg genm svensk teater för närvarande, ch m vi inte aktar ss kmmer den att växa till en bred fld i upplevelseindustrins kölvatten. (Leif Zern i DN ) Kan man göra brgerlig umpaumpaunderhållning av Brecht? Tydligen. (Ulrika Kärnbrg i DN )

9 Effekter av eknmiseringen På teatern börjar revlutinen. Eller på teatern får flket sin ds av underhållning? (Maina Arvas i DN )

10 Effekter av eknmiseringen Köping, Lantz ch Stenström knstaterar att det sker en förskjutning mt en marknadsdiskurs ch att den kmmersiella lgiken får allt större svängrum på bekstnad av den kulturella. De är rädda för att de eknmiska argumenten blir överrdnade ch att allt reduceras till eknmi ch att den tidigare, delvis delikata, balansgången mellan det kulturella ch kmmersiella tappas brt ch att kulturen på sikt förlrar m det visar sig att den inte kan uppfylla alla eknmiska löften. (Köping, Lantz, Stenström 2008)

11 Kulturens eknmisering på tre nivåer Köping, Lantz ch Stenström beskriver kulturens eknmisering på tre nivåer: samhällsnivå, rganisatinsnivå ch individnivå.

12 Eknmisering på samhällsnivå Inm marknadsdiskursen har kulturarbetaren blivit entreprenör ch kulturen har blivit bl.a. utvecklings- ch tillväxtfaktr i strikt eknmisk mening, upplevelseindustri, lkaliseringsfaktr, arbetsmarknad, innvatinskraft ch reginal planeringsfaktr.

13 Eknmisering på samhällsnivå NPM New Public Management är en eknmiskt-administrativ styrfrm. Mdellen är hämtad från näringslivet ch karaktäriseras av: En övergång från deltaljreglering till mer flexibel målstyrning Resultatmätning genm nyckeltal Rigrösa återrapprteringskrav

14 Eknmisering på samhällsnivå Men de nyckeltal, sm används i andra sammanhang, passar inte kultursektrn ch man har inte utvecklat specifika kvalitativa utvärderingar för kultursektrn. Hur mäter man knstnärlig kvalitet?

15 Eknmisering på samhällsnivå Kulturen ska per definitin vara en mtkraft mt ett ensidigt eknmiskt tänkande. Genm att vara en antites till eknmin har den ckså definierat sig mt marknad ch eknmi. Men vilken blir kraften i kulturplitiken m den definierar kulturen utgående från någt den inte är?

16 Eknmisering på rganisatinsnivå En rganisatin på kulturprduktinsfältet arbetar efter två lika lgiker eller ratinaliteter, sm det ckså kallas: En eknmisk, där man strävar efter eknmisk vinst. En kulturell, där man strävar efter knstnärlig höjd.

17 Eknmisering på rganisatinsnivå Max Weber varnade för den instrumentella ratinaliteten, trn på att effektivitet i sig förbättrar våra liv ch rganisatiner, eftersm den gör medel till mål.

18 Eknmisering på rganisatinsnivå När de eknmiska vindarna blåser är det den instrumentella ratinaliteten, sm stärker sin ställning i rganisatinerna. Handlingar baserade på trn på ett värde i sig, t.ex. med hänvisning till kvalitet ch estetik, blir allt mer sällsynta ch underrdnade. (Jenny Lantz 2008)

19 Eknmisering på rganisatinsnivå I takt med att kulturindustrin blir allt mer glbaliserad ch präglad av stra medieknglmerat vinner den eknmiska lgiken mark. Några exempel: Man tillsätter chefer med en eknmisk bakgrund ch ifrågasätter persnal med kulturbakgrund. Den eknmiska lgiken får en allt starkare ställning i målfrmuleringarna. Smak ch kulturellt kapital framstår sm ett prblem för rganisatinen.

20 Eknmisering på rganisatinsnivå Även i rganisatiner, sm inte har ett kmmersiellt uppdrag, återfinns uttryck för eknmiseringen.

21 Eknmisering på rganisatinsnivå Museer sm exempel: Varumärkesstrategi för att höja värdet Expansin av butik, restaurant, café, catering Spnsring ch dnatiner Satsning på blckbusters Starkare marknadsavdelningar Omfrmulering av uppdraget, t.ex. från bildning till att understryka subjektivitet ch att bidra till att bygga en kreativ regin.

22 Eknmisering på individnivå Entreprenörialismen, den starka tilltrn till entreprenörskapet, går igenm hela samhället, inklusive kultursektrn. tilltrn till entreprenörskap har ersatt tilltrn till institutiner En förskjutning från det ffentliga till det privata ch från det kllektiva till det individuella.

23 Eknmisering på individnivå I 1972 års kulturutredning (SOU 1972:67) var lösningen på knstnärernas försörjningsprblematik fler fasta anställningar. I direktiven till den senaste kulturutredningen (2007:99) sades att: De sm på prfessinell basis utövar kultur behöver kunna göra detta på eknmiskt rimliga villkr. Kmmittén skall därför pröva hur försörjningsmöjligheterna för kulturskapare kan främjas samt identifiera de åtgärder sm kan bidra till ett ökat entreprenörskap ch företagande inm kulturskapande ch knstnärlig verksamhet.

24 Eknmisering på individnivå Ett annat exempel är det uppdrag sm fyra kulturmyndigheter, Kulturrådet, Svenska Filminstitutet, Riksantikvarieämbete ch Riksarkivet, fick i sina regleringsbrev för år 2008: Att i samverkan med Verket för näringslivsutveckling (Nutek) inkmma med förslag till hur entreprenörskap ch företagande kan utvecklas inm myndighetens verksamhetsmråde.

25 Eknmisering på individnivå Vad sm menas med entreprenörskap är dck klart. Svenska Filminstitutet tlkade det sm att väldigt få av dessa företagare är entreprenörer i den meningen att de driver stra prjekt över lång tid ch skapar anställningstillfällen samt att det är långt ifrån alla sm kan ses sm entreprenörer i den meningen att de skapar arbetstillfällen eller eknmisk vinst.

26 Eknmisering på individnivå Kulturrådet knstaterade däremt att det saknas en gemensam definitin ch att entreprenörer inte nödvändigtvis alltid är företagare. Medan Nutek på sin hemsida hade definitinen: Entreprenörskap är en dynamisk ch scial prcess, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter ch gör någt med dem för att utfrma idéer till praktiska ch målinriktade aktiviteter i sciala, kulturella eller eknmiska sammanhang.

27 Eknmisering på individnivå Om det är någt sm karakteriserar det kulturplitiska fältet är det just användningen av luddiga begrepp, sm rymmer allt ch ingenting. Upplevelseindustri, design, kreativitet ch entreprenörskap, alla kännetecknas de av samma slags vaghet.

28 Eknmisering på individnivå Begreppen tjänar ckså sm ett slags bryggbegrepp mellan en kmmersiell ch kulturell diskurs (Stenström 2008). Å ena sidan är begreppet entreprenörskap förstås en del av en eknmisk eller kmmersiell diskurs, å andra sidan definieras det sm någt sm inte alls behöver vara en eknmisk aktivitet ch därmed ökar legitimiteten för det i den kulturella sfären.

29 Eknmisering på individnivå Det är inte bara i retriken, utan ckså i praktiken, sm entreprenöriseringen äger rum. Det finns en tydlig trend när det gäller sysselsättningens sammansättning inm kulturbranscherna. Tillskttet av sysselsatta sker uteslutande i frm av egenföretagande samtidigt sm antalet anställda minskar över tiden. (Arbetsförmedlingen Kultur 2008, s. 7)

30 Eknmisering på individnivå Om entreprenörskap definieras sm en persn sm startar företag då är det få m inga sektrer sm kan mäta sig med entreprenörsandan inm de kulturella näringarna. (Janssn & Pwer 2008, s. 23) Enligt deras rapprt är det 60 prcent av alla verksamma inm de kreativa näringarna sm driver företag, även m en tredjedel av dem kmbinerar företagandet med en anställning (Janssn & Pwer 2008).

31 Kulturens eknmisering Vill det sig riktigt illa, hamnar vi i en situatin där det eknmiska tar över, på alla plan. Frågan är vad sm händer då. Risken är att kulturen får allt svårare med sin legitimitet m den inte kan leva upp till alla strslagna löften m att skapa eknmisk tillväxt, reginal utveckling, ett kreativt samhälle, turism ch en massa annat. Eller att viss kultur får allt svårare att klara sig, eftersm den aldrig kan klara sig på den marknad sm inte finns, hur entreprenöriella alla än blir. (Köping, Lantz ch Stenström 2008)

32 Kulturens eknmisering Ett bakslag kan ckså drabba de eknmiska argumenten, så att pendeln istället slår för långt tillbaka åt andra hållet. Att vi glömmer att det trts allt finns ett samband mellan kultur ch eknmi ch att det ptimala snarare är balansgång mellan de båda. (Köping, Lantz ch Stenström 2008)

33 Kulturens eknmisering Här kan man knstatera att kulturplitiken har en viktig rll att fylla sm ett slags mtvikt, sm kan skapa ett tanke- ch handlingsutrymme mellan den kulturella ch den eknmiska lgiken. (Köping, Lantz ch Stenström 2008)

34 Diskutera Anna Hallberg lyfter i sin artikel m dagens kulturklimat, En förlrare slår tillbaka (DN ), fram både företeelser sm kan sägas styras av en kulturell lgik ch företeelser sm kan sägas styras av en eknmisk lgik ch sätter dessa mt varandra. Identifiera några av de mtsatspar hn sätter upp ch diskutera artikelns båda perspektiv.

35 Inlämningsuppgift 1: Eknmiseringen av kulturen Flera av författarna i kurslitteraturen hävdar att det pågår en eknmisering av kulturlivet. Redgör för vad det innebär ch diskutera eknmiseringen både i termer av knsekvenser för kulturen ch av kulturens förväntade effekter på samhället. Uppgiften redvisas skriftligt på två till tre A4-sidr med enkelt radavstånd. Den sänds per e-pst till peter.almerud@gmail.cm senast den 6 ktber. Litteratur: Arnssn, Lars, Kartr över kulturella eknmier, i Arnssn m.fl., Kulturell eknmi, Studentlitteratur 2007, s Karlssn, David, En kulturutredning: Pengar, knst ch plitik, Glänta Prduktin 2010 Köping, Ann-Sfie, Jenny Lantz ch Emma Stenström, Kulturens eknmisering, i KulturSverige 2009, SweCult/Linköpings universitet ch Sörlins förlag, 2008, s